h1

Handledning – vad kan det ge?

08 februari 2014

Av en tillfällighet råkade jag se att Skolvärlden har haft en Web-tv-serie om Hjulstaskolan, som fått handledning av Skolverket för att förbättra dåliga resultat. Måste medge att jag har haft dålig koll på detta. Bakgrunden är att bara 54% av eleverna på Hjulstaskolan är behöriga till nationellt program på gymnasiet och andelen som klarade nationella provet 2011 var 58% i svenska och 50% i matematik. Intressant tycker jag, alltså inte de dåliga resultaten, utan handledningen.

Här är länkarna till avsnitten om Hjulstaskolan, del 1, del 2, del 3 och del 4.

Det första avsnittet är publicerat den 11 oktober 2012 och den senaste delen (kanske kommer fler?) publicerades den 8 januari 2014. Tittar man på Skolverkets statistikbas Siris går det att läsa följande om Hjulstaskolans resultat:

  • År 2013: 154,9 i genomsnittligt meritvärde, 41,5% av eleverna är behöriga till yrkesprogram
  • År 2012: 157,4 i genomsnittligt meritvärde, 54,1% av eleverna är behöriga till yrkesprogram
  • År 2011: 158,8 i genomsnittligt meritvärde, 51,7% av eleverna är behöriga till yrkesprogram
  • År 2010: 137,2 i genomsnittligt meritvärde, 43,3% av eleverna är behöriga till yrkesprogram
  • År 2009: 159,4 i genomsnittligt meritvärde, 54,3% av eleverna är behöriga till yrkesprogram

Så vad säger siffrorna? Ja, tydligen har handledningen hittills inte fått någon inverkan på elevernas resultat, vilket är märkligt eftersom det var just det som hela projektet skulle gå ut på. Den mest positive kanske menar att man ska vänta 2-3 år innan det går att se några resultat, vilket jag personligen tycker är märkligt. Visst kan det ta lite tid, men rimligtvis borde väl resultaten inte sjunka från det året man haft handledning till ett halvår senare? Åtminstone borde resultaten ligga kvar på samma nivå.

Vad går det då att se i dessa korta filmer. Inte pratas det resultat direkt. Det pratas om metodik, process, avslutning av lektioner, dålig handledning, litteratur och föreläsningar. Att sätta upp tydliga mål, göra tydliga Lpp, följa upp hur det går för eleverna på varje enskilt område – utvärdera lärarens insatser – låta eleverna visa igen att de ha lärt sig, tro på elevernas förmåga. OCH prata resultat! RESULTAT! Inte sen, inte eventuellt, inte kanske utan NU. Bestämma sig att alla ska med.

En kommentar som kommer upp är att handledaren var dålig och att ett helt år gick förlorat. En annan kommentar som kommer upp är att det är för akademiskt när det gäller handledningen och en tredje kommentar är att projektet fått kritik för att det saknas vetenskaplig grund. Hur tänkte Skolverket när de drog igång detta projekt? Om lärare ska få handledning i hur resultat konkret förbättras måste väl de som ska ge handledning vara väldigt duktiga lärare som vet hur man gör. Eller? Det går väl inte att ta några trevliga och ärtiga tjänstemän på Skolverket som är duktiga på att föreläsa eller snacka? Läraryrket är ett hantverk – här behövs skickliga lärare som går in och konkret visar lärarna både när det gäller tydligheten när det gäller förutsättningarna, det vill säga Lpp och tydliga kunskapskrav, men också konkret ger läraren undervisningsråd utifrån vad som handledaren sett på auskultation. För man har väl auskulterat?

Jag har själv arbetat 9 år på Jordbromalmsskolan, ett liknande område som Hjulsta, så jag vet att det är tufft för lärarna. Alla lärare har ett eget ansvar för sitt handlande och sina resultat, det ingår i själva uppdraget från början. Däremot vet jag av egen erfarenhet att det ibland kan bli lite för svårt och att lärare behöver stöd och hjälp. Då behövs det verklig hjälp, inte några pedagogiska forskare som själva var lärare på 70-talet, i en annan tid och i en annan skola, och för länge sedan glömt bort hur det är att vara lärare. Det går inte att tro att en avdankad lärare, specialimporterad från Carin Mannheimers serie ”Lära för livet” skulle fixa detta. Nej det behövs lärare av Stavros Louca-typ som går in och visar och handleder. Eller varför inte Sveriges bästa lärare 2012, ungefär samtidigt som handledningen började: Cecilia Eriksson, Per Beckman, Mats Hansson, Mia Pontoppidan och Ola Palm. Jag har inte träffat någon av dessa lärare och känner inte till något om detta pris, har bara googlat upp det. Men det är ett exempel hur Skolverket ska tänka. Vad är det dessa lärare gör som får eleverna att gå igång och vilja lära sig? Börja där!

