h1

Ideologi i TV-inslag

05 mars 2013

Jag har ju slutat blogga. Dels för att jag har svårt att få tiden att räcka till och dels för att jag bloggar om samma saker som jag gjort gång på gång på gång. Att tjata om att betyg inte är fel. Att påtala att det är fel att utreda barn till höger och vänster och på löpande band. Att man ska följa upp resultat. Att lärarutbildningen håller låg klass. Att det pedagogiska etablissemanget är ideologiserat. Med mera! Tröttsamt att hela tiden tjata om och om igen! Och många med pedagogisk makt tycker nog att det är skönt att jag inte skriver längre. Men vem bryr sig! Jag är nu i behov av att skriva ett blogginlägg i en fråga. Varför?

Jag såg ett inslag på TV 4-nyheterna igår (3/3-13) som fick mig att undra. Ni kan ju själva se det (13:22 in i sändningen). Det handlar om en lärare på Rålambshovsskolan i Stockholm som har slutat med läxor och prov, för att bara jobba med formativ bedömning. Det som inslaget lyfter fram är att prov och läxor gör att eleverna blir stressade och att formativ bedömning är nyckeln till att lyfta fram elevernas inre motivation. Inslaget pekar på att läraren blivit inspirerad av forskaren Dylan Wiliam. Läraren pekar på att fokus ligger på learn istället för teach.

Känner vi igen retoriken? Detta faller den ideologiserade pedagogiska forskningens i smaken, där det är fult med betyg och att följa upp resultat, där man öppet polariserar mellan summativ och formativ bedömning. Som om det fanns några motsatsförhållanden?

Och nu har man kidnappat Dylan Wiliams och gjort om honom till något han inte är. Så här definierar Wiliams bra formativ bedömning i 9 punkter:

  1. Kunskapskraven har formulerats och presenterats på ett för eleven begripligt sätt.
  2. Eleven har fått veta hur uppgiften för bedömning ser ut.
  3. Eleven har fått veta vilka resultatkrav som ställs på uppgiften.
  4. Alla i klassen har samtidigt och från början fått information om punkterna 1-3.
  5. Den uppgift, aktivitet eller fråga för bedömning som läraren valt, klargör för eleverna att han/hon kan just det som de, att döma av kunskapskraven, ska kunna.
  6. Kartläggningsschemat är formulerat på ett för eleverna begripligt sätt.
  7. Elevens kunskapsstandard framgår av kartläggningen.
  8. Elevens närmaste zon framgår av kartläggningen.
  9.  Att läraren och eleven samtalar om medlen, ökar effekten.

Ju fler av dessa nio kännetecken en bedömning motsvarar, desto bättre och starkare blir de formativa effekterna.

Men vad vänder jag mig mot? För det första är Wiliams väldigt tydlig med att läraren ska redovisa vad det är eleverna ska uppnå för mål Han talar också om att resultat ska följas upp. Det vill säga mål (kunskapskrav) ska sättas upp och summativt utvärderas. Det vill säga kunskapskraven i Lgr 11. Kan man gå i god för att alla elever har lärt sig det de ska kunna utan någon som helst kunskapskontroll? Men då menar man att allt kontrolleras kontinuerligt genom formativ bedömning under processens gång. Men behöver man inte summera allt med någon form av examination? Jag menar alltså inlärt hos alla elever (learn) och inte utlärt av läraren (teach)? Varenda sak som man ska göra och bli bra på måste man träna på, det vill säga öva, det vill säga ta hem och göra som läxa. Eller göra läxan på läxhjälpen på skolan. Allt: Hålla ett tal för en 100 åring, bli en Zlatan, lära sig ett språk, bli bra på skateboard, laga mat, läsa, ta körkort. Hur lång lista ska göras för att uttrycka: Övning ger färdighet – repetition är kunskapens moder. Så åter igen: Hur ska alla elever nå kunskapskraven genom att delta i lektionerna och inte behöva göra några läxor eller behöva genomföra kunskapskontroller? Alltså INLÄRT! Alltså ALLA elever!

Men vi har ju varit här förut när vi körde Problembaserat Lärande (PBL), där det inte skulle ställas några krav utan att den inre motivationen skulle styra. Och allt gick åt helvete. Eleverna kopierade text och lärde sig inte ett skit – åtminstone inte de elever som verkligen behövde lära sig, som inte var födda med en guldsked i munnen.

Nu är det inte så att jag tror att läraren på Rålambshovsskolan är dålig på något sätt, han är säkert kanon. Med hans engagemang är jag säker på att undervisningen blir både rolig och lärorik. Men att berätta för eleverna vad de ska kunna, använda sig av både formativ och summativ bedömning samt att följa upp resultat är själva grunden för kunskapsutveckling. Tyvärr tjänar proggarna på ett inslag som detta, där man kan fråga sig hur det är med källkritiken hos TV 4:s nyhetsredaktion. Dessutom kan man undra hur många hundra år det ska ta innan svensk pedagogisk forskning ska vända och inse att man måste vara tydlig med vad eleverna ska kunna, ställa krav på att eleverna, ha kunskapskontroller och följa upp hur det går. Inte för att stressa eleverna, utan för att själv bli bättre som lärare och skola. Om det är så att eleverna är stressade är det ett underbetyg till skolan som organisation. Systematisk tydlighet och uppföljning från årskurs 1 skapar trygga elever som växer med sin kunskap. Stressade elever är en följd av att skolan inte har varit tydlig, problematiserat och avdramatiserat kunskapsuppdraget.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

82 kommentarer

  1. Stackars elever när de kommer upp till gymnasiet… !!

    Förstår heller inte hur du med dina sanningens ord kunnat bli rektor (och fast dessutom!) när det mest krävs att man är lismande politiskt korrekt som ”meriter och kvalifikationer”…

    Men sanningen kommer fram förr eller senare och då kommer flummet att ses på samma pariasätt som den svenska rasbiologiska ”forskningen” i förra seklets början!


