h1

Kroksmark ute och slirar igen

29 mars 2014

Jag var i veckan på Nordiska skolledarmässan i Göteborg. Under två dagar fick vi rektorer gå på en mängd föreläsningar och även strosa runt bland utställare. En del var bra och annat var mindre bra. En person som var intressant att lyssna på var professor Tomas Kroksmark.

Jag tänker inte gå igenom föreläsningen, utan plocka upp några tankar jag fick. Föreläsningen hette ”Den trådlösa pedagogiken” och handlade om att det pågår en radikal förändring i skolans värld i och med datorns intåg i skolan. Först av allt kommenterade Kroksmark att Jan Björklund hade varit och pratat dagen innan. Kroksmark menade att Björklund då säkert hade sagt att han var emot att eleverna skulle få läsplattor. Vad ville Tomas Kroksmark med den kommentaren? Björklund hade inte ens pratat om läsplattor. Kroksmark berättade att han kört bil ner samma dag han föreläste, trots det visste Kroksmark vad Björklund hade sagt. Nääää, han ville verkligen ta tillfället i akt att tillskriva honom lite skit och visa upp vilken reaktionär typ Jan Björklund är. Detta är ett exempel av det systematiska förtalet mot Björklund som sker.

En av de första bilderna Kroksmark visade upp var ett citat ur skollagen där det står att skolans verksamhet ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vilken vetenskaplig grund pratar Tomas Kroksmark om? Han har ju själv blivit fälld för forskningsfusk, jag menar oredlighet, se Lärarnas tidning. Så kan man läsa: ”Detta undergräver förtroendet för hela forskarsamhället. En person som dessutom så tydligt betonar en skola på vetenskaplig grund borde förlora all form av trovärdighet efter ett sådant här avslöjande, säger Jonas Linderoth”. Är det samma vetenskapliga grund som Kroksmark har när han skriver förordet till Martin Hugos bok, se länk? Min följdfråga är om det går att lita på det Tomas Kroksmark står och säger på scenen i Göteborg inför 1400 skolledare? Eller skulle vi ha haft på oss de kritiska glasögonen? Men om någon hade glömt dessa glasögon på rummet eller ännu värre hemma i Stockholm, Umeå, Oslo eller Köpenhamn och inte kunde hämta dem. Skulle man svälja allt Kroksmark sa? Om några skolledare inte ens hade några kritiska glasögon – vad göra? Lita blint?

En annan bild som Tomas Kroksmark visade upp var tagen från Staffanstorps hemsida. Dock bortplockad efter två veckor enligt Kroksmark. Varför han ens visade upp bilden kan man fråga sig, men utifrån sin diskussion om framtidens skola blir det lite mer begripligt. Så här stod det:

”En skola som är framtiden har inte klasser, lektioner, stadier, elever eller lärare. Den har i stället en oerhört komplex miljö där människor pusslar med sig själva, sina avsikter och sina resurser för att komma ur ur dagen rikare än de kom in. I en sådan miljö är planering fullständigt underordnad förmågan att skapa något nytt och värdefullt för stunden”.

Vilken klassisk flum!!!!!

Men vänta ett tag – jag känner igen denna andemening. Eleverna ska söka sin kunskap, ta kontroll över sitt lärande, lärare ska inte finnas – vara coacher/handledare. Det är ju inget nytt!!! Det är ju Problembaserat Lärande (PBL) som är ompaketerat i framtidens papper och med etiketten IKT på paketet. Men elever som inte kan läsa och skriva, som inte behärskar de fyra räknesätten då? ”Jo men Johan, nu är du ju dum och lika reaktionär som Björklund – läsplattorna fixar ju det. Vi snackar ju framtiden Johan”. ”Förlåt då”!

Fast vänta ett tag – en gång till. Tomas Kroksmark och Hans-Åke Scherp är ju polare – kan det finnas en sådan koppling? Kanske tänkte de: ”Vi kör igång fri forskning och pumpar in datorer, nu när IKT är så jävla inne. Lika bra att passa på, det har vi ju gjort förut: Portfolio, lärstilar, Entreprenöriellt lärande, Flippade klassrummet, Learning studies och PBL – det har ju gått bra. Det nya och fräscha! Och Johan Kant är ju en grymt reaktionär typ som inte gillar nymodigheter, honom placerar vi på 50-talet tillsammans med Björklund”. Kanske skulle Tomas Kroksmark sätta en blåtand på mitt huvud och e-posta mig tillbaka till forntiden, med dagens fantastiska teknik skulle jag förvandlas till telegram blixtsnabbt – det är inte långt borta enligt Kroksmark.