Skulle man tänka lite större och högre om detta blogginlägg så går det att fundera hur mycket detta projekt har kostat och till vilka resultat – både kunskapsmässigt hos lärarna och resultatmässigt (kunskap) hos eleverna. Hur många projekt som inte leder någonstans finns, inte bara hos Skolverket, utan runt om i landet. När jag kritiserar föreläsare som åker land och rike runt och håvar in miljoner – vad leder det till? Vad leder alla projekt till som kostar skattebetalarna miljoner, eller till och med miljarder kronor? Kanske vore intressant att följa upp dessa resultat! Men detta är ju en helt annan diskussion som vi får ta någon annan gång.

För övrigt vill jag bara uppmärksamma att jag fått på skallen av professor Tomas Kroksmark när det gäller min bloggserie, kan återkomma till det vid ett senare tillfälle. Han tycker uppenbarligen att jag är en idiot och skulle vilja sjöhala mig, eftersom jag gett mig på honom några gånger och frågat vad är forskning. Men även gett mig på en av hans adepter Martin Hugo. Jag vet inte om det var så att jag kom för nära sanningen och att det var därför han reagerade, men uppenbarligen tar Kroksmark lätt på det där med forskning, för tydligen har han blivit fälld för oredlighet i forskning. Läs mer om detta på Zoran Alagic blogg.

Jag avslutar alla mina blogginlägg, även detta med: Nano nano – oups ursäkta: För övrigt anser jag att läraryrket är Sveriges viktigaste arbete

Advertisements

20 kommentarer

  1. På kornet. Till och med peddanestorn Torsten Husén tillstod på sin ålders höst att läraryrket är ett hantverk. Som alla hantverk kan man ha större eller mindre läggning för hantverket, och några har dendär ”ådran”. Men alla kan bli duktigare och det blir man som sagt av att träna, se och lära och ta emot goda råd. Min tro att detta enkla med ”den goda läraren”, krav och uppföljning har otroligt svårt att slå igenom i det (skol-)styrande skiktet beror just på att det är enkelt i sig. Du sätter inga spår, men det gör du genom att tex presentera datorer som lösningen på allting, eller genom att hitta på klatschiga förkortningar och ”akademiska” ordmassor à la artiklar i Grundskoletidningen.
    Ska jag i korthet sammanfatta påhitten under mina verksamma år var det 80-tal och ”Dialogpedagogik” vilket betydde att någon passare på Skolöverstyrelsen som upptäckt att man kunde prata med sina elever och nu 2014 är det ”VL, Visible Learning, Synligt Lärande” vilket betyder att prima skolforskare upptäckt att man dessutom kan prata med sina elever om vad de lär sig och om hur de ska lära dig mer. Tjoho!


    • Just det – undervisning utan hjälpmedel, mer än möjligtvis whiteboard är väl det som en lärare borde ägna sig åt. Åtminstone om de vill att alla elever ska lära sig.


  2. Pajsare på SÖ ska det vara förstås. Å andra sidan. Gör som vi säger eller passare… Sk förstelärare kan du glömma. Du har ju ingen blogg ju, och vi har hört att du genomför lektioner utan datorer. Eru obstinat va?


  3. Handledning där man inte visar på formativ bedömning i praktiken och inte pratar resultat.

    Mamma hjälp! Eller *facepalm* som det heter nu för tiden! (Man tager sig för pannan hette det för 50 år sedan).

    Detta var bara för hemskt!


    • Markus,
      Tyvärr är det ett Skolverksprojekt – så det säger en del om Skolverket. Riktigt trist!


      • Absolut! Det säger en hel del och inte är det något bra intryck man får.


  4. Det är ju fantastiskt att hela tiden få se sina ”fördomar” om skolverket bekräftade.
    Kan inte riksrevisionen ta skolverket i örat, eller tror de också på den så kallade forskningen som skolverket envist och mycket tjatigt refererar till.


