h1

Uppfuckad planering

16 april 2014

Dagens Nyheter skriver den 10 april 2014 att Stockholm behöver 65 nya skolor, se länk. Inte minst behövs det lokaler i Farsta. Planeringen i Stockholm stad har fått skarp kritik från revisorerna kring hur illa arbetet är skött. Detta gör mig fruktansvärt förbannad – detta missbruk av makt. Detta missbruk av demokratiskt förtroende som alliansen i Stockholm har fått. Skämmas borde de göra och be om ursäkt.

För att göra en lång historia kort gick två av mina barn på Västbodaskolan i Farsta. Under påsklovet 2007 fick föräldrar och personal ett brev där de uppmanades att komma på ett informationsmöte – Västbodaskolan skulle läggas ned, se vad Stockholms fria skrev. Det var snabba puckar, inom två veckor från det att brevet kom skulle beslut tas om nedläggning i Farsta stadsdelsnämnd. Febril aktivitet bröt ut och längst fram på barrikaden stod jag och Diana, en annan förälder. Vi försökte gjuta mod i de chockade lärarna, peppa andra föräldrar och organisera motståndet. Vi samlade namnunderskrifter, fick på kort tid ihop över 12 tusen. Vi vädjade till politikerna i stadshuset utan att få gehör. Vi anmälde förfarandet till diverse olika myndigheter. Vi organiserade en en-dagars-strejk bland elever och vi ordnade ett demonstrationståg från Västbodaskolan till Gubbängen, där stadsdelsmötet skulle ta nedläggningsbeslutet. 800 personer deltog i demonstrationståget med trummor, sång och arga ramsor. Föräldraalliansen i Stockholm var engagerad, se länk. Ändå, trots ett massivt motstånd togs beslutet. Inom loppet av två veckor hade personal, elever och föräldrar fått ett informationsbrev om nedläggning av Västbodaskolan som klubbats igenom med en rösts majoritet. Vilket jävla skämt till demokrati! Skäms ni som tog detta beslut. Skäms alla ni värdelösa tjänstemän på förvaltningen som såg till att bereda skolnedläggningen – ni var med i detta rävspel mot personal, elever och föräldrar.

Men på vilka grunder tog man detta beslut? En beställd rapport, där vi som kämpade emot nedläggningen hade hur många argument som helst emot denna rapport. Kändes verkligen som ett beställningsjobb på väldigt lösa grunder. Dagens Nyheter skrev  i september 2007, alltså när Västbodaskolan hade lagts ned, att 50 skolor kämpar för sin existens, se länk. 2007 – det är inte länge sedan, bara sju år sedan och nu behövs det 65 skolor. Hur tänkte man då? Det är ju en differens på 115 skolor. Har tjänstemän och politiker gjort ett bra jobb? Har man förbättrat förtroende hos allmänheten när det gäller politiken? Eller demokratin? Så här skrev Stockholms fria.

Nu råkar det vara så att jag känner några politiker i Stockholm som gör ett bra jobb, så jag vill ju inte dra alla över en kam. Jag kan nog tänka mig att en och annan tjänsteman är ganska bra också. Ändå tycker jag att nedläggningen av Västbodaskolan är en tydlig markör över det förakt som politiker och tjänstemän kan ha gentemot vanliga människor, alltså du och jag. Trodde politikerna i sin maktfullkomlighet att man kunde införa en familjepolitik som i Kina? Alltså att bara ett barn per familj är tillåtet. Idag är Västbodaskolan riven. Skolan som  i politikernas retorik var uttjänt och att det skulle kosta så mycket att renovera och fräscha upp, var enligt dåvarande rektor Ann-Mari Crona i mycket gott skick. Hon hade vid inspektion från Sisab som äger Stockholms skollokaler, i anslutning till nedläggningen fått återkoppling att lokalerna var exemplariskt skötta. Gamla visst, men i mycket gott skick.

Men mina barn då? Jo det blev lite längre att gå till skolan. Västbodaskolan mitt i byn försvann och mina pojkar fick gå till Hökarängsskolan. Den ena fick det bra och den andra fick det mindre bra. Men idag är det frid och fröjd med grabbarna. Men det är ju inte min personliga historia som är föremål för detta blogginlägg, utan det fruktansvärda maktmissbruk som Stockholms stad ägnade sig åt och fortfarande gör. Hur gör man med de områden som har för få skolplatser? Jo man gör medvetna underkalkyler. Varför? Jo, då kan friskolor etablera sig och så tvingas elever in i friskolor på grund av att det inte finns några kommunala platser. En del elever och föräldrar är kanske nöjda med det, men de som vill gå i kommunal skola då? När sedan elevkullarna sjunker då får friskolorna ta smällen. Ett cyniskt och jävligt sätt att planera för ”En skola i världsklass”. Men tänk om  föräldrar och elever är grymt nöjda med friskolorna så att kommunala utbildningsplatser gapar tomma. Hemska tanke – vad ska man göra då? Be Bohlin & Strömberg göra en ny dyr utredningsrapport? Eller finns det något annat ess i rockärmen som politiker och tjänstemän i Stockholms stad har att komma med. Som vi föräldrar och våra barn ska få plika med svett, tårar och förnedring?

Västbodaskolan är idag riven och på tomten står det fina nybyggda bostadshus. Undrar var alla dessa barn ska gå i skola? Kanske har skolförvaltningen i Stockholm en plan för det. Nej, just det – det var ju detta problem som detta blogginlägg började med, som Dagens Nyheter hade uppmärksammat. Undrar vad notan blir för alla baracker som måste sättas upp. En glad kille i Karlstad finns det i alla fall, för han hyr ut baracker till kommuner. I slutändan kan man ju fråga sig om de 4,7 miljoner som man hade räknat med att kunna spara på nedläggningen av Västbodaskolan blev en vinst. Frågar ni mig tror jag att ni ana svaret.