Och Johan Kant vädjar: ”Men barnen då, vem tänker på barnen som inte kan läsa, räkna och skriva? Alla de som bor i förorten och som inte har fått med grundläggande kunskaper. Ska man köra igång resultatuppföljning”? Nop, för PIE är emot både resultat och uppföljning, sätter man dessutom ihop dessa två ord blir PIE dubbelt griniga. ”Vem i helvete tror att det spelar någon roll hur många gånger man väger grisen”, fräser Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE) med enad röst så att det dånar i kyrkklockorna. ”Men betyg då, från årskurs 4”, kvider Johan Kant. ”Nej för böveln”, dånar PIE-rösten över hela Sverige så att varenda betygsförespråkare tappar både byxor och hår. Som en orkan skriker man ut sitt budskap: ”Forskningen visar att betyg inte bidrar till lärandet för eleverna, snarare visar forskningen en annan riktning”.

På Twitter ställer Christian Lundahl frågan: ”Jag undrar varför uppdraget att utreda om betyg ska införas i åk 4 inte gick till någon som forskat om betyg och bedömning i skolan”? Elias svarar: ”för att de flesta av er är betygsmotståndare”, varpå Lundahl svarar: ”Det tror jag ingen av oss är. Däremot är vi ganska väl pålästa”!

Vetenskaplig grund! Oredlighet! Flum! Betygsmotstånd!

När PIE härjade på 90-talet lät Skolverkets GD Mats Ekholm sin före detta doktorand och kompis Hans-Åke Scherp, i Skolverkets namn åka land och rike runt och ”Sprida det goda budskapet”. Med PBL skulle skolan in i framtiden, SKL hakade på och monterade ner lärarnas status och inga resultat skulle mätas och eller följas upp. Pedagogisk utvärdering var fult, vilket det även är idag i PIE-kretsar. Och den vetenskapliga grunden i PBL? Nixum pixum! Såg ni Kalla Fakta om matematikfiaskot? Förutom att metodiken är ett feltänk är själva spridningen en frukt av PBL – eleverna skulle räkna självständigt utan lärare.

Så varför blir Lundahl förvånad? Varför häcklar Kroksmark Björklund? När det i själva verket är så att Jan Björklund har upptäckt sambandet mellan ideologiskt styrd metodik och Sveriges fria fall i Pisa-undersökningen. Klart politikerna inte vill att samma etablissemang som drog ner Svensk skola i skiten, ska få sköta utredningar eller sitta i högsäten när det gäller att ta fram planen för hur Sverige ska ta sig ur det läge man hamnat i. För då kommer PBL 3.0 lanseras. Synd bara att det tog så fruktansvärt lång tid för rikspolitiken att begripa detta. Fast det är klart – PIE är skickliga på att samverka, glida undan, använda fina ord, manipulera och vara seriösa. Helt enkelt – vem ser igenom detta?

Undrar varför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) stödjer IKT och läsplattor så mycket? För det vetenskapsteoretiska? För att man månar om elevernas lärande och framtidssatsningen? Nix, det handlar om att än en gång trycka till lärarkåren, spara pengar på att underminera läraryrket – för en duktig elevassistent eller barnskötare som är grym på IT kan ju jobba lite som lärare, eller ett par läsplattor är ju billigare än en speciallärare. Hela vägen till banken asflabbar SKL sjungande som Emil i Lönneberga: ”Nu haver jag haspat, nu haver jag haspat, nu haver jag haspat precis övererallt”. Den gamla parollens fana vajar högt på himlen, där står: ”Undervisning ska vi undvika”.

Tyvärr blir alla seriösa satsningar på IKT drabbade. Alla ni därute som dagligen jobbar med IKT och gör ett otroligt bra jobb och som brinner för detta. Som ser att faktiskt läsplattor kan göra en hel del skillnad. Som kommunicerar via bloggar och som ”Kikar” med elever. Som faktiskt ser hur eleverna blir involverade i undervisningen med hjälp av Smartboard. Som öppnar världen rätt in i klassrummet tillsammans med eleverna med hjälp av IKT. Ni blir drabbade av att PIE har kidnappat IKT och vill ideologisera detta. Ni blir drabbade av att SKL vill spara pengar på att dunka in grova datorsatsningar utan att den pedagogiska tanken och efterfrågan kommer underifrån – alltså från lärarna.

För visst är det så att läraryrket är samhällets viktigaste arbete? Visst är det så att lärare ska ha 10 000 kronor mer i månaden? Visst är det så att vi behöver få toppstudenter till lärarutbildningen? Visst är det så att läraryrkets status behöver ökas markant? Men i och med att PIE:s makt inte är brutet, att man inte granskar deras forskning, att de får åka land och rike runt – fortfarande förstöra för svensk skola blir det inte bättre. Det är bara läpparnas bekännelse att de vill skolan väl, för i handling, litteratur, vetenskaplighet och föreläsningar kommer det ut något annat resultat. Och det ska inte mätas!!! Alltså resultatet av PIE:s handlingar.

