Okunnig statistik


I SvT:s Aktuellt i tisdags (29/5) visades ett inslag där man lyfte fram statistik från SvT:s nya skolsajt Pejl. Det som påtalades i reportaget var att det skiljde en hel del mellan resultaten på Nationella prov (NP) i årskurs 9 och elevernas slutbetyg. Bland annat visade sig att i svenska hade 19,7% av flickorna högre betyg än NP:s resultat och 12,2% av pojkarna hade högre betyg än NP:s resultat. I engelska hade 5,8% av flickorna lägre betyg än NP:s resultat och pojkarna hade 10,1% lägre betyg än NP:s resultat.

På Dagens Nyheters ledarsidor torsdagen 31 maj tar Johannes Åman upp denna statistik och lyfter fram en viktig aspekt på SvT:s statistik, så här skriver Åman: ”Man ska dessutom ha i minnet att nationella prov inte utgör något slags facit. De är tänkta som ett stöd för lärarna vid betygssättning”.

Men det finns dessvärre väldigt mycket mer kritik gentemot SvT-statistiken i allmänhet och debatten kring NP i synnerhet. Bland annat tas inte hänsyn till följande:

  • NP är en del av en lärares många bedömningar. Om en lärare har en elev i fyra år, som t.ex. jag hade när jag kvackade i svenska så har läraren sett elevens kvaliteter i mängder av prov, läxförhör och lektionstillfällen. Läraren ska kunna göra en rimlig bedömning av elevens kunskaper där nationella provet är en del av bedömningen, men långt ifrån den enda.
  • Kunskapskraven i kursplanen utgör underlag för bedömning och betygssättning. NP är inte ett underlag för betygssättning, möjligtvis kan NP vara ett komplement vid betygssättning om kunskapsnivån i NP överensstämmer med kunskapskraven i kursplanen. Enligt mina erfarenheter överensstämmer sällan NP:s kunskapskrav med kunskapskraven i NP, vilket innebär att hela resonemanget i SvT:s pejl faller platt. NP är i detta avseende värdelöst i förhållningssätt till betygssättningen och därmed spelar diskrepansen mellan betyg och resultat på NP ingen roll.
  • Kvaliteten på NP är inte bra, i vissa fall rent usel. Vid flera tillfällen håller NP:s kunskapskrav en betydligt lägre nivå än kunskapskraven i kursplanen. Ibland är frågorna i NP uselt formulerade, exempelvis är frågorna svenskdelen i PISA-undersökningen av en betydligt högre kvalitet än frågorna på NP. Ett annat katastrofalt exempel är det senaste nationella provet i engelska i årskurs 9, där det i instruktionen till lärare redan är förutbestämt hur många betyg som ska delas ut på varje betygssteg. Provet är med andra ord normalfördelat och betygen är relativa. Detta visar en stor okunnighet hos provkonstruktörerna, både när det gäller att ta reda på kvalitativ kunskap och att konstruera prov enligt en kunskapsstandardmodell. Här borde Skolverket och dess generaldirektör Anna Ekström ta i med hårdhandskarna. Ska vi över huvudtaget NP, behövs det NP som håller en standard som rimmar med den kunskapsstandardmodell vi har i Sverige i dag, inte det relativa system som vi hade i Sverige före 1994. Hur svårt ska det vara att fatta???

Det finns även ett demokratiskt problem med de nationella proven och det är att man har beslutat att förlänga sekretessen till 6 år. Detta förhindrar en nödvändig demokratisk diskussion kring utformning och innehåll av de nationella proven och som jag ser det är det ett demokratiskt hot mot skolan. Vad i hela friden är det för mening med denna sekretess? Kunskap är väl inte hemlig!

Det är oerhört genant att man inom skolan och på en av Sveriges viktigaste nyhetsredaktioner är så fullständigt okunniga om förhållandet mellan NP och kursplan, om kvaliteten på NP och hur NP bara visar en del av en elev kunnande. Vad hände med den grävande, granskande och kunniga journalistiken? Är det bara Filter som sysslar åt sånt?

För övrigt anser jag att lärarkåren är den mest hunsade och nertryckta yrkeskår, tack för det SKL!

74 reaktioner till “Okunnig statistik

  1. NP tar oproportionerligt stor andel av lärarens tid. I matematik påstår de också att positiv bedömning ska tillämpas, samtidigt som deras rättningsmallar är fyrkantiga och ofta ej tilldelar elever poäng för lösningar där förtjänster finns. När jag själv håller egna prov får eleverna ut fullständiga lösningar – NP:s rättningsmall är fragmentarisk och snarare sinkar än påskyndar rättningsarbetet. Dubbel bokföring måste tillämpas vid rättningen för att elevens prestationer inte ska missgynnas. Då man påtalar brister kan de inte ta emot kritiken, utan poängmallen ser likadan ut år efter år.

    1. Hej Pekka,
      På Vikingaskolan där jag jobbar har våra årskurs 3-lärare nyligen haft NP i matte och svenska. Otroligt vilken tid det har tagit från dem med förberedelse, genomförande, låta dem som var borta få en chans, bedöma, skriva resultatsammanställningar och återkoppla till föräldrar. Galet mycket tid för ingenting! Håller med dig i allt du skriver åvan

  2. Johan,

    Vet inte om du har sett det. Men riksrevisionen har så sent som 2011 kommit fram till att de nationella proven såsom de nu är konstruerade inte bidrar till en likvärdig bedömning. Det är andra gången om jag inte misstar mig som riksrevisionen kommer till den slutsatsen under 2000-talet och det händer ingenting.

    Istället ska det nu införas fler nationella prov med samma låga kvalitet som de tidigare. Det hade varit bättre om man först innan man inför fler hade utvärderat dagens system och därefter tagit beslut om hur vi ska hantera nationella proven i framtiden. Jag är som systemet fungerar nu högst tveksam till om de kan vara kvar, därför att de håller inte måttet och jag menar att riksrevisionens kritik måste tas på största allvar! Fredrik

  3. Jag och många andra engelsklärare har i åratal påpekat att betygsgränsen för godkänt på engelska NP, B-delen, är på tok för låg. I princip skulle en elev kunna nå godkänt-gränsen med en stor portion tur, utan speciellt mycket förståelse.

    1. Elin,
      Jag hoppas att Skolverket läser detta och reflekterar – kanske är det dags att vidta åtgärder.

      1. Har skrivit det på varenda utvärdering sedan 2003, precis som många av mina kollegor. Vid en engelsklärarekonferens i Uppsala tog till och med skolverket upp problemet – dvs att många lärare tyckte att gränsen var för lågt satt, men förklarade samtidigt att de inte planerade att höja den för att de ansåg att den låg på en ”godtagbar medborgelig nivå”

      2. Elin,
        Jag föreslog Inger att de skulle skicka en dokumentation till mig så skulle jag kunna skriva ett blogginlägg. Varför gör inte ni samma sak. Dokumentera det som du och dina kollegor upplever som brister, med konkreta exempel. Dokumentera hur mycket tid NP har tagit i förberedelse, genomförande, bedömning, återkoppling och så vidare. Tid som skulle kunna läggas på undervisning eller på elever. Tid som tagit ifrån något.

