Hej hallå Tomas Kroksmark!
Under och efter min bloggserie ”En skola åt helvete” fick jag många positiva kommentarer, men även en hel del ovett. Några få personer som inte delade mina åsikter, gick in på bloggen och kommenterade, men de flesta satt nog ute i lärarrum och på pedagogiska institutioner och spydde galla över vilken jävla idiot jag var/är.
En av de personer som kommenterade det jag skrev var Troed Troedsson som lyfte fram att min blogg var den pedagogiska motsvarigheten till Avpixlat, vilket startade en lång diskussionstråd. Några kommenterade i irrelevanta ordalag min bloggserie på Twitter, utan argument till varför man inte delade mina åsikter, istället vräkte man ur sig massa skit om mig som inte hade något med innehållet i det jag skrev att göra. Alltså någon form av näthat skulle man kunna säga, något som jag personligen inte är så konstruktivt för en dialog. Nu är jag inte så snarstucken, även om det kan låta så eftersom jag tar upp det, vill bara visa hur illa debatten förs. En person var så förbannad över att jag gav mig på hennes ikon Ingrid Carlgren att hon skrev ett brev till Haninges skolchef, ett brev som besvarades och som jag fick ta del av. Inte så att brevskrivaren bemödade sig att argumentera på bloggen, heller inte så att det var bra argumentation i brevet för att föra debatten vidare. På senaste tiden har jag för övrigt fått flera historier berättade för mig, från initierad källa, över Ingrid Carlgrens otroliga maktfullkomlighet och hur hon använde sig av den för att kontrollera sin omgivning. Kanske skulle jag skriva ett långt blogginlägg om dessa historier för att ingående beskriva det skräckvälde som skedde bakom lyckta dörrar på Lärarhögsskolan i Stockholm (LHS). Nja, vi får se, men en smaskig historia är det.
Dessutom var det så att många under bloggseriens gång ville marginalisera mig genom att påtala att jag lyfte fram privata anekdoter och massa tyckanden. Att jag refererade till en massa litteratur, doktorsavhandlingar och tidningsartiklar verkade inte spela någon roll. Även kritik mot mitt dåliga svenska språk tydliggjordes av en del. Jag kan hålla med om den kritik jag fick/fått, eftersom mitt språk inte alltid är 100% och heller inte akademiskt. Emellanåt är det dessutom slarvigt och illa redigerat. Visst är det så – men varför kommenterar man inte innehållet? Kanske var det några ömma tår som jag trampade på?
En person som reagerade var professor Tomas Kroksmark. Han tog kontakt med Haninge kommuns skolchef och ville ha ett möte. När skolchefen blev indisponibel, gick Kroksmark vidare till utbildningsnämndens ordförande för att klaga på mitt bloggande. När hon påtalade att det fanns något som hette yttrandefrihet och att det var befäst i grundlagen mulnade Kroksmark – tydligen skulle han inte få ordförande att ta mig i örat. Jag har fått samtalet återgett av utbildningsnämndens ordförande. Så vad skulle Tomas Kroksmark göra då? När ingen av mina chefer ville göra som han sa så var han tvungen att ta kontakt med mig. Bakgrunden är den att blogginlägg 11 i serien handlar om Martin Hugo, som var doktorand till Tomas Kroksmark och där Kroksmark har skrivit förordet till en bok som är en ren ideologisk produktion. I anslutning till detta blogginlägg gör Utbildningsradion ett program om detta, där Tomas Kroksmark intervjuas.
Av Vikingaskolans kanslist fick jag en lapp där det står ett namn och telefonnummer, det är Tomas Kroksmark som har sökt mig. Jag ringer upp honom och vi har ett samtal kring den bloggserie som jag publicerat. Kroksmark undrar vad jag vill med det jag skriver, vad jag är ute efter och jag svarar honom att jag vill att det ska gå rätt till, att ideologisk produktion ska upphöra. Att det ska vara vetenskaplig grund som ska gälla. Tomas Kroksmark menar att Martin Hugos bok kanske gick lite över gränsen, men inte så farligt, det finns andra som är värre. Jag påpekar att Hugo går långt över gränsen för vad som är acceptabelt – det finns inga belägg för det Martin Hugo påstår i boken. Tomas Kroksmark berättar för mig att han inte tycker om att jag kallat honom för ohederlig och att han pratat med jurister i huset (Högskolan i Jönköping) hur man kan gå vidare med detta. Förtäckt hot om att han ska stämma mig för förtal? Samtalet förs på en lugn och sansad nivå, men vi kommer inte direkt fram till något. Jag berättar att vi på Vikingaskolan jobbar med resultatuppföljning och erbjuder Kroksmark att komma på studiebesök – något som jag i efterhand insåg var dumt i dubbel bemärkelse. För det första har jag alltid bloggat privat, Haninge kommun eller Vikingaskolan har jag inte skrivit om mer än i förbifarten eller något kul som har hänt (typ att eleverna byggde snögrottor). Men innehållsmässigt har jag inte skrivit om varken Haninge eller Vikingaskolan, även om jag faktiskt har god lust att göra det i positiv bemärkelse. För det andra har Tomas Kroksmark aldrig varit intresserad av resultat. Att lilla jag skulle få honom att ändra uppfattning var både naivt och korkat.
Efter att vi hade avslutat samtalet funderade jag på ifall jag verkligen hade förtalat Tomas Kroksmark eller för den skull kallat honom ohederlig. Jag gick tillbaka till mina texter jag skrivit och kunde inte hitta något ställe där jag gjort några personliga påhopp. Jävligt kritisk – ja visst, men inga personliga övertramp (kanske skulle detta bedömas i en rättssal?).
Dagen efter, den 8/10-13, kom det ett e-brev från Tomas Kroksmark. Så här skrev han:
”Johan!