Förlorarna då? Ja eleverna så klart, inte minst ”svagisarna” som riskerar ett permanent utanförskap. Ni vet de där jag tjatat om i flera år, 25% av pojkarna i årskurs 9 läser inte tillräckligt bra, 20% av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, avhoppet från gymnasiet (gamla IV-elever) är stort – för att man inte har grundkunskaperna med sig och klarar av de kunskapskrav kurserna på gymnasiet ställer. För ett 10-tal år sedan kostade IV-programet i Stockholm årligen 250 miljoner kronor, 83% av eleverna hoppade av – pengar i sjön? Vad kostar det idag? Kanske dags att lägga dessa pengar i årskurs 1 och 2?

Avslutningsvis ett jättetack till Jonas Linderoth, spelforskare och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Du har gjort en heroisk insats och sagt ifrån. Att våga ställa krav på kollegor och forskarvärlden – våga ta fighten, med risk för repressalier. Starkt! Vågen från mig!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!!!!!!

 

Annonser

44 kommentarer

  1. En fråga som jag länge grunnat på är varför tidiga betyg (dvs betyg på nivåer där de inte behövs för urval) överhuvudtaget är en politisk fråga? Betyg på tidigare nivåer måste väl betraktas som ett pedagogiskt verktyg som kan fungera både bra och dåligt i olika sammanhang (precis som IT).

    I de flesta andra sammanhang anses det bästa vara att beslut om pedagogiska verktyg överlåts till professionen, dvs rektor och lärare. Varför behandla tidiga betyg annorlunda? Det finns trots allt inget i forskningen som tyder på att betyg skulle vara av avgörande betydelse för eleverna, vare sig positivt eller negativt.

    Genom att inte lagreglera betygen kan man dessutom komma ifrån den tidödande apparat och brist på flexibilitet som riskerar att uppstå när likvärdighet och förankring mot läroplaner ska göras centralt. Kraven på att ett B i åk 5 på skola X ska betyda exakt samma sak som på skola y kommer ju att komma som ett brev på posten.


    • Jonas,
      Håller med dig fullständigt. Betyg i tidiga åldrar är främst ett kvitto på hur organisationen skola har skött sitt uppdrag, i andra hand en tydlig information till elever och föräldrar hur det går för eleven. Jag har varit med om många många gånger där skriftliga omdömen, som är tydligt skrivna, inte alls har samma effekt som en eller två bokstäver – IG, G, VG och så vidare. Kan låta larvigt, men jag har har många exempel som helst på detta. Betyg skickar signaler, det är på riktigt.


    • ”En fråga som jag länge grunnat på är varför tidiga betyg … överhuvudtaget är en politisk fråga? …

      I de flesta andra sammanhang anses det bästa vara att beslut om pedagogiska verktyg överlåts till professionen, dvs rektor och lärare. Varför behandla tidiga betyg annorlunda?”

      Få (om ens några) skolor kommer spontant att införa fler betyg (utöver vad som krävs), om man inte är tvungen därtill.

      Som Johan skriver, så är betyg ett ”kvitto på hur organisationen skola ” har klarat av, det man blivit ålagd. Varför skulle en organisation själv som regel vilja ta ett initiativ att potentiellt exponera sitt eget misslyckande?


  2. Först och främst undrar jag varför man låter Tomas Kroksmark föreläsa för 1400 rektorer. Han som fått brallorna neddragna i och med fusket med forskningen. Två – har jag liksom du skriver ifrågasatt SKL upprop till alla kommuner att satsa på 1-1 många gånger satsas ensidigt på datorer men inte på innehållet i dem. Googla -klipp och klistra in är tydligen den nya metodiken SKL signalerar att undervisning ska handla om. Eller ska man möte lärarbristen med stora klasser på 50-60 elever och föreläsa digitalt på grundskolan? Min egen son läser masterprogrammet i IT säkerhet. Han är den ende svenska studenten. Det lönar sig inte med längre studier, menar de svenska studenterna. Jag börjar fundera på vad ansträngningen tog vägen? Eller har vi föräldrar curlat bort den? För ve och fasa om våra barn får göra något TRÅKIGT, som att göra läxor t.ex? Eller har lärare har höga förväntningar? Allt detta prat om att det ska vara roligt i skolan – det ska vara roligt att lära sig. Ingen pratar om att det är en ansträngning att studera och ska så vara. Andra länders elever (som klarar sig bättre i mätningar) vet att det kräver ansträngning att klara höga förväntningar och krav. Men i skolan har vi en dator till varje elev och nu kan man facebooka, spela dataspel och ägna lektionstid till att välja vilken musik man ska lyssna på istället för att ägna sig åt sin uppgift. Jag tror inte att Maria Stockhaus och SKL riktigt förstått den pedagogiska utmaningen med att ge kommunerna uppdrag att en dator till alla elever. Det förlorar de svagaste eleverna på. Skärmberoendet ökar – dator och mobil äter upp tid och energi. Och vilken lärare kan konkurrera med you-tube och chattande med kompisar?


