h1

Finns demokrati på riktigt?

25 juli 2012

Långt farväl till demokratin skriver Johannes Åman på Dagens Nyheters ledarsida och åsyftar då Julia Tymosjenkos öde i Ukraina. På min blogg har jag många gånger tagit upp flera olika fall av demokratiskt underskott: tjänstemannavälde, åsiktsförtryck och maktmissbruk. Och allt detta bara inom skolans värld, eftersom det är i princip det enda ämne jag skriver om. Jag är ju SO-lärare så jag har ju ett brett intresse av samhällsfrågor, men har medvetet valt att bara skriva om skolfrågor.

I mitt förra blogginlägg skrev jag om lärares möjligheter att ladda om batterierna inför ett nytt läsår. Utan att jag ska grotta ännu mer i komplexiteten och arbetstyngden i lärarjobbet, för det har jag ju gjort ganska mycket, vill jag återkoppla till detta blogginlägg. För tänk att ett gäng drivna lärare (i alla fall så drivna så att de vill starta ett bloggkollektiv) inte vill stå med sina namn när det gäller vad de skriver. Rädda för repressalier, rädda för att inte få löneförhöjning, rädda för att hamna i frysbox och rädda för att eventuellt bli av med jobbet. Är det demokrati?

Jag känner till ett fall där en skola har blivit fälld av Barnombudsmannen (BO) där BO inte ens har tagit upp vad skolan har sagt  i frågan, alltså inte beaktat bådas ståndpunkt i frågan. Är det demokrati?

För några år sedan fick Vikingaskolan besök av Skolinspektionen som skulle titta på hur vi jobbade med  språk generellt, svenska och svenska som andraspråk (SSA) och vilka som bedömdes efter de olika kursplanerna. Jag frågade då inspektörerna vilka kriterier de hade inför besöket. Vad tittade man på? Hur avgjorde man vilka som skulle ha svenska och SAS? Jag hade även lång mailväxling med dem efter besöket. Jag fick inga svar, mer än att det stod i läroplanen att rektor beslutar vilka elever som ska ha svenska respektive SAS. Men jag påtalade att detta kan ju inte ligga till grund för deras inspektion, utan det måste finnas andra kriterier som de skulle titta på och följa. Men jag fick inget svar. Detta gick så långt att Haninge kommuns skolchef Mats Öhlin tog upp detta med Skolinspektionen och det slutade med att deras jurist blev inblandad i frågan. Då hade jag för länge sen släppt frågan. Resultatet blev att rapporten fördröjdes minst ett halvår och sedan publicerades den. Men vi fick inget svar på ställd fråga. Är det demokrati?

Det pedagogiska nätverket som jag återkommer till, men som har haft en sådan negativ påverkan på svensk skolans utveckling de senaste 20 åren. Systematiskt har man jobbat emot Lpo 94, jobbat emot betyg, åkt land och rike runt med sin ideologiska ståndpunkt och föreläst och utbildat lärare i hur skolan ska skötas. Likt demagoger har man lagt fram sin sak, med höga abstraktioner i sitt språk och smicker gentemot lärarkåren har man ringlat sig in i organisationen. Och systematiskt motverkat fattade riksdagsbeslut. Är det demokrati?

Jag och min fru hade en gemensam projektidé när det gällde läsning. Vi hade satt ihop ett stort multimediaprojekt som vi ville presentera för Myndigheten för Skolutveckling (Mysko). Jag kan säga att idén var och är verkligen bra. Vi fick tag på en tjänsteman på Mysko som var mycket entusiastisk när jag på telefon presenterade idén. Vi bestämde att jag och min fru skulle komma till Myskos kontor på Karlbergsvägen och presentera idén. Sagt och gjort, när dagen kom så stod vi där och blev väl omhändertagna. Presentationen gick bra, tjänstemannen var mycket entusiastiskt och tyckte allt var fantastiskt ända till vi kom till Läsutvecklingsschemat (LUS), då dog projektet. Tanken från vår sida var att LUS skulle vara det instrument som man dokumenterade ingångsvärde (learning income) och utgångsvärde (learning outcome) efter det att eleverna hade använt sig av databas, spel och andra delar av läsprojektet. Bara dokumentation, inget annat. Det blev inget projekt och tjänstemannen hörde aldrig av sig, svarade inte då jag försökte ta kontakt. Varför? LUS var och är helt fel ideologiskt! Och jag som jobbat med LUS i så många år och vet att det fungerar superbra. Men LUS var och är bad guy! Senare fick jag veta av en chef på Mysko att tjänstemannen vi träffat var superideologisk.