Det absolut värsta i denna historia är att ingen tar ansvar. Ingen ställs ansvarig och ingen behöver förklara sig. Alla sitter på sina positioner, politiker och tjänstemän. Tiger som muren – mörkar. Kvar med tvättade halsar, bollade hit och dit står lärare, personal, elever och föräldrar.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

54 kommentarer

  1. Jag känner igen det här men i mycket mindre kommun. En skola man bygde och till -99 som man. Förra året la ner efter en likadan rapport man hade beställt. Eleverna får inte ens plats i de kvarvarande skolorna.


    • Ser att ipaden hittar på lite egen meningsbyggnad och stavning.


  2. Jag jobbade på Farstaängsskolan då. Solweig som ägde skolan då försökte köpa/ta över/hyra Västboda men svaret var tvärnej. Lägg ner. Till vilket pris som helst. Trist. Vi var trångbodda, det fanns massor av elever som behövde skola nära hemmet. Inga argument räckte för förhandling.


    • Nej Jensa, politikerna hade nog bestämt sig. Oavsett!


  3. Problemet är just det du skriver. Igen är ansvarig! Forskningen säger… Har sagt… En utredare… Per Thullberg och Astrid Pettersson ingår i ”expertrådet”. Snart dyker väl Ingrid Carlgren upp som med facit i hand spelade ett dubbelspel vid införandet av Lpo 94. Säkert också som rektor.

    De utreder sig själva och håller sig borta från all debatt som kan bli skarpt läge.

    DN kör ett dubbelspel. Journalister är kolumnister. Allt är bara ett spel för att få flest läsare. Vänster är höger och höger är vänster.

    Lärarna är söndersmulade och ”goda exempel” i löjligt perifera frågor slås upp. Lärarna accepterar spelreglerna och kan forska i vad som helst. De säger säkert olika saker i olika sammanhang. Vi har vant oss vid en kvadruppelmoral.

    Hur fan ska någon orka höra på ”skolfrågan” fram till valet. Släng en tårta på Björklund och Baylan. Kräv att Fridolin jobbar nästa mandatperiod som lärare på högstadiet. Karln har inte ens fått ihop 3 år i sin CV som lärare likt de som disputerat och stoltserar med lärarlegitimation.

    En meritokrati utan ansikte där frågor bollas runt i en cirkel. Det är värre än Orwell.

    Nu tar Sverigedemokrater röster och Schyman får helsidor och blockerar de kvinnogrupper som borde ha ett eget parti. Fascismen knackar på…


    • En mycket bra sammanfattning Håkan! Ett trist läge i hela samhället, inte bara när det gäller skolfrågor. När ingen tar ansvar, utan helst skor sig på andra, eller när folket skriker efter någon som ska ta kollektivt ansvar – då kliver den starke ledaren fram. Då kliver Adolf fram!


  4. Hittar ingen e post till dig Johan men tipsar om denna artikel
    http://www.svensktidskrift.se/?p=68393

    Gillar det du skriver, jag har ingen skolanknytning alls bara allmänt intresserad/förfärad


    • Hej Måns,
      Tack för tipset, det är en jättebra bok Inger Enqvist har skrivit. Tack Måns.


  5. Det är en viktig och känslig fråga du tar upp. Tidigare var hyresbidraget en separat post som bl.a. vägde in lokalkostnaden för den enskilda skolan. F o m för ca fem år sedan bakas hyresbidraget in i skolpengen utan hänsyn till läge eller i vilket skick skolbyggningen har. det som avgör är kommunens genomsnittliga kostnad för sina skollokaler. Har jag missat något, men hur ska en skola ha råd med en renovering eller hur ska man kunna driva en skola där tomtpriserna är höga och vart tar vinsterna vägen för de skolor som proppar in massor av elever i dåliga lokaler?


  6. Det finns ingen känsla för alla som drabbas. Värst är det för eleverna som får sin trygghet raserad. Kamratgruppen splittras, kompisar som de tidigare träffat har kommit till en annan skola. Själv är jag uppvuxen i Hökarängen och gick i Skönstaholmsskolan och Gubbängsskolan. Nära till skolan, nära till hemmet. Andra tider, javisst, men kan ändå sätta mig in i om samma sak hade hänt då. Jag följde med i media då Västbodaskolan fick det där beskedet. Allt som har med mina gamla barndomstrakter intresserar mig. Och det gör ont i mig att man behandlar barn på det här sättet. I ett land där man menar att barn är så viktiga. Vilket hyckleri!

    Jag kanske är gammalmodig, men jag anser inte att skola och utbildning skall lyda under marknadskrafter och privata ekonomiska förutsättningar. Kortsiktigt ekonomiskt tänkande är ganska vanligt hos vissa som leder vårt land. Man tar snabba beslut utan någon konsekvensanalys och sen säger de – Hoppsan! Vad hände nu?

    Självklart skall barn och ungdomar få byta skola om de vill och behöver, men jag vill tillbaka till att skolorna skall vara kommunala. Då kommunerna tvingas satsa. Nu kan de bara lägga ner, med stöd i marknaden (dvs. den skenbara). Överskottet i verksamheten skall tillbaka in i den. Inga vinster. Det är en skandal att sossarna tycker det är okey. Skattepengarna skall gå till skolan, inte ner i aktieägares eller ägare privata fickor. Det finns inte ord för det jag tycker och om de finns kan jag inte uttala dom, för de är för grova.

    Sånt här gör mig förbannad!


    • Monika,
      Jag är nog också gammalmodig, om det innebär att man motsätter sig New Public Management. Klart man inte vill 5-årsplaner som gjordes i Sovjet, men någon form av planering där människan ingår borde faktiskt få ta plats när det gäller barn och anställda. Åtminstone är det min åsikt, men uppenbarligen tycker alliansen i Stockholms stadshus annorlunda.


