h1

Mattias Forsgren – dagens hjälte!

29 oktober 2013

Jag har under två och halvt år kritiserat och debatterat Skolverkets kursplaner. Jag har lyft fram hur illa det är och hur kursplanerna kommer göra att lärarna hamnar i frysbox. Nu har en lärare tagit det hela ett steg längre – dagens hjälte Mattias Forsgren, som har anmält Skolverket till Justitieombudsmannen för den språkmässiga abstraktion kursplanerna har skrivits på. Enligt 11§ i språklagen ska språk i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Mattias Forsgren anser att så inte är fallet och vill att språkbruket i kursplanerna prövas. Håller jag med Forsgren eller håller jag med Forsgren eller håller jag med Forsgren! Jo, för dagens kursplaner innebär att tolkningsutrymmet är i det närmsta obegränsat, vilket i praktiken kommer innebära att någon form av likvärdig bedömning aldrig kommer att ske. Och därmed heller ingen likvärdig skola.

I P1-morgon, idag tisdag 29/11, uttalar sig Mattias Forsgren i en bandad intervju. I studion sitter bedömningsexpert Per Måhl och Skolverkets Christina Månberg, länk här. Per Måhl berättar att han mött många lärare som har sagt att de inte själva begriper de kursplaner som de ska ha som utgångspunkt för sin undervisning, t.ex.  i matematik som Forsgren ger som exempel. Måhl berättar också att kunskapskraven är totalt obegripliga för elever. Konsekvenserna blir enligt Måhl att det i realiteten blir konstruktörerna för Nationella Proven som får tolkningsföreträdet över tolkningen av kunskapskraven. Eller eventuellt även läromedelsförfattarna. Hu – hemska tanke, med tanke på den otroligt dåliga kvaliteten som Nationella Proven (NP) bitvis håller.

Skolverkets representant bekräftar att det givetvis är obegripligt att lyfta ut begrepp ur sina sammanhang, man måste läsa syfte, centralt innehåll och kunskapskrav och då blir det kontexten och helheten som gör det hela begriplig. Journalisten menar att man får utgå från att lärare läser dessa dokument och ställer frågan om Skolverket tar till sig kritiken som kommer fram. Detta svarar inte Månberg på.  Istället pratar hon runt hela problemformuleringen och lyfter fram att lärare ska skapa kollegiala tolkningar genom att tillsammans diskutera begreppens tolkning. Till sin hjälp finns de nationella proven och dessutom en massa andra stöd för likvärdig bedömning. Aldrig någonsin har det funnits så mycket stödmaterial för bedömning som det finns nu, menar Månberg.

Men vänta ett tag! Innan Lpo 94 fanns det inget krav på sådant material och i och med Lpo 94:s införande lämnades lärarna i sticket – då fanns det ingenting när det gäller stödmaterial eller anvisningar över huvudtaget för hur Lpo 94 skulle tolkas. Efter si så där 10 år dök Steve Wretman och Helena Moreau upp och skapade förvirring genom att i Skolverkets namn ge ut bedömningsmaterial som var en galen feltolkning av Lpo 94. Att NP:s kvalitet till stor del är dålig både när det gäller innehåll- och bedömningmässigt innebär inte något stöd för lärarkåren. Åter igen, provkonstruktörerna har inte visat att de begriper skillnaden mellan mätteknisk modell och kunskapsstandardmodell. Så finns det anledning att tro att bedömningsstödet som Månberg hänvisar till inte håller någon vidare klass.  Så uttalandet att det aldrig funnits så mycket bedömningsstöd som det finns nu är inte så konstigt.

Christina Månberg lyfter fram hur noga man varit när kursplanerna tagits fram, genom att anlita över 200 experter, ämnesdidaktiker, mängder av lärare, grupper, remissinstanser och så vidare. Och ändå blev det såååååå fel! Så otroligt fel. Varför? Enkelt, precis som jag skrivit i flera blogginlägg, t.ex. om hur tydliga kunskapskrav är en lögn eller om hur lärarna arbetar i sitt anletes svett eller om hur Lärarna hamnar i frysbox, där jag beskriver hur instruktionerna gick till lärarna att skriva abstrakt och där tjänstemännen på Skolverket såg till att det skulle vara abstrakt skrivet. Alltså tjänstemannavälde.