  4. Helt rätt, Johan!
    På svt:s nyheter fick en utbildare på Lärarhögskolan i Malmö uttala sig. Han menade att vi lärare satte betyg på flickornas lydnad och inte det faktiska resultatet på NP. Helt förskräcklig okunnighet. Han menar indirekt att vi lärare inte bedriver någon undervisning med mål att stimulera och utveckla elevernas kunnande. Låt oss ha ett rent dagis och bara stämma av kunskaperna lite då och då…eller? Rent patetiskt att det är samma hallå kring de nationella proven varje vår.
    /Hanna

    1. Hej Hanna,
      Det som lärarutbildaren Mats Olsson, tillika bloggaren Tysta tankar, sa var att flickor är socialiserade till att sköta skolarbetet på ett önskvärt sätt i större utsträckning än pojkarna. Detta tror jag stämmer. Om man tolkar Olsson på det sättet som han uttrycker det: ”De (alltså flickorna – min kommentar) är tränade i lydnad och blir belönade för det” och att det skulle vara så att skolan bedömer det och inte de faktiska resultaten så är det helt åt helvete. Däremot är jag väldigt osäker på att Mats Olssson har några belägg för det han påstår, jag är säker på att lärare bedömer vilka kunskapsmål man uppnått och inte om man är slarvig kille.

      1. Ja, vet. Var lite slarvig med att kommentera i min iver att du skriver det jag tänker. Det var precis det citatet som du skriver som fick mig att undra hur verklighetsförankrad Mats Olsson är. Om en elev anstränger sig och gör det hen ska under läsåret så är det ju mer troligt att en lärare lättare kan följa utvecklingen och har ett större bedömningsunderlag än de som kanske får till en hyfsad träff på NP.
        När det gäller nivån på de nationella proven i svenska för åk 6 anser jag att nivån på själva provet var ok. Däremot var nivån för godkänt alldeles för lågt satt. Till exempel räcker det att en elev med viss säkerhet klarar att sätta stor bokstav och punkt. Att elever klarar kravnivån med runt en tredjedel rätt på läsförståelsen är ju befängt och missvisande för eleven eftersom vi vet att dessa elever inte klarar att ta till sig och förstå andra texter i till exempel SO och inte heller kommer att göra när de går på högstadiet. Vad vill vi egentligen med NP? Är det realistiskt, som du skriver och jag och mina kollegor märker, att kraven är lägre på dem än de i kursplanen? Vad är då poängen, mer än snedvridna debatter och slutkörda lärare?

      2. Hanna,
        Jag förstod att det var så du menade och jag ville bara förtydliga. Jag är inte säker på att Mats Olsson menade det som du och jag menar, men det får han svara för.

      3. Jag menar att antagligen kommer de elever som fick lågt resultat (men över kravgänsen) på läsförståelsen på NP att ha svårt att till sig och förstå texter på högstadiet, inte att ingen av dem någonsin kommer att klara det. (Jag blev lite fyrkantig i min formulering.)
        Hanna

  5. Precis som vanligt. Kritiken duggar tätt, är väl underbyggd och det händer inte ett skit! Lärarna är de som får bära hundhuvudet. Det ska sägas att jag inte har speciellt stort förtroende för vare sig skolinspektionen eller skolverket numera…IG är betyget för dem utan prut…

    1. Ingemar,
      När ska det hända något? När ska någon ta ansvar? När ska Skolverket ta tag i dessa saker med järnhand och vägra acceptera dåliga prov. När kommer lärarna gå i strejk? Många frågor få svar.

  6. Johan: Exakt vilka prov (ämnen) är det du menar i din kritik, och för vilka årskurser? Jag håller med om en hel del av det du skriver, men skulle vilja att du specificerar dig lite tydligare. Jag undervisar i bl.a. engelska på högstadiet, och de proven tycker jag bekräftar ganska bra vad jag redan vet. Naturligtvis måste dessutom proven vara uppdaterade mot den nya läroplanen. I fallet engelska tycker jag allt att de fungerar bra.

    Sen är det en helt annan fråga att de här NP tar ohemult mycket tid att bearbeta; tid som jag inte har någon ersättning/kompensation för att hantera; tid som jag hellre skulle lägga på annat.

    Dessutom tycker jag att det är mycket allvarligt att Riksrev.s påpekanden inte har lett till någon åtgärd, om det nu är så.

    Vad ska vi göra, då? Bojkotta proven? Lämpa av dem orättade på trappan till Utbildningsdep?

    Hälsningar!
    Inger Elgeskog ingeelgeskog@hotmail.com

    1. Inger,
      Att detaljgranska nationella proven skulle jag kunna göra, men just nu har jag faktiskt inte tid och lust med det. Huvudpoängen i mitt blogginlägg var diskrepansen mellan betyg och provresultat. Det där med kvaliteten kom med som en punkt, därmed inte sagt att det är oviktigt för detta är en mycket viktig fråga. Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg kring nationella provet, här är ett av dem där jag preciserar en del: https://johankant.wordpress.com/2011/03/26/nationella-proven-igen/

      Det går ju inte att bojkotta proven, då begår man tjänstefel. Men att granska proven, dokumentera den tid det tar från undervisning, samla all denna dokumentation på en hel skolan och skicka detta till Skolverket, utbildningsdepartementet, media, förvaltningen i den kommun du jobbar och kanske till mig så kan jag skriva ett blogginlägg när det gäller en orimlig arbetssituation.

  7. Jag är en relativt nyexaminerad lärare i svenska och engelska på gymnasienivå. Kul. Nu kommer det självklart np även i mina ämnen och det kan jag köpa. Helt ok men jag blev helt bestört på det extra jobb det blev för mig. Att rätta är ju ok men detta räknade, flytta resultatet till annan sida. Räkna på nytt, fylla i profilen osv. Jag blev rent ut sagt – förbannad. Har ingen på Skolverket tänkt här? Har jobbat på Telia tidigare i 25 år och min chef hade aldrig accepterat att vi skulle få sitta och jobba så mycket manuellt. Självklart ringde jag skolverket och ”krävde” ett digitalt verktyg för all dokumentation och räkning.

    Talade även om för min rektor att detta sätt att jobba med np är inte ok. Enligt Skolverket ”hann” de inte färdigt med en digitalt verktyg men till nästa år kanske det skulle blir färdigt. Kanske.Hmmm en ledare som inte vill att sina arbetare ska gå i väggen jobbar för att förenkla och effektivisera jobbet. Här finns inte en uns till effektivisering. Nu ska digitalt verktyg så överst på önskelistan enligt skolverket men man undrar ju.

  8. Kan inte annat än hålla med. De nationella proven i svenska åk 9 var bra de första 4-5 åren de fanns med vettiga gränser och bra rättningsmallar. Många av de skrivuppgifterna använder jag fortfarande eftersom de är så intressanta. Men nu är rättningsmallarna luddiga intill obegriplighetens gräns och frågorna underligt formulerade. I klartext kan man rätta exakt som man vill och då faller provets funktion som kontrollstation för betygsnivåerna alldeles.

  9. Att göra np som täcker kursplanen, göra rättningsmallar etc kräver mycket arbete eftertanke. Antalet np har ökat både vad gäller ämnen och årskurser, och det är förstås avgörande att de håller en hög kvalitet och utgör ett bra stöd för bedömning och betygsättning. För att säkra den har vi gjort mycket, t.ex. olika lärarpaneler och elevpaneler, och de som gör mycket av arbetet är våra universitet (samma universitet som gör mycket av jobbet med PISA-proven, för övrigt). Hjärtligt välkomna att komma med konkreta exempel på felaktigheter eller förbättringsförslag till anna.ekstrom@skolverket.se
    /Anna Ekström, Skolverket

    1. Anna Ekström:

      Under 2000-talet har riksrevisionen vid två tillfällen konstaterat att de nationella proven har allvarliga brister. Den senaste kom under förra året. I denna rapport visar Riksrevisionen på att man inte kan anse att de nationella proven lever upp till dess syfte, nämligen att bidra till en likvärdig bedömning i skolan. Det är allvarligt eftersom de då inte lever upp till de krav som det har fattats beslut om i riksdagen. Att detta är andra gången bara under 2000-talet som riksrevisionen kommer till slutsatsen att de nationella proven inte är bra utan har allvarliga brister gör det hela än mer allvarligt faktiskt. För det betyder att riksrevisionen inte har tagits på tillräckligt stort allvar av myndigheterna och av politikerna. Hade man gjort det så hade inte riksrevisionen en andra gång kommit fram till att det finns allvarliga brister.

