h1

Platt fall för läraravtal

27 september 2012

I blogginlägg på blogginlägg har jag argumenterat för hur viktigt läraryrket är och att det verkligen är dags för en rejäl höjning av lärarlönerna. Jag har påtalat att lönerna behöver höjas 10 000 kronor, men att 5 000 kan vara ett första steg för att nästa år höja 5 000 kronor till. Men det är inte bara jag som har påtalat detta, många andra har krävt denna höjning och i Malmö har några driftiga lärare startat ett löneuppror med namnunderskrifter. Och det har spridit sig.

Fackförbunden Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet (LF) nappade på detta uppror och i sin retorik vid löneförhandlingarna har just 10 000 mer i månaden varit ett krav. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har givetvis varit kallsinniga till detta krav. Dröm om min förvåning när lärarfacken lade sig platt för SKL, snacka om man på SKL firar i champagne just nu. Beroende på hur man räknar är 4,2% kanske 1100 kronor mer i månaden – vilket är ganska långt ifrån de 10 000 man har argumenterat för under så lång tid. Hur kommer det sig att lärarfacken inte satte hårt mot hårt? Varför vågar man inte gå ut i strejk? När lärarfacken en gång för alla hade lärare och en stor opinion med sig och där det på agenda hade kommit upp 10 000 kronor – varför schabblar man bort det? Obegripligt!

Jag har ju inte varit med på förhandlingarna, så risken finns att löneförhandlingen gått till på ett sådant sätt som jag inte förstår, alltså att det finns aspekter som jag inte har tagit med i mina beräkningar. Vad vet jag inte! Nu har jag inte läst avtalet, men vad jag förstå både när jag pratar med lärare och när jag läser media har lärarfacken i avtalet heller inte  gjort något åt lärarnas pressade arbetssituation, med bland annat en ganska stor administrativ börda, men även att lärare många gånger pressas från många olika håll och inte kan få arbetsro. Exempelvis från både arbetsgivare och föräldrar.

Nu måste jag i ärlighetens namn påtala att jag är arbetsgivare och borde vara nöjd med att löneökningen blev så liten som den blev, samt att arbetssituationen kan fortgå som den gör idag. Men så tänker inte jag. Som jag påtalat många gånger så anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete och ingen tjänar på att lärare får arbeta i sitt anletes svett och att lärarstatusen hålls på en fortsatt låg nivå. Snarare är det så att lärare kommer bli allt mer desillusionerade och många kommer lämna yrket. Tyvärr för lärarfacken så finns det nog en stor risk att det blir massflykt. Jag har idag hört många som har varit missnöjda med avtalet och påtalat att man kommer att lämna facken. Läs vad man skriver på Lärarmyteriet – det är inga glada tongångar. Riktigt trist!

Som SO-lärare har jag i alla år diskuterat passivt motstånd som en metod med mina elever. Dessvärre fungerar metoden illa när det gäller löneförhandlingar.

Avslutningsvis måste jag länka till en dokumentärfilm som fått mig att både bli upprörd och ledsen, se filmen som heter Bully och finns att se på Svt-play.

Advertisements

27 kommentarer

  1. Jag har länge undrat varför lärarna så länge har hållit sitt fack, speciellt Lärarförbundet, under armarna. Nog för att jag ofta är kritiskt inställd till en hel del i skolvärlden måste jag ju säga att lärarna är värda betydligt mer. Jag tror att Lf varit alltför instrumentellt inställda och därmed förlorat i goodwill hos allmänheten. Därför har de inte haft stöd för sina krav. Behövs nog en ny ledning i Lf.


    • Jag tycker att Lf gjort ett bra jobb när det gäller förskollärarnas ställning. Tror inte att Eva-Lis sitter så löst.


  2. Jag tror att man hade kunnat hantera detta om man varit snabbt ute och kommunicerat med medlemmarna i de båda förbunden och att man tagit kritiken mot avtalet på allvar. Nu har vi istället en situation där man från de fackliga topparna valt att hålla tyst och när de väl talat har man målat upp en oerhört positiv bild av avtalet.