    • Det finns många bra rektorer även om det är få som har riktigt samma mod att gå emot skoletablissemanget som Johan.


  2. Tack för ett bra inlägg. Har saknat dem. Du behövs!


  3. Den här dissekeringen av tvprogrammet hade jag stor nytta av.

    Jag hoppas att du hittar nya spännande sätt att vara med och bekämpa flumideologin när bloggandet är mindre intressant för dig. Svensk skola behöver dig i den kampen. Kanske kan du och ett antal rektorer ta positiva initiativ. Med tanke på att andelen bra rektorer är riktigt ok så är det förskräckligt att de flesta som uttalar sig är sådana flummare.


    • Är nyfiken på var du hittar flumideologin i dagens skola?
      Har inte de senaste årens inriktning på skolans utveckling varit åt det motsatta hållet?

      För övrigt ett klart intressant inlägg av Johan, men vi får absolut inte hamna i en bedömningshets, inlärning har som bekant många bottnar och allt är inte bara repetition, prov och krav.


      • christermajjen:
        Jag uppfattar den allt rigidare och tidskrävande styrningen med fler betyg, fler prov på både nationell och kommunal nivå som en konsekvens av att, låt oss kalla dem det pedagogiska etablissemanget tillåtits verka kontraproduktivt runtom på skolor och kommuner. Detta är enligt mig huvudorsaken till att Lpo 94 inte genomfördes. Detta har Johan skrivti mycket om tidigare som du säkert vet.

        När då dessa spridit och sprider sin desinformation och leder lärarkåren bort från sitt uppdrag får lärarna skulden – aldrig dem som orsakat problemet eller dem som bjudit in dem till skolan eller kommunen.

        När så lärarna letts vilse och inte givits möjligheter att utföra sitt uppdrag i linje med politiskt fattade beslut kring i förväg redovisade kriterier, deltagande mål- och resultatstyrning o.s.v har politiken gått in med allt fler kontroller i form, inte minst, av prov.

        För mig är det en paradox: beslutsfattare i kommunerna bjuder in fortbildare och projektledare som ”flummar till det” för lärarna som till följd av detta utsätts för en allt hårdare teststress.

        Svensk lärarkår hade tveklöst konkretiserat kriterierna med hjälp av kommenterade elevexempel om de inte svikits. Nu sitter de där med Svarte Petter och samma människor som vilseledde dem förra gången bjuds fortfarande in. Vilka kommer att få skulden när Lgr11 inte är genomförd om 15 år? Ja definitivt inte de som borde ha den. Är då skuldfrågan intressant? Jag menar att den är det. Om ett plan kraschar vill jag gärna att anledningen reds ut och inte att man resonerar som så att let bygones be bygones och fortsätter att flyga.

        Alltså. jag håller med dig om att styrningen blivit rigidare och striktare (mina ord/min tolkning) till men för yrkeskåren och därmed eleverna. Parallellt med detta – och som direkt orsak till detta sker en utbredd desinformation och vilseledning. en del av den är det Johan pekat och pekar på.


      • Peter,
        Oerhört intressant och välformulerat. Nu ser man klarare var problemet ligger. Har du någon blogg eller någonstans där detta utvecklas så tydligt som du formulerat det? Skulle gärna i min tur uppmärksamma det på bloggen Tankar om skolan i media.
        Hälsningar Zoran


      • Zoran, ursäkta att svaret dröjt.
        Nej, jag har ingen blogg men funderar på att starta en när Johan nu av tidspress tvingats gå på sparlåga.

        Skall försöka återkomma med vidareutveckling av mina tankar.

        Tack för förfrågan och tack för att du på din blogg lyfter viktiga frågor.

        Mvh Peter


      • Peter Fägersten, det vore väldigt roligt om du startade en blogg och var med och tog över bloggstafettpinnen när Johan fokuserar på att driva skolutveckling i andra former.

        Jag känner mig helt övertygad om att för mig skulle den bli en härlig inspirationskälla med mängder av saker jag vill sprida vidare.


      • Instämmer!


      • Tack snälla för uppmuntran – det sporrar! Tackar!


    • Lärarutbildningen har inte slutat trumma ut ett budskap som är negativt till uppföljning och där projektbaserat och elevvalt ses som självklara lösningar på skolproblem. Vi ska dessutom inte fastna på vad Björklund säger för det är ute i kommunerna de riktiga besluten tas och de och deras organisation SKL fyller i med jargong och enkla recept. De har fortfarande inte fattat att ämneskompetens och ämnessamarbete är ett område som vi i Sverige nonchalerat på ett rent farligt sätt. Flummet lever starkt!

      Bedömningshets är jag också negativ till men jag upplever att de flummiga bedömningarna som skapades av betygsmotståndet inneburit en mycket större fara. Johan har utförligt beskrivit en metod där man arbetar fokuserat på innehåll utan hets men där prov och summativ bedömning blir ett smart komplement.


      • Känner starkt att vi lever i helt olika världar, men ändå i samma yrke. Märkligt!

        Den styrning jag upplevt från den kommun jag arbetar i har då varit raka motsatsen till ”flum”, för övrigt ett uttryck jag tycker är förlegat och något vi i vårt yrke bör undvika som ett argument till att peka på olika lärstilar.

        Vi är väl förståndiga nog att kunna se fördelar med nya influenser också, allt behöver inte utgå från Ebbinghaus eller?


  4. Du är välkommen in i bloggvärlden igen, Johan! Nej, proggarna kör vidare och ett av deras älsklingstemata formativ bedömning vs summativ dras ständigt upp och betyg förkastas för att de inte bidrar till lärandet. Vem har sagt att de ska göra det? Formativ bedömning måste innehålla kunskapsprov, vilket är mer effektivt för lärandeprocessen än repetitioner.