      Riksrevisionen har pekat på flera åtgärder som kan vidtas och det gjorde man vill jag minnas redan 2004 när man kom med den första granskningen.

      Klicka för att komma åt Anpassad_11_23%20Lika%20betyg%20lika%20kunskap.pdf

    2. Hej Anna,
      Jag förstår komplexiteten i NP, men dessvärre visar både provkonstruktionen, rättningsmallar och provfrågor på stor okunnighet hos provkonstruktörerna. Trots att man fått förtroendet och uppdraget av Skolverket visar de grupper som sätter ihop proven, och nu generaliserar jag, att man alltför ofta inte kan formulera kvalitativa frågor. När det gäller provkonstruktion är det i de flesta fall mätteknisk modell och inte kunskapstandardmodell. Och rättningsmallarna är både abstrakta och otydliga, vilket innebär att det lämnar mycket till över att önska. Trots eftertanke och mycket arbete som du skriver verkar dessa personer inte ha den kompetens som krävs för att konstruera bra prov, bara ett konstaterande – jag tror nog att de försöker och gör sitt bästa. Jag är övertygad om att du och Skolverket kommer att fixa detta, men lärares allvarliga invändningar behöver tas på allvar.

  10. Jag som blivande lärare blev faktiskt mycket förvånad och rent av arg då jag under fältstudierna fick läsa de nationella provet i Svenska 1, läsförståelsen, och det tillhörande bedömningsunderlaget. Först och främst var det en helt otroligt hög nivå för att få ett A, och sedan var flera av uppgifterna rent utav felaktigt utformade vilket egentligen gjorde det omöjligt att svara ”rätt”.

    T . ex. bestod en uppgift i att läsa en text ur en pojkes(A) perspektiv, skriven med intern fokalisering, sedan skulle man skriva en egen text om vad pojke B tyckte om pojke A, och man fick ej använda kontext utan var tvungen att ta allt rätt ur texten. Dels är det då omöjligt att sätta sig in i pojke B:s åsikter om pojke A, då allt som beskrivits innan om pojke B:s åsikter om pojke A var ur pojke A:s perspektiv(intern fok.) alltså är det subjektivt och inget fakta. Det hade då krävt att man läste mellan raderna eller kände till kontexten. Det fanns några få exempel på dialog då pojke B faktiskt uttalat sa vad han tyckte om pojke A, men de fanns med i bedömningsunderlaget som felaktiga svar, då ”pojke A faktiskt senare bevisat att han inte var sån” ungefär.

    Som du märker, en helt idiotisk uppgift, och om jag som lärarstudent kan se detta, finns det säkert elever som ser det. Svensklärarna hade då definitivt sett det och kunde inte annat än skaka på huvudet åt idiotin. Man blir arg på de som konstruerar proven, man blir arg på de krav som ställs på lärarna, man blir arg på den kritik som kommer uppifrån då NP-betygen ej stämmer med slutbetygen, och framförallt blir man så arg för elevernas skull, som får lära sig helt andra saker än vad som testas i de nationella proven… för vad är det inte vi får lära oss på lärarutbildningen, jo att använda kontext, läsa mellan raderna och göra djupanalyser… just det som man, tydligen, inte ska lära ut… eller?

    1. Alexandra,
      Bra att du reagerar med ilska, det brukar ofta vara en ”magkänslereaktion” som visar sig vara rätt. När jag gjorde NP 2002, då jag kvackade som svensklärare, kunde eleverna klara provet med hjälp av sökläsning – så svårt var det. Den uppgift du redogör för är helt galen.

      1. Hm… sökläsning är väl kanske inte målet med läsundervisningen. Och det är ju inte heller det Alexandra kritiserar. Det hon kritiserar är att texterna ska läsas utanför kontext. Att texter ska tolkas i ett sammanhang och att eleverna ska kunna läsa ”mellan raderna”, dvs förstå vad som sägs utan att det sägs explicit är mål med svenskämnet, vad än nationella proven säger. Men vad np är ute efter, och de kortsiktigare målen med svenskämnet, skiljer sig ju mellan åldrarna. Enbart ”sökläsning” kanske är meningsfullt i någon ålder, men definitivt inte på gymnasiet. // Stella, svensklärare

  11. Jag vet inte tillräcklgit mycket om grundskolans nationella prov, för att kunna uttala mig om kvaliten. Men jag vet att nationella provet i svenska B inte motsvarade alla betygsmål. Till exempel fanns inte språkhistoria eller språksociologi, eller för den delen litteraturhistoria. Så all diskussion som går ut på att det är fel om det finns skillnaderna mellan svenskbetyget och resultatet i np visar bara på okunnighet. Dessutom: om en elev har skrivit hyfsat men missat genren blir resultatet uselt på NP, men eleven kan fortfarande få godkänt (eller mer) när det gäller själva skrivandet. Genrekunskapen är det ju då sämre med… //Stella, svensklärare

  12. Mkt bra skrivet om NP! Skönt att höra att vi är flera som delar kritiken mot den överdrivna och avgörande roll NP har fått spela på senare år. Skönt att alltfler ifrågasätter dess legitimitet och utformning. Som lärare i Malmö på en skola där ca 70% av eleverna har annat MM än svenska, kan jag även intyga att diskrepansen mellan NP och betygen faller sig helt naturlig. Detta eftersom de flesta av våra elever faller på formuleringarna och inte på kunskaperna. T.ex. ‘mer än ett kryss gör svaret OGILTIGT’. En av mina elever blev så nervös över detta ord så hon kryssade i alla alternativ för säkerhets skull – på alla frågorna! Detta är bara ett av många exempel. Det är självklart att man inte kan visa sina ämneskunskaper om man inte förstår vad man ska göra! NP är ett språktest, först och främst. Sedan rättningen. Hur kan någonting kallas nationell måttstock som blir så godtyckligt bedömt?? Har ännu inte sett två lärare rätta lika. Dessutom görs rättningen undantagslöst under tidspress och på bekostnad av andra uppgifter. Inte bra. Centralrättning (likt vårt danska grannland) vore det mest rättvisande.

  13. Hej Johan

    Av de nationella proven i åk9 har jag synpunkter på NP i matematik. Jag kan instämma i att det även i matematik finns problem, men en hel del av din kritik stämmer inte för matematiken och framförallt tar du inte upp det kanske allvarligaste problemet – betygsinflationen. Den börjar redan i grundskolan och när den når avgångsklasserna i gymnasiet blir den ett rättsligt problem.

    Existensen av betygsinflation är bekräftat i flera undersökningar. Man kan själv försäkra sig om detta genom att ta del av befintlig statistik. Under perioden 1997 – 2007 ökade antalet elever med MVG i alla ämnen med 28 ggr. Samtidigt vet vi, enligt bl.a. PISA och TIMSS, att kunskaperna under samma tidsperiod sjönk dramatiskt såväl i grundskolan som i gymnasiet.

    Ett av syftena med de nationella proven är att betygen ska bli likvärdiga. Betygsinflationen visar att så inte är fallet. Även om det finns anledning att kritisera de nationella proven så är det inte rimligt med så stora avvikelser mellan prov och betyg – framförallt inte med väsentligt högre betyg eftersom kraven i de nationella proven är låga, det tycker ju du också!

