h1

Pengar är inte lösningen

26 mars 2013

För att ha slutat blogga är du ovanligt aktiv, sa en person till mig. Och det måste jag hålla med om. Men jag kan inte bara sitta tyst, måste kommentera. Vissa saker kan inte gå förbi okommenterade. Jag håller på med ett skrivprojekt som tar min tid i anspråk och därför har bloggandet fått stryka på foten. Förhoppningsvis kommer Peter ta upp stafettpinnen – känn ingen press!

I Dagens Nyheter idag (26/3-13) startar tidningen en ny artikelserie om skolan. Dagens rubrik är: ”Fler underkända trots mer pengar”. Intressant med en ny artikelserie om skolan i DN. Förra gången när Zaremba skrev var det kanon. Den här första artikeln handlar om att det inte är pengarna det handlar om utan familjens bakgrund och segregation. Skolan har blivit sedan det fria skolvalet och friskolereformen extremt segregerat. Bostadssegregationen har också bidragit starkt till den uppkomna situationen. De elever som har starka hemförhållanden, med någon form av utbildningstradition klarar sig betydligt bättre än de som inte har det. Poängen med denna artikel är att pengar spelar ingen roll för skolresultat. Bland annat skriver DN att mellan åren 2000 och 2011 har skolpengen ökat med 31% när inflationen är borträknad. Under samma period har svenska elevers skolresultat sjunkit, främst i matematik och NO. Så ska man tro på denna artikel är det totalt meningslöst att pumpa in 2,5 miljarder kronor i matematiksatsning.

Det är tre saker jag vänder mig mot i beskrivningen av den svenska skolan, kanske  kommer några av dessa aspekter i nästa artikel.

  1. Det första så är det så att även om skolpengen har höjts så har även pengarna för lokalhyra höjts. Det är ett kommunalt nollsummespel med leksakspengar där man höjer skolpeng och går ut med det, men att omkostnader höjs talas det tyst om. Det skulle vara intressant om DN eller någon annan tidning kunde granska detta. Och faktiskt är det så att pengar har en viss påverkan när det gäller att kunna skaffa vikarier och köpa in utrustning eller låta eleverna åka på utflykt.
  2. Bra lärare kan göra stor skillnad. Jag anser mig vara en bra lärare, det kan mer eller mindre alla av mina gamla elever vittna om. Hur kommer det sig att nästan alla mina elever som jag hade haft i fyra år (år 6-9) hade godkända betyg? Inte för att jag var magisk, utan för att jag jobbade succesivt med tydlighet vad eleverna skulle kunna, seminarieundervisning, feedback och resultatuppföljning. Och det är inte så att jag är unik, det finns många lärare som gör skillnad.
  3. Ta in och följa upp resultat! På bedömningskonferensen för lärande i Göteborg 22-24 mars pratade flera personer om att det inte spelar någon roll hur många gånger man väger grisen. Dessa personer har inte fattat ett enda dugg. Det spelar stor roll. Hur ska man annars veta hur bra/dålig metodiken är? Hur ska man veta vilka elever som har tillgodogjort sig kunskaperna – inlärt? Hur ska man veta vad det är man ska göra för att se till att alla elever lär sig?

Det ska bli intressant att få möjlighet att följa DN:s artikelserie. Läs blogginlägget om grisen.

För övrigt vill jag definiera proggare: ”Progressiv pedagogik, pedagogisk riktning som växte fram i USA och Europa runt sekelskiftet 1900” (Pedagogisk uppslagsbok 1996). Man menar att vägen till demokrati är viktigare än målen i skolan, det vill säga att elevdemokrati är viktigare än att eleverna lär sig några kunskaper. Husguden för proggarna är John Dewey, vars Learning by doing är den stora ledstjärnan. Detta har inneburit att proggarna anser att det är processen som är viktig och att eleverna själva ska göra jobbet t.ex. med att söka kunskaper.

Annonser

22 kommentarer

  1. Proggarna har valt sitt namn för att verka moderna och de pratar mycket om IT etc. men sanningen är att de uppstod ett sekel in i förra milleniet eller ännu längre tillbaka.


  2. Det är väl klart att man måste väga grisen för att se att utfodringen har gett effekt och för att ev. kunna ändra utfodringen så grisen blir så smaklig som möjligt!