Men finns det något när det gäller språkhanteringen som är värt att fundera över, frågar journalisten. Det är alltid värt att fundera över språk –  språk ska förstås naturligtvis, svarar Månberg och fortsätter: Vi vänder oss i ämnesplanerna framförallt till lärarna, till professionen och då behöver vi ett ämnesanpassat språk, där de begrepp som finns inom t.ex. matematik används.

Men det var ju dessa två sista meningar, som Christina Månberg påtalar är viktiga, som Mattias Forsgren kritiserade i första läget. Det var ju detta hela anmälan handlar om. Men Månberg vill inte diskutera.  Hur hanterar Skolverket situationen? Ja just det, genom att fundera över språk………………………………och nu har vi funderat klart över språk och går vidare. Kritik över NP………………………………..och nu har vi lyssnat klart och går vidare. Kritiken över abstrakta begrepp……………………….och nu har vi funderat klart och lyft fram att man måste se helheten.

Just det baby – se helheten!!! Det är helheten och inte lyfta ut några enskilda begrepp ur sitt sammanhang. Mattias Forsgren – du måste se helheten!!! Men kanske har Forsgren sett helheten? Nä, Skolverket säger som kungen: ”Det är bara att vända blad och gå vidare” – som om ingenting hade hänt.

Varför blir det ingen dialog i studion mellan Per Måhl och Christina Månberg? Uppenbarligen har Måhl träffat många lärare som faktiskt upplever den kritik som Forsgren lyfter fram och dessutom har Per Måhl säkert några egna exempel, eftersom han är expert på bedömning. Men Christina Månberg vill inte föra en dialog med Per Måhl, det är helt uppenbart. Men å andra sidan vill Skolverket inte föra en dialog med någon. Hur många gånger har inte kritik mot NP lyfts fram? Har en dialog upprättats? Nixum pixum!

Istället hänvisar Skolverket till att man har många lärare bakom sig när det gäller kursplanernas tillblivelse, vilket innebär att man slår ifrån sig kritiken när den kommer. Det finns inget läge till att föra en diskussion, utan lärarkåren hålls här som gisslan – ”Ni har ju redan fått vara med och tycka till”. Att Skolverket körde ett race med dold agenda, där kursplanerna blev abstrakta istället för konkretiserade som Leif Davidsson förordade, talar man inte om. Kritiken från Mattias Forsgren och många andra lärare nonchaleras i sak och istället svarar tjänstemännen med en massa abstrakta ord och  massa mumbo jumbo. OCH KOMMER UNDAN MED DET! Förlorarna? Jepp, återigen – lärarna!

Det ska bli oerhört intressant att se vad JO kommer fram till och det ska bli mycket intressant att i december få ta del av PISA-resultaten för 2012 som då ska presenteras.

Stort tack till Mattias Forsgren – dagens hjälte. Här kommer en digital våg bestående av mig, min katt och dennes löss – ååååhej!

För övrigt är ni lärare där ute samhällets viktigaste yrkesgrupp – bara så att ni vet det! Om jag inte har sagt det förut.

PS: Var väldigt trött och slarvig när jag skrev första bloggen, men nu har jag redigerat så att det är mindre dåligt. Nu är det bara ord-fel-letarna som hittar knas med denna text. DS.

Annonser

14 kommentarer

  1. Med LIX-värden över 60, för kunskapskrav på E nivå, skall det bli intressant att följa detta.


  2. Jag hörde Christina Månberg och tänkte att hon inte heller begriper hur man ska tolka dem. Skolverket är alltid snabba på att lägga över arbete på lärarna, men förmår inte förklara varför kursplanerna är svåra att tolka. Är problemet att få knivar är vassa i myndighetens låda? Har den låga utbildningskvalitén drabbat även skolverket?

    När Månberg tyckte att lärare kollektivt ska tolka hur de ska bedöma visste jag inte om jag hörde rätt. Ska man tolka henne som att det är upp till varje skola att tolka fritt?


    • Och hon sade faktiskt att i detta kollgiala lärande får man ”en gemensam uppfattning om vad de här begreppen kan betyda”. KAN betyda! Inte betyder!

      Jag blir också så erbarmligt trött på att höra hur fantastiskt mycket stödmaterial det finns. Det är nu andra året med gy11 och jag har fortfarande inte sett ett enda exempel på hur man kan tolka värdeorden i mina ämnen. Jag skulle känna ett visst hopp om man sa: ”det har inte hunnits med”, ”reformen sjösattes lite väl fort” eller andra ursäkter men nu tycker alltså Skolverket att de givit tillräckliga förutsättningar för likvärdighet.