    Du påstår att de nationella proven inte stämmer med målbeskrivningarna. Då står din personliga åsikt mot skolverkets tolkning! I matematik har man frågat ett stort antal lärare om hur de upplever skolverkets tolkning av målbeskrivningarna i jämförelse med de egna. Resultatet var att en klar majoritet tyckte att skolverkets tolkning stämmer väl med den egna.

    Jag är mycket kritisk till att den matematiska nivån på de nationella proven är så låg att man med matematisk begåvning kan klara betyget MVG utan att behärska grunderna i aritmetik. Det gör ju saken än mer allvarlig att lärarna sätter medelbetyget 12.5 när det nationella provet gav medelvärdet 10.4. Den elev som inte klarar G på det nationella provet i matematik har absolut inte nått målet. Trots det får endast 25 % av eleverna med IG på NP IG i betyget. Det kan låta cyniskt, men faktum är ju att man försöker dölja ett misslyckande i undervisningen med att sätta glädjebetyg. Det är inte ett nytt fenomen, men har nu fått sådana proportioner att det inte kan få fortgå.

    Jag tycker som du Johan att vi ska kritisera skolverket för brister i de nationella proven i syfte att få dem bättre, men samtidigt måste vi ha klart för oss att vi måste ha kvar dem, annars blir betygsättningen ännu mer ”vilda västern”. Vad ska man göra? I gymnasiet (GY11) har de nationella proven delats upp i Ma1 a, b och c, Ma2 a, b och c o.s.v, där c är den mest avancerade kursen. Man kanske redan på högstadiet ska återgå till det gamla beprövade med allmän och särskild kurs i matematik? Redan efter de nationella proven i Ma1 och Ma2 kan man se en betydligt bättre karaktär och anpassning av uppgifterna.

    Jag avslutar med att förklara vad jag är kritisk till när det gäller de nationella proven i matematik med citat ur ett inlägg jag skrivit på Bertil Törestads blogg:

    ”Granskar man de nationella proven framgår mycket tydligt att kraven på systematiska metoder i matematik nästan saknas ända upp i gymnasiet. Uppgifterna är anpassade så att man kan pröva sig fram, geometriuppgifter är riggade med färdiga figurer etc. De kreativa uppgifterna är av IQ – karaktär istället för att kräva kreativitet i ren matematik. Eftersom de nationella proven, enligt skolverket, ska tolka målbeskrivningarna och utvärdera måluppfyllelsen kommer de att lägga ribban för den rent matematiska nivån. Följden har blivit att de högpresterande eleverna klarar de nationella proven utmärkt utan att ha gedigna kunskaper medan de lågpresterande inte klarar något därför att de inte systematiskt fått använda de procedurer som ligger till grund för grundläggande aritmetik och algebra. Detta är ett exempel på hur ledande svenska forskare, genom att inte acceptera resultatet av mångårig internationell forskning, äventyrar svenska elevers kunskaper. Internationell forskning säger nämligen att behärskande av procedurer är en förutsättning för att utveckla konceptuell kunskap”.

    1. Hans-Gunnar,
      Jag är inte så väldigt insatt i betygsinflationsfrågan, men enligt Skolverket och Per Måhl är betygsinflation ett falsarium, läs: http://www.skolvarlden.se/artiklar/därför-är-inte-betygen-likvärdiga

      När det gäller att jämföra betyg med kunskapsnivåerna i t.ex. PISA är det lite komplicerat och jag är nog alltför okunnig för att reda ut detta. Det enda som jag förstått är att PISA-mätningarna, alltså hur Sverige ligger till jämfört med andra länder, mäts genom ett medelvärde. Det är detta medelvärde som har sjunkit och utifrån detta är det svårt att dra slutsatser kopplat till betygskriterierna för G, VG och MVG (senare även A-F).

      När det gäller huruvida vi ska ha kvar NP eller inte så menar jag verkligen inte att vi ska ta bort dem. Det jag vänder mig mot är den dåliga kvaliteten på proven, den omfattning som proven har och att man ska införa prov i många andra ämnen – vilket innebär att det blir en ännu tyngre arbetsbörda för lärarna. Jag är kritisk till att man konstruerar provfrågor som är direkt dåliga. Jag är kritisk till att man konstruerar prov som är av mätteknisk modell och inte enligt kunskapsstandardmodell. Jag är kritisk till att rättningsmallarna är abstrakta och generaliserade på ett sådant sätt att läraren kan tolka in vad som helst när bedömning sker.

      1. ”När det gäller huruvida vi ska ha kvar NP eller inte så menar jag verkligen inte att vi ska ta bort dem. Det jag vänder mig mot är den dåliga kvaliteten på proven, den omfattning som proven har och att man ska införa prov i många andra ämnen – vilket innebär att det blir en ännu tyngre arbetsbörda för lärarna. Jag är kritisk till att man konstruerar provfrågor som är direkt dåliga. Jag är kritisk till att man konstruerar prov som är av mätteknisk modell och inte enligt kunskapsstandardmodell. Jag är kritisk till att rättningsmallarna är abstrakta och generaliserade på ett sådant sätt att läraren kan tolka in vad som helst när bedömning sker.”
        Men detta är ju din sista punkt i blogginlägget? De två första handlar ju om att NP ”bara är ETT prov och inte säger allt, läraren vet så mycket mer”. Det är ju den tolkningen som leder till betygsinlationen och som du hjälper till att sprida.. Alla lärare ser att just deras elever kan så mycket mer än vad de nationella proven visar alltså sätter de ett högre betyg 😦

      2. Marcus,
        Jag har haft elever i fyra år (åk 6-9), flera klasser. Vid två tillfällen har jag genomfört NP i svenska, ett ämne som jag kvackade i. Den hysteri som rådde bland elever när åtminstone jag genomförde proven var galen, trots att jag försökte avdramatisera. Många elever underpresterade – helt klart. Jag har under dessa fyra år i princip alltid haft skrifliga läxförhör och prov och jag hade betydligt mycket mer bedömningsmaterial än de nationella proven. Dessutom var vissa delar av de prov jag genomförde otroligt dåliga i kvalitet, t.ex. när läsförståelsedelen skulle genomföras så gick eleverna på läsförståelsefrågorna och sökläste och skrev av svaren. För att få högre betyg på dem frågorna för högre betyg skulle man utveckla sina svar, vilket eleverna struntade i, man svarade på snabbaste sätt. Resultatet blev betydligt sämre än vad de hade presterat hos mig tidigare. Mina erfarenheter och många andras också. Det där med inflation är ett jävla problem, men att jag skulle sprida en inställning att det är ok att sätta högre betyg håller jag inte med om.

      3. Hej igen Marcus,
        Som jag sagt tidigare är jag inte jätteinsatt i betygsinflation, men när jag mailade Per Måhl och frågade honom om detta skrev han följande svar (som jag fick hans tillstånd att lägga ut):
        Hej!

        En statistiskt belagd betygsinflation sker under åren 1997-2003. På våren 1997 sattes färre MVG än 5:or. När andelen MVG senare ökade, skedde ökningen framför allt på NV-programmet. En tänkbar orsak till det är att kraven för betyg idag är desamma oberoende av program. Det får till konsekvens att andelen MVG i t ex matematik A, B, Engelska A, B etc blir avsevärt högre på NV-programmet än på andra program. I det relativa systemet skulle däremot andelen 5:or inte variera mellan program och det mesta pekar på att den låga andelen MVG på NV-programmet 1997 också berodde på att lärarna ställde högre krav på NV- eleverna än på elever som gick på S-programmet eller på ett yrkesprogram.