    Efter att ha tagit del av reaktionerna via Twitter och via LR:s och LF:s olika sidor på Facebook så framstår det som att flera höga fackliga företrädare helt har förlorat förtroendet hos medlemmarna och är det så blir det omöjligt att sitta kvar. Det har idag av flera lärare ställts krav på att Metta Fjelkner ska avgå. Frågan är nog inte om utan när också kraven på Eva-Lis Siréns avgång börjar komma också i de mer traditionella medierna. På Facebook har krav redan framförts på hennes avgång från en del håll. Situationen är med andra ord allvarlig. Vi får se vad som händer, men jag tror inte att utvecklingen kommer vara positiv för facken!

    Fredrik


  3. Hittills har vi aldrig sett en rektor som ställt in undervisningen
    därför att kompetent lärare inte finns. Det finns ju gott om till-
    fällen nu när 60% av undervisningen i matte/NO sköts av
    lärare som otillräckligt eller inte alls läst ämnet. (Eller begärt
    extra anslag för att kunna anställa.)


    • Vide,
      Jag tror att det är ännu värre än det du skriver, det finns nog fler obehöriga lärare än vad man tror – lärare som fått lokal behörighet eller som jobbar med fel ämnen på fel ställen, t.ex. mellanstadielärare som jobbar på gymnasiet. Jag tror att det kommer bli en obehaglig överraskning för rektorer och förvaltningstjänstemän när lärarlegitimationerna kommer.

      Att ställa in lektioner för att ha vad? I bästa fall kan det bli en bra lektion och värsta fall år av saft-och-bullarverksamhet.


  4. Jag hoppas att ni inser att det här avtalet kan slå oerhört olika beroende på hur lokala förhandlingar och individuella förhandlingar lyckas. Varför ses det som omöjligt att åtminstone vissa lärarkategorier får 1,6% ovanför märket alla fyra åren? Det blir 2000 mer än andra och vi har förstås drömt om 10000 mer än andra men jag tror att 2000 kan räcka om vi känner att det bara är början.


    • Jan,

      Om man från fackens sida hade varit realistiska och inte skruvat upp förväntningarna som man har gjort så hade de inte hamnat i den här akuta krisen och stormen. När medlemmarna skriker ut sin besvikelse och upprördhet i de sociala medierna och andra medier så väljer fackens ledningar att istället för att möta sina ilskna medlemmar att gå ut med rena försvarstal för avtalet och i övrigt håller man tyst i stort sätt med något enstaka undantag.

      Detta kommer oundvikligen att leda till att krisen fördjupas och förtroendeklyftan mellan fackens ledningar och medlemmarna kommer öka. Det här kommer inte hålla och jag tror knappast att varken Fjelkner eller Eva-Lis Sirén sitter kvar särskilt länge. År 3 och 4 utan någon centralt satt löneökning är rena drömmen för arbetsgivaren. Det är bara att konstatera det faktum som råder i form av att SKL är den stora vinnaren här och facken är de stora förlorarna.

      Fredrik


      • Jag hävdar att vi kan se till att göra något bra av det här avtalet. Ett hot om strejk direkt efter år 3 slut borde vara ett verksamt medel mot en arbetsgivare som försöker blåsa oss igen.

        När det gäller de höga förväntningarna så började det som att ett fåtal lärarkategorier hade tappat 10000 kronor. Ifall några lärare fastnat på det beloppet så mycket att de är besvikna så får de allt fundera på om det var realistiskt. Eva-Lis har lyckats höja förskollärarna gentemot andra grupper, det vore väldigt ironiskt om de belönar henne med att avsätta henne.


  5. Varför blir alla så förvånade? Skulle Sirén & Co gå emot SKL? Nej, sanningen är väl att de har jobbat hårt på att öka vår arbetsbörda och komma med diverse urbota dumma förslag som påstås ska höja status och lön.

    Att skrika om höjd lön, dessutom med 10.000, är ganska riskfritt, för det kommer aldrig att ske. Åtminstone inte innan Sirén är borta och synen på skatter och vad vi får för dem, har förändrats. Den enda risk man tar är att nu bli bort röstad.

    Nej, bort med de giriga och statuskåta och in med folk som kan jobba med hela bilden, alltså även arbetsmiljön!