      • Nej Sovjet är ingen bra förebild. Alliansens intressen är inte elevernas väl. Den styrs av helt andra motiv.


  7. Samhällsplanering är svårt att planera om fria marknadskrafter och fria skolval ska styra denna planering.

    Dilemmat handlar om att finna en balansgång mellan att å ena sidan sätta trygghet i första rummet, å andra sidan sätta flexibilitet i första rummet.

    När flexibiliteten sätts i första rummet finns det en motsättning mellan å ena sidan frihet, å andra sidan osäkerhet.

    Tänk vad bra det är att bygga ett samhälle där medborgarna är fria, fria att välja skola, fria att välja pensionsfonder, fria att välja sjukhus, etc etc.. Om alla dessa valmöjligheter är lika öppna för alla medborgare uppstår dock en osäkerhet hur medborgarna kommer att välja.

    Den klassiska nationalekonomins grundval om att alla individer har en inneboende universell referensram som styr deras rationella val har falsifierats ett otal gånger. Ändå är det denna individ som samhällsplaneringen idag ofta utgår ifrån.


    • Jo, men att välja flexibilitet framför barns och ungdomars trygghet ser jag lika med att man har lämnat ifrån sig ansvaret och låter dem klara sig själva innan de ens har möjligheten att vara flexibla och ha insikt om vad detta betyder


      • Förlåt Monika, jag trodde att det problem Johan beskriver är just offentligt förvaltade skolor. Vad är det som gör dem så trygga i dina ögon?
        Förresten vem anser du ska få göra vinster i välfärden är det
        de som levererar datorer och annan utrustning, städbolagen, fastighetsägarna, matleverantörerna, byggarna som bygger skolor och sjukhus, matleverantörerna, läromedelsbolagen för att inte tala om konsulterna?


      • Stenfunderingar
        Iom att det finns möjligheter att starta skolor och göra vinster på dessa och att det är idé om marknad och konkurrens, innebär det att kommunerna inte behöver eller är tvingade att satsa lika stort på de kommunala skolorna. Om de förlorar elever, på grund av att skolorna får mindre resurser och resultaten blir sämre, ger detta dem möjligheter att stänga en skola hux flux. Om man tycker det är helt okey, oavsett vad som händer med de elever (barn och ungdomar) ja, då röstar man väl in den ideologin som inte värnar om annat än marknad, konkurrens och vinster.

        När det gäller vinster i välfärden, skall den verksamhet som vi alla betalar till och för inte ramla ner i privata fickor. Vad gäller entreprenörerna vet jag inte att de drivs av skattemedel. Det finns inte någon entreprenör-peng! Men om alliansen får fortsätta, blir det väl en sådan.

        Skolor som drivs enbart med privata medel – helt okey att göra vinster. Jag har inget emot privata företag, men jag är inte villig att subventionera deras verksamhet. Den ekonomiska delen av verksamheten får de faktiskt sköta själva.


      • Vi ser det på lite olika sätt beroende på olika ideologiska glasögon. Du anser att kommunerna är goda förvaltare av våra skattemedel, det anser inte jag. I själva verket anser jag att kommunerna tillhör de största friskolekoncernerna. Jag vet inte hur mycket av statsbidraget för skolan som verkligen går till att bedriva skola men jag är övertygad om att pengarna hamnar i många fickor där det både tas ut vinster och höga löner för arbete som föga gagnar skolverksamheten. Självfallet finns nackdelar med det fria skolvalet och friskolorna, men frågan är hur alternativet ser ut i den värld vi lever.


      • Nej, jag anser inte att de är goda förvaltare, med tanke på hur de sköter detta nu när det finns alternativ. Jag menar att de inte skall ha några alternativ, utan faktiskt i enlighet med det uppdrag de har att se till att skolorna fungerar och att resurser tillförs dessa. Det skall helt enkelt inte vara möjligt att lägga ner en skola på grund av bristande resurser.

        Jag menar att politikerna ställt till det, både genom att införa skolpeng och friskolereformen. Speciellt de på högerkanten är för naiva, och för okunniga om hur människor fungerar, samt att de saknas konsekvensanalyser. Och för att deras politik gynnar en viss grupp i samhället. Men, även vissa på vänsterkanten verkar leva i en dimension långt bort ifrån oss andra.

        Jag är inte ett dugg förvånad över utvecklingen. Den var enkel att förutse på ett tidigt stadium. Kanske för att jag inte tror på den goda viljan när det handlar om pengar och vinstuttag.

        För mig finns det ingen kompromiss – skolorna skall inte gå med vinst, som privata aktörer kan ta ut. Allt överskott skall gå till verksamheten, för elevernas skull. De skall veta att den skolan de börjar i, de kompisar de får, osv. inte helt plötsligt försvinner för att aktörer inom friskoleområdet lockat till sig elever och sen gör vinst på dem.

        Min kritik är mot politikerna som ger privata aktörer den möjligheten. Att dessa driver verksamheten i ett vinstintresse är bara vad jag förväntar mig. Ett företag måste gå med vinst. Men skolan skall inte vara ett företag och en skolas existens skall inte vara beroende av en s.k. marknad.


      • Problemet var att man inskräkte efter 1994 på friheten att välja olika ämnesmässiga alternativ på den lokala skolan eller då närliggande andra kommuala skolor. Att inte yrkesutbildningar verkligen profilerade sig så att exempelvis det naturbruksgymnasium jag jobbade på 2006-2010 hade kunnat överleva. Landstingen ville bli av med dessa. Det negativa jag beskriver om matematiken där har faktiskt just den positiva sidan att det fanns ”social kompetens” dess riktiga bemärkelse där… Internatverksamheten och alla dessa till synes olönsammma byggnader, maskiner… hade inte en chans mot Bromma eller ”John Bauer”.