Tack för trevligt och bra samtal i går. Det ledde mig fram till ett par tankar:
Du gillar ju att anmäla folk. Du går rektorsutbildningen nu och ni studerar skollagen. En fråga som du nog skulle vara intresserad av – då du kan komma att sätta dig själv i den situationen – är hur lagens Kap 26 respektive Kap 1 ställer sig till 1. Om någon person anmäler Vikingaskolan till Skolinspektionen för att ni inte klarar statens uppdrag (dvs måluppfyllelsen) – vad skulle då kunna hända? Vore intressant att höra vad de säger om en sådan sak på kursen. Exempel på stängningar och vitesförelägganden finns. 2. Om en person anmäler Vikingaskolan för att de svaga resultaten är en konsekvens av att ni inte kan redovisa den vetenskapliga grund som verksamheten bygger på, vad skulle kursens lärare då svara? Ngt sådant fall finns (så vitt jag vet) inte ännu. Särskilt intressant blir det om lagen med vetenskaplig grund avser det som Törestad hävdar.
Mvh
Tomas”
Min notering: Bertil Törestad är en pensionerad legitimerad psykolog som kritiserat Tomas Kroksmark och han förekom i UR:s program.
Men vad vill Tomas Kroksmark egentligen med detta mail? Är det verkligen så att jag gillar att anmäla folk? Eller har han fått för sig det för att jag gjort två anmälningar i anslutning till min bloggserie? I sådana fall är det en generalisering av vad jag gjort och gillar som bygger på två separata händelser, det vill säga något som är signifikativt för Kroksmarks eget sätt att dra generella slutsatser av ett litet material. Martin Hugo använde sig av 7 skolskadade elever för att dra slutsatser om skolan generellt och Kroksmark menar i radioinslaget att man kan dra generella slutsatser om elever på grundval av en elev. Hur är det egentligen med vetenskapligheten? Är det ett förklätt hot att någon, typ han själv, skulle anmäla Vikingaskolan? Och att prata om juridik och jurister – är det i sig ett förtäckt hot att han ska anmäla mig? Märkligt att Tomas Kroksmark inte svarar på sakfrågan i stället, den där han själv är inblandad som handledare för Martin Hugo istället för att ge sig på mig. Men kanske är anfall bästa försvar anser Tomas Kroksmark.
Jag svara på detta mail på följande sätt:
”Hej Tomas,
Vad vill du komma med detta resonemang? Jag begriper faktiskt inte, förklara vad du vill komma eftersom Vikingaskolan inte har något överhuvudtaget med ditt och mitt förehavande att göra. Så vad är det du vill säga?
Sedan sade ju Eva Minton i radioreportaget att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, så jag antar att ifall vi hade svaga resultat skulle bero på både bristande vetenskaplig grund eller dåligt beprövad erfarenhet – vad är vad? Svårt att veta.
Det där med Törestad får du ta med honom.
MVH
Johan”
På detta mail svarar Tomas Kroksmark två dagar senare, den 10/10-13 så här:
”Tack för dina rader. Jag har nu talat med dig och läst dig och vågar notera att du har olika sätt att tala och att skriva. Kanske något som du ska fundera över. Att du inte förstår vad jag avser i mitt mejl är föga förvånade. Du jobbar i en av Sveriges absolut sämsta skolkommuner och du sprakar uppåt på personer som verkligen försöker göra något nytt, bättre och annorlunda – rätt eller fel? Vissa skolor gör rätt; se Skolinspektionens protokoll rörande Modellskolan i Ribbaskolan i Gränna! Dit kommer du nog aldrig att nå? Du sitter själv i brunnen och försöker sparka på alla andra som gör bättre resultat än vad du gör. I de senaste analyserna av skolorna i Sverige hamnar ju du bland de sämsta! Ett trist konstaterande då det gäller ungdomarna i Haninge men aningen kittlande med tanke på din höga svansföring på nätet. Jag kommer gärna till Vikingaskolan men då tänker jag meddela dina lärare att de är bland de sämsta i Sverige. Bjuder du in också föräldrarna till ett möte med mig så ska jag ge dem exakt samma besked. Efter det kan du ju ge dem all info om betyg och uppföljning och ideologier och vad som helst i akt och mening att utveckla kvaliteten i din skola. Jag är verkligen nyfiken på vad du verkligen kan!
För din kännedom har jag begärt av kommunledningen att få information särskilt om Vikingaskolans kvalitet. Kanske förstår du nu vad skollagen kräver av dig kap 1 och kap 26? Om inte, läs på. Det var ju just min fråga senast.
Vill du att vi bestämmer ett datum då jag kommer till dig och till Vikingaskolan? Jag vill då träffa dig, naturligtvis, men också och mycket gärna hela personalen och föräldrarna.
Med de allra bästa
Tomas”
Den undersökningen som Tomas Kroksmark refererar till är Lärarförbundets rankning av skolkommuner. Att en professor i pedagogik refererar till denna partsinlaga som någon slags sanning över vad som är kvalitet är uppseendeväckande och säger en hel den om personen i fråga. Det är egentligen märkligt att Kroksmark, som driver en skola på vetenskaplig grund, inte kan hålla isär vad som är vetenskap och vad som är Lärarförbundets partsinlaga. Men kanske det inte är så förvånade trots allt, eftersom han per definition har blivit fälld för oredlighet och inte verkar vara så noga med var han får sin information ifrån. Ett mått av nonchalans och arrogans? En person som är van att röra sig i akademiska kretsar, skriva akademiska texter borde väl kunna bemöta den kritik som jag framför på ett betydligt skickligare sätt – eller har jag fel?