Det pedagogiska etablisemanget (inte alla men många) som än idag jobbar med forskningen på ett tendentiöst sätt. Det viktiga är att man tycker rätt sak och har rätt inställning till skolan, inte att sätta upp en tes eller teori och gå ut och testa den i verkligheten. Det är intressant att få rätt resultat, inte att vara ordningsam när det gäller vilka slutsatser man kan dra av det underlag man har för sin forskning. Är det demokrati?

Lärarhögskolorna, inte minst Lärarhögsskolan i Stockholm (LHS) där det funnits många fall av förtryck av fel åsikt. Verkligen inte högt till tak. På LHS skulle man tycka rätt, annars blev det som Lärarmyteristerna befarade, man blev satt i frysbox eller fick inga kurser för nästa år och då kunde det ju vara så att man inte hade så mycket jobb. Och då kan det ju vara så att det inte fanns någon anledning att vara anställd längre. Vem vill jobba under sådan ovisshet? Men studenterna uppskattade bra kurser, så när Bo Sundblad hade en mycket uppskattad kurs i pedagogisk utvärdering eller bedömning, då gick ryktet hos studenterna och alla ville byta kursgrupp. Den andra kursledaren, som var en inbiten betygsmotståndare (jo jag har haft honom som föreläsare och lärare) försökte göra allt för att få eleverna att inse att betyg var av ondo. Och de som bytte till Sundblads grupp var betygsmotståndare, men vände efter ett tag när Sundblad systematiskt visade både riksdagsbeslut och hur man faktiskt kan använda betyg som ett pedagogiskt verktyg. Läs rätt: VERKTYG!!! Men hur bemöttes Bo Sundblad? Hela tiden lite utfryst. Hela tiden osäkert om han skulle få någon kurs. Men när studenterna fick välja vad skulle LHS göra då? Och när den andra läraren blev långtidssjukskriven då fick Sundblad rycka in. Taskig personalpolitik och demokratiskt underskott är småord i detta sammanhang. Högt till tak? Knappast! Är detta demokrati?

Ska vi utbilda lärare till betygsmotståndare? Ska lärarutbildningen polarisera mellan betyg och lust att lära, när riksdagen tagit beslut om att vi ska ha betyg? Jag hoppas det har blivit bättre sedan LHS sögs upp i Stockholms Universitet (SU). Jag hoppas också att det blivit bättre i och med den nya lärarutbildningen. Men jag är inte lugnad direkt, eftersom många av de lärarutbildare som jobbade på LHS arbetar på SU idag. Vad säger att de har släppt sin ideologi? Vad har fått dem att ändra grundinställning? Det går lätt att säga att man bara följer politikers riktlinjer, men tjänstemännens kvarnar maler och betygsmotstånd och en dold agenda är lätt att smyga in. Så åter igen: Vad säger att de har släppt sin ideologi?

För många år sedan när jag jobbade på Jordbromalmsskolan (JBM) var det möte för att politikerna hade bestämt att JBM skulle läggas ner. En dåvarande kollega ställde sig upp och sa: ”Jag kommer ursprungligen från Irak och jag vet hur det är att leva i diktatur. Det ni nu gör är värre än diktatur. För i Irak kunde vi åtminstone gå och klaga hos chefen om en person inte gjorde sitt jobb på ett bra sätt”. Alla visste att om någon misskötte sig jobb kunde man gå till dennes chef och det gjorde att ledande personer inte kunde göra precis som de ville, ett slags kontrollsystem inbyggt i diktaturen.

Liberala politiker som säger sig vara just liberala, politiker som inte svarar på mail när frågorna blir för jobbiga, tjänstemän som inte tål konstruktiv kritik, tjänstemän som driver en egen agenda, tjänstemän som av ideologiska skäl inte redovisar hela sanningen, myndigheter som med makt bedriver sitt myndighetsutövande godtyckligt, rektorer och tjänstemän som med makt tystar ner kritiska röster,  pedagogiskt etablisemang som inte bryr sig om vad forskningsresultaten visar utan där resultatet av produkten är det viktiga. Hög till tak? Nja inte direkt. Framtidsutsikter? Så där om ni frågar mig.