  5. Tack för ett bra klargörande. På min första VFU hade jag precis kommit i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning och min handledare och hennes kollegor ställde direkt upp dem som motsatser och menade att Skolverket sagt att man inte fick lov att sätta ut ”betyg” alltså bokstäver på prov för det var inte formativ bedömning samt att man inte skulle använda summativ bedömning alls. Själv hade jag svårt att förstå det resonemanget, men nu förstår jag att jag tänkte som du skrev här. Formativ fungerar alltså för att eleverna ska lära, men den summativa behövs för att se om de verkligen lärt sig det sedan? Utan summativ kan man med andra ord inte gå vidare. (Det kommer säkert klarna mer när vi läser kursen om bedömning :))


    • Hej Alexandra,
      Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om summativ och formativ bedömning, där jag problematiserar kring begreppen. Sök på min blogg så får du många träffar. Summativ och formativ bedömning är inget motsatspar utan kompletterar varandra.


  6. Hej Johan,
    Jag kommer att sakna din blogg. Det kändes bra att läsa den och bolla tankar. Ingen är gladare än jag om du återvänder.

    På återhörande!

    Mvh,
    Catharina Persson,
    f d lärare för alltid


  7. Tack Johan Kant! Du behövs i debatten!


  8. Du är saknad och behövd och jag hoppas få läsa mer av dig… I min kommun vill de där ”utvecklingsledarna” lansera en stor omorganisation kring formativ bedömning. På måndag ska Dylan Williams tala inför 2000 lärare i Arenan och sedan ska formativ bedömning tydligen fixa alla våra problem. Förutom problemet att vi har för många elever för att kunna ge formativ bedömning med kvalitet och förutom att vissa elever faktiskt inte blir motiverade av det och förutom att…
    Frälsningslärorna kommer att bli svensk skolas undergång!


    • Hej Fredrik,
      Dylan Wiliams är bra och han har mycket att komma med. Däremot är det så att de som inte vill följa upp resultat och har en ideologisk pedagogisk agenda har gjort om Dylan Wiliams efter eget tycke och smak. Och frälsningsläror har aldrig varit speciellt bra.


    • Hallå Fredrik,
      jag har haft förmånen att ta del av Dylan Williams föreläsningar vid några tillfällen och även samtalat och diskuterat privat under ett antal timmar.
      DW har mycket att erbjuda så låt inte dem som valt att bortse från det faktum att han verkar i och ger alternativ till det engelska systemet vilket är väsenskilt från oss. Han vill, utifråfrån sin forskning visa på värdet av gensvar och inte enbart tala om hur många poäng ett prov givit – vilket ju räckte även här fram till 1994.

      Alla lärare vet värdet av gensvar – och Dylan har en rad exempel från verkligheten på hur dessa kan ges smart, givande och tidseffektivt. Så mitt råd är att lyssna på honom, jag tror du kommer att uppskatta honom och hans tankar när de inte är filtrerade av andra.

      Att sedan vissa väljer att tillskriva DW att endast ge gensvar utan att koppla till tydligt uttalade mål och polarisera mellan summativt och formativt säger mer om deras syn på bedöming än om Dylan Williams och verkligheten.

      Om desinformatörerna lämnas utanför kan yrkeskåren visa vad som krävs för att kunna ge kvalitativa gensvar, precis som du säger.

      Den som tror på frälsningsläror har inte förstått komplexiteten, vi är överens.

      DW är däremot definitivt ingen spridare av frälsningsläror. Du kommer att märka att mycket av det han talar om gör du redan och kanske få med dig några tankar och ideer.

      Polariseringen av summativ och formativ bedömning i det svenska systemet är trams och skall tillskrivas andra aktörer, oaktat om detta beror på okunskap eller att vederbörande har en egen agenda (karriär, kamp mot egna skolgångens relativa betyg etcetera).


  9. Hej. Jag är läraren från inslaget i tv4. Jag uppskattar ditt engagemang, men ifrågasätter ditt underlag för påståendena. Om du baserar dina påståenden om min undervisning på det du sett i ett drygt två minuter långt inslag i tv, måste jag säga att din grund inte räcker. Därför vill jag ge dig lite mer info om hur jag jobbar. Du är även hjärtlig välkommen att hälsa på, så får du se själv och bilda dig en egen uppfattning.
    Om att öva:
    Mina elever övar. De gör det hela tiden, fast inte hemma vid köksbordet, utan på mina lektioner där jag är med och kan guida dem rätt. Jag antar att det inte spelar någon roll var övandet sker. Därför organiserar jag lektionerna så att jag ska hinna se alla, och ger alla stöd medan de övar. Alla. Har utvecklat en metod för det som du kan läsa om här: http://pedagogstockholmblogg.se/provfrimatematik/2013/02/10/professionell-dokumentation-%e2%80%93-utan-att-skriva-en-bokstav/

    Om att gå i god för elevernas reella kunskaper utan prov:
    Jag kontrollerar,och dokumentarar varje elevs kunskaper, men inte genom prov, utan genom ett stort antal uppgifter som görs på lektionstid. Om du tycker att det verkar otroligt, läs min blogg eller kom och hälsa på ska jag visa hur jag gör, för det går. Idag, första lektionen efter lovet, hade eleverna en fjärde laboration om optik, och vi kunde lätt se vilka kunskaper de utvecklat de senaste 7 veckorna. Vilka kunskaper och begrepp och resonemang de använde Detta sker i klassrummet, vid flera tillfällen per område. Varje elevs kunskaper dokumenteras, både som checklista mot centralt innehåll samt kryss i en matris för att hålla reda på kunskapernas nivå (E, C, A) för varje fetstilt värdeord i kunskapskraven. Varje elevs.
    Jag respekterar din åsikt, men önskar att du tagit reda på lite mer innan du påstod saker om min undervisning som du inte kände till. Men som sagt, no hard feelings, och du är mer än välkommen att hälsa på mig närhelst du vill!