    • Ewa,
      Jag skulle vilja tillägga – skolan ska vara rolig. Men vad hände med nyanserna? Skolan ska vara intressant, utvecklande, utmanande och läxorna ska vara jobbiga men eleverna ska känna att de blir kloka och utvecklade i sitt tänkande. Att hårt arbete faktiskt belönar. Skolarbetet ska vara intressant och utvecklande – det är den paroll som jag vill införa.


    • Jag är lite förvånad över att Kroksmark, som jag för övrigt alltid har haft goda erfarenheter av, inte sätts i karantän en tid. För skulle jag kunna fortsätta om jag eller någon annan på samma nivå som jag själv, fälldes för oredlighet. Om jag skulle gå ut med samma sak – hävda att en artikel jag skrivit har tillräcklig belägg, skulle jag var totalt körd. Om studenter gör samma sak blir de avstängda (fast de får oftast ingen chans att hävda att de har tillräckliga belägg). Men de kan fuska och plagiera och blir då avstängda en tid.

      Och det är inte speciellt Kroksmark jag kritiserar här, utan att man gör skillnad på folk och folk. DET irriterar mig!


    • Helt rätt, inget får ta tid, allt ska bara hända utan ansträngning. Hur jag får slita med detta med mina egna ungar. Gnäll om läxor, gnäll om att man ska behöva öva på musikinstrument. Det måste vara någon sorts tidssjuka, för hemma hos oss betonar vi hela tiden att man måste öva för att kunna, och ta mig tusan att jag låter dem ge upp. Jag är ”mother from hell” och gnatar och ser efter att läxor görs och att det övas. Men det tar på krafterna att hela tiden tampas med ungarna. Varför? Jag har inte ”korkade” barn, tämligen normalbegåvade så vitt jag kan bedöma. Är det för att i Sverige – där är numer det enda som räknas sådana som bara plötsligt blir berömda? Som Idol och ( fasa!) i melodifestivalen. Hela tiden minsta motståndets lag. Och inget får vara tråkigt! Nå hemma när det gnälls om detta då säger jag att när ni nu har ett rum fyllt med prylar men inte vill leka, då skickar vi sakerna till barn som bättre kan uppskatta dem. Då blir det annat ljud i skällan ;-)! Men jag ska försvara dem också, de läser och skapar mycket- för här har vi en annan aspekt av ”the mother from hell”, inga dataspel eller Internet får mina ungar hålla på med. Datorer lär de sig fullt att behärska i skolan. Ett barn på 12 ska inte vara ut på instagram eller Facebook eller än värre eller spela spel där man skjuter sönder människor utan några moraliska konsekvenser eller eftertanke!
      Och Gud bevare att sätta läsplattor i händerna på småbarn. När ska de någonsin öva sin finmotorik med att hålla i en penna? Hand och hjärna – hur går det med det samarbetet?


  3. Det är dags att inse att It-tokarna tillhör de förgångna. Inte framtiden. Nu börjar allt fler se sambandet mellan felanvändning av it och fallande färdigheter och förmågor hos svenska skolbarn. Barn behöver få göra saker på riktigt. Läsa riktiga böcker. Skriva med riktiga pennor och prata med riktiga människor. Inte en skärm. Sen finns det naturligtvis bra saker med it men då ska man använda teknologin som man gör i andra länder: som ett redskap bland andra. Inte i stället för.
    Det intressanta är att just de pedagogiska forskare och tyckare som fortfarande är verksamma i skolans värld också är samma personer som är ansvariga för dagens misslyckade svenska skola. Hur ska man tolka det faktum att de får oemotsagda fortsätta på en väg som inte fungerar och dessutom mot betalning både får forska och föreläsa? Sen kan jag tycka att skolledare är mesiga. Hade någon lagt fram en bild som den om Staffanstorps framtidsvision på en föreläsning hade jag börjat gapskratta och direkt ifrågasatt skiten. Det är oroväckande att skolledare stillatigande godtar den typen av slogans och hitte-på.
    Sen kan jag tycka att både lärare och it-förespråkare tar alldeles för lött på de risker bloggar, publiceringar på hemsidor och gemensamma Facebook-konton utgör. Cut and paste är dessutom en farlig metodik eftersom du framstår som betydligt mer kunnig än vad du är. Det visar sig nu i Sverige att svenska ungdomar långt upp på universitetsnivå har stora brister i grundläggande färdigheter såsom att förstå enkla instruktioner, ord och att skriva begripligt. Inslag på tv om lyckad undervisning i matematik ifrån Hongkong visar elever och riktiga lärare som diskuterar och löser matteproblem tillsammans. På den svarta tavlan.
    Back to baics! Är det som gäller!
    Sen; det här med grisen som skall vägas om och om igen. Klart det fyller en funktion. Man får ju veta om grisen växer som den ska eller om den håller på att bli för fet vilket innebär att bonden får ändra saker och ting för att den ska må bra. Svårare än så är det inte.
    Sen skulle jag önska en intelligent betygsdebatt som diskuterar vilken slags betyg vi ska ha och vilken funktion de ska fylla. Ska de skilja agnarna från vetet? Ska de vara intyg på färdigheter och förmågor? Ska de ha ett reellt innehåll där nationella standards garanterar värdet på bokstaven?
    Men det är klart
    kan man sälja in värdelöst flum som man gjort i Staffanstorp är det för mycket begärt att kräva en seriös debatt….
    Inte konstigt egentligen att de svenska ungdomarna gör dåligt ifrån sig i internationella undersökningar när de får skörda vad sådana forskare och vuxna i skolans värld har sått. Vi har förmodligen bättre barn och ungdomar än vad vi förtjänar. Som tur är!