Men vem är jag att påstå allt detta, vad fick jag luft ifrån? Var någonstans befanns sig Johan Kant i debatten de första 8 åren som lärare (2000-2008)? På Jordbrolmalmsskolan så klart, hade fullt upp med konflikter, både kognitiva hos mig själv och på ett personplan med elever, lärare/kollegor, rektorer och förvaltningstjänstemän. Talade till och med om att en förvaltningstjänsteman var fascistoid, vilket hon för visso var, men det föll ju inte direkt i god jord – snacka om att hamna i frysbox. Men främst var det kognitiva konflikter inom mig själv – vad funkar och vad funkar inte? Har jag gått på många trampminor? Har jag fått utstå kritik från elever och kollegor? Har jag fått krypa till korset och be om ursäkt? Jajamensan, men jag är prestigelös och tar tillfället i akt att lära mig något. Med detta vill jag säga att jag personligen är medveten om vad kritik innebär och på samma sätt som jag kan dela ut kritik, måste jag vara beredd att ta emot den.

Vi blir ju inte satta i fängelse, torterade eller dödade för våra åsikter som i Ukraina. Men många gånger har jag personligen känt att det inte är speciellt högt till tak på många håll och inom många områden i Sverige. Och alltför få människor tar personligt ansvar för beslut och handlingar. Är det ok att obstruera år ut och år in bara för att man är professor? Hur många vittnen ska det finnas innan någon blir ifrågasatt eller ens ställd mot väggen när denne systematiskt motarbetar fattade riksdagsbeslut? Hur många lärare ska gå rädda till jobbet, inte för att de ska bli slagna av elever, utan för att de inte vågar säga exakt vad de tycker och tänker?

Förändring bygger på konflikter och då behöver man inte sticka ut hakan på det sättet jag gör. Nej det handlar om kognitiva konflikter och de flesta är betydligt mycket mer sofistikerade och smidiga än vad jag är. Ingen människa ändrar sitt tänkande om man inte behöver det. Men för att få fram kognitiva konflikter, att alla kloka lärare som faktiskt vet hur lärarjobbet fungerar, får framföra sina åsikter till förändring och förbättring behöver klimatet i samhället tillåta det. Vi kan inte ha ett samhälle där landets viktigaste yrkesgrupp blir systematiskt tystade – det går inte! Och för övrigt, när tilläts lärare vara med i debatten senast? Det är väl bara Heléna von Schantz som har den möjligheten och då inte så ofta som hon vill.

Kanske är det så att verklig demokrati inte finns, kanske är det så att det bara är fina tankar som inte fungerar så fort vi blandar in människor. Så Johannes Åman kanske skulle kunna titta i sitt närområde, han kanske inte behöver gå till Julia Tymosienko för att konstatera att det är lång väg till verklig demokrati även här i Sverige.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete.

Advertisements

18 kommentarer

  1. Det är alltför lätt att prata teoretiskt om demokrati. Det finns bland skolbloggarna sådana som talar sig blå i ansiktet om skoldemokrati och elevinflytande och delaktighet etc. Men när de pressas att bli konkreta så sitter de där med förtegna miner. Du frågar om demokrati verkligen existerar. Jag skulle vilja svara NEJ. När Stoltenberg säger att Norge ska ha mer demokrati så missbrukar han å det grövsta begreppet, som man ofta gör med fina honnörsord.

    Först det rent politiska: Sverige är bara demokratiskt till formen och den ekonomiska sfären styrs helt genom principen att ”medborgarrätt heter pengar” som von Heidenstam skrev.

    Skolan styrs av politiker som ibland skryter med sina bristande kunskaper inom det egna ansvarsområdet. De har dålig kontakt med skolfolk utöver dem som har deras ideologiska öra. Av någon anledning, ointresse kanske, har ovetenskaplig snällhet och överseende attityder mot elever mest gjort sig gällande i lärarutbildningen och skolforskningen.

    Som Johan antyder så finns ju de gamla adjunkterna, lektorerna (som ofta har dålig meritering och svaga avhandlingar bakom sig) och professorer (finns hur många som helst i didaktik och pedagogik) kvar i lärarutbildning och forskning.