        Här kan man då tala om den andra sidan av sociokulturellt lärande som då givetvis borde ha utvecklats och förändrats från den tradition som satt människors huvuden från landstiingens tid. Man skyllde på byggnaderna! 30 minuter med pendeln och man var på rena landsbygden. Man skulle sett potentialen i just att detta var en fristad där olikheter kunde blandas.

        Det är klart att det avlastade den sociala budgeten mer än man kan ana. Det var billiga pengar för socialförvaltningen att betala internatkostaderna men också genom att subventionera (vilket nu inte gjordes längre) för de familjer som började tycka att det blev för dyrt.

        Vi pratar om valfrihet men den finns snart inte längre! Vi utlokaliserar lärarutbildningar eller låtsas att den i Stockholm inte lider av ren intellektuell inavel… och tycker att lång tid inom det ”intellektuella” för att få ihop några skitavhandlingar är bra och kort tid för de ungdomar jag undervisade just där på detta ”natur” är dåligt.

        Lärare börjar studera verksamheter de aldrig sett i fungerade skick. Allt är upp och ner!

        20 år med Vygotskij och ”teoretiker” har inte ens lyckats fatta vad han skriver och ”praktiker” har inte fattat att det fanns stora delar av matematikmetodiken som inte går att göra mycket bättre annat än på ett mer psykologiskt plan där faktiskt motsatsen gäller än dagens matematiklyft.

        Allt ska vara så förbannat märkvärdigt! Det är klart att den medelklass som finns i Sverige är extremast i världen! Neutrum i allt.

        Det är väl klart att det inte bara är politiker och tjänstemän som verkar gå på piller som kapar toppar och dalar. Lärare är väl om något tjänstemän men hade då jag ubildades en ren ämnesutbildning i botten. Det var en brokig samling på högstadieskolorna under 1980-talet. Även inom journalistkår och socialförvaltninges mer socialt agerande sida.

        Var är det genuina ungdomliga upproriska engagemanget? Var är ifrågasättandet av ”marknadskrafterna”?

        Vi subventionerar jordbruket via EU och blundar över den då den kommer från STOREBROR.

        Det tro väl fan att det inte kan vara lönsamt att ha en lanthandel elller ha en skola i socialt stökiga områden men vi ska väl inte tro att genom att vägra elever byta skola att vi löser några problem.

        Det måste finnas valalterativ och en garanti att de lärare som väljer att starta upp nya valbara alternativ också finns kvar. Det är inte bara ekonomiska garantier!! Det måste få kosta att kanske bara ha 5 AMBITIÖSA DUKTIGA elever som väljer det och 10 som väljer något annat… just i socialt utsatta områden.´Det behöver inte alls vara ”flum” att ha flexiblare timplaner. Det ”kostar” att få dit just sådana lärare. Inte ekonomiskt i första hand. Det är klart det blir ”gnäll” från andra lärare osv….

        Sverige lider av det kollektiva lidandets princip.

        Att få ”G” i matematik från 9:an säger ingenting!!! De som hade IG eller ”streck” var lättare att lära UT något till.


      • Det är inte helt sant att alla friskolor drivs av vinstintresse. När vi startade vår Montessoriskola gick vi till kommunen och frågade om de inte kunde ställa upp som huvudman för en Montessoriskola i kommunen. Svaret var en rekommendation att starta ett aktiebolag som huvudman. Vi kämpar nu för att hålla hög kvalitet och uppfylla skolinspektionens alla krav på vår verksamhet. Vinstintresse har för oss mycket låg prioritet och jag tror det gäller de flesta små friskolor med alternativ pedagogik.
        Får vi vinst ett år ser vi det bara som en framtida trygghet för barn och lärare. Se gärna mitt tidigare inlägg nedan om detta.
        Jag tror absolut inte att anledningen till kommunernas handlande i det fall Johan beskriver beror på friskolereformens effekter. Jag är övertygad om att handlandet är mer cyniskt än så. Jag tror att det faktiskt handlar om att kortsiktigt få loss likvida medel för kommunens verksamhet. Man säljer mark där ett fastighetsbolag vill bygga. Sedan bygger man en ny skola någon annanstans som skrivs av på 25 år. Summa summarum har kommunen kasserat in likvida medel som betalas efter nästa val.
        Så kan det faktiskt vara ,fast vad vet jag;)


      • Jag skrev inte alla friskolor gör det … de kan finnas dom som låter överskottet gå tillbaka in i verksamheten. Det handlar om att alla ges möjligheten att ta ut vinsterna.

        Tyvärr verkar varje argument emot vinstuttag tolkas som att man menar alla, samt att man är emot privat och kommunal företagsamhet. Vilket jag inte är. Men vissa områden skall vara fria från den, då den står i motsättningen till det syfte skola, vård m.fl. har och som finansieras med skattemedel.

        Vad motsäger det jag för fram mot det du säger här?:

        Jag tror att det faktiskt handlar om att kortsiktigt få loss likvida medel för kommunens verksamhet.

        Det är lika illa som att vinsten går ner i privata fickor.

        Detta skulle inte vara möjligt om alla skolor fick de resurser som de behövde. Friskolereformen och skolpengen har en del i de problem vi ser idag.

        Det är ju rent för jävligt att pengar som skall gå till skolan går till annat på bekostnad av de barn och ungdomar som går i den.


      • Monika, där är vi helt överens. Vi tycks bara ha olika uppfattning hur det åstadkoms på bästa sätt. Ett bra första steg tror jag vore att ta bort den svulst i skolförvaltningens hierarki som kommunen utgör och därmed ge länsstyrelserna i uppdrag att övervaka skolorna kontinuerligt med klagomurar och oanmälda inspektioner.


      • Stenfunderingar
        Toppen att vi är helt överens 🙂


    • Pär,
      Klart att det är svårt – men en differens på 115 skolor på 7 år – hallå!!!


