h1

Idag skrattar PIE

16 december 2013

I fredags tackade jag nej till att medverka i Studio Ett och prata om deras reportageserie ”Kaos i skolan”. Anledningen var enkel, jag hade vid ett flertal tillfällen suttit i både radio och tv för att diskutera skolan. Och vid samtliga tillfällen gick det inget vidare. Jag kunde bara konstatera att radio och tv inte var något för mig. Det som gjorde att jag ändrade mig var en kommentar på bloggen. När det visade sig att Ibrahim Baylan och Jan Björklund skulle medverka tänkte jag att det ändå kanske skulle bli bra diskussioner.

Så fel jag hade. Så fel jag hade om mig själv också. Kan bara konstatera att Johan Kant behöver mediatränas, lära mig köra lite ”oneliners”. För åter igen gick det inget vidare. Men vad ville jag ha sagt?

Att skolan emellanåt befinner sig i kaos, både på elevnivå och klassnivå, tror jag alla som jobbar i skolan någon gång har känt igen. I vissa skolor är detta ett stort problem och i andra skolor känner man inte till detta. Orsakerna kan också variera. Men att vi skolan har ansvar, inte minst rektorer råder det ingen tvekan om. Men detta är inget nytt fenomen. Redan 2008 gjorde P1 ett radioprogram som hette ”Kris i skolan”. Jan Björklund hade uttalat sig om att Sverige hade Västeuropas största ordningsproblem i skolan, där sen ankomst, skolk, störning i klassrummet, svordomar och könsord var det som lyftes fram. Björklund lutade sig på statistik som kom från Timms 2003 och Pisa 2006.

Professor Toms Kroksmark utmålade i flera artiklar ut Jan Björklund som den största bluffen, bland annat på sin blogg. I tv-soffan satt en annan professor, nämligen Hans-Åke Scherp, och menade att Jan Björklund inte kunde statistik. Varför ville jag lyfta fram det? Ja inte för att namedroppa, även om det lät som det när jag blev avbruten. Nej jag ville synliggöra det obstruerande som tjänstemän och det pedagogiska etablissemanget ägnat sig åt sedan Lpo 94. Det har tagits ganska många kloka beslut i Sveriges riksdag, men systematiskt har tjänstemannaväldet och PIE gått emot och obstruerat mot dessa beslut. Några exempel på områden som man obstruerat kring:

  • Kunskapsfokus
  • Ordningsproblem
  • Betyg
  • Resultatuppföljning
  • Lärarledd undervisning

De personer som obstruerar  är ideologiskt styrda och de tycker inte att de ska verkställa fattade riksdagsbeslut. Istället låter man en dold agenda råda, vilket jag anser är ett hot mot demokratin. Detta är ett mycket större problem än fria skolval och friskolereformen.

Utöver detta sker en systematisk smutskastning, förtal och förlöjligande av Jan Björklund. Helt grundlöst! Om någon inte gillar hans politik, kom med argument! Men genom förtalet legitimerar man obstruerandet och skickar signaler ut i skolvärlden och bland lärarstudenterna. Inte bra alls. Och förlorarna? Eleverna och lärarna!

Vilka är det som kaosar? Är det de duktiga och kunniga eleverna? Nja, skulle inte tro det. Men de 25% killar som i årskurs 9 inte läser tillräckligt bra, eller de 20% elever som lämnar årskurs 9 utan fullständiga betyg – är de snälla som lamm i skolan? Och alla elever som lämnar årskurs 3 utan att läsa flytande och inte behärska de fyra räknesätten – kaosar dessa elever? Så det kan inte vara så enkelt att man ska ha en diagnos för att vara delaktig till att störa arbetsron i klassrummet.

Men vad har detta med obstruerande att göra? Jo, när Lpo 94 kom infördes resultatuppföljning och elevernas kunskapsrätt. Men att följa upp resultat – gillar PIE det? Nixum pixum. Då blir det till att systematiskt obstruera mot fattade riksdagsbeslut och det gjorde man. Och fortsätter att göra.

Det var väl detta jag ville ha sagt, men i stället gick mycket tid åt att lyssna på hur Björklund och Baylan kastade paj på varandra och ge varandra skulden för den uppkomna situationen. Men det är ju valår nästa år. Bra för PIE att dessa två grälar, för då kan man fortsätta obstruera.

Kan bara konstatera att jag inte är något vidare i radio och tv, får nog hålla mig till skrivandet. Förresten är jag inget vidare på det heller enligt vissa. Alright, jag menar så klart inte att det är synd om mig eller att jag behöver glada tillrop av er läsare – verkligen inte. Jag sticker ut hakan och får räkna med att få en och annan käftsmäll. Om jag över huvudtaget ska vara med i radio och tv någon mer gång får jag väl träna lite innan, eller också struntar jag i det.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

26 kommentarer

  1. Johan, du vore en dröm att mediaträna. Du vill någonting och kan någonting. Det fixar vi lätt!
    /Zoran


    • Tack Zoran, jag tar gärna emot den hjälpen.