    Både Johan Kant och jag har upprepade gånger tagit upp den s.k. skolnära forskning som professorerna Tomas Kroksmark och Ulla Runesson bedriver i Jönköping som exempel på ideologiskt dominerande aktörer. Inom forskning finns också en slags demokratisk princip, nämligen att gå i svaromål när man får sin forskning kritiserad. Det gör aldrig Kroksmark och Runesson, utan den senare uppmanar t.o.m. i e-mail sina kolleger att ”hålla tyst”, eftersom detta är den bästa taktiken. Bristande lyhördhet och avsaknad av demokratiskt sinnelag finns överallt. Den kvalitativa forskning som de nämnda professorerna bedriver är ett skolexempel på hur en dominerande paradigm visar sin makt genom att ignorera kritik.


    • Bertil,
      Maciej Zaremba uttryckte det väl i sin artikelserie om skogen, angående marknadskrafter. Ungefär så här: I en demokrati behövs en stark lagstiftning för att begränsa kapitalets fräckhet.


  2. Jag har vid ett flertal tillfällen skrivit om demokrati och mänskliga rättigheter i och utanför skolan också på min blogg och debatten där har varit het stundtals om demokratiuppdraget. Ett uppdrag som mitt fokus finns inom. Jag har säkert på en del håll gjort mig obekväm genom detta. Men demokrati och mänskliga rättigheter är inte något man kan ta för givet utan det måste man ständigt kämpa för. Samma sak är det med den demokratiska skolan. Det är också något som man måste kämpa för! /Fredrik


    • Det är nog inte din kamp för demokrati som blivit
      kritiserad utan din oförmåga att bli mer specifik kring frågan. Vad tjänar prat om demokrati till om man inte har någon som helst konkret idé om hur
      t.ex. elevinflytande ska organiseras? Att bara nämna vackra ord hjälper föga.


      • Bertil: En av de förebilder som jag har när det kommer till detta är Det frie gymnasium i Köpenhamn. Vi ska inte kopiera deras koncept rakt av. Men de har verkligen lyckats med att komb. demokratiska arbetssätt med höga resultat. Så jag tycker att det är ett exempel att dra lärdom av: http://urplay.se/164728.

        Trevlig kväll,
        Fredrik


      • Mognadsgraden och värderingarna som redan finns i en elevgrupp påverkar vilka möjligheter man har att erbjuda elevinflytande. Släpper man för fritt i grupper med andra förutsättningar än de som finns i Det fria gymnasium så kan man råka ut för att kraftfulla individer tar över och att minoriteter förtrycks


      • Även i demokratier tar de starkaste över.


  3. När det kommer till betygen och lärarutbildningen så upplever jag det som om vi hade två delar där. Den ena handlade om hur man sätter betyg. Den andra delen handlade om såväl de argument som finns för och de argument som finns för betyg utifrån vad den forskning som finns säger. //Fredrik


  4. Nej, det är dåligt ställt med riktig demokrati?

    Du hoppas det är bättre på SU? Där jag är anställd luckrades LHS-andan upp med SU-andan, eftersom en LHS-institution slogs ihop med en redan existerande institution. Det har varit fruktbart, tycker jag personligen.

    För övrigt har jag alltid tyckt det varit högre i tak på SU än på LHS. Men jag tror det beror på att LHS var en fristående högskola med i stort sätt ett enda uppdrag – bedriva lärarutbildning som i sig själv är politisk i om läroplanen mm.

    Då jag varit student på olika institutioner på SU och på Södertörn, har jag upptäckt att det finns en anda överallt av – så här gör vi här!

    Personligen upplever jag att det är bättre på SU, på alla sätt.


  5. Jag håller med dig om dina åsikter om skolan, men inte när du antyder att det står lila skröpligt till med demokratin här som i Ukraina. Om du har en annan åsikt om skolan jämfört med den förhärskande på Lärarhögskolan så blir du INTE fängslad.


    • Anna,
      Det finns väl olika grader i helvetet och jag skriver ju att vi inte blir fängslade, torterade och dödade. Jämförelsen med Ukraina, eller Irak där min före detta kollega kom från handlar om huruvida vi kan göra våra röster hörda och verkligen påverka på riktigt. Eller är det bara var fjärde år i repressentativa val. Och blir det då som politikerna lovar?


      • Jag vet att jag överdrev i mitt inlägg, men det är väl för att jag i grunden är rätt så förtjust i vårt politiska system. Trots allt har vi vår frihet, vi har all möjlighet att göra våra röster hörda i allt från bloggar, insändare, demonstrationer, direktkontakt med lokalpolitiker och annat. Tillsammans blir det en kakafoni av röster där jag tror att till exempel du med din blogg påverkar mer än du tror. Sedan är det en annan sak att allt inte blir som JAG vill här i landet, vi är ju nio miljoner JAG….


