h1

Nu drar ett nytt läsår igång!

12 augusti 2012

Idag (12/8) är det sista dagen på ”sommarlovet” för många lärare. I morgon smäller läsåret igång med ett helt annat tempo än de senaste 6-7 veckorna. Jag har inte glömt hur trött jag var varje kväll de första två veckorna, innan jag kom in i lärarjobbet igen. Som biträdande rektor har jag ju vanlig semestertjänst och har redan varit igång en vecka.

Det har varit en ganska ödslig vecka, där jag till stor del har varit själv på expeditionen, men det är också bra på ett sätt, för då får man mycket gjort. Och visst har jag haft att göra, med alla förberedelser inför skolstart med organisationsfrågor, jobbintervjuer (skolsköterska), schemafrågor och så vidare. Men ändå har det gått bra.

Jag tänker dock på lärarna som kommer tillbaka. Inte bara mina egna lärare, som jag så klart bryr mig mest om, utan alla lärare. Alla tusentals lärare som startar ett nytt läsår. Har dem fått en bra vila? Har lärarna fått tillräckligt med sol? Är batterierna laddade? Jag skrev ett blogginlägg om detta för någon månad sedan, men nu liksom dyker frågan upp igen.

Mer eller mindre alla människor har gått i skolan och alla har en klar och tydlig bild av vad ”riktig skolan” är för något. Oftast brukar det vara ungefär som när man själv gick i skolan. Och många människor har nog en bild över att det nog inte är så svårt att vara lärare, alltså själva läreriet. Sen tycker jag att det är många lekmän på området som jag pratar med som ryggar tillbaka för hur stökigt det är i skolan och hur otrevliga och uppkäftiga eleverna är. Detta avskräcker de flesta.

Det är klart att vem som helst kan gå in i ett klassrum och säga: ”God morgon barn! Ta upp matteböckerna och slå upp sidan 19 och så räknar ni på där ni är. Räck upp handen om ni behöver hjälp”. Detta klarar de flesta. Men är det detta som är bra svensk skola? Nej givetvis inte. Jag tror faktiskt inte att gemene man och en och annan som borde vara insatt inser hur komplext och komplicerat läraryrket är. Då menar jag givetvis att läraren planerar, genomför, bedömer, återkopplar och utvärderar god undervisning som stimulerar elevernas egna tänkande så att de dels får en kognitiv konflikt, dels får lära sig en massa ny kunskap som är förankrad i deras egen erfarenhetsvärld och dels stimulerar tankekvaliteterna. En planering som utgår från målen i kursplanen och där de didaktiska frågorna ligger till grund för planeringen. Men vilken person i allmänheten känner till detta? Och känner arbetsgivarna till detta, alltså att läraryrket är ett intellektuellt yrke som inte har till huvuduppgift att syssla med omsorg och barnpassning.

Jag vet inte? För än så har lärarnas krav på 10 000 kronor i månaden verkligen inte uppmärksammats, snarare är det så att SKL har ignorerat att lärarna gör ett hästjobb för att ständigt ligga på efterkälken gentemot andra yrkesgruppers löneutveckling. Och då menar jag inte att man inte får samma löneökning, utan det faktum att lärare ska ha större löneökning än andra grupper. Detta har SKL totalt ignorerat eller helt enkelt skitit i.

Jag vill verkligen inte måla fan på väggen, men denna sommar har vädret inte varit särskilt bra och löneförhandlingarna har inte kommit till ett avslut. Så denna höst blir en prövning – hur långt är arbetsgivaren beredd att gå och hur mycket tålamod har lärarkåren med att bli ”bortdribblade” hela tiden. Kanske slutar det hela i strejk eller att lärare säger upp sig, eller massuppsäger sig. Jag hoppas verkligen att jag har fel – verkligen! Och jag tycker att det är värt att kämpa tillsammans för bättre villkor. Men samtidigt förstår jag situationen för många lärare.

OK, supernegativa Rune har uttalat sig. Jag önskar alla lärare välkommen tillbaka till jobbet och ett fantastiskt läsår. Jag vet att jobbet är riktigt roligt och att man känner att man betyder något för så många människor. Att man gör något viktigt. För visst är det så som jag brukar skriva, läraryrket är samhällets viktigaste arbete. Kan det värderas som det också?