  2. Synd Johan, att du inte fick mer tid i Studio Ett, och du ska veta att det inte räcker med oneliners, det behövs mer för att förklara det här.
    Det är första gången som ( i alla fall jag har hört) någon vågat tala högt om PIE. Är du inte rädd? Jag tänker på nästa lönesamtal, där kanske PIE väntar. Jag ser fram emot att se dig i TV, men det kanske vore bra att tala med Zoran först.
    Du är något på spåren, stå på dig!
    Mats.


    • Tack Mats!


  3. Johan, du är en lugn och trevlig person med en röst som känns så skön efter Baylans och Björklunds mycket jobbigare röster.

    Du kan säkert bli mycket bättre på flera punkter med mediaträning men jag tycker det här var en kanoninsats. Den sitter så helt rätt. Till och med att du hamnade i lite stressat läge mot slutet och inte följde programledaren så väl ger ett engagerat och bra intryck. Du är gröngöling och det ger dig större utrymme.

    En stor applåd kommer här från västkusten.


    • Att förklara det här med PIE och proggarna som dominerar skolan det kan inte göras på en gång. Nu har du varit föregångsman igen.


  4. Men, det är roligare att höra på dig, än på politikerna – stängde av när de började – samma gamla argument hela tiden! Tröttsamt! Om du blir mediatränad kanske du blir lika trist – haha.


  5. Tycker du klarade dig bra ! Och modigt av dig att föra fram kritiken av PIE ! Bravo !


  6. […] i radioprogram och framstod som en alldeles vanlig trevlig icke-meditränad människa. I inlägget Idag skrattar PIE så bekymrar han sig över att inte ha varit tillräckligt tydlig och inte fått fram sina […]


  7. Var inte så missmodig.
    Du fick fram det viktigaste, att det är vitalt vem som ingår i en eventuell skolkommission.
    Sveriges framtida öde som kunskapsnation ligger just där.


  8. Man kan också se det som att programledarna misslyckades, genom att de avbröt dig och inte förmådde fånga upp den komplikationsgrad som du på berömvärt vis försökte tillföra debatten. Istället valde de att återvända till Baylans och Björklund repetitiva och konfrontativa käftande.

    MarieLouise Samuelsson


    • Exakt MarieLouise! Konstigt att man inte vill fånga upp detta som ändå måste ses som nytt bränsle i ”efterPISA-ältet”. Förhoppningsvis var det ändå någon inflytelserik person som lyssnade och undrade vad detta nu var.


    • På sätt och vis korrekt men samtidigt finns det ett ömsesidigt beroende mellan politiker och media och de är bereoende av att låta framstående politiker få mycket utrymme så att de kan få bra framtida upplägg.

      En viktig poäng är att Johan tillförde ett helt nytt debattperspektiv. Anklagelser mot Björklund för att kamouflera sina egna tveksamma positioneringar. Johan, tycker du att du har sagt det här redan i bloggen? Hade du i förväg tänkt att du skulle få sagt detta?


  9. Många kloka ord här ovan och jag instämmer både i din självkritik men än mer i de lovord som ett gäng här ovan uttrycker.

    De i mina ögon viktigaste poängerna var, precis som flera här konstaterat, att du belös såväl tjänstemannastyret/PIE som vikten av vilka som hamnar i skolkommisionen.

    Som vän vet jag ju vad du vill föra fram och ler lite generat där du snavar lite MEN du för elevernas och lärarnas talan och belyser det riktiga problemet. Med koplexa frågor gör sig, som sagt, sällan som oneliners så de behöver den tid du och de förtjänar. Tjafset mellan B & B tillförde ju inte ett skvatt mer än att visa exakt hur vilsna och rådlösa de är. De diskuterar genomgående perifera frågor för tusan!

    Båda talade till tänkbara väljare istället för att ta tag i kärnfrågan.

    Frågan uppstår osökt: ser de kärnproblemet och undivker det för att det är för komplext/tidsrävande/utgör inget valfläsk eller är de helt ovetande om kärnproblemet (det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget och dess agerande)?

    Jag vet inte vilket alternativ som är värst men något av dem måste det ju givet vara.

    Intressant också att tala om ”fler speciallärare” som vore det en bristande tillgång på speciallärare och specialpedagoger som gör att det inte myllrar av dem på skolorna. Vissa skulle också koppla det till ekonomin…


    • Jag funderar lite kring Björklund. Har han tappat lite av den kraft som tog honom till utbildningsministerposten eller är det något slags övervägande kring bieffekter som gör att han inte hugger på den fråga som han drev så hårt på vägen till regeringen.