      • Det som jag främst vill framhålla med individers ökade frihet och val är att de också förväntas ta ett ökat ansvar fört sitt eget välbefinnande. Apropå att ingen tar ansvar. Oj, jag valde fel skola – den gick i konkurs. Som kund borde jag ha skaffat mig bättre information om skolan jag valde. Vi kan benämna detta som en neoliberal ideologi.

        Samtidigt har det vuxit fram en kotrollaprat, t.ex. inom utbildningsväsendet, som inte ligger i linje med neoliberalism utan snarare neokonservatism.

        Och mitt i alltihopa så kan alla dessa ismer ingå i det som vi benämner demokrati.


  8. Jag tror inte att man tänkte sig att koncerner skulle starta skolor i den omfattning som blev fallet. Jag kanske är blåögd men jag tror att det fanns en vision om att vi skulle se fler skolor med alternativ pedagogik som drevs av exempelvis lärarkollektiv. Kanske skulle man kunna ställa krav på att skolans huvudman till största delen kontrolleras av de anställda på skolan. Jag skulle gärna se fler Waldorfskolor, Frenéskolor, Montessoriskolor m. fl. men jag har svårt att inse vad de stora skolkoncernerna tillför i längden.


  9. Jag vill bara inflika en liten kommentar om planeringen. Nedläggningen av Västbodaskolan beslutades av stadsdelsnämnden det vill säga gjordes under den tid skolornas förvaltning låg under stadsdelsnämnderna. Det innebar att alla beslut togs av politiker oavsett partifärg som inte hade fått ett direkt mandat utav medborgarna genom val utan dessa politiker var tillsatta uppifrån.
    Jag säger inte att utfallet hade blivit olika ifall det hade tagits av den centrala förvaltningen men borgarna hade i alla fall vett att tidigt under mandatperioden förändra den här organisationen.


    • Jonas,
      Oavsett styre centralt eller decentaliserat var beslutsunderlaget minst sagt bristfälligt, likaså respekten gentemot elever, personal och föräldrar. Kanske det värsta lågvattensmärke för demokratin på många år?


  10. Jag tror dig.


  11. Jag förvånar mig, i likhet med Sten, något över att ett inlägg och en kommentarstråd som rör nedläggning av kommunala skolor till stor del kommer att handla om friskolor och deras vinster; eller egentligen inte ty det är ett enkelt retoriskt ideologiskt grepp. Andra har sagt det förut: hade vi haft den diskussion och den debatt om skolors kvalitet om vi ännu haft det som förr med statligt anställda lärare under kommunal huvudman och till 99% kommunala skolor? Svaret är Nej knappast. Följdfrågan blir då: beror det i sin tur på att vi förr levde i den bästa av världar? (Frågan är retorisk).

    Och Monica. Menar du att lösningen är att se till att alla skolor ska få de resurser ”de behöver”. Frågan är väl snarare hur vi ska avgöra hur en skola får de resurser de behöver.


    • Jag håller med dig. När ca: 85% av alla grundskoleelever och 75% av gymnasieeleverna går i kommunala skolor så borde väl fokus ligga där. Är det verkligen någon som tror att ”om vi kommunala skolor bara fick tillbaka de fantastiska elever som går i friskolor” så skulle svensk skola bli jättebra.
      Svaret på friskolorna borde väl vara att skapa en väldigt bra kommunal skola. Tyvärr verkar inga kommuner ha den ambitionen eller förmågan för tillfället.

      OBS: med ambition menar jag inte luftslott som ”En skola i världsklass”.


      • Jovisst, fokus i det jag tar upp ligger på de kommunala skolorna. Och vem har sagt att de kommer bli jättebra, men sämre lär de ju knappast bli.

        ”Tyvärr verkar inga kommuner ha den ambitionen eller förmågan för tillfället.”

        Nej, precis det som är min poäng. Och vad beror det på, enligt dig? Om nu inte friskolereformen och skolpengen inte har ett enda dugg att göra med den saken?


    • Om det är ett enkelt retoriskt ideologiskt grepp, kan vi säga att ett annat retoriskt och ideologiskt grepp är att svara på något så att det verkar som om det har en innebörd det inte har.

      Jag har klart och tydligt redogjort för hur jag tänker. Och det är i detta sammanhang som jag menar att skolorna skall få det dom behöver.

      Tänker inte upprepa mig – läs om mina kommentarer och gör inte om det till något det inte är. Men det troliga är att du redan har läst och faktiskt förstår vad jag skriver.

      Så egentligen är även din fråga retorisk.


    • ”Frågan är väl snarare hur vi ska avgöra hur en skola får de resurser de behöver.”

      Vad har du för svar?


    • Jo det går inte att göra generella lösningar likt att dela klasser och bara tro att ”hemvändare” helt plötsligt nu ska trivas. Vi kan inte blunda för klassamhället och bidrag per capita håller inte heller om vi då även ser till de studiemotiverade i socialt trasiga områden.

      Om man nu hittar på en helt egen blandning av ”pedagogiker” kommer ett urval av just föräldrar att ske.