Att Tomas Kroksmark sedan vill informera mina lärare och föräldrar om att vi är sämst känns så där utifrån en pedagogisk synvinkel. Trots allt är ju Kroksmark lärare och professor i pedagogik så han borde väl ha någon form av pedagogisk ådra i sig hur man framför information på ett sätt som gör att personalen inte känner sig sämst, utan hittar förbättringsområden att utvecklas inom. Oups – feltänkt av mig – Kroksmark vill ju visa sin makt genom att just trycka ner de som inte sluter upp bakom honom. Möta med relevanta argument – nixum pixum – använda sig av diktatoriska fasoner – jajamensan. Tydligen falsk humanism Tomas Kroksmark! Jävligt falsk!
Jag svarar på följande sätt:
”Tack för ditt mail. Ända sedan jag började blogga 2009 har jag varit mycket noggrann med att hålla isär mitt privata bloggande med den profession jag har, både som lärare, biträdande rektor och rektor. Detta har varit min princip och den håller jag fast vid.
Med vänliga hälsningar
Johan Kant”
Vår mailkonversation avslutas med att Tomas Kroksmark skriver följande:
”Hej där! Det må vara så men jag tycker att du balanserar på en knivsudd på bloggen. Där heter under bilden att du är rektor på Vikingaskolan etc. Det ger läsaren en känsla av att du bloggar som rektor. Men, jag kan ha fel. Det skulle under alla omständigheter vara spännande att få träffa dig någon gång. För övrigt kanske vi ska avsluta det här ‘samtalet’ nu? om du inte vill berätta för mig hur ni reagerar på uppgifterna i Aktuellt i går att ni är den tredje svagaste skolkommunen i landet… Om jag vore du skulle jag fundera i termer av: undrar vad det är som vi gör så fel.
Ha det bra Johan!
Tomas”
Jag hade ingen lust att en bemöda mig att ha fortsatt mailkontakt med Tomas Kroksmark, det kändes inte riktigt som om han vill ha en konstruktiv dialog med mig, utan ville visa sin makt och hota mig. Så jag lägger ner. Något svar från min anmälan till Högskolan i Jönköping får jag inte, trots att jag skickat in denna anmälan den 24/9-13. Både via e-post och med ordinarie postgång.
Jag blir ytterst förvånad när Tomas Kroksmark blir fälld för oredlighet i sin forskning, se 13 60 protokoll 131217 från Högskolan. Förvånad och förvånad förresten, med den nonchalansen han har bemött mig så kanske jag inte borde vara förvånad, men det är jag. Han är ju trots allt professor och borde vara noga med det vetenskapliga, inte minst med tanke på att han under många år drivit ”Skola på vetenskaplig grund”. Men det verkar som om bara 15 av 500 artiklar i Didaktisk tidskrift är vetenskapligt granskade – ganska liten del och det är ju inte bra. Kroksmark medger att han gjort fel, men menar att det inte är en stor sak. Svenska Dagbladets ledarskribent Sanna Rayman är inte av den uppfattningen. Hon menar att eftersom hela det offentliga samtalet handlar om krisen i skolan bör värden som kunskap, vetenskap och lärande tas på stort allvar, se SvD:s ledare. Nu när jag tänker tillbaka så har ju Tomas Kroksmark tidigare suttit med i redaktionsrådet på Grundskoletidningen, som jag kritiserat ganska rejält. Tillsammans med Steve Wretman och Helena Moreau har de skrivit en massa strunt kring svensk skola – klassisk flum, se tidigare blogginlägg. Nu vill jag vara tydlig med att detta kanske inte gäller Grundskoletidningen längre, eftersom man har en ny redaktion. Men då, när Tomas Kroksmark var med – hur var det med den vetenskapliga granskningen? Kanske inte på topp – eller?
Jag lyssnade på Tomas Kroksmark under Nordiska skolledarkonferensen och skrev ett blogginlägg då, åter igen var Tomas Kroksmark ute och svajade. Undrar hur det kommer sig att Skolledarförbundet överhuvudtaget engagerade Kroksmark eftersom han blivit fälld för forskningsfusk. Hur är det med förtroendekapitalet?
Ännu mer förvånad blir jag när jag den 6/4-14 fick detta mail av Kroksmark:
”Hej! Vill bara i all enkelhet gratulera dig till en bra artikel i DN idag! Kul, tycker jag.
Tomas
Tomas Kroksmark
Professor och legitimerad lärare
Högskolan för lärande och kommunikation
Högskolan i Jönköping”
Jag fattar ingenting – vad vill egentligen Tomas Kroksmark? Anmäla mig eller gratulera mig? Det enda jag vet är att han absolut inte vill diskutera sakfrågan i alla fall. Jag har i alla fall hört av mig till Anita Hansbo rektor på Högskolan i Jönköping som har diariefört mitt klagomål och skickat iväg detta till högskolans jurist. Jag tror inte att jag kommer ha någon framgång i detta ärende, men tycker ändå att det är viktigt att poängtera att Tomas Kroksmark är en av de personer i Sverige som driver skola på vetenskaplig grund, samtidigt som han blivit fälld för oredlighet och dessutom står bakom Martin Hugos ideologiska bok. Så här kan det inte få fortsätta inom svensk lärarutbildning. Någon jävla måtta får det vara!
Så vad är jag ute efter när det gäller detta blogginlägg, eftersom det verkar som om jag bara vill hänga ut Tomas Kroksmark? Vill jag ta hedern av honom? Nja, det tycker jag att han klarar av själv. Det är ju inte direkt så att jag gör det heller för egen vinning, jag har under flera års tid, långt innan jag hade så många läsare som jag har idag, kritiserat makthavare och personer som drivit en ideologisk agenda. Många blogginlägg har det blivit och många kommentarer har jag fått. Så vad vill jag säga?