    • Ett stort problem som jag upplever är att vissa ”moderna” lärare lägger väldigt mycket tid på att utveckla barnens arbetsminne, kreativitet, logiskt tänkande osv. Efter vad jag förstår är detta en betydande tidstjuv av skoldagens dyrbara matte-timmar. Jag har inte sett att det finns någon statistik som visar att sådana övningar bär frukt. Några enstaka begåvade elever får möjligen lite bekräftelse, men vad lär sig alla de andra på detta? I detta finns också en tendens att uppehålla sig väldigt mycket vid det som är enkelt att förklara så att övningar på det kunskapskrävande innehållet blir lidande. I Finland finns forskning som visar att det egna skrivandet är det som bäst utvecklar och synliggör elevernas kognitiva och metakognitiva förmågor. I Sverige har didaktiker fått för sig att det är matematikämnet som ska fylla den här funktionen, vilket jag tror är förödande på många sätt.


  4. Klart att det bästa vore att skolan upplevs som rolig! Det tror jag faktiskt att de flesta elever gör. Det är nog själva ansträngningen som inte upplevs som rolig. Att man måste prestera och visa att man lär sig något och utvecklar sina kunskaper. Vi får skilja på roligt, utvecklande och intressant. I högre stadier och ju mer man mognar kan man ju faktiskt uppleva ämnen som intressanta och utvecklande. Sedan tycker jag Lena skrev ett utmärkt inlägg om datorernas förträfflighet eller frånvaro av densamma. Googla-cut and paste!


  5. Det är med betyg som med datorer som med blyertspenna. De är arbetsredskap att använda för att eleverna ska ta in de kunskaper de behöver på bästa sätt. Allt kan användas fel.
    Den goda läraren sansar sig, funderar, ställer krav etc. När jag var ny lärare och gjorde min praktik med en alldeles utomordentlig handledare frågade jag undrande om roliga timmen (då SKULLE det vara rolig timme lektionen efter fredags matrast) och fick svaret: vi har roligt varje timme . . .
    Av detta lärde jag mig mycket, inte minst att krav och rolig skolgång alls inte behöver vara varandras motsatser, tvärtom. Man kan undra hur trist skolgång en del debattörer måste ha haft.


    • I Spanarna i p1 uttryckte någon, kommer inte ihåg vem, att vi snubblar på de låga trösklarna. Det ligger mycket i det. det är så lätt att komma åt allt, så att när vi väl trillat dit fastnar vi och får problem att resa oss. Om vi inför en väldigt låg tröskel till att komma åt appar där belöningarna haglar, vänder vi barnen bort från direktkontakt med sina kamrater och lärare. Jag tänker särskilt på barnen som drabbas av paddor i förskolan. Jag undrar vad Bruner och Vygotskij skulle säga om detta. Kanske Bruner redan har sagt något han har ju hunnit med en hel del.


    • Sann glädje och tillfredsställelse möter jag hos barn som lärt något nytt och om och om igen vill träna på detta nya. Det gäller bara att detta nya är något som barnen har nytta av utanför den artificiella värld som de matas med innanför den här tröskeln jag nämnde i mitt förra inlägg. Risken är att vi får en kommande generation med en ny slags artificiell intelligens, det vill säga en intelligens som har utvecklats för att få belöningar i en artificiell värld. Naturligt vis ska vi också i klassrummet kunna skratta åt tokigheter och ha roligt, men som sagt; måtta i allt.


  6. Göran Svanelid inbjuder till dans kring ”The big five”. Det är underbart att få veta vilket fokus våra lärare ska ha. Bla, bla, blaa.