    Med vänlig hälsning, Tommy Lucassi, lärare i matematik, NO och teknik på Rålambshovsskolan.


    • Hej Tommy

      På vilket sätt tycker du att inslaget ger en felaktig bild av ditt sätt att arbeta?

      Om du läser mitt blogginlägg en gång till så vänder jag mig mot vinklingen på repotaget där man gör summativ och formativ bedömning till ett motsatspar. Och den diskussion som jag har är en generell diskussion, varför du är ett exempel där jag inte känner till mer om dig än jag sett. Men jag har i många, många, många inslag och repotage sett denna diskussion.

      Så, no offens – jag tror nog att du gör ett mycket bra arbete och lyckas bra med eleverna.

      MVH

      Johan


      • Ditt rubrikval och formuleringen ”En ny påläggskalv i den ideologiserade pedagogiska forskningens smak” är väl i så fall taskigt mot en seriöst arbetande ”kollega”.


      • Hej Klas,
        Jag håller med dig och har både bett läraren om ursäkt och ändrat formuleringarna. Däremot är det så att påläggskalv hänvisas till ideologiska pedagogiska forskningen och inte till att läraren skulle anse sig själv som påläggskalv.


      • Instämmer Klalin! Fredrik


      • Du instämmer mycket!


      • Johan,

        Bra där. 🙂


      • Obs. Glömde namn i föregående kommentar. Fredrik ska det stå efter Bra där. Fredrik


    • Det är vad man tillför sin undervisning som avgör hur man lyckas och inte vad man tar bort. TV-reportaget visar bara det senare på ett utförligt sätt och missar att berätta om det som gör undervisningen bra. Jag anar en stor förmåga att ligga tätt på eleverna och ett engagemang i att bygga relation men tycker i så fall inte att reportaget gör dig rättvisa.


  10. Hej Johan
    Jag har nu sett om (det korta) inslaget för att försöka se det du ser. Polarisering mellan formativ och summativ bedömning. Jag förstår inte var det framhålls. BErätta mer.

    Sen hänger jag inte med i de två slutsatser du drar
    1. ”För det första är Wiliams väldigt tydlig med att läraren ska redovisa vad det är eleverna ska uppnå för mål Han talar också om att resultat ska följas upp.” Din slutsats = mål (kunskapskrav) ska sättas upp och summativt utvärderas.

    Är det omöjligt att dra en annan slutsats? Typ, resultaten följa upp inte genom prov (summativ) utan genom den diskussion osv som eleverna talar om (formativt)

    2. ”Varenda sak som man ska göra och bli bra på måste man träna på, det vill säga öva” Din slutsats = det vill säga ta hem och göra som läxa

    Är det omöjligt att dra en annan slutsats? Typ, träna ihop med andra elever under professionell handledning i klassrummet som eleverna pratar om.


    • Hej Elin,

      1 Min slutsats är att kunskapskrav (mål) alltid ska sättas upp i förväg och kommuniceras med eleverna. Dessa används i den pågående formativa bedömningen av elevens kunskapsprocess och som utvärdering i slutet av ett arbetsområdet, alltså summativt.
      2. Läxor kan man inte bara strunta i hur som helst. Men läxor kan man göra på skolan och det finns många andra sätt att öva än att göra traditionella läxor, som läraren Tommy påtalar i sin kommentar. Men reportaget påtalar att man tagit bort läxor och redovisar inte vad som kommit istället.


  11. Jag har inte skrivit att inslaget ger en felaktig bild, utan att det är för litet underlag för dina påståenden. Och du framställer mig som använder formativ bedömning i dålig dager, utan grund. Tex: ”hur i hela friden läraren kan gå i god för att alla elever verkligen kan det de ska kunna i kunskapskraven utan läxor eller någon form av prov”. Det är ett direkt ifrågasättande av min undervisning, till vilket du har inslaget som enda grund. Det är inte bra. För i samma text händer följande.
    Du kritiserar misstolkningar av William, avsaknad av träning och kontoll av kunskaper. Du kritiserar ett forskningsetablisemang, och du gör det i samma text som du
    a) skriver att man känner igen retoriken och att du väljer att kalla mig påläggskalv. Tillsammans förminskar det mig och mitt arbete, oavsett om det var avsikten eller ej.
    b) skriver ”läraren blivit inspirerad av Wiliam” och att ”man har kidnappat Wiliams”, i samma text. Hur vet du hur jag tolkar Wiliams forskning? Sägs det i inslaget?

    Du kanske ville få fram kritik i frågan om formativ kontra summativ bedömning, men texten innehåller för många ogrundade och subjektiva argument om helt andra saker.

    Med vänlig hälsning, Tommy Lucassi, Rålambshovsskolan.


    • Instämmer i vad Tommy tagit upp ovan. Och välkomnar initiativ som innebär mindre prov och läxor. /Fredrik


      • Instämmer! Mindre läxor och prov men desto oftare!


      • Som lärare skall man INTE vara ”kompis” med sina elever utan just VUXEN och lärare! Kunna leda, styra och vara chef och då går det inte att bygga upp några ”kompisrelationer”!

        Det gäller att återta vuxenrollen!
        Något som tydligt påpekades av Carl Hamilton i debattboken ”Det infantila samhället” för några år sedan!