Jo, det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget håller svensk skola i ett järngrepp och det spelar ingen roll ifall man lever upp till vetenskapsteori eller inte. Så har det varit länge. Jag kommer ihåg en gammal grej från i början av 2000-talet. Ingrid Carlgren, Inger Eriksson och Vivianne Lindberg hävdade att ambitionen att alla elever skulle nå kunskapsmålen innebar att lärares inte hade möjlighet att låta elever nå sin fulla potential. Bakom detta uttalande fanns det ingen vetenskaplig grund, utan det var bara tyckande. Ändå basunerade denna trio ut denna myt i tid och otid, i alla forum som fanns och vid alla tillfällen som gavs så att myten förvandlades till sanning. Säger man en lögn tillräckligt många gånger blir det till slut en sanning. Idag är Ingrid Carlgren pedagogisk ledare i Stockholms stad. Hur ligger det till med vetenskapligheten?
Detsamma gäller Christian Lundahl som lyfter fram en påhittad polarisering mellan Thorndike och Dewey som verkar var aktuell idag, men som utspelade sig i för när 100 år sedan i en annan tid och i en annan skola. Eller att Butler 1988 visar att beröm är bra, men säger väldigt lite om betyg i vårt samhälle, se tidigare blogginlägg. Men Anders Jönsson lyfter fram att det finns massor av forskning som visar att betyg inte är bra och skickar mig en referenslista. Fast Nicklas gör en snabb genomgång av några av referenserna och kommer fram till, så här skriver han:
”Tänkte bara expandera med lite mer detaljerad info med stöd från mina hastigt nedklottrade anteckningar,
- jag valde slumpvis ut 7 av artiklarna i Anders Jönssons referens lista
- 2 av artiklarna kunde jag inte få tag i varken via bibliotekets databas eller en ”snabb” sökning via google
Tagong, K. Revising strategies of Thai students: Text level changes in essays written in Thain and in English (1991)
Beason, L. Feedback and revision in writing across the curriculum classes. (1993)
Översiktliga observationer övriga,
- Samtliga rörde studier utförda på Universitetsnivå: kandidat, magister eller doktorand
- Samtliga rörde studier utförda utomlands: Australien, Nya Zeeland, Mellanöstern och UK
- Endast 1 berörde i någon form ”numeriska” betyg
- Ingen hade en metodik som gjorde det möjligt att dra några kausala slutsatser
Specifikt,
Ferguson, P. Student perceptions of quality feedback in teacher education (2011)
- Utfördes på Universitet, institutioner för Lärarutbildning
- Australien
- Enkätundersökning
- Sample size = 566 (750), 80% svarsfrekvens
Fokus = Kvaliteten hos den feedback som eleverna fått vid utbildningen, och vad studenterna uppfattar som den mest effektiva, speciellt ifrån ”large cohort teaching”, och skriftliga bedömningar. Det här var också den enda som i någon mån relaterade till skriftliga numeriska betyg, och vid en bedömning av värdet av numeriska betyg, så var resultatet positivt, och i en direkt antingen eller fråga, om de föredrog betyg/opersonlig bedömning utifrån kriterier, och en personlig formativ bedömning, så noterade artikelförfattarna att många i kommentarer lade till ett de föredrog både och.
Enginarlar, H. Student response to teacher feedback in EFL writing (1993)
- Skrivning/”Composition”
- Tekniskt Universitet
- Mellanöstern
- Sample Size = 47 studenter och 2 lärare
Fokus = Effektiv feedback till studenters skrivarbeten, speciellt att utforska studenternas reaktioner och attityder
Brown, J. Feedback: The Student Perspective (2007)
- Bokföring
- Universitetsutbildning, kandidat/magister etc..
- UK (Edinburgh)
- Strukturerade Intervjuer
- Sample Size = 20
Fokus = utforska studenternas syn på användbarheten av återkoppling (feedback)
Hyland, F. Focusing on Form: Student engagement with teacher feedback (2003)
- Writing
- University
- New Zeeland
- Fallstudie
- Sample Size = 6
- Duration = 14 veckor
Fokus = Förhållandet mellan lärarens återkoppling och studentens ändringar (revisions) i två akademiska klasser. Specifikt studeras i vilken grad lärarna fokuserade på att rätta det formella språket (grammatik, syntax) när de gav återkoppling, och i vilken grad studenterna använde sig av den informationen i sina omarbetningar.
Walker, M. An Investigation into written comments on assignments (2009)
- University, kandidatprogram
- Open University, distansutbildning UK
- Intervjuer och analys av kommentarer
- Sample Size = 43 elever / 3000 kommentarer
Fokus = Utforska hur användbart studenterna tycker att skrivna kommentarer är som feedback på de uppdrag, (assigments) som getts.
Jag ber om ursäkt för svengelskan, som jag tillskriver min tidsbrist, och hoppas det går att förstå någorlunda väl ändå…”
Min kommentar: Jättetack till Nicklas! Snacka om att Anders Jönsson övertolkar betygens negativa värden. Detta är en tendensiös lista (även om inte hela listan gåtts igenom) där orsakssambandet inte är något vidare och där det inte finns någon som helst bäring för diskussionen om betyg i grundskolan i Sverige. Egentligen är det samma skit som med Butler 1988, PIE är inte intresserad av betygens effekt, utan något annat – det vill säga att driva fråga att betyg är skit.