      • Oops, tredje året förstås med gy11. Och då antar jag att tåget gått för min del. Kan bara hoppas att det som jag och mina kollegor tolkat att vi borde kräva är det samma som vad man kräver på andra skolor, kommunala som vinstdrivna…..


  3. Tills motsatsen är bevisad utgår jag från att Skolverket varken bryr sig över hövan eller kan särskilt mycket om det de är satta att sköta.
    Skulle inte tro att vi får särskilt mycket för våra skattepengar på den instansen.


  4. Tänk så mycket mindre arbete det hade varit ute i alla sveriges skolor om man bara hade gjort lite till på skolverket.
    Tror ni verkligen på återförstatligande med en sådan myndighet?


  5. Går det att få tag på anmälan i orginaltext?
    Sedan tycker jag tyvärr att det även i ämnesbeskrivningarna och kursernas mål finns så stora tolkningsmöjligheter att dessa tyvärr inte heller ger mycket till styrning.

    /Martin


    • Martin,
      Det är nog offentlig handling, så det är nog bara att höra av sig till JO och begära ut dokumentet och så kopieras och skickas det till dig.


  6. Jag är kluven. Mycket går att kritisera vad gäller nuvarande läroplan. Det gäller t.ex. synen på kunskapsprogression som ”mer, mera mest” för att erhålla ett mer enhälligt språk. Samtidigt är min bild att en kunskapskvalitet ibland övergår i en annan kvalitet snarare än att bli mer av samma sak.
    Abstraktionsnivåerna är ofta alldeles för höga (grad varierar givet mellan ämnena).
    Samtidigt vill jag med emfas uttala min bestämda uppfattningen att en konkretisering skall skötas på lärarnivå, då det är där kompetensen finns. Detta kräver att skolledarna vågar prioritera bort annat populistiskt till förmån för lärares proffessionella samtal kring kunskapskvaliteter och bedömning.

    Det kräver även att skolledarna kan stötta lärarkåren i detta och vågar säga nej till alla erbjudanden om vilseledande ”fortbildning” av självutnämnda ”bedömningsexperter” (tur att det inte förefaller lika lätt att utnämna sig själv till ”expert” i andra yrkesområden…

    Det vore riktigt jobbigt om läkare eller piloter blev styrda av självutnämnda ”experter” i den utsträckning som sker i svensk skola. Men det är klart: de skulle säkert säga ifrån.

    Det är olyckligt att svensk lärarkår är så auktoritärt underordnad och tyst, som kollektiv alltså.


    • Se där, första gången som jag inte håller med om vad du skriver, Peter. Självklart kan man vara skeptisk till ”bedömningsexperter” när man ser hur kursplanerna ser ut trots alla dessa människor inblandade som Christina Månberg pratar om. Men trots allt: varför skulle inte vi kunna ha grupper som tar fram EXEMPEL som sedan förstås lärarna måste brottas med tillsammans ute på skolorna. Jag har väldigt svårt för att förstå det. Och utöver den brist på likvärdighet nuvarande system bidrar till: vilken ineffektivitet när alla sitter ute på sina enheter och uppfinner sina egna små hjul.


    • Kollegiala samtal om betygssättning och bedömning är naturligtvis mycket värdefulla, men det är en process som kräver lång tid innan den får fullt genomslag i form av en enhetlig betygssättning över landet.
      Jag arbetar på en relativt stor gymnasieskola, med drygt 1100 elever. Vi är 15 lärare i matematik, som sinsemellan fört många och långa diskussioner om betygssättning sedan Gy11 infördes. Visst har vi blivit klokare under den resan, men vi har inte haft några organiserade diskussioner alls med andra matematiklärare i kommunen (det finns drygt 100 matematiklärare på kommunens olika gymnasieskolor). Inte heller har något motsvarande skett över kommungränsen.
      I den bästa av världar har vi efter drygt två år nått en enhetlig syn på vår skola, men om den liknar synen vid andra skolor har vi ingen aning om.
      Jag misstänker att utan tydligare material från skolverket kommer de kollegiala diskussionerna inte att leda till en enhetlig betygssättning över landet innan en ny reform ändrat spelplanen för oss.


  7. Jag upprepar att det var en stor dumhet att överge Blooms taxanomi. Inga politiska direktiv om detta.


  8. Kan någon förklara hur relativiserande ord och fraser som särskiljande bestämningar i bedömning och betygsvärderingar kan vara förenliga med tydliga kunskapskrav?


    • Nop!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s