        Efter 2003 finns ingen statistik som ger belägg för betygsinflation i betydelsen att kraven för betygen, t ex för betygsnivån MVG generellt skulle ha sänkts år från år. Det vill säga, när Vlachos 2010 uppmärksammar problemet så är betygsinflationen redan historia.

        Trots att problemet är historia har den enda etablerade sanningen i media varit att lärarna successivt sänker kraven. Att en obekräftad hypotes blir den enda allmänt accepterade sanningen kallar jag för en myt. Den myten har fått till konsekvens att de empiriskt belagda problem som finns och som gäller bristande rättssäkerhet och bristande likvärdighet har försvunnit ur debatten. De åtgärder som föreslås mot den betygsinflation som är historia sedan snart 10 år bidrar inte till att lösa de belagda problemen med rättssäkerhet och likvärdighet.

        Varför myten om betygsinflation har blivit den enda sanningen har jag ingen förklaring till. Men att lärare instämmer i myten gör den inte troligare. Jag möter visserligen lärare som är övertygade om att det fortfarande finns en betydande betygsinflation. Men de lärarna anser alltid att de själva, till skillnad från andra lärare, ställer de rätta och högre kraven. Att t ex 50 % av lärarna tror att andra lärare sänker kraven år från år ger inget stöd för betygsinflation. Den som vill belägga att lärarna håller med om att kraven sänks år från år ska istället fråga: “Sänker du dina krav år från år?” och sedan redovisa hur många lärare det är som har svarat ja på den frågan. Min gissning är att det inte blir så många procent.

        Hälsar

        Per M

  14. Men vänta nu.
    Vi har gigantiska problem med betygsinflation och likvärdig bedömning (bristen därpå). Är vi överens om det?
    För att råda bot på problemet har vi nationella prov för att lärare ska få en förståelse för vilka krav som ställs. Att då sätta mycket högre betyg på klassen än vad nationella provet visar (och göra så år-efter-år) måste betraktas som tjänstefel.
    Varje uppgift på ett nationellt prov, åtminstone i matematik och på gymnasienivå, är utprövad på mellan 200 och 300 elever. Att tro att enskilda lärare skulle tolka mål och betygskriterier bättre än de som konstruerar dessa prov är bara larvigt.
    Johan; Den länk du mailar som svar till Anna tar ju upp just de problem som du verkar förneka. Det finns en stor diskrepans mellan resultaten på de nationella provet och på slutbetygen samt att vi inte sätter likvärdiga betyg. Varför kommenterar du inte det? Du gör ju självmål med den länken. Istället nämner du bara att proven inte är bra utformade?
    Alla ni här som är emot nationella prov; Kom med förslag på hur vi ska få likvärdiga/rättvisa betyg och ingen betygsinflation.
    Just nu är Nationella prov de bästa vi har och självklart ska de vara bra utformade. Om de inte är det kan ni klaga på det.

    PS. Hoppas det så småningom blir till en regel att slutbetyget i en kurs inte får avvika för mycket från resultatet på nationella provet.

    PS2. De flesta som klagar på nationella prov gör det för att deras elever får sämre betyg på dessa än de egentligen vill sätta.

    Marcus

    1. Marcus,
      Utan att själv vara helt insatt, menar både Skolverket och Per Måhl att pratet om betygsinflation är ett falsarium. Man har konstaterat att betygsinflation inte existerar, läs: http://www.skolvarlden.se/artiklar/därför-är-inte-betygen-likvärdiga

      Problemet som du lyfter fram att lärare ska få en förståelse för vilka krav som ställs och därför har man NP är en god tanke, men på grund av de lågt ställda kraven eller den dåliga kvaliteten på NP utger inte NP en referenspunkt för kunskapskraven i kursplanen.

      Jag har inte tolkat kommentarerna att man är emot NP, men däremot är proven dåliga och alltför omfattande. Ska det dessutom komma NP i många fler ämnen äts lärarens undervisningstid upp och vi kan få en skola som går ut på att genomföra NP – nu överdriver jag lite – men jag tror du förstår vad jag menar.

      1. För det första måste vi vara överens om premisserna Johan. Har vi betygsinflation eller inte? Du länkar till någon som kommer med ett påstående, jag länkar direkt till en undersökning.

        Klicka för att komma åt forsk_rap_%202010-6_betygens_varde.pdf


        och här kommer en sammanfattning av den; Andelen elever som får högsta betyget på NV-programmet har ökat med, håll i dig nu, 3400% från 1997 till 2008?? Det har alltså inte ökat med 7, 14 eller ens 27 % utan med 3400 % Är inte det betygsinflation?
        Meritvärdet har ökat från knappt 13 till 14 under samma tid. Det är betygsiflation. Kan du inte ta fram statistiken som Per förlitar sig på?
        Hur kan du sedan påstå att de nationella proven har för lågt ställda krav när massor av undersökningar visar att lärare i snitt, åtminstone på gymnasiet, sätter mycket högre slutbetyg än vad de nationella provet visar? Hur menar du här?
        Att lärare borde få mer tid för de nationella proven och att de nationella proven och rättningsmallarna måste vara bra utformade håller jag helt med om men det verkar inte vara din huvudsakliga kritik?

      2. Hej Marcus,
        Som jag skrev i mitt förra svar så påtalade jag att jag faktiskt inte är speciellt kunnig på just betygsinflation så jag har inte förnekat betygsinflation för egen del, utan hänvisar till Måhl som menar att betygsinflationen inte stämmer. Den siffra som du hänvisar till är horribel och understryker en grov betygsinflation. Jag ska titta närmare på den rapport du skickade.

        Däremot har jag själv sett och genomfört NP och där kan jag säga att en del av proven håller låg kvalitet. Det är t.ex. frågor som går att svara på bara genom att sökläsa eller rättningsmallar som är så abstrakta så att tolkningsutrymmet är gigantiskt.

    2. Din inställning är berömvärd Marcus för jag anser att vi lärare ska använda NP prov för att kalibrera våra egna bedömningar. Slutar vi med det är vi illa ute när det gäller att använda betyg som något slags urvalsinstrument för högre studier och vi kan till och med hamna i lottning eller andra helt förkunskapsbefriade system. Katastrof!

      Per Måhl (länken i Johans kommentar) har dock ändå kloka tankar om att vi måste arbeta med kursplanemålen i första hand och Johan Kants tankar om att väga in annat i våra bedömningar bör vi självklart ta till oss. Det innebär dock sällan att det där andra ger oss fog för att höja den genomsnittliga bedömningen gentemot NP.

      Det finns vissa poänger med att hävda att vi inte har betygsinflation, skulle Skolverket säga det skulle det kunna bli självuppfyllande och det vi har bevis för är enbart att vissa lärare och skolor har en medveten strategi om att ge glädjebetyg. En modernt utformad studentexamen med extern bedömning skulle vara tillräcklig för att komma till rätta med detta.

      1. Jan.

        Det kan finnas väldigt starka skäl att sätta annat betyg än vad som ges på de nationella proven. De nationella proven är långt ifrån heltäckande och skulle vi sätta betyg utifrån dem så skulle det innebära att ett flertal moment under kursen inte tas med när betygen sätts.

        Vi har över 20 stora mål i respektive av de olika SO-ämnena. Likadant ser det ut inom många andra ämne också. Att få med dem alla på ett nationellt prov är en omöjlig uppgift. Dessutom är jag absolut skyldig enligt LGR 11 att ta hänsyn till all tillgänglig information om elevernas kunskaper i relation till målen och ska göra en allsidig bedömning. Så vi är absolut inte överens här. //Fredrik

  15. Betyget från NP skall tidigare inte ha räknats in. Det var till för lärarna för att se om de nådde målen. Det kommer dock en förändring, tror det är helt nyligen, men det skall räknas in som del av betyget. Det ÄR inte betyget. Om vi nu talar om det betyg som eleven får i slutbetyg!