  7. Och Svanelids hittepå blir en faktoid.
    – Joho. The big five står väl Visst i läroplanen. Så det så!


    • Man kan ju hoppas på att bäst före datum passerat för denna förödande faktoid. Dessvärre finns i Sveriges land ett stort antal rektorer som saknar lärarbakgrund och är därför extremt mottagliga för just den här frälsningsläran. Jag frågar mig bara oroligt vem som kommer att ställas till svars för detta experiment med våra barns framtid. Ett litet hopp kan man kanske finna i att man tillsätter Martin Ingvar som delaktig i den nya betygsutredningen.


  8. Vem var ansvarig för att Kroksmark var talare på mässan?


    • Hur många skolledare ställde sig upp och gav honom kritik för det han SADE DÄR?


      • Ingen!


    • Skolledarförbundet – jag har maila ordförande.


      • Dags att säga:
        Även du min Brutus


      • Jo så kan man ju säga, men det är lite svårt att ställa sig upp inför 1400 rektorer och avbryta en föreläsning genom att ifrågasätta Kroksmarks föreläsning och hans trovärdighet. Lätt att bli betraktad som galen då! Tveksamt om det dessutom hade resulterat i något. Har i alla fall skrivit till Matz Nilsson och påpekat Kroksmarks trovärdighetsproblem.


  9. Nu (idag) är Scherp inne och ”slirar” på bloggen SOS i ett inlägg från en fysiklärare som talar om hur ”bra” det var ”förut”. Scherp håller med. Jag får INTE IN EN KOMMENTAR annat än en inledande på några rader. 2010 blev jag nerhyssjad av hans ”groupies” på en mässa i Älvsjö. Inte EN stod upp och ”stöttade” att han inte alls rosat marknaden. Nu släpps jag inte in på ”deras” blogg. Det gjorde de inte heller då Ola Helenius kommenterade mig. Jag kommer att publicera dessa på min blogg hakanbrm så syns spektaklet. En har jag redan redovisat tidigare. Nu är det två till på en vecka.

    Läs SOS inledande kommentar till varför de finns. Se deras ”laguppställning”. Där har ni PIE. Gå in och kommentera där.


    • Bra Håkan – publicera på!


      • Tack! Nu har jag lagt ut den ena som jag inte fick in. Det finns elever som aldrig får chansen att gå ”natur”. Jag kunde i mitt tillval No-tema under 3 år på högstadiet ge dem ”språket” – fysikens språk. Korthugget, maskulint (de du Schyman!) och ENKELT. Jag kompletterade upp särskild kurs och tillämpade algebra och geometri… Mina ”grabbar” var inga strebrar. Jag skrev egen kursplan.

        Jag hade välkomnat Skolinspektionen! Vi stötte kula på månen.


  10. Fastän med ett ”idioter” i fetstil i sina bloggkommentarer varken vinner man några slag eller skördar några lagrar, Håkan. Något som f.ö. bekymrar i ostasiatiska länder är bristen på ämnen till nobelpristagare, trots deras fokus på inskolade grundkunskaper (vi har inte så många Arvid Carlsson heller föralldel) så problemet kanske inte är alldeles enkelt.


    • Nä – vi ska väl inte ha den kadaverdisciplin som asiater har. Jag vill visa detta med mitt ”tillval”. Det var väl inte heller så ”strikt” i vare sig allmän eller särskild kurs men just gruppen gjorde att ett tydligare kvalitativt innehåll separerades ut. Det tvingades läraren till inte minst i den allmänna. Den ”särskilda ” kursen och den ”vetenskapliiga” delen av fysik introducerade ”tekniker” och gav en ”beggreppsapparat” som då kunde ge just NT-linjerna goda startvillkor. Återigen så bildas grupper som friviiigt valt detta. De övriga som valt särskild kurs tog inte skada av detta.

      Fördelen var just 3-årsperspektivet även där. Kurs A i matematik och även övrig söderhackning förstör just möjligheterna till att ”lusten” i själva ”ämnet” skapas. Även betygshetsen som ibland kan vara ett skadligt ”yttre tryck”. Dagens ”natur” (i viss mån även den gamla) blir en säregen konstruktion. De som enbart vill ha toppbetyg tjänar på att hålla kunskapsmängden nere. Är det bara för att ex-vis läkarlinjen kräver detta blir det tydligt. De vet att de inte ska fortsätta inom Ma-Fy i vart fall under en längre tid i de ”halvkorta perspektivet”..

      De ser också att kurserna är kortare och avgränsade och inte ”överappar” nästa nivå genom att nya ”tekniker” introduceras som först blir ”logifierade och medvetandegjorda” på nästa nivå på samma vis som högstadiet gjorde gentemot gymnasiets NT-linjer.

      Mina ”grabbar” i No-tema hade inte 4-årigt tekniskt program som alternativ. Även om – fick de en ”förträning” för det som brukar anses som ”svårt”.

      ”Vi” kunde reglera på det sätt som Leif T är inne på. De hade valt detta och ”visste” att jag inte har ”prov” förrän de säger till. En del områden lade vi bara åt sidan och jag kunde leta en annan väg in.

