h1

”Light-gymnasium” sågas rejält!

19 september 2012

Det är inte bara jag som reagerat negativt mot det bottennapp till förslag som regeringen och utbildningsminister Jan Björklund har lagt/kommer att lägga. Alltså att låta skoltrötta elever gå en ett-årig praktisk gymnasieutbildning där man tar bort all teoretisk utbildning. Jag har i föregående blogginlägg redogjort för min ståndpunkt, nu har flera andra tunga namn uttalat sig.

På Svenska Dagbladets (SvD) debattsida måndagen 17 september menar IF Metalls utredningschef Ola Asplund att regeringens förslag är feltänkt. Asplund menar att förslaget andas uppgivenhet och saknar förankring mot arbetsmarknaden. Att regering dessutom går emot skolvärlden och arbetsmarknadens parten och driver igenom förslaget, menar Asplund är märkligt. Läs Ola Asplunds artikel, länk. Kortfattat menar Asplund att:

  • De lågproduktiva jobb som utbildningen ska kunna ge rör sig Sverige bort ifrån.
  • De lågutbildade ungdomarna kommer alltid vara sist i kön för att få ett jobb.
  • Man skickar dåliga signaler med detta förslag till elever i grundskolan.
  • Begreppet gymnasium devalveras.
  • Satsningen på kvalificerade tekniska gymnasium i samarbete med näringslivet riskerar att skadas.

Ola Asplund avslutar artikeln på följande sätt:

”Problemet med de ungdomar som i dag inte klarar att fullfölja en gymnasieutbildning är reellt. Något behöver verkligen göras, men nedskruvade ambitioner förvärrar bara läget. En sak är att hantera de ungdomar som här och nu behöver stöd att förankra sig på arbetsmarknaden, en annan att institutionalisera utanförskapet.

Regeringen har i andra frågor inte skyggat för att återanvända idéer från andra partier. Det skulle den inte behöva göra här heller. Det finns ett förslag från Socialdemokraterna om ett utbildningskontrakt som ger dessa ungdomar en möjlighet att få en gymnasiekompetens. Varför inte använda denna kloka idé i stället?”

I ett debattinlägg, också i SvD, den 18 september reagerar 12 företrädare för olika organisationer på arbetsmarknaden. Det handlar om företrädare för åkeri-, bageri-, golvnäringen med flera. Läs artikeln, länk. Så här skriver man i ingressen på artikeln:

”Inget företag anställer en medarbetare som inte förväntas kunna sköta sitt jobb. I det närmaste alla jobb idag kräver stor yrkesskicklighet från medarbetarna. I de flesta jobb förväntas man också ha en hel del teoretiska färdigheter för att kunna läsa skriftliga instruktioner och inte sällan läsa och tala engelska med kunder och leverantörer. Regeringens förslag om en ettårig yrkesinriktad gymnasieutbildning är därför ett olyckligt snedsteg, skriver företrädare för Företagarna”.

Det man menar är kortfattat att dagens praktiska arbeten kräver ett mått av teoretisk utbildning och man sågar regeringens förslag och uppmanar regeringen till dialog med näringslivet och arbetsmarknadens parter.

Om jag ska vara riktigt ärlig så förstår jag inte varför regeringen tar upp detta förslag, som uppenbarligen så många tycker är dåligt. Jag tycker att förslaget är uselt på grund av att jag tycker att man skapar ett A-lag och ett B-lag redan på skolnivå, men å andra sidan är jag ju inte insatt i arbetsmarknaden på samma sätt som de jag ovan refererat till. Och när så många reagerar – då kanske man ska dra öronen till sig – eller?

Kanske är det som Ola Asplund skriver att hela detta förslag andas uppgivenhet. Är det inte dags att se sanningen i vitöga och fatta att det är grundskolan som brister, att man inte lyckas utbilda alla svenska elever till en godtagbar grundkunskap på 9 år (10 år om man räknar med förskoleklass och 12 år om man dessutom lägger till de två år som eleverna har möjligheter att gå om en årskurs). Detta är skandal! 12 år – TOLV ÅR!!!! Och 25% av killarna kan inte läsa tillräckligt bra och 20% av eleverna går ut grundskolan utan fullständiga betyg. TOLV ÅR!!!