Advertisements

20 kommentarer

  1. Tack! Vi hoppas att det blir så, eller åtminstonde att steg tas i rätt riktning utan att behöva se massuppsägningar, yrkesflykt eller strejk innan det sker. Jag ser verkligen fram emot morgondagens skolstart, äntligen får jag träffa andra lärare live vilka brinner för lärande, kunskapstillväxt och förmågeutveckling!


  2. Det tycks vara allmänt att acceptera att ”hacka” på ”lata lärare som jobbar halvtid och har 10 veckors semester”…

    Undrar just om samma personer också tror att de som syns i TV:s nyhetsprogram etc. bara ”jobbar” den tid de syns i rutan.. ?

    Detta beror på yrkets låga status och därtill hörande låga lön!
    Att bli ”programledare i TV” har ju fått mera status än lärare

    Vad beror detta på då?
    Jag skulle vilja säga en allmän ”mesighet och rädsla” , en från 68 stammande ”solidaritet med alla andra grupper” och förstås kommunaliseringen som gjorde att vilken outbildad kommunal skol-påve kunde utnämna vem som helst till lärare!


    • Bengt,
      Tyvärr verkar det som om folk i allmänhet inte förstår att lärare jobbar 45 timmars vecka, vilket innebär att de jobbar in stora delar av sin ledighet. Ta en bussförare till exempel. Nu råkar jag veta att de jobbar 37,5 timmar per vecka. Låt säga att han/hon skulle jobba 7,5 timmar övertid varje vecka och spara dessa timmar i komptid så skulle de få ihop ganska många veckors semester. Men det tänker inte människor på eller hur.


  3. Jag hoppas att inte allt för mycket dumheter sprids och att SKL tar tillbaka sitt påstående om att bara 10% av lärarna är duktiga. Vi lärare måste ha mycket fokus på att möta eleverna nu och kommer vi in i de goda cirklarna så hjälper sen eleverna oss att vilja vara kvar.


  4. Jag tillhör den skara som inte återvänder till skolan idag och det är jag tacksam för. Istället kontaktar jag mina kunder på läxhjälpsföretaget och fortsätter undervisa i trevlig hemmiljö eller på ett glassigt advokatkontor. Hösten fortsätter med en kurs på ett studieförbund med en liten skara intresserade elever som betalar för min kunskap. Skriver artiklar mellan varven. Behövs det extra pengar så jobbar jag på olika boenden där lönen konkurrerar ut min gamla lärarlön.
    Underbart att slippa klumpen i magen, stressen, otillräckligheten, kraven, de uteblivna rasterna, skolk, orimligt mycket administration, ointresse, kriminella elever som förstör klassen, låg status, dubbla heltider och rektorns fantastiska kommentar: ”du har inte tagit några initiativ”.

    Tack för mig!

    Catharina Persson,
    f d lärare


  5. Apropå semestertjänst. Drömmer rektorer och förvaltningschefer
    fortfarande om avvecklandet av lärarnas ferietjänster. Har saknat
    sådana petitioner i årets avtalsrörelse. Det vore en välkommen
    ny arbetsuppgift för rektorer att sysselsätta hela personalen ytterligare 5-6 veckor på sommaren, under stort beröm från
    förvaltningschef och politiker?


    • Vide, har du haft semestertjänst? Är du medveten om hur mycket planering, dokumentation, pedagogiska samtal man har under dessa veckor – sånt som gör att verksamhetsåret flyter på mycket bättre och ger mer kvalitetstid och tid till att köra riktigt bra undervisning. Naturligtvis under förutsättning att man får disponera de veckorna till största del fritt med kollegorna.
      Jag har ”turen” att jobba på en friskola där vi lärare har det förtroendet och det gör en enorm skillnad kan jag lova.


    • Den centrala diskussionen förs i tysthet i år så det är bara några få som kan veta vad arbetsgivarna eftersträvar i år. De har dock inte gett upp och flera lokala förhandlingar seglar upp i år. Fascinerande hur de tror att de ska lyckas locka till sig fler lärare samtidigt som de beskär lärarnas frihet. Hitills har alla begränsningar av lärarnas frihet bara lett till en sämre fungerande skola.


    • Men seriöst – vem vill på riktigt ha lärare som går och dräller halva somrarna utan arbetsuppgifter. Hur har man tänkt då? Nej, lärare behöver verkligen långa sommarlov som får dem att ladda upp batterierna.