    • Ja för vem vill ha en julskinka som är mager så att den kommer från en jakthund?


  3. Nu håller jag med dig till fullo när det gäller att pengar inte skulle spela någon roll. För att bli lite konspiratorisk så känns det som någon från SKL har varit med att påverka framtagandet av denna fakta. Sedan är jag kritiskt till det hela att se på en skola som de gjorde i en av artiklarna, inte behöver vara sanningen och som du skrev vad händer sedan när allt annat höjs får vi verkligen mer pengar då? Det som är farligt med artiklar som dessa är att det finns lokala politiker som läser och tänker va bra! Nu kan vi sänka kostnader för skolan det spelar ändå ingen roll! Detta får allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön. För när det gäller pengar så är det inte alltid resultat man kan stirrar sig blind på utan det handlar också om hur personalen mår och orkar med situationen i skolan.

    Sedan så har det väl alltid varit så att föräldrar, föräldrarsutbildningsnivå, socialklass mm spelat roll för skolresultat, är det en nyhet? Rätta mig gärna om jag har fel!

    Till sist utan att känna dig Johan så blir man lite orolig för de hat du verkar ha för alla dessa proggare. Hat är inte nyttigt leder inte till så utvecklade slutprodukter. Jag som någon sorts halv proggare om du nu räknar in socialister till denna kaka också? Jag tycker visst det är viktigt att man kollar grisen får att se hur den växer! (Med grisen menar jag kunskapsnivå för att reda ut alla misstolkningar)

    Om det är stavfel skyller jag på ipaden jag skrev på, för den vill gärna hitta på egna ord av det jag skriver!

    Ha nu en underbar påsk och påsklov så möts vi i härlig och utvecklande tankar om skolan efter påsk!

    Med vänlig hälsning,
    Frans


    • Frans! Det är ju ett antal socialister som varit bäst på att avslöja proggarnas katastrofala resultat för skolan. Ganska stora delar av högerkrafterna är alldeles väldigt förtjusta i hur proggarna lyckas slå sönder den sammanhållna skolan och hoppas att de lyckas åstadkomma mer för att elda på friskolerevolutionen.

      Läs om Färila skola 2000 och fundera på om du ens vill kalla dig halvproggare.

      http://jansyrligheter.wordpress.com/2013/03/25/arbetare-och-sorteringsskolan/


      • Ja ja, jag får väl bara kalla mig socialist men tror ändå inte det är nyttigt att bedriva en häxprocess emot proggarna. Vilket man kan få känslan av resonemangen i bloggen och i visa inlägg. Tror inte det är rätta vägen att gå! Hat och förakt leder som sagt inte till något konstruktivt! Utan man hamnar mer i bitterhet och hopplöshet. Men det är kanske inte så ni känner? Jag känner som sagt inte er! Bra att reda ut begreppen!


      • Jag har ganska många progressiva kollegor som jag trivs bra med och känner absolut inte något hat mot dem. Däremot följer jag Johan Kant i att ta bladet från munnen och peka på vilka katastrofala resultat detta lett till. Vi får inte backa i kampen för en bättre skola.

        Jag känner inte ens hat till PIE och de som på olika sätt skor sig på att vara proggare även om de kanske uppfattar mig som så då jag vill att de ska bort från skolan.


    • Frans,
      Hat är ett väldigt starkt ord som jag över huvudtaget aldrig eller sällan känner. När det gäller proggare eller PIE har jag aldrig känt hat. Däremot kan jag tycka illa om hur människor med makt sprider ut sin dynga när det handlar om att gå emot fattade riksdagsbeslut eller att av ideologiska skäl genomdriva sina åsikter, om det så är att mörka argument eller forskningsresultat, eller frisera forskningen så att den passar. Det har jag givit många exempel på genom åren i många många blogginlägg. Och varför upprörs jag? Jo därför att tusentals elever varje år går ut utan fullständiga betyg – och därmed utan tillräckliga kunskaper. Att vara emot att följa upp resultat, att vara emot betyg och systematiskt gå ut i sina maktpositioner och motverka detta är inte bara ett brott mot demokratin utan ett brott mot alla elevers rätt till kunskap. Om vi inte följer upp resultat hur ska vi då veta var organisationen brister? Det är detta som driver mig. Jag känner mig fortfarande som 1977-punkaren som som skriker ut som Sex Pistols gjorde: ”Problem – the problem is you”!