Så vad vill jag med detta? Givetvis är frågan om vi ska ha en skola på vetenskaplig grund eller om vi ska ha en skola på ideologisk grund, alltså vad vi tycker? Hur är det med trovärdigheten hos dem jag kallar för PIE? Enligt mig har de inte direkt rosat marknaden. Och det är just här problemet ligger. I min kritik mot etablerade personer som Kroksmark och Lundahl har de aldrig svarat upp i sakfrågan, utan antingen har det skett svar genom kompakt tystnad eller i form av smutskastning och hot. Det blir stora problem med debattklimatet. Och ingen granskar eller skriver om detta. Expressen – detta vore väl ett häftigt scoop? Eller kanske ska något vetenskapligt råd gå in och granska Christian Lundahls och Tomas Kroksmarks böcker och titta på vetenskapligheten – antagligen kommer man inse att det är lite tunt just där. Kanske Skolverket ska titta på detta, eftersom Lundahl är engagerad när det gäller bedömningsfrågor. Eller ska regering och riksdag ge Skolinspektionen ett nytt uppdrag att titta bakom forskningen, eller den nya skolkommissionen? Media – hallå var är ni? Jag hoppas att någon kommer ta tag i detta och belysa de oerhörda problem vi har i svensk skola, inte bara när det gäller kunskapsnivån, utan även på forskningsbasis. Eller också läggs lock på och vi fortsätter och tuffa på med ideologisk styrd forskning som påstås vara vetenskap. Vi får väl se. Jag fortsätter i alla fall att tjata om detta och kommer rapportera om hur det går nere i Jönköping.
För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!
Johan Kants blogg 
Häftigt långt inlägg och hoppas många orkar till slutet och hur forskningen om att betyg är dåligt är precis som kejsarens nya kläder.
Jag hoppas att faktumet att: ”Tomas Kroksmark har fällts för vetenskaplig oredlighet” gör att tilltron till hans forskning reduceras betydligt. Själv retar jag mig på att hans ”forskarskola” i stort sett bara producerade uppsatser mastersnivå. Detta är inte en forskarnivå utan en utbildningsnivå.
När det gäller Troed Troedson tror de flesta att han nu snart är passe. Det borde liksom räcka att säga Staffanstorp. Slutet på följande dokument borde få alla att ta avstånd från allt Troed förespråkar. http://staffanstorp.se/wp-content/uploads/2012/06/BUN120607.pdf
Jan,
Tyvärr har du rätt kring Troedsson, han var och snackade i Bäckahagens skola i Bandhagen för en tid sen. Till vilken nytta kan man undra? En person som jag känner berättade att det var inspirerande. Till vad kan man fråga? Nä, bättre att lägga tid och energi på elevernas resultat och fråga sig vad man kan göra annorlunda och bättre.
Att Troed Troedson är en skicklig retoriker är ställt utan allt tvivel. Kring hälften som var med tyckte att det var inspirerande men ingen kunde berätta om något bra förslag som vi skulle ta till oss. Ingen tyckte att erfarenhet inte spelar roll, ingen trodde att elever som tidigare presterat svagt hade större potential att lära sig mer, ingen trodde att vi skulle börja tänka kortsiktigt eller att vi lärare ska börja bre mackor till eleverna. Det är dock först när man studerar resultaten av Troedsons insatser man riktigt kan förstå hur usla de är. Därför, läs Staffanstorps inriktningsdokument och förskräcks!
Hej! Jan, vilka sidor var det som du menar? Jag hitta bara om att skolor ska vara kostnadseffektiva. Jag har inte hängt med vad denne Troed uttalat sig om? Dock vetgirig om hur och vad han sagt då jag anar samma sorts tänk i min kommun!
Med vänlig hälsning,
Frans
Länken går till ett protokoll för kommunen. De allra sista sidorna handlar om den vision för skolan som Troed varit med och snickrat ihop. Ett avsnitt på slutet är det ökända inriktningsdokumentet som mest handlar om vad skolan inte ska ha: lärare och undervisning och sådant.
Det mest fascinerande är vad som sägs om att planering inte är så viktigt. Jag undrar vad kommunen tycker om ifall skolbudgeten spricker efter halva året.
Efter sidan 13 ligger dokumentet numera. Trodde det låg sist förut men jag kan ha fel om att de ändrat.
Hej,
Dialogen från Kroksmark är förklädda hot och ett övertramp av makt. En önskan vore att lyfta rektorer som i Haninge försöker och som lägger ned sin själ i att göra skolan till den bästa. Varför göra dig som rektor ansvarig till att Haninge är en sämre skolkommunalrådet resultatmässigt? Kroksmark kan då föra dialogen med ansvariga politiker istället och det vore bra att minska glappet mellan teori (forskning) och praktik (verkligheten) genom ett samarbete, istället för sandlådenivån som nu praktiseras. Jag kommer gärna som förälder och talar om hur Vikingaskolan och du som rektor kämpat med mitt barn och som lyckats med en kunskapsmässig utveckling hos ett barn som har svårt med den mentala processen (ToM) vilket inte är en lätt nöt att knäcka. Den mentala processen där det dolda och oskrivna inte finns, för att det inte står i texten, vilket visar sig i att ha svårt att läsa mellan raderna. En avsevärd utveckling hos min son som fått förståelsen och stödet och som ett resultat av detta, utvecklats än mer. Att arbeta med resultat och orsak och verkan är något alla skolor borde göra för att upptäcka och sätta in insatser tidigt är, tror jag, ett måste. Forskare bör samarbeta istället för att motarbeta. Polemiken bör föras på en saklig nivå och inte en personlig nivå. En förälder som gärna för dialog på en saklig nivå. Johan, läraryrket är ett viktigt yrke, men rektorer som leder och kämpar med resultatuppföljning där föräldrar ser skillnad är minst lika viktigt. Tack för att du delar med dig av demokratins yttrandefrihet!
Hej Maria och tack för ditt stöd.
Uppträder studenterna vid högskolan i Jönköping illa om professor vid fakulteten fuskar och hotar?
I veckan kunde man läsa att ”En student vid Högskolan i Jönköping fotograferade en lärare och twittrade bilden med nedsättande kommentarer om lärarens utseende”.
Antingen så är Tomas Kroksmark okunnig om vad som är rätt och fel eller så har han är olämplig. En ursäkt kan rätta ut om han vill väl , men fått hjärnsläpp. I annat fall har han anammat ledaregenskaper fjärran de som våra lagar vilar på.
