h1

Nationella prov för femtielfte gången

29 juni 2012

I flera blogginlägg har jag har kritiserat de nationella proven (NP). Många gånger har jag försökt vara så konkret som möjlig för att visa på vilka fel som NP har, t.ex. när det gäller frågekonstruktion, abstrakta rättningsmallar eller att det är en diskrepans mellan NP och kursplanerna. En debatt som har snurrat i media är att just diskrepansen mellan betyg och NP har varit stor i vissa fall, något som har föranlett en del debattörer att peka på betygsinflation. Själv har jag alltid hävdat att underlag för betygssättning inte är NP utan kursplanen. På grund av tidsbrist har jag inte haft möjligheter att ge ännu mer konkreta exempel på min kritik, men nu har jag ägnat en timme åt att titta på NP i svenska och matematik i årskurs 3.Jag hade tänkt publicera en bit av texten och första frågan, men jag har blivit avrådd från det eftersom det är sekretess på NP. Jag anser att det utgör ett demokratiskt underskott att inte kunna använda konkreta exempel för att lyfta en viktig prinicipfråga. Det måste väl vara viktigare att öppet och demokratiskt kunna diskutera denna fråga, än vilka skälen än må vara till att man har sekretess på proven. Jag förstår faktiskt inte ens syftet. Jag ska försöka beskriva ett exempel, utan att röja innehållet, men vem som helst kan förstå att det skulle bli ett helt annat exempel om text och olika svarsalternativ kunde presenteras.

Svenskdelen: Texten AH består av sex sidor, två som läraren läser högt och fyra som eleven läser. Den första frågan handlar om första sex meningarna ur texten. Frågorna på hela texten är 18 till antalet och samtliga är av flervalstyp där eleven har fyra olika alternativ. Det vill säga att eleven väljer ett svar och sätter ett kryss för det alternativ som eleven väljer. I sin konstruktion är 17 av 18 frågor konstruerade att man tvingas reducera svaren till detaljkunskaper, vilket innebär att det går att sökläsa sig till svaret. Endast fråga 18 är konstruerad på ett sådant sätt att det bygger på att eleven ska förstå vad texten handlar om.

Fråga 1: (sekretess)

a)     Sekretess (fel svar) – irrelevant svarsalternativ

b)    Sekretess (rätt svar) – det står inte uttryckligen i texten svar på denna fråga

c)     Sekretess (fel svar) – personen som efterfrågas i frågan finns inte med i texten

d)    Sekretess (fel svar) – det står uttryckligen tvärt om i texten än vad det frågas om

Nu kan den noggranna, som har sett provet och kanske genomfört det i sin klass, tycka att den elev som svarar rätt på denna fråga kan läsa mellan raderna eftersom rätt svar inte står utskrivet ordagrant i svarsalternativ b. Eller också är det så att i alternativ a) inte framgår i texten något om det som ställs i frågan, b) personen som det frågas om förekommer inte i texten över huvudtaget och c) där står det uttryckligen i texten tvärt om vad som frågas om. Uteslutningsmetoden är ganska gångbar.

I Lgr 11:s kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 i svenska står det:

”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.”

Nationella provet i läsning för årskurs 3 prövar inte de kunskapskrav som finns för årskurs 3 i Lgr 11, förutom fråga 18. För att en elev ska ha klarat NP ska eleven ha fått 14 av 18 rätt på de olika frågorna (poäng). Det innebär att en elev kan få 14 poäng utan att ha svarat på fråga 18, som är den enda fråga som berör handlingen i texten och där eleven måste återge handlingen.  Det vill säga, bedömningskravet 14 poäng ger inte underlag för kunskapsomdömet att eleven kan återberätta handlingen.

Matematikdelen: När det gäller matematikprovet är det generellt sätt ganska bra och uppgifterna är bättre. Däremot är det inte alla delar i kursplanen som tas upp i NP. I Lgr 11:s kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 för matematik står det: ”Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200.

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

För att göra det enkelt för mig har jag fetlagt den text ur kunskapskravet som NP inte prövar. Givetvis är själva textmassan gigantisk och jag undrar hur Skolverket tänkte när man tog fram kunskapskraven i matematik – hur i hela friden ska alla elever lyckas uppnå denna önskelista. Sedan måste jag ge en eloge till provkonstruktörerna, man fick med en hel del i provet. Däremot tycker jag att en del centrala bitar som visar att man verkligen förstår matematiskt tänkande saknas, t.ex. att kunna beskriva tillvägagångssätt, att kunna göra antaganden om rimlighet eller mätning, jämförelser och uppskattning av längd, massor, volymer med mera.

Både svensk- och matematikdelen av NP är inte utformade enligt kunskapsstandardmodell utan utgår från mätteknisk modell, vilket inte är förenligt med varken Lpo 94 eller Lgr 11. Spelar det någon roll vilka frågor man har rätt på? Spelar det någon roll hur många rätt man har? Klart att det gör, men mättekniskt konstruerade prov, läxförhör och tester har inte till syfte att pröva kunskaper mot i förväg uppställda kriterier, utan har som syfte att sortera. Andra exempel på det är högskoleprovet, IQ-test och DLS. För att NP skulle vara ett prov värt namnet borde antalet frågor vara betydligt färre, frågorna skulle vara konstruerade utifrån en kunskapsstandard som man vill pröva och eleverna skulle svara med egna ord i löpandet text. Vill du veta mer om skillnaden mellan kunskapsstandardmodellen och mätteknisk modell, läs The peril and Promise of Large-Scale Assessment Reform, eller se på Bo Sundblads uppställning av Taylors  Mätmodeller eller läs Lorrie A Shepard PM 2000-4.