      Jag undrar hur föräldrarnas sammanssättning är om vi ser tiil yrkesgrupper likt lärare själva i Waldorf, Montessori… Även journalister och ”miljöpartister” och ”vänsterpartiet”…,


      • Som synes har jag inget ”svar” men allt är väl inte bara ”skola” och resurser inom polis och socialtjänst… lokala föreningar… fritidsgårdar… och DN, Aftonbladet, Expressen… kan väl öppna lokalkontor…

        Man får öronmärka presstödet… för att få riktig autenticitet…

        Även lärarutbildnigarna i Stockholm och Malmö kanske skulle flytta ut pedagoger och sociologer… så att folket i Rosengård.. blir intresserade av vad det forskas om…

        Det prata mycket om lägre SES…


  12. Tyvärr Monica sitter inte heller jag inne med svaret. Det heter emellertid inte ”mer pengar bara” (något jag alltså för klarhets skull inte menar att du uttryckt).
    En dellösning kan vara ett nationellt regelverk för vad som ska ingå i skolpengen. Som det är nu kan kommuner jiddra med interndebiteringar, fiktiva lokalhyror osv varför vad som faktiskt kommer eleverna till del är i det närmaste omöjligt att utröna. Jag menar att det är enkelt att skylla på friskolors vinster. Om det finns en hel del att säga och lika mycket är kontaminerat av ideologiska tyckanden från olika håll. Dock: skolpengen är lika för alla. Många kommuner avsätter ”vinstkrav” precis som fristående skolhuvudmän. Dessutom är ett underskott i en friskola något densamma har att hantera under det att för en kommunal skola måste hantera underskott med (överföring av) skattepengar. Friskolan leker alltså inte med pengar som skulle kommit eleverna till del utom i just den friskolan eller friskolekoncernen. Är elever nöjda, resultaten dessutom godtagbara eller tom goda och skolan fyller de statliga krav som ställs kostar den inte kommunen en spänn utöver skolpeng.

    Vad jag ser i min dagliga gärning är inte ett tvåtredjedels-samhälle utan mer ett nio tiondels. För de elever som, för att uttrycka det enkelt, främst av socioekonomiska orsaker behöver det starkaste stödet räcker vi (skolan) helt enkelt inte till. Lösningen heter emellertid inte mer pengar eller ens rätt pengar (i betydelsen riktade, sk öronmärkta stöd); kanske heter lösningen eller i alla fall en del av den snabbare och öppnare samarbete i hela de sociala och utbildningskommunala förvaltningarna. Ofta nog får elever tex (adekvat) hjälp att komma på rätt köl i ett samarbete med kommunens hem- och familjeteam. (Observera att jag saknar empiri, det är mer av personlig mm erfarenhet)

    För övrigt är jag för tydligheten ingen akut friskolekramare och arbetar fortsatt och gärna i kommunal skola.


    • Som sagt tidigare – jag avskyr att upprepa mig. Det är att möjligheten ges att lägga ner skolor, både fri- och kommunala skolor, när det kniper. När lade man ner en skola när det bara var kommunala skolor på grund av bristande elevunderlag (skall vara på landsbygden)? .

      Men, det är ju självklart att både kommunalpolitiker och privata aktörer tar chansen att ta ut vinsterna och använda det till annat än det dom är till för, om möjligheten ges. Hur svårt kan det vara att inse det? Varför fortsätter politikerna att hålla dörren öppen?

      Nej, självklart är det inte bara ekonomiska resurser det handlar om. Marknadiseringen av skolan har en betydande del också. Men den är ju bara skenbar. För tänk om vi skulle överföra samma system på den riktiga marknaden. Då skulle vi nog alla tycka det vore skrattretande.

      Det här kan man ju inte bara sopa under mattan oavsett i vilken politisk ideologi man än har sina rötter eller sympatiserar med.


      • Som svar på din direkta fråga är en intressant notering att debatten om ett annat skolsystem än det statligt/kommunala väckets till liv bla av en glesbygdskommuns i Dalarna beslut att just lägga ner en byskola. (Föräldrar samlade pengar till att anställa en lärare och blev i det närmaste åtalade och i allafall åthutade av politiker i alla läger och på alla plan.) Precis som Johan avhåller jag mig från att ta exempel från min egen skolkommun men kan ändå berätta att i en välbärgad förortskommun nära mig för ett antal år sedan det blev ett j-a liv när en skola lades ner. Okej. Tomten var värd multum att exploatera och det användes flitigt i debatten men samtidigt sjönk faktiskt elevunderlag och meritvärden som stenar. Samtidigt som konkurrensen från friskolor var obefintlig.

        Samtidigt Måste det ges möjlighet att likväl som att bygga nya även lägga ner skolor. Hur påverkas tex samtliga kommunala skolor (-s ekonomi) och deras elever av att en skola i ett område med vikande elevunderlag om alla skolor oavsett förutsättningar ska få bestå? I och med de nya kraven på formell lärarkompetens kommer dessutom såväl i glesbygd som i storstadsområden kommer rektorer och skolplanerare tvingas att ändå trolla med knäna.


  13. Jag hör ju till de som anser att SKL med sitt NPM hysteriska agerande lade grunden för friskolexplosionen. Jag tror att de därigenom satte en sten i rullning som gör att vi aldrig kan backa från det fria skolvalet. Kan inte någon ändå se till att vi bromsar så att vi inte ställer till en massaker på nästa generations kunskaper.

    Jag ser ju tyvärr inte s som räddaren utan som de som startade denna resa neråt. Det är s som är huvudansvariga för nedmonteringen av kunskapsskolan som kunnat vara motvikten mot oseriösa friskolor. Hade de kommunala skolorna varit bra så hade friskolorna inte varit attraktiva att starta.


  14. Stundentpengen på universiteten och löjliga lågnivå kurser har väl knäckt systemet om något.

    Hon som klagade i Uppsala har väl examinerat… den reporter som frågade… Skriver de ”bra”? Varför frågade inte reportern hur många undermåliga lärare som examinerats i Uppsala.

    Det borde vara så att reklamskatten i TV 3, TV 4 och TV 6 öronmärks till en separat kanal som sänder på bästa sändningstid… för att granska granskarna…

    Bara för att privata företag gör vinster utanför vård, skola och omsorg betyder väl inte att de tillför ”samhället” ett netto… då journalister… , konsulter, lobbyister… sätter upp dagordnigen…

    Då SKL tog över var slaget redan över!! Det är samma människor i Skolverket!