      • Du har rätt att uppröras, det är bra men som läsare av dina blogginlägg slog mig tanken att det fanns en ilska och en framställning som kanske inte alltid gynnar det som du vill få fram. Bra att vi då utrett att det inte är hat utan du är heligt förbannad ibland på de du anser missbrukat sin makt. Det blir jag också!

        Jag tycker det är viktigt med den demokratiska processen och är inte fullt ut med på att förmågor inte kan vara med i bedömning men inte enbart förmågor utan i en uppföljning av resultat ser jag att eleven använder sin förmåga för att nå resultat. Vilka kunskaper visar elevena att den kan använda med sina förmågor den besitter. Funkar inte det? Jag är villig att lyssna och omvärdera.

        Men snälla då behandla mig inte som en idiot! Nej jag anser inte att jag är ett problem!


      • Frans,
        Jag är SO-lärare i botten och har jobbat i 9 år som det i Jordbromalmsskolan. För mig är det oerhört viktigt med demokrati, men det handlar också om att i en demokrati finns det vissa gränser för saker och ting, t.ex. att det är 18-års-gräns för att rösta, 20-års-gräns för att köpa ut från Systembolaget och det gäller eleverna också. På en skola är det inte så att eleverna har lika mycket att säga till som en lärare. En lärare ska leda demokratiundervisningen, men det innebär inte att demokrati är viktigare än kunskap för elever i grundskolan.


      • Det är en del som har alldeles för bråttom med demokratiska beslut att de glömmer förutsättningar för demokrati. När information, ansvar för beslut, ramar och regler, minoritetsskydd, skydd mot påtryckningar osv inte är på plats då blir majoritetsbeslut ren och skär skendemokrati.

        ”Demokratimuppen” på min högstadieskola var känd för orättvisor och godtycke men framför allt en låt gå attityd så ingen lärde sig något. Det är inte den vägen vi uppnår Lgr11 och dess fina demokratimål.


  4. Hallå Frans, jag tycker du har en konstruktiv ingång och ton och det bra att du lyfter frågan då säkert även andra funderar på samma sak.

    Som svar på din fråga kan jag svara för Johan. Han hatar inte proggarna men är trött (om än definitivt inte uppgiven) på det sätt som de vilka hörs i debatten för argumentationen. Ofta gör de det på ett djupt ohederligt sätt med fokusbyte, avsaknad av konkretioner och exempel och misstänkliggöranden. Det senare av typen ”den konpiration du påstår finns” när Johan lyfter fram ett existerande nätverk och leder det i oemotsägligt bevis.

    Djupt ohederligt och enbart till att misskreditera oavsett att det saknar koppling till verkligheten. Vissa minns då bara ”konspirationsteoretiker” oavsett Johans grävande journalistik. Så taffligt är det ofta.

    Den sortens försmädliga retorik tillsammans med det faktum att dessa människor ofta ser sig själva som de med ”stora hjärtan” trots att det alltför ofta skiner igenom en total avsaknad till varje människas/elevs förmåga lätt leda till frustration.

    Min bild är dock att varken Johan eller någon annan här hatar eller föraktar någon ”proggare”. Vad gäller socialism ger har Jan redan svarat.

    Men, som sagt; bra att du lyfter frågan så ingen misstar frustration för hat eller förakt.


  5. LGR 11 ställer oerhört stora krav på skolorna när det kommer till demokrati- och värdegrundsarbetet. Här kommer utdrag från LGR 11:

    ”Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

    Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (Sid 7)

    ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.” (sid 8).

    ”Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad” (sid 15).

    ”Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen” (Sid 15).

    I 1 kap 5 § Skollagen står det: ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”

    Vi som kämpar och ägnar timmar och åter timmar åt att försöka få den demokratiska skola som föreskrivs i styrdokumenten sedan minst 19 år tillbaka (för dessa formuleringar fanns också i LPO94) blir här utmålade som ett progressivt pedagogiskt etablisemang som man tydligen med kraft ska bekämpa. För vi faller nämligen ganska klart inom Kants definition: ”Man menar att vägen till demokrati är viktigare än målen i skolan, det vill säga att elevdemokrati är viktigare än att eleverna lär sig några kunskaper.”. Detta är ett uttalande i direkt strid med LGR 11:s intentioner om demokratiska arbetsformer och elevinflytande och är mycket anmärkningsvärt. /Fredrik


    • Väldigt långt och ändå oklart.
      Vad menar du?
      A. Demokratifostran är viktigare än kunskap.
      B. Både demokratifostran och kunskap är viktigt.