En intressant diskussion kring detta område är om man ska sänka kunskapskraven så att de följer de nationella proven, eller om det är nationella proven som ska anpassas till kunskapskraven. Personligen tycker jag att det ska vara kunskapskraven i Lgr 11 som ska gälla för bedömning, hur mycket önskelista det än är. Men det är ju bara lilla jag, andra kanske har en helt annan åsikt.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete och jag önskar alla lärare glad sommar.

 

Annonser

8 kommentarer

  1. Jag anser att ett NP av typ Ma provet kan fungera kalibrerande även mot en kunskapsstandard och även om de bara täcker in delar av kunskapsmålen så fungerar det om ingen kan förutse vilka kunskapsmål som täcks in. Sen finns det som ofta bland svenska skolmyndigheter en verklighetsfrånvänd överambition där provet även ska tjänstgöra som vägledning i insividuell examination mot kunskapsstandard. Den vägledningen ska ske på annat sätt men kalibreras mot NP.


    • Jan,
      Jag är helt övertygad om att NP kan fungera, men då måste NP vara utformade med kvalitet.


  2. Jag tror att du rent mättekniskt har alldeles rätt. Innehållsvaliditet är alltid knepigt att uppnå när man har stora kunskapsmassor att täcka av. Ofta väljer då konstruktörerna ut de avsnitt de finner lämpliga och enkla att konstruera frågor och uppgifter kring. När diskussion uppstår kring ett test eller kunskapsuppgifter
    är det oftast här det gnisslar.


  3. Kunskapskraven i Ma åk 3 är de kunskapskrav som jag anser att Skolverket har lyckats bäst med! De har enormt stora likheter med de tidigare målen att uppnå för 3, så de innebär egentligen inte några höjda krav. De är också, till rätt stor del, konkreta och tydliga (och därmed utvärderingsbara) på ett sätt som övriga kunskapskrav inte är. Jämför t.ex. med Ma åk 6 och åk 9, där kunskapskraven är mer än lovligt otydliga!

    I övrigt håller jag med om din generella kritik mot NP. Har deltagit i bedömning av Ma och Bi för åk 9 under vårterminen och det var otroligt svårbedömt, mest pga undermåliga bedömingsanvisningar.


  4. Tack för att du skriver om detta. Jag har i huvudet formulerat åtskilliga blogginlägg och insändare kring just NP i svenska (år 3 i mitt fall) men av trötthet i terminens slut inte orkat fullfölja mina tankegångar. Korrelationen måluppfyllelse/NP är alltid ett issue för alla lärare som undervisar i ämnen där det finns NP och risken är att lärare börjar anpassa sin undervisning för att svara mot kriterierna i NP istället för att titta på syftesbeskrivningen för ämnet och förmågorna. För min del reagerade jag starkast mot de strikta bedömningskriterier som var satta för skrivuppgifterna, där det mest verkade handla om att kunna följa instruktioner och att resultaten skulle vara så enkla att mäta och jämföra som möjligt. Inget om kommunikation, skrivlust, mod och vilja att uttrycka sig. Om det är på det här sättet som svenskämnet ska mätas och bedömas i fortsättningen kommer jag inte längre ha lust att arbeta som lärare i svenska, för det känns om att allt jag trott på gällande svenskämnet; mod, skrivlust, förmågan att tänka och dra egna slutsatser, fantasi och innovation inte längre är värt något.


    • Hej Frida,
      Det låter oroväckande att du har skrivit åtskilliga blogginlägg och insändare och ändå händer det inget. Jag menar inte att vara spydig, utan jag menar bara att du inte är ensam om detta och en förfärlig massa kritik har kommit fram och det verkar som om det är som att hälla vatten på en gås. Åtminstone verkar de som tillverkar NP och Skolverket inte ta till sig av kritiken. Dessutom verkar debattörer som jämför kriterier och NP inte ha förstått så mycket. Jag har skickat detta till Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, ska bli intressant att se om det händer något. Annars får väl du och jag fortsätta att kämpa mot väderkvarnarna.


  5. […] av dålig kvalitet. Jag tänker inte skriva en lång lista kring detta, läs i stället tidigare blogginlägg. Det handlar om prov som inte har kunskapsstardardssystem och därmed inte går ihop med varken Lpo […]


  6. […] Så skulle centralt rättade NP leda framåt? Skulle skolresultaten bli bättre? Skulle lärarens status öka? Svaret är nej på samtliga frågor. Det är inte bara jag som årens lopp har framfört kritik på brister i kvaliteten på NP, emellanåt har debatten rasat. Ändå rinner detta bara av Skolverket. Svaret är det samma, som en papegoja svarar Skolverket: ”Det är landets bästa professorer och ämnesföreträdare som konstruerar provet”. Men ändå, alltför många prov är kass. Jag har skrivit flera blogginlägg där jag ger exempel, länk och länk. […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s