h1

Flum och progg

11 april 2014

Utbildningsminister Jan Björklund brukar svänga sig med ordet flumskola, vilket provocerar många. Säkert är det en del som känner sig träffade, medan andra troligtvis inte känner igen sig alls. Men varför bli provocerad? Faktum är väl att svensk skola har varit en flumskola och på vissa håll är det fortfarande rejält flummigt.

Men vad menas med flum? Tankarna går tillbaka till 70-talet och rökning av hasch, vilket inte är fallet när det gäller skolan. Nä, flum betyder otydlighet och oklarhet, det är just det som dessa lärare/pedagoger/debattörer står för. Och parollen Flummare blir dummar stämmer på flumskolan, för alla lär sig uppenbarligen inte vilket innebär att flummare blir dummare!

Jag vill även definiera proggare: ”Progressiv pedagogik, pedagogisk riktning som växte fram i USA och Europa runt sekelskiftet 1900” (Pedagogisk uppslagsbok 1996). Man menar att vägen till demokrati är viktigare än målen i skolan, det vill säga att elevdemokrati är viktigare än att eleverna lär sig några kunskaper. Husguden för proggarna är John Hewey, vars Learning by doing är den stora ledstjärnan. Detta har inneburit att proggarna anser att det är processen som är viktig och att eleverna själva ska göra jobbet t.ex. med att söka kunskaper.

Detta känner vi igen. Process, process, process. Men vad kan eleverna egentligen? Nä, skrota den där Dewey en gång för alla!

Annonser

15 kommentarer

  1. Nej, men släpp in Hanna Arendt istället ;-). Läs hennes bidrag Kris i uppfostran, så kommer ni tro att den är skriven idag. Men den publicerades 1954,

    Kul att spekulera i hur vår skola skulle ha varit organiserad om Arendt kommit in istället för Dewey.


  2. Det är enkelt. Som jämförelse. Kan spetsforskning finnas utan grundforskning? Svar nej. För att vara övertydlig. Finns det nödvändiga grundkunskaper? Svar ja. Måste man sätta likhetstecken mellan grunder och skoltristess? Svar nej. Motsatsen till grundläggande inlärning ger däremot trista följder så småningom.


  3. Förälder frågar läraren: Vad har barnen lärt sig i historia den här terminen.
    Läraren: Vi har gjort färdigt Vasatiden och nu gör dom Stormaktstiden.
    Föräldern: Men vad har dom lärt sig?
    Läraren: Dom har jobbat jättemycket. Dom har i ett grupparbete målat en stor bild av Gripsholms slott. Det stod t o m i lokaltidningen om vårt projekt.
    Läraren tror att han/hon gjort rätt, för så har han/hon lärt sig att man gör.


    • Du sätter fingret på ett av skolans stora problem, att hålla isär utlärt (teach), det vill säga vad läraren lärt ut, vad som står i böckerna och så vidare, samt inlärt (learn) som definierar vad eleverna verkligen lärt sig. Här är det många som inte har klart för sig skillnaden – ”Jamen vi har ju gått igenom detta”.


      • Det är rätt skrämmande när eleverna visar stor insikt men ändå gått på indoktrinering. De erkänner att de inte kan något men kämpar för att de redan genomfört ett avsnitt ändå.


      • Jag tror att det finns en stor osäkerhet hos våra lärare om hur mycket ”pluggande” de vågar kräva av eleverna. Om det beror på att de inte vill stressa eleverna eller om det beror på att lärarna inte har bestämt sig för vad som är viktigt att lära sig, det vet jag inte, men det råder nog en stor osäkerhet om hur eleverna ska få kunskap som är relevant.


  4. Monica!

    Jag kombinerar min kommentar här med det du och Johan diskuterade om kraven på lärarutbildingarna. Vad nu Hanna Ahrend har med ämneskunskaper att göra kan man undra. Dewey har skrivit ”How we think” som till stora stycken sammmanfaller med Vygotskjs ”Tänkande och språk”. Nu slänger Johan in begreppet ”lärande”… som gjorde flummet ännu flummmigare…

    Din utopi fanns ända fram till 1988! Fysikadjunkter och många språklärare hade just motsvarande magisterexamen och gick sedan lärarhögskolan. Då 4-9 lärarutbildningen i MaNO införs sänks den akademiska nivån med över 50% i MaFy på högstadiet.

    Sedan sänks nu intagningskraven år 2001 för lärare 1-7 MaNO (även för 4-9 lärare) då de ska specialisera(!) sig i matematik och kravet på naturvetenskapligt program tas bort. Nu krävs endast kurs A som motsvarar ällmän kurs i grundskolan! Det du påstår om höjda krav är ren lögn! Det som nu tillkommer är ”forskningsförankringen” där blocket ”lärande” utökas.

    2012 hade då kravet på naturvetenskapligt program kunnat återinföras just för de som skulle bli lärare i matematik men nu tas förskollärare eller ”fritidspedagoger” som riktvärde och matematik 2B införs som intagningskrav!

    Du vill nu bara blanda bort korten och drar nu till med magisterexamen rent allmänt vilket då kanske går i den sörja som kallas ”pedagogik” där man inte ens har förkunskaper att förstå Vygotskij. För MaNO hade det räckt med att återinföra kravet på naturvetenskapligt program och om man då vill öka på ytterligare hade 20+20 (gamla poäng) räckt i matematik och fysik där dessa elever då kunnat följa teknologernas grundkurser! Det handlar alltså om helt andra typer av poängberäkningar! Nu kan de då växlas över till lärarutbildningar! Allt är bara ett sätt att ge sken av att höja kraven genom att sänka nivån.!