      Det låter ”flummigt” och visst – fanns Piagét med i och med att jag och de hade 3 år på oss.

      De är nog här asiaterna har ett ”problem”. Det räckte med G, VG och MVG men det är omöjligt att blanda två helt olika kursinnehåll. Betyget är ju också en ”prognos” över fortsatta studier inom ett visst ämnesområde.

      Mina ”grabbar” kan nog vara väl så ”kreativa” även om de valde en praktisk linje.

      Det är alldeles för många ämnen som ska betygsättas och mätas i tid och otid.

      Jag vill visa på att det alltid är bra om det finns kallt och varmt vatten. I det ljumma vattnet trivs bakterierna.


  11. Nu börjar jag förstå vad du menar. Bra.


  12. Var det någon mer som såg TV-nyheterna i går? Kloka analyser från elever och lärare. Svettiga analyser från skolverket.
    Här är länken:
    http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/nyheterna-2200-2589143


    • Det handlade om PISA-undersökningen som kartlägger hur elever klarar problemlösning.
      Jag roade mig med att notera följande som är en exakt återgivning av Anita Westers kommentar till det svenska resultatet
      ”Många av oss har haft en tro på att svenska elever kanske skulle vara, prestera bättre på ämnesområden som inte är direkta ämnen utan mera kompetenser. Jag tror att många av oss har burit på den föreställningen. Och den fick sig ju en liten törn nu”
      Anita Wester, rådgivare på skolverket


      • Troed Troedson har gjort sig en liten karriär på att marknadsföra att vi är bra på annat. Nu börjar dock flumskolan få genomslag och en sekellång toppnotering är på väg att brytas. Innovationsförmågan är på väg ner. Han vill förstås skylla på Björklund men det borde framstå som löjligt att hävda att en skolpolitik som fått 7 år på sig skulle ha stor inverkan på yrkesinriktningar som spänner över mer än 40 år. Då är 30 av flumpedagogik en troligare orsak framför allt när man ser hur lite genomslag i skolan Björklunds reformer fått.


      • Björklund har säkert de bästa intentioner, men han är naturligtvis bakbunden av det faktum att han kan bli anklagad för ministerstyre. Han har ju redan blivit anklagad för att lägga sig i pedagogiken och jag tror inte att han vill ha fler sådana diskussioner. Jag kanske har fel, men jag misstänker att han genom att engagera Martin Ingvar i skolfrågor vill markera att det är riktig forskning han vill kunna referera till.


      • Ja, herreminje, varför ska vi önska att barnen får i sig kunskap, de svenska eleverna är ju såååå initiativrika… icke! Det är något som forskare intalat sig för att försvara vårt usla Pisaresultat.

        Varför inte bara ge upp- med de lärare som nu utbildas kommer Sverige aldrig att bli en kunskapsnation och svenska elever kommer att lära sig allt sämre. Jag önskar att man på något sätt kunde konservera lärare, så att den generation som nu går i pension kunde vara kvar. Ialla fall till dess att det vänder i betygsnivå på de som söker och går ut lärarutbildningarna. Visst kan lärare få bättre lön, men då ska det gå till bra lärare, inte till dem som mina vänner nu har att utbilda på lärarutbildningarna. Det är skrämmande rapporter jag får från dem om usla kunskaper och fasansfull språkbehandling. Sådana ”lärare” vill jag inte ge 10.000 mer i månaden- gladeligen kan de äldre och kunniga lärarna dock få det. Jag har jobbat med ett skolarkiv, där såg jag hur lönerna stadigt steg då lärarna årsvis automatiskt hamnade i olika löneklasser. Det förefaller rimligt, man belönar erfarenhet. Det kan jag gå med på!

        Dessutom, jag vill att mitt barn blir bedömd efter kunskapsnivå, nte hur bra eller dåligt hon argumenterar. Hur ska ett blygt barn någonsin kunna få högsta betyg?


      • Jag har studerat löptiderna i skolsystemet och vilka effekter det Björklund gjort kan ha och en del kan kalla mig pessimist men jag menar att det bygger på en grundlig analys: Det behöver göras tydligt mer för att vända utvecklingen och även om det görs dröjer det mer än 5 år innan vändningen sker. Sen är klättringen från kanske Europas näst sista plats mycket långsam.

        Jag har läst Vygotskij igen och kapitel 6 är ett kraftfull vetenskapligt stöd för att vi måste bort från flumpedagogiken snarast. Björklund och vi andra har ett starkt stöd av en av flummarnas favoriter. De har glömt att läsa hans viktigaste verk.


      • Charlotta! Så ska det låta!!! Jag har nyss lagt in ett inlägg på min blogg hakabrm om detta och efter din kommentar var jag nog för snäll i tonen.