    Hur hänger provresultaten ihop med betygen?

    Ett nationellt prov kan inte pröva elevens kunskaper mot alla mål. Därför gäller att provresultaten endast kan utgöra en del av det underlag som läraren har att ta hänsyn till då betyg ska sättas. Ett nationellt prov kan alltså inte ses som ett examensprov eller ensamt utgöra någon form av behörighetstest. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat, utan bestäms lokalt.

    Hur avgörande är de nationella proven för betyget?

    Det nationella provet är ett prov bland andra när det gäller bedömningen av en enskild elevs prestationer. För läraren är provet ett stöd för en likvärdig bedömning. Om en elev inte når gränsen för Godkänt på det nationella provet beror det på vad läraren i övrigt har som underlag för betygsättning vilken betydelse provet har för den sammanlagda bedömningen av elevens prestationer. Som vid vilket annat provtillfälle som helst kan man ha en dålig dag när det är dags för det nationella provet. Det är viktigt att läraren har ett så rikt underlag som möjligt för bedömning av en elevs måluppfyllelse. Då kan en enstaka miss på ett prov kompenseras av något annat eleven presterat där han eller hon har visat motsvarande kunskaper. Ett nationellt prov är inte ett examensprov.

    Läs mer här –
    http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/nationella-prov/2.5601/bedomning-av-prov-1.144390#listAnchor1.64797

    1. Hej Monika. Jag har några frågor; Du skriver -”Det var till för lärarna för att se om de nådde målen” Vad betyder det? Om de (eleverna) inte nådde målen på NP…vad betyder det?
      Vidare skriver skolverket och som du citerar ”För läraren är provet ett stöd för en likvärdig bedömning.” Hur tolkar du det? På vilket sätt ska det vara ett stöd för likvärdig bedömning om alla bara kan strunta i NP och sätta betyg efter eget huvud. Vilken funktion tycker du att de nationella proven fyller? Ingen? En sista fråga; Hur tycker du vi ska bära oss åt för att sätta likvärdiga betyg och få bukt med betygsinflationen?

      1. Det var inte meningen att NP skulle vara betygsunderlag utan mer en kontroll av läraren om de nådde undervisningens mål, inte NP. Detta har sen gjorts om av Björklund åtminstone om man går till hans retorik.

        Ja du, det är alltid ett gediget arbete när man skall tolka Skolverket, regeringens och läroplanernas formuleringar. Men jag tolkar det som att NP är en slags kontroll för att läraren skall se att hon eller han inte har tagit ut svängarna för mycket. Det som utgör underlaget för betyget är ju flera kunskapsmål än det som finns med på provet. Det har ju även påtalats här att det i mångt och mycket håller en låg nivå.

        Lärarna kan naturligtvis inte strunta i de nationella proven lika lite som jag kan strunta i de examinationer som finns i min verksamhet, fast jag ibland undrar på vilket sätt denna kan ge ett betyg som motsvarar vad studenten verkligen har lärt sig. Nu träffar jag dem en mycket kort tid. Men lärarna i ungdomsskolan har ju ofta eleverna under en längre tid än fyra veckor.

        Jag anser väl att betygen skall motsvara det eleven kan och NP är en del av detta kunnande.

        Men jag citerade Skolverket, så vad vi än anser, så är det väl detta som gäller. Om vi anser att NP skall vara examensbetyg eller inte, är det vad som gäller vi måste följa.

  16. Men, vad håller vi lärare på med eg? Försöker övertyga samhället att vi gör ett kvalificerat arbete utanför NP? Låt läsåret bli en övning inför NP, låt NP bli slutbetyget. Ge prövningstillfälle i form av NP för de som inte kan närvara. =ansvaret läggs högre upp dvs skolverket + folk får som de vill. Lättare arbete för lärare o mer mätbart. Kunskap? Resultat? Vi får väl se om det blir bättre eller sämre. Nej, jag är tyvärr inte ironisk. Även mitt gymnasium fick kritik för högre resultat på NP än slutbetygen. Vad består kritiken eg i? NP är ett viktigt prov bland andra men utgör inte det enda.. Vi kan inte motarbeta våra ”kunders” önskningar hur länge som helst, allt utom NP kan ju i princip överklagas. Låt folk få som de vill så vi återvinner förtroendet. Resultatet är inte så noga. / Malin gymnasielärare

    1. Hej Malin,
      Det är inte svårt att vara ironisk över situationen på skolan, i media och bland myndigheter. Inte svårt alls!

    2. Eller så…struntar vi i Nationella proven, sätter betyg efter eget huvud (eftersom betygskriterierna är svåra att tolka utan att de konkretiseras av NP) och ser betygen rusa i höjden samtidigt som kunskaperna och likvärdigheten/rättssäkerheten sjunker. Och det är ju så det fungerar nu. Är du nöjd med det?

      1. Hej, nej jag sa ju att jag inte var ironisk. Tanken med NP är bra o vi lärare stångar oss blodiga för att göra ett jobb som få uppskattar, tror på o tar på allvar Därför låt NP ta platsen som avgörande prov o slutligt betyg, tycker det vore enklare. Tyvärr känns det som en mycket trist utveckling. Den kreativa delen av jobbet blir snävare, men kanske en väg att återvinna förtroende…? Dock behöver samtliga mål inkluderas i proven dvs motsvara särskild prövning.

      2. Malin,
        Jag tycker att det är viktigare att vi får tydliga kriterier att följa, alltså inte en kursplan med snömos eller som är som en önskelista utan en kursplan som går att förverkliga. Låt oss därefter jobba hårt med kriterierna och låt oss få tid för det, inte en massa administrativt jobb. För lämnar vi över bedömningen är det helt kört med lärarkåren, då är det slut med statusen för lärarkåren för all framtid. Då kommer lärarkåren aldrig få tillbaka statusen.

      3. håller naturligtvis med om det Johan. Dessutom känns det väldigt tråkigt att förtoendet är så lågt för utbildade lärare att man tror att betygen rusar i höjden om det inte vore för NP. Att låta NP bli avgörande skulle bli en näsknäpp men kanske som du säger, förödande även för lärarkåren.

  17. Johan

    Per Måhls artikel säger i stort sett att ingenting kan sägas om någonting. Har man följt utvecklingen i den svenska skolan, på nära håll, de senaste 20 åren står det klart att kunskaperna sjunkit dramatiskt såväl på gymnasiet som i grundskolan, framförallt i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Den som förnekar detta är antingen oseriös eller okunnig och äventyrar dessutom Sveriges framtid som en spjutspets när det gäller forskning och industriell utveckling. Vi måste inse problemen för att rätta till dem! Om kunskaperna sjunkit och betygen stigit råder då inte betygsinflation?

    Du skriver att du inte är så insatt i de internationella kunskapsmätningarna. Det tar inte särskilt lång tid att bli insatt i dessa. Jag rekommenderar skolverkets huvudrapport, som inte enbart innehåller resultat utan även tankar om orsaker till de allt sämre resultaten för Sverige. När det gäller resultaten så redovisas de inte enbart med ett medelvärde utan även med en procentuell fördelning av eleverna i ett antal kunskapsnivåer som mycket väl kan översättas till betygsnivåer. TIMSS är den mätning som är konstruerad för att jämföra resultat över tid. Jag ska ge ett exempel på en jämförelse mellan 1995 och 2007 enligt TIMSS ADVANCED i matematik (NV och T på gymnasiet). Resultaten är uppdelade på fyra kunskapsnivåer: under medelgod, medelgod, hög och avancerad. Nivåerna är satta efter målbeskrivningar!