Nu hänger inte jag riktigt med. Den studenten blev avstängd i två veckor då läraren anmälde det.
Menar du att studenten uppträdde illa på grund av Kroksmark? Du menar att det ger fel budskap och att det blir accepterat att fotografera och hänga ut lärare, om en professor blir fälld för oredlighet.
Du hänger med bra. Visst finns det en koppling mellan ledarskap och resultat. För övrigt är Kroksmark inte fälld för något, men hans beteende är lika olämpligt som studentens.
Professor Kroksmark ska vara en förebild om han själv vill bli aktad och korrekt behandlad.
Han blev väl visst fälld av den granskningskommission som tittade på hans uppträdande. De konstaterade att han uppträtt vetenskapligt oredligt.
Sedan konstaterade de också att det inte gick att utsätta honom för några sanktioner då det mesta hände vid sidan av hans forskningsuppdrag så han slapp efterräkningar i form av att bli av med uppdrag. När det gäller hans trovärdighet är det däremot uppenbart hur mycket den sjönk av att många hans kompisar och nätverk tyckte att han agerat fel.
Arne, så bra att jag hänger med 🙂
Om du skulle kritisera min verksamhet, skulle jag absolut inte maila till dig. Överhuvudtaget mailar jag aldrig till någon bloggare om sådant jag inte kan skriva på min egen blogg eller i en kommentar, eftersom jag inte vet om det blir publicerat på bloggen nästa dag. Men så har jag varit med sen 2002 i den här sfären, så jag har lärt mig och har misstänksamheten som bästa vän.
Jag blir lite förvånad över att Kroksmark inte verkar ha tänkt sig detta.
Hej Monika,
Oavsett om du och jag har haft olika åsikter många gånger så upplever jag dig som en hederlig person. Det ärar dig och det värdesätter jag mycket.
Tack för ditt förtroende!
Tragiskt men intressant att få läsa hur en professor i pedagogik i det dolda försöker skrämma till tystnad. Vad var det hon sa Ahlenius;” har man ingenting att komma med i sakfrågan får man gå till personangrepp…”
Sen det här med att spela ut förtalskortet är direkt pinsamt eftersom man i allmänhet inte väcker sådana åtal om det inte är av allmänintresse som i Instagrammålet.
Att rädslan för kritik och kritiskt granskande är så stor hos en professor i pedagogik skrämmer mig för det betyder att själva fundamentet som professorn borde stå på inte längre finns. Kritiskt tänkande och kritiskt granskande är ju själva förutsättningen för all utveckling. Inte konstigt att den svenska skolan inte utvecklas utan hållet på att avvecklas med sådana professorer vid rodret.
Det här inlägget bekräftar min tes om att det pedagogiska etablissemanget har mycket långt till verkligheten i ett klassrum. Satsade miljoner som syftar till utveckling försvinner till ytterligare utredningar, konferenser och rapporter och sysselsätter ett pedagogiskt etablissemang som med näbbar och klor gör allt för att sko sig och slippa mötet med lärare och elever i verklighetens klassrum.
Bra jobbat Johan!
Och så oerhört sorgligt att det får vara på det hör viset!
Tack Lena,
Jag är ju inte direkt rädd av mig och jag vågar sticka ut hakan. Ändå måste jag erkänna att jag blev skakad när jag fick mailen från Kroksmark. En person jag känner blev så förbannad när han fick höra om detta att han föreslog att vi skulle åka ner till Kroksmark och hota med fysiskt våld, typ sönderslagna knäskålar, så att Kroksmark skulle få känna på riktigt hot. Givetvis avböjde jag detta, eftersom jag tror på dialog och saklig diskussion i ett demokratiskt samhälle. Men när jag skrev detta blogginlägg blev jag lätt nerstämd eftersom jag inser att det jag skriver har att göra med hela det demokratiska samhället att göra, öppenhet och debatt på saklig grund. Inte hot, vare sig med ord eller med våld.
Och kom ihåg att du är i din fulla rött enligt grundlagen. Du kan faktiskt anmäla honom för att han har försökt att tysta dig.
Det är otroligt viktigt att det hör kommer fram.
Bra att du lyfter fram detta Johan. Finns mycket att kommentera (och för oss alla att begrunda) här. Jag nöjer mig för nu med att konstatera att Kroksmark, liksom inte minst Troedsson, sticker kniven under förespeglad välvillighet. Kanske i ett fåfängt försök att ge sken av att skilja på sak och person.
Vilken skit han häver ur sig! Och så illa förtäckta hot. Han borde tänka sig för vem/vilka han hotar, alla är inte hans undersåtar och det är inte alla av oss som accepterar det taskspel så många i skolans ”forskningsdel” använder sig av. Det är nog klokt att använda sig av det fria ordets spelregler och inte glänta på dörren till alternativen där styrka inte alltid bara tar sig uttryck i verbala svinhugg.
Vi måste alla bekämpa fulspelet och den intellektuella ohederligheten.
För mig är det fullkomligt oförstående hur någon ansvarig kan bjuda in och betala någon som Kroksmark eller Troedsson. Skola på vilken vetenskapliga grund? På någons tyckande utifrån att denne givits en akademisk titel och eller påstår sig vara förståsigpåare och/eller expert?
Eftersom Kroksmark tagit bort allt material kommer vi inte åt sanningen men hundratals artiklar med påståenden har ogranskade fått spridits som vetenskapliga ”sanningar” utifrån Kroksmarks lögner. Dessa ”sanningar” skall svensk skola vila på…vilket djävla skämt!
Svensk skola halshuggs varenda dag och de här hederslösa, skrupelfria charlatanerna kommer konsekvent undan och garvar hela vägen till banken utan en tanke på det lidande dexskapar hos elever, lärare, skolledare och föräldrar. Hur fan är det möjligt?