      • Charlotta du har så pinsamt rätt. Naturligtvis kan kanske de nyutexaminerade, förresten är de examinerade? så småningom få så mycket erfarenhet att de kan behärska klassrummet. Men kunskaperna på mellan- och högstadiet – det är ett jätteproblem.
        De kan inte sina ämnen och är därför ett enkelt byte för lycksökare i konsult- och läromedelsbranscherna.
        Det viktiga är att vi inte ger upp, det kommer att ta sin tid, men verkligheten kommer alltid ikapp ideologerna.


      • Lärutbildningarna måste börja med att återinföra det innehåll som fanns i den tidigare metodiken i just matematik. Så svårt är det inte. Det är yrkeshantverket. Staten måste trycka upp rena grundböcker.

        Att stå där med talteori och filosofera är enbart löjligt.

        I Fysik fanns det otroligt fina laborationer med teori i pärmar från Gumperts just på 1960-talet och 1970-talet då det inte fanns behöriga lärare som likafullt hade lärarlegitimation.

        Det är alltså ingen nyhet att det inte finns ämneskompetens sett utfrån akademisk nivå i ma-fy.
        1980-talet var ett undantag.

        Dessutom finns 1-7 MaNO lärare i systemet. Återupprätta dessa. Ge dem blocktjänster. Vi kan gödsla med SO-lärare.


      • Jan. Då borde väl de som skrev kursplan 2011 och de som håller i matematiklyftet ha läst och FÖRSTÅTT Vygotskij. Det har inte Astrid Pettersson gjort. Inte heller Matematikdelegationen 2004.”Lusten att lära” 2003.

        De bara pratar om V. De har läst hans ”Mind in Society” som passar ”flumvänstern”. Tänkande och språk” är en yrkeshandledning. Den var förbjuden och trycktes på engelska 1987. På svenska 1999 just på grund av Lpo 94. Varför den var förbjuden är en gåta men kan tolkas som att DERAS FORM AV SO-lärare prioriterades politiskt. Ryssarna fortsatte ändå att ha den matematik Vygotskij studerat.

        Han gick hårt åt ”pedologerna” som höll pionjärverkssamheten. De ville få in förskolepedagogiken i skolan. De ville skapa den ”nya sovjetmedborgaren”. ”Spjutspetsen mot framtiden”.

        Nu var ju inte Stalin så korkad att ha trodde att det berörde matematik och fysik. I biologi hade vi däremot Lysenko.

        Varför inte Björrkund lyssar på en gammal ”kommunist” som jag som dessutom röstat på honom är förunderligt. Jag skickade in 500 sidor. Hade ha hört av sig bättre med ett mail om klarare besked hade han kunnat FÅ DEN KORTA VERSIONEN.

        PIE har sina rötter i just den ”nya” socaldemokratin, det ”nya” västerpartiet och sedan Miljöpartiet och Lärarförbundet. Där finns också stora delar av journalistkåren.

        Svensk skola är otroligt politiserad.

        Varför kan man inte erkänna att skolmatematiken har gått käpprätt åt h-vete?

        Tekniska basår räddar tillställningen. . .


      • Vem i PIE har förstått Vygotskij? Han är inne, men ingen begriper sig på honom, som det verkar.


      • Just det Johan. Som jag skrev i Jannes blogg var jag ”klar” 2004 att lägga ihop en avhandling om just Vygotskij, Dewey och Wittgenstein med bas i Vygotskijs ToS.

        Min handledare tyckte det var för ”svårt” och Astrid Pettersson hade upplyst honom om att det inte fanns någon likhet mellan amerikanska och svenska elever.

        Jag försökte med en ”studiecirkel” bland lärarutbildare med ToS.

        Rent kaos och prat om ”ordningsfrågor”… oochh en hade reddan skrivit 15 sidor utan att ens öppnat boken annat än några stödord om skillnaden mellan ”betydelse” och ”innebörd”…

        Då hade jag penetrerat denna bok i 4 års tid med en ”matematiker” och ”fysikers” systematisering och 15 års undervisning i bagaget.

        Då jag sa Vygotskij var jag lika ENSAM som vanligt…


  13. Att ha kurser och krav som är anpassade, i alla fall grovt, till elevernas intresse och förmåga har ju, efter vad jag förstår räddat Tyskland ur deras skolkris. Men så osvenska tankar får du bara inte uttrycka Håkan!


  14. […] på att tala om vad forskningen säger. Eftersom Kroksmark målar upp framtidens skola, se tidigare blogginlägg, så kan han ju ta sig an Kronans skola i Trollhättan som jobbar med IKT och där lärarna är […]


  15. […] lyssnade på Tomas Kroksmark under Nordiska skolledarkonferensen och skrev ett blogginlägg då, åter igen var Tomas Kroksmark ute och svajade. Undrar hur det kommer sig att […]


  16. Är det början på slutet vi ser?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s