      • Anna,
        Jag delar helt din åsikt om vårt politiska system och jag tycker också att det finns väldigt stora och bra möjligheter i landet. Det jag ville påtala med detta blogginlägg var dels att ställa frågan om full demokrati finns över huvudtaget. Det verkar som om det är inbyggt i människan som varelse (alltså inte du och jag som individer) att hela tiden tumma på reglerna, att anpassa efter makthavarens agenda och så vidare. Dels ville jag påtala bristen av ansvarstagande, ärlighet och uppföljning i skolans värld. Min svärmor som var muslim (låt henne vila i himlen) sa: ”Islam är världens bästa religion, synd att det finns muslimer”. Från hennes sida var det ett allvarligt skämt som passar in på denna diskussion.


  6. […] att läsa science fiction och inte tänka på skoldebatten. Därför blev Johan Kants inlägg, “Finns demokrati på riktigt?”, liggande i gReader ett tag innan jag tittade på det. Koncentrationen räckte dessutom inte till […]


  7. […] Johan Kants inlägg, ”Finns demokrati på riktigt?”, blev liggande i gReader ett bra tag innan jag tittade på det. Inlägget handlar om hur skolan, […]


  8. Som jag uppfattar demokratibegreppet så består den av två delar- en ide´del och en praktisk eller reell del.

    Frågan är väl vilka begrepp vi ska använda för den reella delen, den demokratiska praktiken.

    Om vi betraktar demokrati som ett sätt att hantera konflikter så finns det väl potentiella konflikter överallt där det finns människor, även i skolan. Så i den meningen kan väl inte skolan, eller rent av vetenskapen vara totalt ”demokratifri”.

    Vetenskapen är dock i många fall odemokratisk – en form av elitstyre.

    Kan lösningen vara att vetenskapen och högre utbildning marknadsorienteras så att studenter kan välja unviersitet och utbildning och den utbildning som får mest studenter överlever ekonomiskt och den som får minst försvinner.

    Kunskap är lösningen sägs det. Men även kunskapen är ekonomisk – från och med 1971 kan vi se hur kunskap utvecklas till att bli en vara.

    Eftersom ekonomi och neoliberal politik utgår från en universell nyttomaximerande individ så blir givetvis demokratin individualiserad. Vem har i ett individualuiserat samhälle där människor löser sina konflikter inom lagens råmärken behov av Dewey eller t.ex. olika sociala rörelser.

    Men alla tycks inte trivas i detta samhälle ungdomars självmordstal ökar, ungdomsarbetslösheten är fortfarfande hög, Sverigedemokraterna ökar, ekonomin fortsätter att växa, skillnaden mellan fattig och rik ökar, klimatförändringarna ligger som ett osynligt hot över hela vår planet och mitt i allt ihop kan vi se tecken på välfärd, lycka etc., t.ex. pekar Hans Roslings diagram på att den västerländska tillväxtmodedellen har gjort att ”medelklassen” ökat lavinartat i många tidiga fattiga regioner i världen.

    Och eftersom det sker så många processer samtidigt ökar givetvis behov av kunskap, en elitstyrd och marknadsorienterad kunskapstillväxt.

    Samtidigt som världsekonomin växer och den globla kunskapen växer tävlar individer och nationer om att bli bäst på kunskap och i denna tävlan är väl demokratin av underordnad betydelse eller?


    • Hej Pär,
      Ett antal personer har ställt frågor till dig kring din kommentar till blogginlägget: ”Gammal skola – ett förtydligande”. Hur kommer det sig att du inte svarar?


    • Pär, demokrati är som alla ideologiska begrepp också utsatt för ständig konkurrens. Andra ideal står beredda att ta över från ”demokratin” när den inte möter upp medborgarnas behov tillräckligt väl. Mot den bakgrunden behöver ”demokratier”, som ju kommer i en mängd olika varianter lyckas i konkurrensen med alternativen. Den polarisering du gör mellan demokrati och tävlan i följande citat: ”tävlar individer och nationer om att bli bäst på kunskap och i denna tävlan är väl demokratin av underordnad betydelse” leder totalt helt fel.

      De varianter av ”demokrati” som inte klarar sig väl när det gäller att höja den allmänna kompetensen hos medborgarna och lyckas i tävlingar kommer garanterat slås ut.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s