Obs: jag har ingen aning om hur utbredd korruptionen på Kroksmarks tidskrift var då han förintat allt han kan. Det kan mycket väl ha publicerats äkta vetenskapliga artiklar av riktiga, hederliga forskare men det får vi aldrig veta….om inte professorn själv säger att det är så för då är det ju sant…muhahahaha!
Hej, Johan! Du lägger ner väldigt mycket möda på att kritisera det du kallar PIE och dess överstepräst Kroksmark. Men som du märker är det som att kritisera Heliga Stolen och dess ofelbarhetsdogm. Spelar liksom ingen roll hur många teser du spikar fast på porten. Nä, gör som Luther; öppna eget och förpassa PIE:S pedagogiska alster in glömskans arkiv.
Hej Janne,
Jag håller med dig om att jag lägger ner mycket möda, ibland alldeles för mycket så att jag nästan blir uppäten inifrån. Men jag kan tyvärr inte göra som du föreslår, denna fråga måste drivas vidare för att vi någon gång ska få ordning på svensk skola. Då är det givetvis många andra saker som måste klaffa, men PIE är en stor negativ kraft.
Jag tror att Johan Kants tankar redan börjar ta fäste som ett alternativ till PIE. Det bästa vore dock om hela svenska skolan bytte spår bort från flum-ideologerna. Jag är helt övertygad att får föräldrar välja PIE eller Kant så väljer en majoritet det senare så om den totalsegregerade skolan vinner mha PIE så vinner Johans idéer en majoritet av eleverna. Tyvärr för Johan skulle han uppleva det som en pyrrhus-seger då han vill stoppa PIE från att skapa en totalsegregerad skola.
Välkommen till den kampen Janne, den är svår att vinna så den behöver allas krafter.
Här är mitt senaste alster mot ideologiproducenterna mot kunskap. Dessa producenter är inte samma sak som PIE men ganska nära.
http://jansyrligheter.wordpress.com/2014/05/04/autentisk-makt-vad-ar-det/
Alltsedan upplysningen och David Humes tankar om en empirisk grundad forskning har frågor om hur forskningen kan hantera värden, ideologier eller metafysik varit heta frågor som diskuterats.
Objektivitet har blivit det vetenskapliga värde som har satts som måttstock på vetenskaplig kunskap. Objekvitet är dock ett värde bland andra värden. Ett värde som är både tids- och rumsbundet.
Utveckling är ett annat tids- och rumsbundet värde. Ett värde som har anammats av såväl ekonomiforskning som av pedagogikforskning. Samhällen och människor förväntas utvecklas. Och vetenskaper ska se till att denna utveckling blir möjlig.
För att vetenskap ska kunna vara ett redskap för att samhällen och människor ska utvecklas behöver berörda vetenskaper både kunna kontrollera verkligheten och kunna göra tillförlitliga prediktationer av denna verklighet.
Det vill säga vetenskaper förväntas utifrån empirisk grundad forskning kunna göra objektiva utsagor om samhällens och människors förväntade (framtida) utveckling.
David Humes var dock skeptisk till predikationer. ”Att det händer idag behöver inte betyda att det händer i morgon”. Emanuel Kant försökte lösa Humes induktions- och predikationsproblem genom att förse människan med medfödda kunskapskategorier. Samtidigt flyttade Kant fokus från människan som objektiiv/passiv observatör till en aktiv kunskapsproducent. Dcok är idealet fortfarande objektiv kunskap.
Ett sätt att få objektiv kunskap kan vara att använda universella och gemensamma begrepp i bekrivningar av individer. T.ex. att betrakta individer som rationella varelser med medfödda universella egenskaper. Och samtidigt ta bort såävl samhällets betydelse för socialisationen och emotioner betydelse för människors handlingar. Om vi tar studera människan genom att erbjuda henne ett val, observera vad de gör och utifrån dessa observationer dra objektiva och generella slutsatser om människors val och vilka deras preferenser var vid ett givet tillfälle.
Statistiska analyser av ovanstående människors handlingar/val stärkter generaliserbarheten.
Men om människans egenskaper är medfödda, hur kan människan då utvecklas?
Vi kanske måste offra en del av objektiviten och tankarna om en universell människa till förmån för både olika socialisationers effekter och för individers olika drivkrafter, emotioner etc.. Samtidigt kan statistisk metod vara kvar som en dominerande analysmetod, men denna metod kan endast användas för att stärka eller försvaga teorier om människor. Teorier som endast tar med någon del av människan eller av samhället. Teorier som på ett eller annat sätt är kopplat till både ärden och ideologier.
En annan anledning till skepticism om vetenskapens möjligheter att kontrollera samhällens och människors utveckling är demokratiska värden. Demokratiska och liberala värden som säger att folket/individer har rätt att besluta över sina egna liv.
Demokratiska värden kan komma i konflikt, men behöver inte komma i konflikt, med vetenskapliga värden.
Tänk om den pedagogiska vetenskapen kunde ägna sig lite mer åt uthålligt empiriskt arbete med de där grundantagandena om rationellt och objektivt. Tänk om det filosofiska kring om objektivitet och utveckling lämnades till filosofin eller åtminstone fick vänta till grundarbetet var gjort. Så gjorde biologin för att komma över tröskeln så att de lyckas börja förutsäga mängder av saker.
Tänk om den pedagogiska forskningen började i empirin för att komma fram till resultaten sen istället för att bestämma sig för att betyg är fel och sen ägna decennier åt att misslyckas med att bevisa denna felaktiga tes.
Problemet med grundantagandet om människans medfödda rationalitet är att det är oanvändbart eftersom empirisk forskning har visat sig att människan, i varierande grad, använder t.ex. emotioner, intuition etc, i olika beslutssituationer och handlingar.