    • Hej Tommy,
      Jag beklagar om du känner dig påhoppad av mig, det har inte varit min intention. Jag kan förstå att du undrar över att jag ställde frågan: ”hur i hela friden läraren kan gå i god för att alla elever verkligen kan det de ska kunna i kunskapskraven utan läxor eller någon form av prov”. Det var en retorisk fråga som du nu har givit mig svar på. När det gäller att du skulle vara en påläggskalv är det inte du eller jag som har gjort dig till det, utan det pedagogiska ideologiska etablissemanget – eller rättare sagt du säger precis vad de vill att lärare ska säga.

      Jag vet inte om du har följt min blogg tidigare, antagligen inte. För jag har under många år drivit frågor där det pedagogiska ideologiska etablissemanget har blivit ifrågasatt av mig. Jag har varit ganska ensam i denna kamp. Dylan Wiliams är jättebra, men jag upplever att Anders Jönsson och Christian Lundahl som är etablerade forskare har omtolkat Wiliams. Bland annat har man polariserat mellan formativ och summativ bedömning och många andra saker, där den ena är good guy och den andra är bad guy. Inslaget var just ett sådant inslag där man också talade om att prov och läxor leder till stress hos eleverna. Det har jag aldrig upplevt. Varför? För att jag har varit tydlig med vad eleverna ska kunna, jag har undervisat och använt mig av formativ bedömning långt innan det blev ett ”modebegrepp”. Så kanske beror stress på annat? Men det visar inte tv-inslaget. Vill du fördjupa dig i just den pedagogiska ideologiska problematiken så kan du läsa detta blogginlägg.

      Jag ber om ursäkt om du känner dig påhoppad, men tyvärr är vinklingen av inslaget alltför illa för att gå obemärkt förbi.


      • Tommy; Du kan läsa det här också.


  12. Hej Johan,
    Jag ser att du citerar Per Måhls vidlyftiga personliga tolkning av Dylan Wiliams definition från Grundskoletidningen (tror jag det var?). Enligt Dylan själv är def. ”Bedömning fungerar formativt när bevis för elevens prestation tas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha fattat om bevis inte hade funnits.” Om du vill läsa mer om det och de fem nyckelstrategierna så har hans bok Embedded formative assessment just kommit ut i en svensk översättning – Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken.


    • Hej Pernilla,
      Jag skulle inte sträcka mig till att säga att Per Måhls tolkningar är vidlyftiga. Däremot brukar Grundskoletidningens tolkningar vara helt upp åt väggarna ganska ofta. Dessutom finns det ju en hel del svenska tolkare av formativ bedömning som jag också vänder mig stark mot, t.ex. Anders Jönsson och Christian Lundahl. Dessa herrar är ju experter på området enligt pedagogiska etablissemanget – men är det verkligen så? Eller är det åter igen pedagogisk ideologisering. Jag vill poängtera att jag ALLTID använt mig av formativ bedömning i min lärargärning, långt innan det var ett ”modebegrepp”.


    • Pernilla Lundgren
      Jag tror mig ha läst det mesta av det DW skrivit och har även haft förmånen att diskutera privat med Dylan i några timmar vid ett par tillfällen och även om vi även talade om bl.a rugby så var inte minst detta med bedömning det huvudsakliga samtalsämnet.

      Jag blir därför nyfiken på vad/vilka delar i den definition som Johan gjort ovan, gällande hur han (med flera) uppfattar DW’s syn på vad bra formativ bedömning är, anser du vara ”vidlyftiga”?

      Att lyfta ut citat leder lätt till missförstånd då det kräver att citatet verkligen lyckas uttrycka det centrala i den aktuella teorin, forskningsmodellen, forskningsresultatet etcetera, varför detta sällan låter sig göras enligt min erfarenhet. Bjud därför gärna också in i hur din tolkning av DW’s definition strider mot den Johan har, rent konkret.

      Mvh Peter


    • Hej Pernilla,
      Nu har det gått ganska lång tid utan att du har svarat på varken min eller Peters frågor. Det vore bra om du kan lämna ett svar eftersom debatten och dialogen skulle må bra av det.


      • Jag hoppas detta inte blir ännu ett av de otaliga gånger en meningsmotståndare slänger ur sig något misstänkliggörande, utan att redogöra för sin egen ståndpunkt och sedan försvinner.

        Det är slående hur ofta det händer…

        Vore man lite mindre naiv än undertecknad skulle man ju kunna tro att det är en medveten strategi.

        Jag skulle ju gärna vilja tro att det mejl Bertil Törestad lyft fram, där professorn råder andra att tiga ihjäl ett ifrågasättande, var ett undantag.

        Tyvärr visar erfarenheten något annat.

        Att tiga ihjäl ifrågasättande är, tillsammans med fokusbyte, en frekvent strategi hos Johan Kants meningsmotståndare. Detta knappast som resultat av någon (obefintlig) konspiration utan som ett resultat av att strategin ofta fyller sin funktion som mördare av dialogen.

        Pernilla Lundberg kommer givetvis inte att använda sig av detta nu igen utan kommer alla gånger att konkretisera vad hon kritiserar i din tolkning av Dylans definition. Givetvis. Det har ju bara gått fjorton (14) dagar än…


      • Den definition av formativ bedömning som jag citerade, och alltså inte ”ett lösryckt citat”, är Dylan Wiliams egen (i den svenska översättningen av hans bok. Den är uppenbarligen inte samma som den Per Måhl hävdar är Dylans egen. Mer om Dylans definition, och andras kan man läsa om här http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/2012/11/09/vad-ar-formativ-bedomning/ . Det som framförallt fattas i Måhls egen ”lista” är att använda resultat från bedömningar för att anpassa undervisningen ”assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence”. Formativ bedömning handlar inte enbart om att vara tydlig med vad som krävs till eleverna, utan även om att använda bedömning FÖR undervisning – vad krävs av mig som lärare?