    • Ja Sten, det är riktigt tråkigt, för är det något jag vill så är det att ha ett välfungerande Skolverk. Men först Lgr 11 och Entreprenöriellt lärande, nu detta.


    • Riksrevisionen Har tagit verket i örat… Till ingen nytta verkar det. Förresten är det väl så att en fördom är just det. Om den bekräftas gångefterannan, vad är det då?


  5. Det gick åt skogen i samma stund som metodik blev till didaktik.


  6. Tack för i intressant inlägg! Jag är en sådan lärare som skulle behöva handledning. Jag har köpt och läst Johan Kants bok och jag har försökt mig på seminarieundervisning. Men i varje klass har jag två-tre elever som stör och tramsar så det blir pannkaka av allt ihop. Vad har ni för tips? Varför kan inte någon betala Kant, Louca med flera en rejäl slant för att göra en bok med deras respektive metoder och handfasta tips som fick presenteras på ett mycket konkret sätt? Varför inte instruktionsfilmer på Youtube, det skulle vara kvalificerad och kostnadseffektiv handledning i lärarhantverket det! Tack på förhand!


    • Hej Henrik,

      Jag har tänkt på det många gånger, att göra instruktionsfilmer på Youtube. Men så faller det på tidsbrist och att ha rätt klass och så vidare. Men jag tror att det inte är så tokigt egentligen. Nu har jag dessutom två gånger undervisat hela dagar just med stökiga klasser – med gott resultat. Jag ska ha dina önskemål i bakhuvudet, men kan inte lova något.


      • ”Med gott resultat” – på bara två dagar! Många av oss andra får ägna ett yrkesliv utan gott resultat. Jag frågar kollegor och läser böcker men får inte mycket till svar. Jag förstår tidsbristen, men frågar ändå: vad gör du på dessa två dagar, hur påkallar du uppmärksanyheten i början lektionen, vad säger du när ”coola” gänget ramlar in försent, vad gör du när när några flamsar och tramsar när du precis kommit igång med en viktig genomgång? MYCKET tacksam för någon inblick i din verktygslåda, min skramlar alltför tom. Tack!


      • Hej Henrik,
        Två saker ska man komma ihåg. För det första har jag 9 år som lärare och 5 år som rektor i ryggen när jag går in. För det andra är jag rektor, vilket bara det inger respekt per automatik.

        När det gäller flamsa och tramsa så brukar jag fråga olika saker. En sak som jag frågar är om de såg en stor skylt när de kom till skolan där de stod Cirkusskola? Så klart gjorde de inte de, varpå jag undrar varför de hela tiden spelar clown? Det är mycket viktigt att de får en bra utbildning och att när de larvar bort den så klarar de inte att tillgodogöra sig kunskaperna som krävs. En annan sak som jag inbland säger är att jag frågar de som larvar sig om de tycker att deras utbildning är mer värd en deras kompisar. Ibland larvar de sig och säger att de tycker det, men står man på sig och är allvarlig och pressar dem så kommer det fram att de inte tycker det. Jag brukar då fråga med vilken rätt de tar kompisarnas rätt till utbildning genom att störa. En tredje fråga som jag brukar jobba med är vad som krävs för att komma in på gymnasiet – vilka linjer det finns och vad som krävs på olika linjer. Jag går igenom hur man räknar ut meritvärde och går igenom vem som får första platsen på ett program, andra platsen och så vidare. Jag frågar därefter vad man får betyg på. Ganska snart går det upp för dem ett ljus att om man inte får några betyg så blir det inget gymnasium.

        Det här är tre olika exempel av många många, men där det är viktigt att välja ett exempel som man själv kan stå för och som är anpassat efter ålder, hur mycket man känner eleverna och så vidare.