      Om du ansluter dig till B håller jag med dig och det tror jag även Johan Kant gör. Det är dessutom i enlighet med läroplanen.


      • Anna,

        Den demokratiska värdegrunden såsom den beskrivs i våra nuvarande styrdokument och som den även såg ut i LPO 94 är inte implementerad i skolväsendet. 2007 kom en DN-artikel där forskare visade att var tredje fall av mobbning utförs av lärare mot elev. Rädda barnens senaste undersökning Ung röst 2011 visar att femtionio procent av barn och unga upplever skolan som stressande och femtiotre procent av barn och unga uppger att de är oroad över att inte kunna prestera i skolan.

        Bris kom med sin rapport för lite sedan. Skolan är den andra vanligaste orsaken till att barn och unga kontaktar Bris. År 2009 blev 2 av 50 skolor godkända för sitt antimobbningsarbete av Skolinspektionen. 70 procent av alla likabehandlingsplaner fick underkänt av Skolinspektionen vid den senaste granskningen. Mitt inlägg ovan ska ses i ljuset av en enorm frustration kring att demokrati- och värdegrundsarbetet inte funkar i skolan.

        Fredrik


  6. Bra att vi rett ut frågan om den ilska som jag uppfattade fanns emot ”proggare”.
    Men är allt svart och vit finns det inget positivt med att se en process likväl som man ser kunskap? Måste det vara ett motsatts förhållande? Har jag förstått er rätt att det bara är bedömningen som ni hänger upp er på att man inte ska bedöma förmågor utan enbart kunskap? Johan du skicka i början något som jag skulle läsa om hur du såg på det hela, lite om hur du tänkte tror jag! Sorry magistern har inte gjort den läxa (hittar den inte bland alla intressanta uttalanden, om jag ber dig snällt kan du lägga ut detta igen?) Blir det inte konstigt också om man ser till LGR 11 som Fredrik beskriver här ovan. Utesluter verkligen det ena det andra?. Hur menar ni att jag ska göra? Jag fattar en del men hade gärna velat se på ett konkret exempel, om ni har tid vill säga!
    Helst inom mitt område so/sv om det går!

    På tal om något nästan helt annat så kom jag och tänka på den artikeln Metta F var med i här om dagen, kommer just nu inte i håg i vilken tidning men artikeln behandlade det som behöver göras för att skolan ska bli bättre. Något som jag nappade på var en skolkommission det tror jag hade varit bra för svensk skola. En oberoende kommission som kan var vår ledstjärna i det pedagogiska arbetet. Det tror jag faktiskt saknas i här i Sverige.


    • Det finns förstås mängder av fördelar med att se processen för att utöva läraryrket på bästa sätt men i en målstyrd skola ska vi bara följa upp en uppsättning mål.

      Var också medveten om att många proggare även motsätter sig kunskapsmål eftersom de eftersträvar någon underlig jättestor valfrihet som inte alls är till gagn för våra unga.


  7. Till Fredrik!
    Tack för svaret, håller med dig om att det är hemskt med mobbning.
    Men vad är det för tes du driver? Vore intressant att veta om du ansluter dig till A eller B.


    • Anna,

      Skolan har dubbla uppdrag och båda måste genomföras på ett bra sätt för att nå resultat. Inom SO-ämnena vill jag mena att om man inte tar ansvar för demokratiuppdraget så tar man heller inte ansvar för kunskapsuppdraget och tar man inte ansvar för kunskapsuppdraget så tar man heller inte då ansvar för demokratiuppdraget. Jag har dock ett särskilt intresse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag och försöker driva dessa frågor då de tillhör mina absoluta hjärtefrågor. /Fredrik


  8. Vad bra! Då tycker vi lika, du, jag, Johan Kant (antar jag) och läroplanen!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s