      • Hej Pernilla,
        Ditt svar är också ett lösryckt citat ur sitt sammanhang, oavsett om det är från Dylan Williams egen bok eller inte. Sedan är det ju inte så att Williams har tolkningsföreträde inom detta område. Per Måhl är en mycket kunnig person på detta område, även om jag är säker på att du inte gillar honom av ideologiska skäl. Om du läser Per Måhls artiklar om formativ bedömning kommer du se att han framför allt har med vad som krävs av läraren. Läs här.

        Jag är inne och tittar på pedagogstockholm ibland. Jag vet att ni är entusiastiska och jobbar mycket med formativ bedömning. Dock blir jag lite skeptisk när det gäller er. För det första är Ingrid Carlgren djupt inblandad i Stockholm när det gäller lärare och forskning – det bådar inte gott. Hon var verkligen en av dem som bidrag till förvirringen, dels genom de fyra F:n, dels att vara en av de som verkligen drev att Mål att sträva mot skulle vara med som underlag vid bedömning. Detta har jag hört henne prata om det många gånger. En annan person som drivit denna agenda är Steve Wretman som jag lyssnade på i stadens regi hösten 2009 och som jag skrev blogginlägg om. Du var en av arrangörerna. Så nu undrar jag om du är en av de personer som fortsätter driva denna linje fast i en annan skepnad? Det vill säga hela tiden prata om förmågor och blanda ihop kunskap och förmågor huller om buller. Jag undrar också om det är så att du polariserar mellan summativ och formativ bedömning?


      • Hej igen Pernilla,
        Jag har en kompis som var nere i Göteborg på bedömingskonferensen och lyssnade på bland annat dig. Var det inte så att du tog upp den där grisen i ditt anförande? Alltså att det inte spelar någon roll hur mycket man mäter grisen. Eftersom vi har resultatuppföljning i svensk skola, efter ett riksdagsbeslut fattat i konsensus, så undrar jag hur du kan påtala detta. Antingen är du helt okunnig om varför man mäter grisen, eller också är du helt emot att man mäter grisen. Oavsett så undrar jag hur detta går ihop med din yrkesroll som tjänsteman i Stockholm stad?


    • Pernilla Lundgren:
      Ah, jag trodde du tyckte att definitionen var vidlyftig, men när jag läser ditt senaste svar förstår jag att du anser att den definition Johan gjort här är för begränsad.

      Vad gäller citat var inte min mening att benämna ditt som lösryckt (vilket jag väl heller inte gjorde?) utan belysa det faktum att det är en svår konst att med citat fånga essensen i t.ex. en forskares uppfattning eller olika forskningsresultat.

      Min erfarenhet är att det är hart när omöjligt att fånga komplexa frågor i en enda mening – även om en del oändligt mycket klokare människor än undertecknad gjort det då och då.

      Tack för förtydligandet. Mvh Peter


  13. Fredrik,
    Känns beklämmande när lärare vill minska på så centrala delar i yrket som prov och läxor. Att bara bygga relationer utan kunskapavstämning låter oroväckande likt kompisskap. Om det är något eleverna behöver så är det inte kompisar som lärare, utan lärare som engagerar sig i elevernas lärande och stöttar kunskapsresan – och bryr sig som just lärare.
    Det är mitt tydliga föräldrarperspektiv.
    Elever gillar lärare som ställer rimliga krav och har höga förväntningar och bryr sig. Inte vill ha eller behöver kompisar utan koll.


    • Zoran,

      Det är beklämmande att en presschef för en av våra två fack har så dålig koll på vad som händer i skolan och i debatten om den. Om du inte känner till det så har det startats upp ett flertal olika nätverk och initiativ för att modernisera utbildningsväsendet och få en utbildning som är anpassad till dagens och morgondagens samhälle. Däribland Skolvåren. Traditionella strukturer blir nu utmanade och ifrågassätts. Jag tänker delta i att ta fram en utbildning anpassad för det 21:a århundradet. Och det är tid att utveckla skolan istället för att hålla fast vid gamla och omoderna strukturer. Vi är oerhört långt ifrån varandra när det kommer till synen på läxor och prov. Fredrik


      • Det verkar så.


    • Hej Zoran!

      Vad bra att du sätter in föräldraperspektivet i den här frågan. Om man vill ge sina barn inte bara en god start i livet, utan något som är värdefullt hela livet, så ser man till att de får en skolgång som ger dem bildning och kunskap. Jag blir så trött på allt prat om gammal och omodern pedagogik. Elever som har bra grunder i att läsa, skriva och räkna kommer att ha goda förutsättningar i alla tider oavsett pedagogiska trender.

      Hälsningar

      Jonas Claesson


      • Är du kvar på Kärrtorp?


      • Jonas,

        Jag är mest trött på de konservativa krafter i det här landet som sitter fast i gamla och omoderna strukturer, traditioner och för den delen också metoder. Och som gör allt för att fördröja den utveckling av skolan som alla med någorlunda sunt förnuft inser är nödvändig för att möta den digitaliserade & globaliserade värld vi lever i nu.

        Fredrik


      • När folk börjar prata om sunt förnuft då osäkrare jag min mentala revolver. Sunt förnuft och enda vägens politik är livsfarligt.
        Att se misstagen och förstå att de måste rättas till. Gör om och gör rätt.


      • ”…de konservativa krafter i det här landet som sitter fast i gamla och omoderna strukturer, traditioner och för den delen också metoder. ..

        Skulle du kunna ge några konkreta exempel på vad du påstår ovan och också på vad och vilket sätt dessa ”omoderna strukturer” påverkar skolan och lärandet negativt?


      • Fredrik

        Jag är inte det minsta orolig att dagens 10-12 åringar inte kommer att kunna hantera Ipads, googla, föra sig på sociala medier etc.när de slutar gymnasiet.
        Jag är därimot mycket orolig för att många av dem kommer att ha stora brister i sin förmåga att läsa, skriva och räkna samt att själva kunna göra egna analyser inom samhälls och naturvetenskaperna.
        Många av de elever som kommer från skolor med progressiv pedagogik har uppenbara problem med grunderna när de kommer till oss på gymnasiet.