    Du försöker också att jämställa allt i en form av examen. Det är allmänt känt att nivån i matematik är rent miserabel för exempelvis den grupp som du själv tillhör! Naturkunskap A innehåller ingen fysik värd namnet! I ett tidigare inlägg blandar du rubbet och drar in sociologer och påstår att allt ska ses från olika håll och och kanter.

    Lärarutbildningarna har lyckats förinta grundläggande krav i matematik, fysik och kemi. Nu har svensk lärarkår de sämsta kunskaperna i världen inom dessa ämnen och svenska pedagoger har inte förmågan att förstå Vygotskij som ligger till grund för läroplanen! Kan man hans ”Tänkande och språk” får man Piagét på köpet!

    Nu då alla med grundläggande kunskaper inom MaNO har flytt från lärarutbildningarna kan man gapa om magisterexamen.


    • Vilken grupp menar du att Monica tillhör, Håkan? Humanister? Kvinnor? Medelålders? Vitingar födda i Sverige? Eller kanske lärarutbildare? Det gäller att passa sig så att man inte hamnar i Kalle Anka-logik. (Kalle inför skranket. Domaren: har ni släkt i Gåseberga? Kalle: ja. Domaren: då kan ni vara skyldigt till vad som helst!)
      Ska man köra guilt by association bör man vara tydligt med vem eller vilka man önskar associera till. Varför man önskar det kanske man bör tiga med.


    • Håkan,
      Vad menar du med att jAG slänger in begreppet lärande? Tillskriv mig inget som jag inte står för. För är det något jag inte är så är det flummig!


      • Johan
        Tror kommentaren i sin helhet var adresserad till mig.


  5. Håkan
    Det var för att slippa anklagelser om att jag är för låga krav, som jag uttryckte min önskan. Idag är det en utopi, även om det inte var det före 1988. Mycket vatten har runnnit under broarna sen dess. Låt oss hålla oss i nutiden och se vad som är möjligt, istället för flera decennier sen. Jag kommenterar inte mer än så i det här inlägget, eftersom i det sammanhanget jag skrev kommentaren inte finns med här. Inte heller finns min kommentar med här. Och jag ogillar upprepningar, speciellt om de är fullständigt onödiga.

    När det gäller Hanna Arendt hänvisar jag till en enda artikel – Kris i uppfostran. Och det har att göra med att Johan tog upp Dewey. Istället för att försöka att argumentera mot mig i syfte att få fram hur usla lärarutbildare är som inte ens, enligt dig, kan Vygotskij (Det finns fler än V), kan vi ju spekulera i hur skolan skulle ha sett ut om Arendt blivit ”Sveriges profet inom skola och utbildning”, istället för Dewey.

    Jag som sett många fördelar med Dewey, har börjat omprövat ytterligare några delar hos honom, efter att börjat studera Arendt. Kanske han i en del fall faktiskt har fel. Tål att tänka på!


  6. Älskar flummet och proggen! Älskar tiden när allt var möjligt och folk hade tron på att de gick att göra något gott, något annat och något annorlunda. Alla som i skolsammanhang pratar om flum är egentligen ute och cyklar. Att styrdokument och betygskriterier varit otydliga och möjliga att tolka på alla möjliga sätt och vis vilket lett fram till den skola vi haft och bitvis har i dag är helt och hållet politiker och statstjänstemäns ”förtjänst”. Det finns så klart ett syfte med otydligheten. Man slipper stå för det som sagts. Sen är det knappast olika pedagogiska anförares fel att de vantolkats och förstörts i händerna på okunniga byråkrater, skolledare och lärare. Rätt använda och det här kan finska lärare, så har alla metoder och deras lärofäder sin plats i ett klassrum någon gång. Svensk skolas problem handlar om att skolan inte tar det pedagogiska uppdraget på allvar utan mer ser sig som en förvaringsplats för barn och tonåringar när föräldrar arbetar. Inte konstigt att ungar inte lär sig någonting i skolan och att det räcker med 0.05o på högskoleprovet för att bli lärare.


  7. Är begreppen flum och progressiv samma sak?

    Om det inte är samma sak behöver vi definiera olika pedagogiska inriktningar för att kunna skilja dem åt!

    Stensmo har gjort en sådan indelning och fått fyra huvudiniktingar

    1) Essentialism, läraren och ämnet i centrum
    2) Perennialism, historien i centrum, människans eviga frågor, fokuseras
    3) Rekonstruktionism, framtiden i centrum, skolans uppgift är att utveckla kuskaper för att förändra samhället till det bättre
    4) Progressivism, eleven i cenrum

    Inriktning 3 är det som jag föknippar med t.ex. progg, en förändrande kraft som inriktade sig på gemensamma samhällsfrågor, t.ex. miljö, imperialism-kolonialism, etc

    Men det poltisk-ideollgiska skiftet till en neoliberal agenda med individen i centrum har nästan omöjliggjort en satsning på en rekonstruktionistisk filosofi. En sådn filosofi kan nämligen hota en neoliberal hegemoni.

    Istället är det ett essentilistiskt synsätt som dominerar och som kategorisderar motståndaren som flum eller progressivism..


  8. ”En neoliberal hegenomi”? . . . Om vi börjar att fråga om skillnaden mellan neoliberal och nyliberal och därefter benar ut vad nyliberal innebär, vid sidan om ett slags svepande skällsord sådär i största allmänhet?


  9. En likvärdig skola, en skola baserad på både vetenskap och erfarenhet, en skola som satsar på lärare som viktiga ledare. Allt byggt på Vygotskij vad säger flummarna om det?

    http://liberalalarare.wordpress.com/2014/04/20/liberala-larare-goes-vygotskij/



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s