    • Det här är ett viktigt perspektiv. Lärarförbundet har ju varit ganska lyckosamma när det gäller löneutvecklingen för sina medlemmar. De flesta har inte tappat mot andra yrken även om utgångsläget var låga löner. Däremot har jag mött många som talar om minskad frihet och ökat pappersarbete.


  6. Menar politikerna allvar med satsningen på skolan måste de titta i backspegeln. När de väl ser vad landets lärare har berövats så måste de inse att det är dags att backa. Någon annan väg till en skola värd namnet finns inte.

    40000-50000 i månaden beroende på vilken nivå man undervisar.
    Fler och bättre möjligheter till fortbildning.
    Fysiska arbetsmiljön. Antingen så ska varje lärare ha ett eget arbetsrum eller så väljer man det billigare alternativet att läraren går hem och arbetar med för-och efterarbete.
    Ta bort tidsödande och totalt meningslösa arbetsuppgifter. Miljögrupper, skolinredningsgrupper och kulturgrupper som är fastslagna ovanifrån är värdelösa. Tar bara en massa tid och kraft från vår verkliga uppgift, undervisning.
    Bort all föräldrainblandning i skolans värld. Föräldrarna ska uppfostra sina barn och lärarna utbildar dem.
    Slopa denna fruktansvärda nordkoreanska dokumentationsiver. IUP och allt vad de heter. Fullständigt meningslöst, tidsödande.och löjeväckande.
    Skrota skolpengssystemet. Detta korrumperade system har bara lett till betygsinflation, tillsättande av inkompetenta skoledare och fånigt kundtänkande. Dessutom har det bidragit till ett mer homogena skolmiljöer där blåbär pluggar med andra blåbär och hallon med hallon und so weiter…

    Det var mycket bättre förr!


    • Väl talat Janne!!!


    • Jag jobbar inte själv i den riktiga skolan, men din beskrivning låter som den kritik jag har hört. Och visst finns det allt för mycket kontrollsystem och tjusiga, välmenande aktiviteter, men som får grunden att inte bara skaka, utan rämna. Det gäller även i den så kallade förskolan. Skulle tro att det är ett samhällsproblem i tiden.


  7. […] SR, Skolvärlden, Aftonbladet, BLT, BT, Expressen, Expressen, Expressen, Blixt, Sydsvenskan, HD, Kant, Arbetet, Alagic, RM, annarkia, IKT-skafferiet, Strömberg, RM, Lektorio, Superpedagogen, Vonkis, […]


  8. Det finns inget nytt i avtalet som inte har kunnat fixas över en kopp kaffe. Ett halvårs slit och sedan besvikelsen att i princip inget har åstadkommits. Tyvärr får de ändå lön för utfört arbete.


  9. Anledningen till att SKL firar är nog i första hand att deras svek mot skolesverige och lärarna har gått obemärkt förbi. I stället blir det en svekdebatt mot facken, vilka är vi själva. Några tusen lärare kanske går ur facket. Gissa om glädjen hos SKL slår i taket?!
    För övrigt så kan jag tycka att Lärarförbundet missgynnar saken. Stödet för högre lärarkollektivet är nog hyfsat bland allmänheten. Men nog är det skillnad på en förskolelärare och en gymnasielärare, både vad gäller utbildningsnivå, arbetsbelastning och ansvar. I Storstockholm har jag hört att ingångslönen för nyexade fsklärare ligger runt 28 000. Då kan jag tycka att sjuksköterskor som också har pluggat lika länge ska höjas. Och om de höjs så måste arbetsterapeuterna höjas osv osv. Nej, alla ”lärare” är inte lika och när LF klumpar ihop alla som jobbar i skolan,


    • Sara,
      Jag håller med dig i ditt resonemang, men tror nog att man ska framhålla ganska starkt att vare sig fsk-lärare eller gymnasielärare har denna typ av lön ute i landet. I Stockholm är lönerna högre generellt och vid brist är konkurrensen hårdare.