      • Fredrik,
        Jag håller med Jonas. Generation Z som är uppvuxna med datorer och internet har inga som helst problem med ny teknik. Däremot är det fortfarande så att 20% av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg och 25% av pojkarna i årskurs 9 kan inte läsa tillräckligt bra. Grunderna i att läsa, skriva och räkna måste sitta där – med eller utan tekniska hjälpmedel. Där ligger fokus! Inte på hur många elever som har paddor eller att någon är IKT fientlig.


      • Zoran,

        Ni kan börja med att göra om och göra rätt i LR. Ni borde ta och analysera samtiden och komma upp ur sanden och inse hur omodern den skolpolitik ni företräder med katederundervisning och statlig huvudman är. Centralstyrning i dessa tider med så snabba förändringar som sker nu vore förödande. Fredrik


      • Att ”det moderna” är framtiden tror väl ingen längre. Välviljan som låg bakom skolreformerna du värnar om skapade mängder av småpåvar som fick både budgetar och skolor att styra utan att veta hur och varför. Samtidigt som ett parallellsystem med vinstdrivande skolor etablerades.
        De som främst drabbats är de elever som behövt struktur och stöd. Ofta elever med svag studiebakgrund. De elever man sade sig värna.
        Den som inte vill göra rätt och justera gamla misstag är både hänsynslös och feg. Men en förändring är oundviklig. Och då handlar det inte om att vilja återvända till det förflutna eller att vilja vara ”modern” (och då konkret bara försvara 80-talets vurm för decentralisering). Det handlar om att säkra statliga resurser till skolan som ska gå till kärnuppdraget undervisning och regleras tydligare. Detta samtidigt som den viktiga verkliga friheten för lärare och skolledningar i verksamheten kan öka. Istället för att fastna på kommunkontoren kan skolan bli fri på riktigt.
        Fastna inte i det förgångna som styr nuet du simmar i. Våga se framåt. Våga ta till dig det som Johan Kant och andra för ut. Lyssna på dem – och köp inte nibilden du matats med. LR står på lärarnas sida, för en likvärdig kompensatorisk skola där kunskapen är i centrum. Vad är det som är problemet då, Fredrik?


      • Fredrik,
        Du vet väl att olika kommuner satsar olika mycket på skolan. Bland annat genom att skolpengen varierar ganska rejält. Är detta en likvärdig skola. Och så har vi SKL som systematiskt i decennier med olika retorik har dränerat skolan på i princip allt. Lägg därtill den ideologiska pedagogiska etablisemanget som har basunerat ut Dewey och mot betyg och resultatuppföljning. Kom med i matchen Fredrik! Det handlar inte om gammalt och förlegat, det handlar om grundläggande pedagogik! LR har drivit en bra linje och fokuserat på att staten måste ta ett större ansvar och att undervisning är direkt avgörande – att katederundervisning är ett rött skynke för dig visar bara att du själv är grymt ideologiserad. Personligen tycker jag hysterin med Nationella prov är helt galen, en tokig statlig styrning – dessutom är proven riktigt dåliga i kvalitet. Om du hade varit lite uppmärksam på vad LR gör så hade du upptäckt att de faktiskt driver dina hjärtefrågor också. Bland annat delade de ut ett IT-pris på Skolans dag i höstas till ett arbetslag som jobbat med Smartboard. Du kanske tycker jag är en konservativ och gammalmodig lärare/rektor, men då kan jag tala om för dig att sedan jag blev biträdande rektor på Vikingaskolan och till i dag (4 år) har vi gått från 0 Smartboards till ett 20-tal (i varje klassrum), haft flertal kollektiva smartboardkurser, satsat på eget bredband, klassuppsättningar med lap-tops. Men ALDRIG har jag vikt ner mig när det gäller grundläggande kunskapskrav när det gäller läsning, räkning och skrivning.


    • Japp,

      Jag är lärare på Kärrtorp på 50% och forskar inom Naturvetenskap vid Stockholms universitet 50%.


      • Min äldsta son Malcolm börjar förhoppningsvis på Kärrtorps gymnasium Natur/natur i höst. Han har ungefär 280 poäng så han borde komma in.


      • Han är välkommen!
        Jag tror vi pratade som hastigast på öppet hus.


      • Jaså gjorde vi det. Var du uppe i NO-salen?


      • Ja.


  14. Vi såg kanske inte samma inslag eller så tolkade vi det helt olika. Jag såg ett inslag som visar ett framgångsrikt arbetssätt, där eleverna enligt läraren frågar hur de kvalitativt ska utveckla sina förmågor och sitt tänkande. Något i undervisningen har gjort att de flyttat sitt fokus till sitt eget lärande. Att arbeta systematiskt med formativ bedömning, små delmål i taget ger för eleven möjlighet till frekventa framgångsupplevelser och att på ett tydligt sätt kunna följa sin progression. Att det skulle vara en motsättning till den summativa bedömningen kan jag inte förstå, eftersom läraren gav exempel från kunskapskraven som eleven frågade efter. Som jag ser det är det väl teoretikt grundat, överensstämmande med läroplanens intention och bör lyftas fram som ett vitalt inlägg i skoldebatten.

    Vad jag möjligen skulle lägga till i inslaget eller fråga den undervisande läraren om är hur den formativa bedömningen ser ut innan eleven nått den kvalitativa nivån som motsvarar E. Där ligger knäckfrågan för inkludering, och något som alla lärare skulle behöva fundera över. Det är sorgligt att se F utsatt i matriser angivet med vad de inte kan, vilket är missvisande eftersom de eleverna också har begynnande förmågor. Vi kommer alltid ha elever där E är ett för stort steg för eleven, men där formativt bedömning kan vara ett av de stöd som eleven behöver för sin progression.