    Vem föreslog länskolnämnder? De var ju bara några stycken personer PÅ DEN TIDEN! Ska vi ha ännu fler lärarhögskolor?

    Väntar alla på mannen på den vita springaren? Det är väl den representativa demokratin som gått i stå.

    Strykningar har bara betydelse för Robinsonvinnare.


    • Nu är du oförståelig igen. Vad betyder tex detta?
      ”Vem föreslog länskolnämnder? Det var ju bara några stycken personer PÅ DEN TIDEN! Ska vi ha ännu fler lärarhögskolor?” Till att börja med finns inte längre renodlade lärarhögskolor, de är numera organiserade under universitet och högskolor. Sam hette det, för att pätimätra, Länsskolnämnder. Och en rad som den om representativa demokratin får mig att undra vad du önskar för styresform istället? Kanske upplyst despoti i form av högstadieadjunkter? Men bara ifrån riktiga ämnen förstås, inget tjafs från samhällsvetare eller – bevare mig – humanister.


      • Jag lär väl veta lärarutbildningarnas organisation då jag skrivit både utbildningsplaner och kursplaner 1995-2004 och använder medvetet uttrycket lärarhögskolor då de ämnesmässiga kraven är lägre i de ämnen jag hanterat.

        Är man humanist om man letar fel stavfel på bloggar? Johan Akelius hade en krönika där just inget gick att säga då formalia skulle utredas. Hur många av dagens lärare har själva fått betygen A-F?

        Jag håller mig till stavningen petimeter. Petit, liten, småaktig felfinnare…


    • En påskkrönika.

      Människan har blivit ett burhöns. Det pratas om djupkunskap men inte om de djupare frågorna. Vad har jag för NYTTA av att FÖRSTÅ månens faser. Man ska komma på uppfinningar som ALLA VILL HA. Prylar. Inte idéer. En vaskrensare i plast. Fan vad smart! En Tamagucci. En app.

      Hur och NÄR kom vi på att jorden är rund? Vi blandar ihop fysik och teknik. Ska man nu göra PENGAR av allt gäller det att tänka som de flesta. De som KÖPER prylar och dagens idéer.

      Columbus var kommersiell! Inte Erathostenes. Visst fick han STATUS för att han var en TÄNKARE… Det är näsan negativt idag. Vad har det med skolbyggnader att göra? Belysning, lokaler, ventilation… och en lärarutbildning som inte ens kan sätta sig in i Vygotskij alla pratar om. Jo – under tiden man vädrar med öppna fönster… Går ut en sväng. Säger hej åt en tant… kanske man kommer på att…

      Nu sitter lärarstuderande som burhöns och ska diskutera sig fram till vad Vygotskij… och sprätthönsen som leder tillställningen vet inget mer. De har disputerat på en PEDAGOG som finns i en bergsby i…

      Läs för helvete EN bok ordentligt. Gör Newtons värld begriplig – vår värld. FÖRST. Inte är det barnen som kräver att de ska streta sig upp till ett löjligt ”G” i 16 olika ”ämnen”. Nä säger då någon. Det är inte 16. Va? Ämnen.

      Då Strindberg tyckte synd om människorna hade han de 2/3 i tanken. Eller då 9/10.

      Är du LÖNSAM mitt barn? Har du nu G efter 12 år plus 4 år är det väl klart att vi skapar en hybrid likt de bilar alla måste ha… Det är väl för fan klart att en elbil UTAN bensinmotor där elmotorn byts på 15 minuter för några tusen och batteripacken också bara byts i en form av recycling skulle lösa många problem. Då slipper ”gubbarna” samlas i Kyoto…

      Vi borde ha en lagstiftning som begränsar antalet BILAR men det går inte för då packar världsekonomin ihop. Då får vi inte pengar till vård, skola och omsorg. Och att riva skolbyggnader. Och politiker. Där de ”braiga” säger att de gjorde så mycket de kunde men skyller på tidsandan…

      Vi accepterar spelreglerna. Vi har snart 30% av ungdomarna som inte gör ett skit och pensionsåldern höjs hela tiden… Inte behöver man lång utbildning för att byta en elmotor eller komma på vaskrensaren i plast. Vi är väl effektiva för att få tid till att umgås i IRL. Tänka tankar som inte betygssätts. Tankar är alltid redan betygsatta. Av VEM?

      Det är säkert ekonomiskt lönsamt om det bränns bilar i Husby. Den stora privata marknaden i USA är fängelserna och de som anlitar advokater för att slippa fängelse. PRIVATA! LÖNSAMMA.

      Kör månglarna ur templet. En ateist som jag håller på Jesus! Långfedagen är över!


  15. Oj oj. Betygskalan är f.ö. sedan några år A – F.


  16. Skriv ”lärarutbildning” om det är vad du menar. Discussion dismissed. För övrigt menar du nog Johan Hakelius 😉


    • Nja jag anser att det fanns en positiv sida i begreppet ”lärarhögskola” som framhävde yrkesfunktionen och då innehållsmässiga metodiska kunskaper i ett ämne som matematik. Det Arvid skriver om att ”smärtgränsen” är nådd då de som söker in på KTH, Chalmers… inte ens kan grundskolans matematik visar på förfallets storlek. Det visar också på att kunskaperna är så otydliga i A-F eller det tidigare från 1994 då dels särskild kurs slopades, kurs A infördes och övriga kurser styckades upp. 1988 års lärarreform har nu verkat i snart 30 år om moratoriet tas med. Tidigare skötte universiteten ämnesutbildningen och det fanns bara tre lärarhögskolor som examinerade oss matematik och fysikadjunkter. De övriga hade mer benämningen ”seminiarier” och hade betydligt mer av schemalagd undervisning.