      Sen erkänner jag att jag är förvånad och besviken över att inte (s) behöll Mikael Damberg. Baylan framstår för mig som rent lättlurad.


      • Jag är inte så impad av Damberg heller, se klipp från 2000:

        Wernersson måste stoppa betygen i privatskolorna
        må, maj 08, 2000 15:12 CET

        Wernersson måste stoppa betygen i privatskolorna SSUs ordförande Mikael Damberg kräver att skolminister Ingegerd Wernersson omedelbart stoppar Skolverkets beslut att tillåta betyg i friskolor. – Skolverkets beslut är märkligt. Det är olågiskt att elever i friskolor ska tvingas få betyg medan eleverna i de kommunala skolorna slipper. Vi kan inte ha en skola med två vitt skilda system. Ingegerd Wernersson måste därför omedelbart stoppa beslutet, säger Mikael Damberg. – Att införa betyg i tidig ålder skapar en farlig stress och hets bland eleverna. Betyget som instrument att mäta kunskaper är trubbigt och missvisande. Därför är det viktigt att skolministern kraftfullt och tydligt går ut i debatten. Det är oroväckande att skolministern hittills varit tyst och defensiv i betygsfrågan. Socialdemokraterna måste vara ett politiskt alternativ till de borgerliga skolpolitiker som tror att alla problem kan lösas med fler betyg i skolan , säger Mikael Damberg.


      • Länken blev fel, pröva igen!


  10. Inte på tal om Studio 1 specifikt, bara en bra debattartikel helt enkelt tycker jag. http://www.nt.se/debatt/default.aspx?articleid=9193792


  11. LÄS DETTA:

    Jag tycker, som de flesta ovanstående, att du var intressant att lyssna på. Irriterad över att du blev hetsad till att snabbt slänga ur dig en snabb sammanfattning av något som är så omfattande.(PIE bl.a)

    Jag är 16 år, kommer från Södertälje.

    Klarat av första terminen på gymnasiet(Stockholm) och ligger efter med en debattartikel. Jag bestämde mig för att skriva något om skolsituationen/PISA/eller annat, för ett tag sedan.

    Hade i princip bestämt mig för att ifrågasätta Björklund osv, mest eftersom han (liksom majoriteten av politikerna i nuläget) drog upp samma, uttjatade argument hela tiden. Eller väljer att skylla på någon annan utan (utåt sett) den minsta form av självinsikt.

    MEN så klickade jag mig in på din blogg.
    Helt sjukt intressant att läsa (läst 3h i sträck hahah), jag hade aldrig känt till detta PIE som du tog upp. Du har tagit mig till en helt ny dimension i frågan. Jag bestämmer mig för att låta PIE vara en stor del i min debattartikel, och den kommer bli så jävla BRA.

    En av mina favoritlärare(legendariskt bra) fick jag äran att ha sista året, i 9:an. Han var ett geni, pedagogiskt och kunskapsmässigt sett.
    Han ställde krav på elever, vilket gjorde att de som var vana vid att få E utan att göra ett skit, inte fick det.

    En tjej polisanmälde honom för sexuella trakasserier (eller ngt) bara för att hon var så trött på att han in lät henne ”vara ifred”= snacka på lektioner utan att arbeta + att han alltid lät personer som var uppstudsiga mot honom skämmas genom en verbal utklassning.
    Det var en hel klass som var med i klassrummet där denna trakasseri då skulle ha skett. Ingen tyckte att det var det, förutom två av tjejens kompisar (som inte ens var där).

    Han hade kört sin egen väg. Att han var hatad av rektorn och 90% av lärarna hjälpte inte hans utsatthet i situationen precis. Det var till och med en av lärarna som övertalade uppmärksamhetstjejen att polisanmäla honom. Han hade INGEN chans, hur mycket man än protesterade.

    Jag ser alla tänkbara kopplingar när jag inser hur PIE styrs, tanken har alltid funnits där men jag har aldrig fått ett konkret samband förrän nu.

    Jag ska skriva en så jävla debattartikel med detta som ett av huvudämnena.

    TACK!


    • Hej Bella,
      Kul att en så ung människa som du hittar till min blogg. Anledning att det är snabba sammanfattningar, som du upplever det, är att det har pågått en diskussion på denna blogg i flera år och att läsarna till största delen är insatta lärare och skolmänniskor.

      Jag känner igen den beskrivningen som du ger på favoritläraren. Det kunde varit jag, till och med blev jag anklagad för att ha slagit en tjej, vilket jag naturligtvis inte hade gjort. Också avskydd av många kollegor för att jag tog elevernas parti, men jag ställde också krav på eleverna. När resultaten kom tystnade kritiken.

      Bara så att du vet så är PIE ett begrepp som jag hittat på för att definiera vilka det är vi pratar om.