      • Ja – jag hade 15 år på högstadiet, 10 år på lärarutbildning och erkänt goda resultat och kan tan hand om ”stökpellar” bättre än de flesta. Då jag med DETTA I BAGAGET började på ett praktiskt gymnasium i stockholmstrakten var det rena dårhuset. Elever hade G och VG och kunde noll, komma noll i vettig matematik. Det hade gått så BRA och varit PESONLIGHETSSTÄRKANDE och efter att ha matat med uppgifter om att fylla akvarier, måla husgavlar, blanda i hop till vissa propotioner… på ca: 8 olika papper hade jag då prov och gick väl ut med 17 IG-varningar i klasser som var drygt på 20-talet elever. Nu blev det PROTESTER från föräldrar som ville ha BOK. LIGHT-bok. DÅ hade det gått så bra och då kunde de hjälpa sina elever…

        Det tog mig ETT ÅR att visa att vare sig elever, föräldrar och PRAKTISKA LÄRARE kommer undan de FRÅGOR JAG STÄLLDE I ÅRSKURS 8 ALLMÄN KURS under 1980-talet för att få denna så breda trea alla dillar om var så ”dålig”.

        Inte f-n handlar det om några instruktionsfilmer och hade någon filmat 20 fysikadjunkter hade ”Stavros” varit den ”breda trean” som lärare på den tiden.

        Fattar ni inte att med TV som ordningsman och med de urusla kunskaper dagens elever har ger bara ”standardlektion 1A” även kallad 9A detta resultat som i grunden är beklämmande. De övriga klasserna kunde knappt ingenting.

        Sedan kan inte allt detta ”pratande” hålla i längden heller, men visst går det om någon är Tenstas svar på ”Zlatan” och får ikonstämpel. Det är inte alls ”goda exempel” som ska lyftas fram utan ”enade kunskapstunga lärargrupper” som tyvärr inte finns kvar. Hela svensk skola är en SO-skola vilket PISA visar. Svenska elever är bra i samhällskunskap och engelska. Det har de lärt sig UTANFÖR skolan.

        Det är väl si och så med läsförståelsen i just fysik i hela den svenska lärarkåren. Dit hör även idéhistoria och filosofi. Wittgensteien och Vygotskij är eniga om att definitioner, dvs begreppen bara är utgångspunkten och vi har bara synkroniserat klockorna och inte mätt någon tid. I Sverige slutar undervisningen där den ska börja och det var det ”Stavros” gjorde. Han började och blev då ”superpedagog”.

        Visst Johan, är 9 år på en ”stökig skola” en god erfarenhet men då hade vi fallit i TIMSS 2003 och låg i botten vilket då mäter just införandet av Lpo 94 och genomslaget av Lgr 80:s progressivism som kom just från SO-kretsar, mellanstadielärare… som inte alls ligger så långt från PIE. På alltför många socialt utsatta områden hade man redan ”gett upp” kunskapsmässigt redan under 1980-talet. Risken är att ”seminariet” inte sår det frö för framtiden som det är tänkt. Hela Sverige är en stor inlämningsuppgift med språklig ytsvenska som endast låter djupare vid disputationen.


      • Tack Johan Kant! Det var verkligen bussigt av dig att ta dig tid och förmedla bra tips! Jag har noterat och stoppat ner i verktygslådan. Återigen: tack!


    • Henrik!
      Magnus Blixt (googla, min gamla elev hosthostskryt…) har skrivit Välkommen till verkligheten utgiven av LR om jag minns rätt. Vet att den är utgången men kanske finns den att låna eller i någon lärarrumsbokhylla. Bra med konkreta tips. En kvinnlig lärare i Göteborgsområdet gav också ut ett liknande alster för ett a’ två år sedan. Här är jag kanske till ingen hjälp eftersom såväl författare som titel fallit mig ur minnet men det skrevs om den i antingen Lärartidningen eller i Skolvärlden (eller i båda) och bör gå att söka fram den vägen.
      Ge inte tappt! Man knäar många gånger men det är världens bästa yrke (vid sidan om busschaufför, tycker jag då).
      Och helt rätt. Praktisk handledning och konkreta diskussioner!!


      • Tack för tipsen!


  7. Varför denna länk och varför just här, kanske du undrar. När jag läste denna artikel kopplade jag den till just den avsaknad av uppföljning och utvärdering som du brukar prata om. Undrar just hur många liknande projekt som dras igång runt om i vårt land samt vad det kostar och framför allt vad det ger? (nu står förvisso ord mot ord och rektorn bedyrar att allt är OK)

    http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/larare-tvingades-hoja-elevers-betyg-10124058.aspx


  8. […] körde ett handledningsprojekt i skolan i tre år, vilket gav noll resultat i betygsstatistiken, se blogginlägg. Jag vet också att man i Hjulsta bränner bilar. Jag vet också att det i många segregerade […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s