      Då begreppet ”lektorstimmar” införs som kommer från storföreläsningarnas tid packar systemet ihop. Det gäller säkert även för socialhögskolor och vårdhögskolor. Skillnaden ligger i att inom skola kan praxis definieras om. En sjuksköterskas färdigheter i att sätta sprutor, gipsa, ta EKG … samt att göra vissa beräkningar… finns kvar.

      Smärtgränsen ligger just i att färdigheterna har passerat den lägsta nivån för ”G”. Det syntes i TIMSS 2003. Oberoende hur mycket ”algebra” man nu lärde sig i den särskilda kursen tvingades elevera att fixa det som ligger under som är vanliga räknefärdigheter.

      I matematik sker lärandet om vi då tar det mycket otydliga begreppet ”förståelse” på nivån under den aktuella undervisningen. Det kallade Vygotskij för ”internalisering” och kopplades till den zpd som medförde det kvalitativa språnget i dess mer stora bemärkelse.

      Visst fanns det ”flummiga” lärarhögskolor och man kan undra varför lärarhögskolan i Malmö fick uppdraget att lägga ner särskild kurs. Malmö-Lund, Stockholm-Uppsala och sedermera Göteborg bidrar till en form av ideologisering…

      På min tid hade inte Stockholm eller Göteborg några universitet.

      Det var en kraftig sållning i just matematikämnet på universiteten innan studentpengens tid.


  17. Benämningarna universitet – högskola handlar om examinationsrätt av forskare vilket inte nödvändigtvis gör att benämningen på lärosätet säger något om dess kvalitéer helt eller delt. Att lokala högskolesatsningar i mångt och mycket varit en form av regionalt stöd är en annan fråga som föralldel inte heller nödvändigtvis behöver innebära sämre kvalitet. Som med det mesta handlar det om vad man gör det till; Lulelå tekniska universitet går exempelvis inte av för hackor.

    Men nu är vi långt ifrån Johans inledande rader om kortsiktigheten i skolplanering i Stockholm varför jag säger ”Tack o hej leverpastej”


  18. Även om allmän centraliseringsiver och pengar att hämta från markanvisningar spelat stor roll finns kanske också andra skäl?

    Var inte upptagningsområdet i princip Farstas radhusområden medan omgivande skolor tog elever från hyresrättsområden (i Hökarängen respektive Farsta). En gissning är att radhusbarnen sågs som en resurs som kunde hjälpa upp omgivande skolor?
    Som boende i Söderort med ett barn som ska börja skolan har jag följt debatten om skolorna noga. Stockholms skolpolitik och möjligheten att välja skola verkar till stora delar styrt av skolpliktsbevakningsområden och valfriheten är starkt begränsad om man inte ”bor rätt”. Skolpliktsbevakningsområdena är gränser som ibland följer stadsdelarnas gränser, och som ibland följer den sociala indelningen i staden (hyresrättsbarnen till en skola, villabarnen till en annan) och ibland är satta helt godtyckligt eller ändrats hastigt. Tex så flyttades östra Stureby över till Bandhagens skola en månad innan skolvalet nu i vintras, till många villaägares förtret (barnen får dock faktiskt närmare till skolan). Gränserna publiceras inte men går att begära ut från den centrala förvaltningen efter några mejlvändor.

    Som enskild förälder känner jag stor sorg över att skolorna inte verkar särskilt likvärdiga och att det verkar gå att köpa sig till en (troligtvis) bättre utbildning genom att flytta till rätt område. För vågar man sätta sitt barn i en skola (vår närmsta) som Skolinspektionen dömer ut, tex med följande omdöme? ”I verksamhetsbesöken ser Skolinspektionen exempel på positiva och uppmuntrande lärandemiljöer, men också det motsatta, där elever går runt i klassrummet, stör kamrater och kastar undervisningsmaterial på andra elever utan att lärarna ingriper.” Att rektorn dessutom viftade bort problemen på informationsmötet gjorde inte saken bättre.


    • Hej Björn,
      Nej helt fel, radhusbarnen var en minoritet i Västbodaskolan,de flesta elever kom från hyreshusen i norr om Farsta centrum, typ Molkolmsbacken och Forshagagatan. Västbodaskolan var skolan mitt i byn där barn från hyreshus och radhus möttes, där kulturella svenska mötte barn med annan kulturell bakgrund. En fantastisk skola helt enkelt.


      • Så fel man kan ha, intressant att höra. Men jag undrar vilka processer som egentligen ligger bakom att man inte värdesätter bra och fungerande skolor i Stockholm?

        Jag jobbar inom stadsbyggnadssektorn och har hört en och annan märklig historia om hur den bristande planeringen för skolor och förskolor i Stockholm. Ett tag planerade man i princip inte för några nya skolor alls i nybyggnadsområden, för det skulle ”marknaden hantera”. Idag byggs det visserligen en del nytt men i princip är pengen per barn så liten att det bara räcker till baracker på befintliga skolgårdar (i alla fall gäller det för förskolor). Ett problem är att skolplaneringen har riktigt kort tidshorisont medan planeringen för att bygga en ny riktig skola lätt tar 5-10 år.


      • Hej igen,

        Ja man kan verkligen undra. Jag tror i detta fallet att det var så simpelt att man kortsiktigt ville spara 4,7 miljoner, det var det den kostnaden som skulle sparas in. Det som var så märkligt var att beslutet skulle tas så snabbt, för två månader efter beslutet skulle makten över besluten flyttas från stadsdelsnämnden till stadshuset. Så något lurt var det. Jag tror att det var lokala politiker i Farsta som ville visa sig handlingskraftiga, kanske även tjänstemän. Resultatet blev i alla fall förödande.


  19. Tycker du ska lägga en ”sticky” post högst upp på bloggen med länkar till de bloggposter som sammanfattar det viktigaste på bloggen med en inramande text. Bra för folk som besöker bloggen och vill ha en sammanfattning av din kritik och diskussionen på webbplatsen…



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s