Men skyll för helskotta inte på lärarna, för maken till misshandlad yrkesgrupp får man leta efter. Nej titta istället på diverse forskare, myndigheter och organisationer – och varför inte titta på politikerna själva. Så många människor i maktposition som har dragit ner skolan i skiten och sedan aldrig få ta ansvar för det. Skandal det också.

Så vad göra? Det finns många saker som borde göras och här är några kortfattade punkter:

  • Låt grundskolan ta ansvar för alla elever som inte klarat kunskapskraven. Eleverna bör inte ens få komma in på gymnasiet utan bör återbördas till grundskolan.
  • Satsa på folkhögskolan, de är ofta duktiga på att ta hand om ”skolskadade” elever och här borde resurser satsas så att folkhögskolorna kunde få möjlighet att vara med i kommunerna och bygga upp utbildning så att eleverna får grundskolekompetens.
  • Satsa på lärarnas och på lärarlönerna. Förstatliga lärarna, SKL har verkligen bevisat att man inte främjar lärarkåren, eller läraryrkets utveckling. Genom förstatligande kan regeringen knyta pengar till höjda lärarlöner, istället för att låta miljarder regna över en mattesatsning som inte kommer att ge något. Kom ihåg dessa ord nu – och så återkommer jag om fem år med orden: Vad var det jag sa! Satsning på metodik utan resultatuppföljning är förkastligt.
  • Inför krav på konsekvent resultatuppföljning. ”Proggarna” går i taket för de hatar all form av betyg och resultatuppföljning.
  • Ta bort lärares all administration och dokumentation från lärare så att de kan undervisa.
  • Intagningsprov (lämplighetsprov eller intervjuer) på lärarutbildningen.

Det finns givetvis många fler punkter och kanske tycker någon läsare att jag har glömt någon punkt och det kanske stämmer.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Advertisements

14 kommentarer

  1. Ja. Johan, jag har ju försvarat den ettåriga utbildningen med argumentet vi ska inte tvinga på de oerhört skoltrötta ännu mer av det som misslyckats i 9-12 år. Jag har hävdat att om gymnasiet är en frivillig skolform och att då ska vi erbjuda eleverna mer av vad de efterfrågar.

    Den här kanonaden mot förslaget får mig att börja att ifrågasätta några av grundbultarna i min argumentation. Ifall det inte finns någo som säger att de vill anställa de här ungdomarna så håller inte iden. Ett omtänk kräver dock för mig två mer grundläggande saker:

    1. Det ska inte vara frivilligt att låta bli att lära upp till godkänt i grundskolan. Obligatorisk skola betyder inte bara närvaroplikt utan även inlärningsplikt.

    2. Gymnasieskolan ska inte vara frivillig för den som inte har tillräckliga kunskaper. Om tvångsmedlet heter utbildningskontrakt eller något annat får vara osagt.

    Huvudpoängen i ditt inlägg och det som verkligen fick mig att svänga var dock insikten att grundskolan helt enkelt inte får släppa ut kunskapslösa skoltrötta elever. Alla elever har rätt till att lärare ligger så tätt med dem som Johan Kant gjorde och att de har ett krav på inlärt ställt på sig. Ett krav anpassat efter var de är men likafullt ett krav om att de ska lära in och förstå. Nu tycker jag ju inte att alla lärare ska arbeta som Johan Kant gjorde, han arbetade för mycket men något viktigt finns att lära.

    Vad som är rättvist mot lärarkåren kan vi kanske lämna därhän men det är dags att fundera på vad som fungerar. Decennier med regleringar av arbetstid och sjunkande lön och status har inte lett åt rätt håll. Det behövs en synvända hos SKL!