      Lycka till med din artikel!


  12. Hej Bella,
    Tack för din rapport från verkligheten. Det är tyvärr inte bara din favoritlärare som råkat illa ut.
    Vad som är hoppfullt dock, ska du veta, är att du som befinner dig mitt i händelsernas centrum, som elev, och fått Johan Kants vederhäftiga synpunkter, kan göra skillnad!
    Så skriv en bländande debattartikel och se till att den når ut!
    Lycka till!


  13. Politiker behöver mediatränas för att nå fram med sina budskap som medborgarna i demokratisk ordning förväntas rösta på. Var det så som de demokratiskt fattade målstyrningssystemet i början av 1990-talet röstades fram att gälla i all offentlig verksamhet?

    Hur lanserades och iscensattes under de senaste decennierna de demokratiska förändringar som innebar att demokrati i första hand handlar om individers val, individers måluppfyllelse etc, och endast i nödfall handlar om ett kollektivt och gemensamt samhälle?

    Hur kan det komma sig att demokratiskt framröstade regeringar i Sverige under den senaste 30-årsperioden har genomfört reformer som inneburit en ekonomisk maktförskjutning där företagens vinster har ökat mer än lönerna?

    Hur kan det komma sig att ovanstående samhällsförändring har ägt rum och har mötts med allt mindre offentligt motstånd? Jämför t.ex. hur dåvarande arbetsmarknadsminister Margaretha Winberg möttes med bu-rop vid ett tal i Göteborg år 1996, då arbetslösheten var lägre än vad den är idag, (Det sistnämnda är dock beroende på hur arbetslöshet mäts.), med hur människor idag engagerar sig vad gäller t.ex. arbetslöshet?

    Kan det vara så att den demokratiska (och ekonomiska)individualiseringen i samhället, t.ex. i offentlig sektor (inklusive i skolan), har inneburit att samhällsfrågor i första hand handlar om privata bekymmer och i andra hand handlar om samhälleliga problem?


    • Pär,
      Jag tror du har rätt i att vi har ett individualiserat samhälle där människor i större utsträckning tänker på sin egen vinning i stället för samhällets, eller institutionernas (t.ex. skolan) fortlevnad. I de grövsta fallen innebär det att skolor läggs ner brist på elevunderlag, eller att den lokala affären på orten saknar bäring i sin ekonomi. I sådana tider är det härligt att jag var med och fick vittna om den manifestation som ägde rum i Kärrtorp, där uppskattningsvis 16 000 människor hade samlats för att ta avstånd från rasism och nazism. Jag är själv uppvuxen i Kärrtorp, så det var trevligt att komma hem till sina gamla kvarter under dessa förhållanden.


  14. Hej Johan,

    Har du sett denna genomgång av usel svensk skolforskning ? Stödjer dina tankar

    http://www.skolvarlden.se/artiklar/det-svenska-forskningsfiaskot

    /Janne


  15. Till Bella.
    Gott Nytt År!
    Jag hittade en artikel som du säkert kan ha nytta av.

    http://www.skolvarlden.se/artiklar/den-svenska-ddr-skolan


  16. Johan, du har en poäng i din kritik av skolforskning. Poängen är att vissa uttalanden av skolforskare inte hänger ihop, orsak-verkan, tidsföljd etc. Nu senast idagarna publicerades en artikel i Skola och samhälle som är ett exempel på detta. Sedan om det är ideologi eller något annat vet jag inte. Artikeln berör orsaker till resultatnedgång av elevers skolresultat. Resonemanget håller inte helt ut, som några av kommenterarerna mycket riktigt påpekar. T.ex. fastlås att resultatnedgången inte berör de högspresterande eleverna. Vilket inte stämmer med PISA-mätningarna.

    Men problemet är större än så. Eftersom ingen har en helt igenom genomtänkt teori som empiriskt går att pröva vad gäller orsak-verkan kommer debatten obönhörligt att beröra ideologiska aspekter.
    Detta problem menar jag inte har med skolforskning att göra utan det har med forskning kring människor. Om nu ingen annan samhälls- och beteendevertenskap har lyckats att fastlägga en modell för mänskligt handlande som går att praktiskt tillämpa med på förhand säkerställda resultat så kan vi knappast kräva detta av skolforskning.

    Visst vi kan imponeras av statistiska signifikansnivåer, regressionsanalyser etc. men vi saknar förmåga att förutsäga vilken exakt betydelse detta får för framida situationer och händelser. Det närmaste är väl att en åtgärd kommer att få effekt eller inte effekt, att PISA-resultaten kommer att gå upp eller ner, att börsen kommer att går upp eller ner, att Sverige får en ny regering eller behåller den gamla regeringen, att konflikten på Krim upptrappas eller nertrappas etc etc.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s