    En lärare som arbetar välgrundat utifrån läroplanen ska inte behöva förklara hur han arbetar inför andra som arbetar i skolvärlden eftersom vi i skolvärlden ska ha större insikt än så och på två minuter kunna avgöra det. Och än värre, att någon i skolvärlden väljer att sticka ut hakan och säga att övning ger färdighet och därefter rabblar upp en mängd färdigheter, när läroplanen har skiftat över från färdigheter till förmågor är högst anmärkningsvärt. Men det ger svaret på varför vi tolkade inslaget helt olika.


    • Sanna,
      Läs mitt svar till läraren Tommy. Jag vänder mig inte emot formativ bedömning – använde mig själv framgångsrikt av det långt innan det blev ett ”modebegrepp”. Däremot vänder jag mig starkt mot att man polariserar mellan formativ och summativ bedömning och att det framstår som om prov och läxor är roten till elevernas stress. Inte alls min erfarenhet.


  15. Tack.


  16. Bengt, instämmer. Ibland blir jag bekymrad över hur debatten förs när givna förutsättningar i skolan negligeras och där man tycks vilja vara något annat än lärare. Kanske något ”modernare”. Det är tragiskt.
    Carl Hamilton borde vara självklar läsning för den som vill utbilda nya generationer. Lärare har ett viktigt och grundläggande ansvar för landets framtid. Då måste de ha både förutsättningar, arbetsvillkor – och självförtroende – som är på topp.


    • Finns en annan intressant bok i ämnet som heter Syskonsamhället och är skriven av den amerikanska filosofen Robert Bly.


  17. Ska leta upp den. Robert Bly är ju välkänd för den som följt litteratur och poesi sedan 70-talet. Och debatten om mansrollen (Järn-Hans).


  18. […] Peter Fägersten skriver en lång intressant kommentar  till Johan Kants inlägg Ännu en ideologiserad lärare i TV och jag citerar det i dess helhet för att det är så […]


  19. […] Zoran commented on Ideologi i TV-inslag  in response to Fredrik (frekar06) (@valaret2010): […]


  20. Jag säger bara TACK!


  21. Hej Johan
    Tack för att du ändrat så mycket i din text sen du publicerade den första gången.

    Nu (när ord som påläggskalv, etablissemang, ideologiserad lärare osv är raderade) är tonen trevligare och mindre oseriös. Även om jag fortfarande inte tycker att du lyckas föra ett resonemang som är hållbart.


  22. Hej Johan. Jag uppskattar att du tagit bort formuleringarna som jag upplevde som nedvärderande. Därför är den delen av min replik inte längre relevant.
    Mvh Tommy Lucassi, Rålambshovsskolan.


    • Hej Tommy,
      Åter igen vill jag be om ursäkt för att du kände dig kränkt. Det var lite oövertänkt att skriva som jag gjorde. Jag ger mig aldrig på människor som inte förtjänar det, typ Kroksmark och Scherp. Ändå reagerade jag mot vinklingen av reportaget och där står jag fortfarande fast i min åsikt. Däremot är jag övertygad om att du är en kanonlärare – det har jag aldrig haft några dubier om. Även om det kanske inte verkade så på mitt inlägg. Ordet påläggskalv var en passning till det pedagogiska etablissemanget.

      MVh

      Johan


      • Bra Johan att du korrigerade. Uppfattade det som att Tommy Lucassi fick en oförtjänt stark släng av sleven. Det är ju roligt att se hur ännu en lärare upptäckt kraften i att ge bra, framåtsyftande gensvar.

        Att andra aktörer polariserar summativ och formativ bedömning i vårt svenska skolsystem är djupt, djupt olyckligt och till men för yrkeskåren. Det skall vi dock inte lasta Lucassi för. Jag är övertygad om att han också använder de konkretiserade kunskapskrav han så förtjänsfullt lyfter fram via sin länk ovan på ett givande sätt i sin undervisning.

        Bra att ni redde ut det så vi tillsammans kan verka mot dem som motarbetar tydliga kunskapskrav och därmed elevens demokratiska kunskapsrätt.


      • Hej Peter,

        Jag vill också på förekommen anledning instämma i det du säger här. Samtidigt måste vi kunna diskutera och kritisera företeelser och synsätt utan att för den skull kritisera enskilda personer.

        I den snabba digitala kommunikationens tidevarv kan det också bli väl slängiga kommentarer som formuleras. Det kan vi nog vara många som tar till oss, och tänker på…

        Tommy är säkert en förträfflig lärare och var, vad gäller mina kommentarer, inte den jag polemiserade mot.

        Det är också gott att läsa det du skriver om att ”vi tillsammans kan verka mot dem som motarbetar tydliga kunskapskrav och därmed elevens demokratiska kunskapsrätt.”

        Det bör vara målet för den diskusison och det samtal som förs, såväl på Johan Kants blogg och på andra håll. Hoppas du kan ge en ny arena på nätet för fortsatta samtal.

        /Zoran


  23. Det är viktigt och värdefullt att du belyser detta Johan. Jag ser alltfler runtom i landet som på fullaste allvar tror att man kan verka i det svenska skolsystemet och enbart jobba med formativ bedömning. Då har man blivit lurad upp på läktarn på min ära och till gagn för vem?

    Glädjande att Lucassi inte är en av dem.

    Nu måste vi hjälpa de andra in i matchen igen och inte låta motståndarsidan fortsätta att lura upp dem dit.


    • Peter! En vädjan. Du behövs i bloggvärlden efter det att Johan uppslukats av sitt viktiga rektorsjobb!
      Välkommen!
      Bertil



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s