  6. Lärarna är absolut värda högre lön, det anser jag som icke-lärare (anhörig till lärare). Men de är olika mycket värda det…. Jag får ju inside information från min anhöriga om att det där med 45 timmars arbetsvecka sköts si så där av en hel del av kollegorna. Och engagemanget varierar. Det minns jag också från min egen skoltid. Två av mina bästa lärare var diametralt olika. Den ena skulle nog betecknas som flumlärare nu, vi gjorde grupparbeten, hade teman av olika slag, satte upp teaterföreställningar för föräldrar om arbetarrörelsens historia (ja, det var 70-tal…) Den andra var en klassisk katederlärare som trollband oss alla med fantastiska föreläsningar och höll god disciplin. Vad förenade dessa två lärare? Inte så mycket – men det viktigaste: ett djupt engagemang för eleverna och undervisningen. När allt kommer till kritan är det viktigast av allt.


    • Så är det helt klart – att engagemang är det som gör skillnaden. Men hur göder och dödar man det… http://lrbloggar.se/magnus/2012/07/31/engagemang-nyckel-for-framgang/


    • Anna,
      Jag tror att lärarlönerna i första läget ska upp för alla. Sedan tror jag att det är viktigt att se till elevernas kunskapsresultat och utvärdera hur väl läraren sköter jobbet, för en lärare som inte är engagerad kommer att få sämre resultat än den som är engagerad. Men man får nog inte glömma att titta på ingångsvärden (learning income) och utgångsvärden (learning outcome), så att man även kan se hur elever med låga kunskapsnivåer från början gör progression.


    • Vad säger du om att belöna lärare i ämneskombinationer där det är svårt att få tag på lärare?


      • Mycket svår fråga Jan. Principiellt tycker jag inte att lärare ska få mer på grund av udda ämneskombination, men å andra sidan lever vi i ett land där tillgång och efterfrågan styr, så jag antar att man får leva med att vissa lärargrupper har högre lön än andra.


      • Det kan nog vara så att ämneskombinationer dit det är svårt att locka lärare är sådana där vägen dit är svårare. De saker som är svåra att klara är vanligtvis högre värderade lönemässigt och det skulle kunna vara så att när alternativyrkena har höga löner beror det på att det är svårare att skaffa sig meriter nog för dem. En liten argumentation för att marknaden avspeglar grundläggande faktorer kring ansträngning och förmåga.


  7. Läste i dagens tidning att lärartätheten var långt under snittet i en av kranskommunerna. Ett telefonsamtal från mig och jag skulle få jobb direkt. En gång har jag ringt och begärt 40.000:- samt en sekreterare, men de avböjde. Mitt krav står kvar liksom deras åsikt om att lärare ska vara underbetala. Jag låter alltså telefonsamtalet bero tills lönen är högre, sekreteraren på plats och villkoren bättre.

    Catharina Persson,
    f d lärare


  8. Talade med min syster som just börjat sin termin. Städning av bänkar och schemaläggning. Kan det vara så att kommunen återigen ska spara?

    Catharina Persson
    f d lärare


  9. Så här på fredag morgon när jag sitter med kaffekoppen – och njuter av att slippa gå till skolan eftersom jag lämnat den för alltid – funderar jag för mig själv. Robin Hood hade rätt! Ta från dem som har och ge till dem som inte har. Visst låter det fint! Jag tänker på alla chefer inom skola, vård och omsorg som sitter med skyhöga löner. Avstå 10.000:- och låt någon lärare få de pengarna istället. Varför ska man ha över 100.000:- i månaden. Det är inte rimligt. Pengar finns, men lärare är en ointressant grupp att prioritera.
    Jag undrar var deras barn går i skola? Lundsberg eller också har de gått ur skolan.

    Om en sjukhusdirektör har 134.000:- +sekreterare så skämms inte jag för att begära 40.000:- +sekreterare.

    Länge leve Robin H. tycker Catharina Persson, f d lärare


    • Hej Catharina,
      Jag vet inte vilka chefer med skyhöga löner du menar, men jag kan säga att rektorer och biträdande rektorer har väldigt låga löner i förhållande till det ansvar de har. När det gäller kommunala chefer tror jag inte heller att lönerna är extremt höga.

      Man kan tycka att en sjukhusdirektör som har 134 000 inte är värd denna summa, men det är en större diskussion. Däremot är just det jobbet väldigt tufft och inte vem som helst kan vara sjukhusdirektör. Det krävs både en gedigen utbildning, stor kognitiv förmåga och egenskaper som få människor besitter. Det krävs med andra ord en toppchef. Huruvida alla sjukhusdirektörer har dessa egenskaper och den utbildning är en annan diskussion.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s