    Under medelgod Medelgod Hög Avancerad
    1995 36% 34% 24% 6%
    2007 71% 21% 7% 1%

    Det är en anmärkningsvärd skillnad i resultat! 2007 dubbelt så många som inte når upp till acceptabel nivå jämfört med 1995. 1995 är det 30% som presterar på hög eller avancerad nivå medan motsvarande 2007 är 8%. Som jag skrev i mitt förra inlägg hade antalet studenter med högsta betyg i alla ämnen ökat med 28 ggr. mellan 1997 och 2007 och en stor del av dessa elever ingår i ovanstående tabell. Har vi inte betygsinflation?

    1. Håller helt med dig Gunnar. Det räcker tyvärr med att betygen ligger kvar på samma nivå i sverige för att det ska räknas som betygsinflationen när de faktiska kunskaperna sjunker (enligt TIMMS- och PISA-rapporterna)

    2. Hans-Gunnar,
      Jag tror du missuppfattar mig, jag menar inte att vi inte har betygsinflation men Skolverket och Måhl menar det. Det dem säger är att antalet höga betyg inte har ökat från och med 2003. Jag misstänker själv att vi har betygsinflation och då menar jag inte att man sockrar med MVG:n, utan att elever får G alltför lätt – det är det stora problemet tror jag. Men som sagt – TROR! Jag vill inte vara en tyckare som påstår en massa saker utan att ha belägg för det och när det gäller detta område måste jag säga att jag nog behöver läsa på om jag ska uttala mig säkert. Däremot kan jag säga att siffrorna du presenterar visar på en skrämmande utveckling. Jag hoppas att du inte uppfattar mig som velig, för det är jag verkligen inte, men jag vill inte framstå som en allvetare om jag kan nada.

    3. Hans-Gunnar,
      Som jag tidigare sagt är jag inte speciellt kunnig när det gäller betygsstatistik, men jag mailade Per Måhl angående detta och fick följade svar av honom (som jag fick tillstånd att lägga ut):

      Hej!

      En statistiskt belagd betygsinflation sker under åren 1997-2003. På våren 1997 sattes färre MVG än 5:or. När andelen MVG senare ökade, skedde ökningen framför allt på NV-programmet. En tänkbar orsak till det är att kraven för betyg idag är desamma oberoende av program. Det får till konsekvens att andelen MVG i t ex matematik A, B, Engelska A, B etc blir avsevärt högre på NV-programmet än på andra program. I det relativa systemet skulle däremot andelen 5:or inte variera mellan program och det mesta pekar på att den låga andelen MVG på NV-programmet 1997 också berodde på att lärarna ställde högre krav på NV- eleverna än på elever som gick på S-programmet eller på ett yrkesprogram.

      Efter 2003 finns ingen statistik som ger belägg för betygsinflation i betydelsen att kraven för betygen, t ex för betygsnivån MVG generellt skulle ha sänkts år från år. Det vill säga, när Vlachos 2010 uppmärksammar problemet så är betygsinflationen redan historia.

      Trots att problemet är historia har den enda etablerade sanningen i media varit att lärarna successivt sänker kraven. Att en obekräftad hypotes blir den enda allmänt accepterade sanningen kallar jag för en myt. Den myten har fått till konsekvens att de empiriskt belagda problem som finns och som gäller bristande rättssäkerhet och bristande likvärdighet har försvunnit ur debatten. De åtgärder som föreslås mot den betygsinflation som är historia sedan snart 10 år bidrar inte till att lösa de belagda problemen med rättssäkerhet och likvärdighet.

      Varför myten om betygsinflation har blivit den enda sanningen har jag ingen förklaring till. Men att lärare instämmer i myten gör den inte troligare. Jag möter visserligen lärare som är övertygade om att det fortfarande finns en betydande betygsinflation. Men de lärarna anser alltid att de själva, till skillnad från andra lärare, ställer de rätta och högre kraven. Att t ex 50 % av lärarna tror att andra lärare sänker kraven år från år ger inget stöd för betygsinflation. Den som vill belägga att lärarna håller med om att kraven sänks år från år ska istället fråga: “Sänker du dina krav år från år?” och sedan redovisa hur många lärare det är som har svarat ja på den frågan. Min gissning är att det inte blir så många procent.

      Hälsar

      Per M

      För övrigt kan man hänvisa till den statistik som Måhl hänvisar till i artikeln och läsa den noggrant så är det tydligen så att det går att utläsa att betygsinflationen är en myt enligt vad jag har hört. Nu kanske du tycker jag är feg, men åter igen – jag har inte läst och tolkat denna statistik.

  18. Monica

    Vad har Björklund ändrat när det gäller nationella prov. De nationella proven har mig veterligt varit ett viktigt betygsunderlag i åtminstone 40 år!

    1. Jag har läst det i dokument att det aldrig varit meningen att användas som betygsunderlag. Tror jag har publicerat det på någon blogg. Vilken vet jag inte.

      Jag går efter vad som står skrivet inte efter hur man i praktiken har gått tillväga.

      Skall se om jag hittar formuleringarna, där det står att det är något nytt att de skall utgöra en del av betygsunderlaget.

  19. Till Fredrik Karlsson.

    Tycker inte du att det är märkligt att eleverna lyckas så mycket bättre på de saker som de nationella proven inte mäter?

    Varför, tror du, är DU så mycket bättre på att tolka målen än den grupp på skolverket/universiteten som konstruerar och testar proven på mellan 200-300 elever innan de används i skarpt läge?

    1. Marcus: Förstår inte riktigt var du har fått det ifrån. Det som jag påtalade ovan var en formulering i LGR 11 som innebär att man som lärare är skyldig vid betygssättning att ta hänsyn till all information om elevens kunskaper i förhållande till våra mål.

      Med andra ord är det inte tillåtet enligt våra styrdokument att sätta betyg baserat på endast resultatet av de nationella prov som vi har. Eller menar du att vi ska strunta i den formulering som finns om att vi måste ta hänsyn till all information om elevens kunskaper i förhållande till målen?

      Med ditt sätt att resonera så skulle en elev som har MVG på alla moment utom Nationella proven där denne bara fått VG få ett VG i betyget. Skolverket skriver i sina riktlinjer för de nationella proven: ”Ett nationellt prov kan inte pröva elevens kunskaper mot alla mål. Därför gäller att provresultaten endast kan utgöra en del av det underlag som läraren har att ta hänsyn till då betyg ska sättas”. Jag anser mig ha starkt stöd i våra styrdokument och i Skolverkets riktlinjer för min hållning i den här frågan. /Fredrik

      1. Låt oss vända på problemet; En elev skriver MVG i slutet av kursen på ett nationellt prov men har tidigare endast presterat VG. Vad sätter du då för betyg?

        De flesta, enligt den statistik som finns på skolverket, sätter ett MVG på eleven? Man använder sig således av NP endast när det talar till elevens fördel. Vad tycker du om det?

        Problemet med ditt resonemang, som nog är väldigt vanligt i sverige tyvärr, är att man kan ha väldigt låga krav (eftersom det är svårt att tolka betygskriterierna) på delmomenten som aldrig kontrolleras, och sedan när kravnivån höjs så tycker man ”detta är ju bara ETT prov och det säger ju inte allt”. Ergo: eleverna får högre betyg än de förtjänar – betygsinflation.

        Förstår du problematiken?

      2. Marcus,
        Nu för du en diskussion med Fredrik, men jag måste säga att jag som betygsatt elever i 9 år aldrig någonsin skulle sätta betyget MVG på en elev som han skulle skriva MVG på NP: Det är betygskriterierna, eller kunskapskraven som ska ligga till grund för betygsättning.