      • Hej,
        Jo visst är lönerna högre i Stockholmsområdet, men skillnaden mellan en förskollärares lön och en gymnasielärares är ofta inte så stor, oavsett var i landet man är och vilket löneläge som råder där. I min kommun är ingångslönen högre för fsklärare än gymnasielärare i nuläget. Men visst borde olika lärarkategorier tjäna olika? Själv är jag lågstadielärare.


      • Sara,
        Tillgång och efterfrågan – stor efterfrågan på förskollärare driver upp lönerna. Undrar hur det blir när det gäller NO-lärare om ett par år?


      • Bristen på NO-lärare har funnits länge. Den har lösts av arbetsgivarna genom att använda obehöriga eller åtminstone bara delvis behöriga. Den obehöriga fysiklärarinnan i serien 9A är inget undantag utan vardagsmat i mängder av skolor. Det kan räcka med att ha läst ett av de tre ämnena fysik, kemi och biologi för att undervisa i alla tre. I kemi innebär det att alla laborationer blir för farliga och eleverna får studera hur färgen på te förändras av att man häller i citron. I fysik innebär det att ett ämne som bygger på förståelse och matematik blir att lära in utantill.

        Det finns ett alternativ till att höja lönerna men snart är dags att varudeklarera högstadiet och då är det ofta en lögn att hävda att eleverna läst fysik och kemi.


    • Jag tror som du, Sara, att nu vänds blickarna från SKL till facken. Synd att de flesta människor inte kan ha två fokus samtidigt i en debatt.

      När det gäller skillnaden mellan yrkesgrupper, är fråga vad som ska ge högre lön. De förskollärare som utbildade sig under 2000-talet hade lika lång utbildning som skolans lärare. Nu är skillnaden, vad då, en termin? Inte mycket.

      Ansvar? Ja, då ska sjuksköterskorna (vilken kategori då?) upp rejält. Men det är en svår avvägning. Men för sjuksköterskorna verkar det inte finns någon bristeffekt. Landstingen höjer inte, trots skriande brist.


      • När jag pluggade till 1-7lärare i början av 2000-talet var fsklärarutb. 3 år, och gymnasielärar utbildningen 4,5 år. Sjuksköterskorna pluggar tre år, civilingenjörer och jurister 4,5 år.


    • Lärarförbundet har agerat fel i konflikten och att utse SKL till den som sviker är fel rent logiskt. Situationen i en medling är sådan att båda parter drar åt olika håll. Om någon svikare ska utpekas är det väl LF som hårdast gick ut med höga lönekrav utan täckning hos allmänheten och i verkligheten. Om LF hade ägnat mer kraft åt att tala för kunskapsskolan i stället för löner hade stödet nog blivit starkare bland folk.


  10. Johan, tillgång och efterfrågan fungerar inte utan systematisk kvalitetskontroll. Så länge det går att ersätta en behörig och kunnig lärare med i stort sett vem som helst, så länge ingen kontrollerar vad ungarna faktiskt lär sig är det den billigaste och lydigaste läraren som är den bästa i huvudmännens ögon. Ska man titta på någon ytterligare kvalifikation smäller charm och trevlighet högre än kunskaper och undervisningsskicklighet.


    • Jag skulle vilja säga att charm, trevlighet (och ytlighet??) förmodligen spelar en lika stor roll när rektor ska avgöra vilka lärare som är bäst bland de utbildade. Vi kan aldrig komma undan denna felkälla.


      • Tänk om trevlighet inte här en felkälla, utan någon önskvärt. Trevligheten kanske är ett tecken på den sociala kompetens som behövs när det gäller att närma sig människor i allmänhet och elever i synnerhet.


    • Helena,
      Det har du helt rätt i och dessvärre är det så att bra och duktiga lärare inte värderas som de borde. Men ändå märker jag som rektor att när jag t.ex. söker NO-lärare eller trä- & metallslöjdslärare får jag en massa sökande till tjänsten, där endast ett fåtal är behöriga och dessa kan välja mellan flera erbjudanden. Även om man inte kan gå hur långt som helst som arbetsgivare vill man gärna erbjuda lite mer för att få en behörig – men alla kanske inte fungerar på det sättet. Eftersom lärare är utbytbara åtminstone enligt vissa.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s