    • Jag förstår att din känsla som gymnasielärare är att alla elever, de skoltrötta också, ska få möjlighet att gå på gymnasiet och eftersom grundskolan har misslyckats får man anpassa gymnasiet utifrån var eleverna ligger kunskapsmässigt. En humanistisk inställning. Dessvärre finns inte längre arbeten för okunniga människor.


    • Jag förstår inte…

      Du skriver (till Johan Kant): ”Huvudpoängen i ditt inlägg och det som verkligen fick mig att svänga var dock insikten att grundskolan helt enkelt inte får släppa ut kunskapslösa skoltrötta elever.”

      Den ståndpunkten har väl ingen relation till vilken sorts skola, som denna kategori elever – vilka inte skulle ha släppts ut kunskapslösa och skoltrötta – går vidare till? Hur tänker du?

      Tror du att en ett-årig fortsättningsskola skulle stimulera grundskolan till att åstadkomma FLER kunskapslösa skoltrötta elever?


  2. SBK läs kommentaren nedan.


  3. Under mina tio år som gymnasielärare fanns det elever som skolkade mycket, reste utomlands eller tog körkort på mina lektioner. Sammanlagt gick de kanske ett år på gymnasiet.
    En gång satte jag IG på 25% i en avgångstrea från samhällsprogrammet. Jag slet som ett djur och jagade elever för att få in arbeten. Motivationen var noll och då hade jag ändå ett karaktärsämne. Hur gör lärare som undervisar i kärnämnen? Sätter de ännu mer IG, eller?

    Idag har jag lämnat skolan. Mitt senaste krav var 40.000:-/månanden och en sekreterare. Nobben direkt! Jag undervisar fortfarande privat, har högre lön OCH en sekreterare. Allt jag gör är att lämna en närvarorapport efter avslutad kurs. Toppenbra!

    Catharina Persson,
    f d lärare


  4. Johan,

    Det verkar vara total oreda om detta ettåriga gymnasieprogram i regeringen. Björklunds pressekreterare hävdar bestämt att den här satsningen finns i budgeten. Men Kristdemokraterna har på sitt Twitter konto skrivit såhär: ”Det som Björklund har gjort utspel om finns inte. Det som finns är en kvalitetssatsning på yrkes introduktionen.”

    http://www.dagensarena.se/redaktionen/ettarig-gymnasieutbildning-totalforvirring-rader/

    Återstår att se vad som faktiskt gäller. Någon form av förtydligande vore nog en god idé. /Fredrik


    • Ser också att Pettersson (LO Chefsekonom) på sin Twitter gått ut med att han anser sig fått det bekräftat av Tomas Tobé att detta ettåriga gymnasieprogram är nedlagt.

      Fredrik


  5. Som jag skrev i morse så skolkade många elever, en del tog körkort, några reste utomlands i flera veckor och en del åkte till stranden när solen sken. Sammanlagt gick de nog bara ett år i skolan. Vad är skillnaden mot dagens förslag om ett år på gymnasiet. Kanske inte så stor i slutänden?

    Catharina Persson,
    f d lärare


    • Jag håller med om att det du beskriver inte innebär någon större skillnad jämfört med ett rent praktiskt gymnasieår. Däremot har jag efter lite eftertanke kommit fram till att det inte räcker med att det här förslaget inte blir sämre än vad vi har. Jag ställer krav på att de reformer som genomförs tar tydliga steg åt rätt håll. Det här är alltför mycket en kapitulationen inför att grundskolan misslyckas.


  6. I många kommuner finns inte lämpliga yrkesutbildningar
    för skoltrötta elever. Yrkesutbildningar kostar pengar. I
    stället sätts dessa elever där de kostar minst, samhällsveten-
    skapligt program. O så hoppar de av. Felet är, som vanligt,
    kommunernas.
    Varför skall en elevs skoltid vara slut vid 17 års ålder? Om de
    vill, går det ju bra att komplettera efter det första året.