      3. Viktig kommentar Marcus, NP är sällan tillräckligt bra för att sätta betyg efter deras resultat men de allra flesta är tillräckligt bra för att kunna användas för att kalibrera sina egna bedömningar med. Ifall man upptäcker att man genomgående har tolkat betygskriterierna lättsammare än de som gjort NP så är det troligt att det är man själv som lärare som tolkat aningen fel och man bör korrigera sina bedömningar neråt.

      4. Jan,

        När man rättade om nationella prov tidigare i år så kom man fram till att man inte kunde avgöra huruvida det var läraren eller myndigheten som bedömt de nationella proven korrekt. De olika betyg som är satta på tidigare moment är satta och vi ska inte ha någon retroaktiv sänkning av betyg i efterhand.

        Det skulle helt åsidosätta rättssäkerheten för eleven eftersom eleven då inte skulle kunna lita på att den bedömning läraren har gjort står sig. Ett sådant system tar jag helt avstånd ifrån. Däremot anser jag att läraren inför kommande kurs allvarligt bör fundera över sin kravnivå på exempelvis olika uppgifter osv. och gärna diskutera med kollegor kring detta också. /Fredrik

    2. Marcus,
      Jag tror faktiskt att lärare är bättre än de provgrupper som konstruerar proven. Faktiskt!

      1. Okej. Har du någon som helst fakta som stödjer den åsikten?
        Jag tycker mig ha fakta som stödjer mitt påstående. Här kommer en källa.

        Klicka för att komma åt BedAnvDel2.pdf


        Gå till sidan 14 och 15. Observera hur Varje Enskild uppgift ges ett betyg. Observera också hur varje uppgift listas efter vilket centralt innehåll den ska placeras i. Det enda centrala innehåll som saknas är Historia. Kanske är det historia, i matematiken, som eleverna presterar MVG på under delmomenten och som gör att eleverna är värda ett högre betyg än de visar på NP 😉

        Kan du hänvisa till något prov, konstruerat av en enskild lärare, som är genomarbetat på detta sätt?
        I sådana fall håller jag med dig om, att åtminstone en lärare, är bättre eller lika bra på att konstruera prov som de på skolverket/primgruppen.

  20. Marcus,

    Låt oss diskutera ditt exempel. Om en elev har presterat VG under kursen och sedan skriver MVG på det nationella provet så är det inte tillräckligt för att motivera ett MVG i betyg på kursen. Men om eleven har presterat MVG på alla moment under kursen och sen presterar ett VG på nationella proven så är det å andra sidan inte tillräckligt för att motivera en sänkning av betyget från MVG till VG.

    Med andra ord måste samma hänsyn tas till de nationella proven som de andra momenten under kursen när betyget sätts. Detta oavsett om det talar till elevens fördel eller nackdel. Resultatet på det nationella provet är i likhet med andra resultat under kursen en del av den information som finns om elevernas kunskaper i förhåll. till kunskapskraven. Med den formulering som finns i LGR 11 om detta så vore det tjänstefel att inte ta hänsyn till resultatet på NP oavsett om det talar till elevens fördel eller nackdel. Fredrik

    1. Jag gör samma bedömning. Förut hade vi kurser med fyra moment. Om en student fick G i tre och VG i ett, blev det G i betyget på hela kursen. Problemet uppstod när det var 2G och 2VG.

  21. Johan. Angående denna kommentar: ”Det är betygskriterierna, eller kunskapskraven som ska ligga till grund för betygsättning.”Menar du att det nationella provet inte är konstruerat med betygskriterierna som grund?

    Fredrik: Ångrar att jag frågade om detta eftersom eleverna oerhört sällan får ett bättre resultat på nationella provet än på lärarens delprov (eftersom de flesta får ett högre slutbetyg än vad man får på nationella provet). Jag ville bara höra om du gör allt för att sätta det högre betyget 🙂 Sorry.

    Jag citerar mig själv och hoppas att Fredrik, Monika och Johan kan svara på detta och min sista fråga så är jag nöjd 🙂

    ”Problemet med ditt resonemang, som nog är väldigt vanligt i sverige tyvärr, är att man kan ha väldigt låga krav (eftersom det är svårt att tolka betygskriterierna) på delmomenten som aldrig kontrolleras, och sedan när kravnivån höjs så tycker man ”detta är ju bara ETT prov och det säger ju inte allt”. Ergo: eleverna får högre betyg än de förtjänar – betygsinflation.

    Och en sista reflektion; Hur kommer det sig att en enskild lärares bedömning av sin klass medelbetyg i snitt ligger ÖVER det som nationella provet visar. Självklart ligger många saker till grund för den fullständiga bedömningen men varför är eleverna alltid bättre på det som INTE kan kontrolleras.

    Marcus

    1. Jag har sett många exempel – många – där NP inte är konstruerade utifrån betygskriterierna och då menar jag även när det gäller uppgiftsstandard, alltså att det är inte en målrelaterad uppgiftsstandard utan en mätteknisk standard som bedöms relativt. Alltså går inte kunskapen att jämföra med kriterierna enligt ett kunskapsstandardmodell.

      När man pratar om medelbetyg så tänker jag direkt på ett annat betygssystem än dagens.

  22. Hej Johan Det här får bli mitt sista inlägg och gäller angående Pers svar till dig.
    Alla som vill kan titta på sidan 12 och 24 i rapporten som jag länkar till nedan.

    Klicka för att komma åt forsk_rap_%202010-6_betygens_varde.pdf

    Att betygen stigit markant råder det nog ingen tvekan om och var ökningen planar ut kan nog också diskuteras. Men, och nu kommer något viktigt. Vi ligger kvar på ett konstant högt betygssnitt vilket innebär att vi har en konstant betygsinflation. Jag förtydligar mig: Om betygssnitten skulle skena upp till 19,0 och sedan stanna där så skulle man inte säga; vi har ingen betygsinflation, betygen stiger ju inte! Problemet är att betygen är konstant för höga. Snittbetyget stiger inte längre men det ligger kvar på en nivå där medelbetyget är nästan VG?! och vem vill ligga på medel.

    (En inflation när man talar om pengar i ett land kan vara konstant hög. Att den inte stiger ytterligare gör inte att man INTE har en inflation. Den har bara slutat öka).

    Puh, nu ska jag försöka hålla mig undan här och inte störa mer (men det blir nog svårt:) )

  23. Marcus

    Din analys är klockren! Problemet är att vi har en kombination av ett målrelaterat betygssystem, med luddigt skrivna målbeskrivningar, och lärare som inte är följsamma till de nationella proven. Syftet med de nationella proven är ju att vara en referens för tolkning av målen och det innebär implicit att man ska ta stor hänsyn till dem. I matematik t.ex. finns gott om gamla uppgifter som kan användas eller efterliknas i egna prov, så det finns ingen anledning att de egna resultaten ska avvika signifikant från NP.

    1. Hans-Gunnar,
      Du glömmer en sak, vi har nationella prov som bedöms normalfördelat. Nationella prov, t.ex. i engelska år 9 för två år sedan där man gångade ihop antalet poäng med varandra och sedan såg om man nått poängnivån för godkänd. Det innebar i just engelska att om man hade lyckats bra med läsförståelsen, hörförståelsen och skrivdelen så kunde man nå poäng för godkänd, utan att behöva göra den muntliga delen. Så vitt jag förstår är det just användandet av språk som är det viktiga, inte hur man kan böja verb rätt – eller? Ett bedömningssystem som är normalfördelat fungerar aldrig ihop med ett system som har kunskapsstandarder som vårat målrelaterade betygssystem.

Lämna ett svar till Stella Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s