  7. Alla verkar famla i mörkret för att komma fram till dörren som leder till lösningen av den svenska skolkatastrofen. Mängden av förslag pekar ju helt entydigt på hur desperat situationen är. Hur kunde det gå så käpprakt åt helvete med skolan i Sverige? Mig veterligen fattas varken pengar, kunskap, engagemang och visioner. Men vad är det då som saknas?

    Jan Forsman


    • Som jag ser det, saknas det en politisk samling kring skol- och utbildningspolitiken. Det är ett alldeles för viktigt område för att det skall styras utifrån partipolitisk ideologi. Jag vill att politikerna från alla partier sätter sig ner och samtalar om hur skolan skall se ut, samt tar hjälp från dem som kan området, från forskare till lärare, från förskolan upp till universitetet.

      Den här berg- och dalbanan gagnar inte någon av oss. Själv är jag inne i den fjärde lärarutbildningen, på 14 år. Och det avslöjar ju också att lärare på skolorna också har gått olika lärarutbildningar.


  8. Hej Johan

    Du har helt rätt i att grundskolan har misslyckats och att det är där de skoltrötta eleverna borda tas om hand. Jag vänder mig dock starkt mot de som lägger skulden på Jan Björklund. Dessa skribenter har inte förstått vilka problemen är och hur de uppstått. De borde läsa Sjunnessons artikel som du refererar till.
    Du har många bra idéer när det gäller att förbättra undervisningen, men jag ser tre allvarliga problem som sätter käppar i hjulet:
    1. Det har under 20 års tid inte varit konkurrens om platserna till lärarutbildningen.
    2. Kvaliteten vid lärarutbildningen har försämrats dramatiskt.
    3. Det råder inte arbetsro i den svenska skolan.
    Alla tre punkterna borde vara välkända vid det här laget, men få tycks inse att man inte eliminerar dessa problem, som successivt skapats under minst 30 år, under en eller två mandatperioder. Detta har Jan Björklund insett och han är den ende politikern som vågar ta bladet från munnen och ärligt peka på skolans allvarliga problem. Han har lyft upp problemen på bordet från att de varit sopade under mattan av professorer i pedagogik och av dem styrda vänsterpolitiker.
    Brösttonerna är lika höga nu som när Björklund ändrade så att man inte obligatoriskt blir högskolebehörig från de yrkesförberedande programmen, utan man måste göra vissa ämnesval. Eftersom olika utbildningar ställer olika behörighetskrav måste de flesta eleverna göra val i gymnasiet. I debatten framställdes Björklunds reform som om man inte kunde bli högskolebehörig från yrkesprogrammen över huvud taget och dessutom informerades elever och föräldrar inte på ett korrekt sätt – allt för att stjälpa reformen? Här på bloggen låter det som om de treåriga yrkesförberedande programmen ska avskaffas! Vad Björklund gjort är att han i ett akut problem, som ingen annan gjort något åt på 20 år, erbjuder ett alternativ för elever som idag slås ut i utbildningssystemet.
    Det påstås att det nya förslaget helt saknar teoretiska ämnen. På papperet ja, men i praktiken kan ingå matematik, svenska, engelska, fysik, kemi … Lärarens kompetens och vilja till samarbete med andra lärare avgör hur mycket teori det blir. Får man eleverna intresserade av den praktiska yrkesdelen kan teorin läggas in som en naturlig och nödvändig del i undervisningen. I bästa fall mognar eleven under detta år och inser att teori är viktigt!


    • Hans-Gunnar,
      Det du tar upp med de stora bristerna i skolan stämmer helt och hållet. Om du har läst mina blogginlägg genom åren så håller jag nästan alltid med Jan Björklund, förutom när han är lite väl populistiskt t.ex när det gäller kepsar. Däremot tycker jag att detta förslag är helt åt skogen. Bättre att man återremitterar eleverna till grundskolan. Den snuttifiering av teoretiska ämnena som du ovan skissar är inte tillräckligt och dessutom är jag verkligen inte säker på att det går till på det sätt som du beskriver.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s