Detta kan antas vara en orsak till att ekonomer har så svårt att göra predikationer. Ekonomin är den vetenskap som studerar människor som har utvecklat statistiska analysmetoder mest av alla samhälls- och beteendevetenskaper.
Nationalekonomins historia, från John Stuart Mills och framåt, har handlat om att denna atomiserade och rationella människotyp successivt har, utifrån empirisk forskning, tvingats till nödvändiga kompletteringar. Samtidigt som de egoistiska dragen i denna människotyp har bevarats.
Om skolforskning ska syssla med undervisning och lärande bör de ha ett begrepp som handlar om förändring. Om elever inte förändras genom undervisning har undervisningen misslyckats. Eller rättare sagt, utifrån ett rationellt ekonomiskt perspektiv tycks det som om undervisning som handling är irrationell om den inte medför någon form av förändring hos elever.
Ett positivt laddat teoretiskit laddat begrepp kunde då vara ”utveckling” eller varför inte ”tillväxt”. I det här sammanhanget handlar det om kunskapstillväxt.
Oavsett vilket begrepp som används för att mäta resultatet av undervisning kommer begreppet att förknippas med värden.
Hej Johan.
Tomas Kroksmark har fullt sjå med att sätta sig in i trenätsteorin.
Han kände inte till den skrev han. Men det bör väl Berner Lindström i Göteborg göra. Han var opponent då Gunnar Cardell doktorerade på sin trenätsteori. Vad är då trenätsteori ? Det är bara att googla och läsa. Programmet COMPLADOR reder ut mobbningsproblem sägs det. JoJo. Här har ni ett exempel på påhittad forskning och inavel som Bo Rothstein och en till skrev om i DN den 2 maj 2014:
Läs också vad Peter Nyström skriver om Kalla Fakta på
http://www.ncm.gu.se Nämnaren /Aktuellt: Vilseledande om problemen i svensk matematikundervisning.
Bentleys vetenskapliga grund är ungefär lika grund som Tomas Kroksmarks vetenskapliga grund. Grundare är nog bara Ulla Runessons vetenskapliga grund.
Sture Sjöstedt
Bäste Johan!
Jag har nu tagit mig god tid att läsa detta ditt senaste blogginlägg. Klart, tydligt, upplysande och avslöjande. Stort tack!
Parentetisk kan jag berätta att jag idag skickat ett brev till ansvariga vid universitetet i Göteborg och på skolverket för det Nationella provet i religion för åk6 med en fråga och ett par funderingar. Frågan rör hur ett nationellt prov kan stipulera betygsgraderingar enligt hela skalan E till A, alltså även D och B. Följdfrågan hur man kan tillåtas ”vikta” provresultatet så att betyget blir E när det de facto rimligen borde bli ett F lämnade jag hänsynsfullt därhän. I min fundering ber jag om ett klargörande hur provmakare och skolverk tänker att jag ska översätta provets test av ”förmågor” som ”analys” och ”redogörelse” till Läroplanens Kunskapskrav. Jag avslutade för övrig mina rader med ett glädjefullt Tjohoo över att samtliga elever iallafall enligt det nationella provet i religion av år 2014 är godkända med minst betyg E i Meningen med livet . . .
Sören,
Då får vi vänta med spänning och se vilket svar du får. Med tanke på att man tidigare inte alltid svarar så utförligt eller ens svarar kanske du inte ska ha så höga förväntningar.
Förväntar mig tyvärr inget. Min biträdande rektor (blogg JL skolutveckling) har fått ett par fullkomligt intetsägande svar i ungefär samma spörsmål.
Sören Holdar.
Att konstruera prov i religion måste vara hart när omöjligt. Vem kan konstruera sådana? Inte ens prov i matematik och digital problemlösning kan anses tillförlitliga. Uppgiften lös biljett ,som publicerades den 1 april , är enligt expertis olösbar. Vi ska nog omvärdera PISA och TIMSS som värdemätare på matematikkunskaper i olika länder. Läs vad Peter Nyström skriver i Vilseledande om problemen i svensk matematikutbildning. Du finner artikel under Nämnaren/Aktuellt på http://www.ncm.gu.se
Sture Sjöstedt
Jag har just avslutat provet i Kemi för 6:an.
Jag orkar inte skriva allt jag tycker om detta skämt, men jag sätter skrattet i halsen när jag betänker att det handlar om sortering av elever efter intelligens och inte efter kunskap.
Sorteringsskolan är här med sortering på aldrig skådade elitistiska grunder!
Idag kom en debattartikel som måste vara mumma för dig Johan! För mig är det väldigt kul att se en professor officiellt säga det som jag drivit sedan början av år 2000. Se http://www.dn.se/debatt/lat-resultaten-vagleda-skolan-detaljstyr-mindre/
Hej Mikael,
Jag såg artikeln, men har ännu inte hunnit läsa den. Spännande att detta kommer upp till ytan.
BRA, Johan! Trollen ska exponeras i ljuset!
”På senaste tiden har jag för övrigt fått flera historier berättade för mig, från initierad källa, över Ingrid Carlgrens otroliga maktfullkomlighet och hur hon använde sig av den för att kontrollera sin omgivning. Kanske skulle jag skriva ett långt blogginlägg om dessa historier för att ingående beskriva det skräckvälde som skedde bakom lyckta dörrar på Lärarhögsskolan i Stockholm (LHS).”
Skriv, Johan! Trollen får en stor del av sin makt, genom att de får verka i det fördolda.
Arvid.
Det är gott om troll och en del av dem tar TV4 till hjälp för att svartmåla matematiken i den svenska skolan. Tv 4 och Microsoft ställer villigt upp och svartmålar. Kalla Fakta i TV4 den 25 mars 21.30 och Nyhetsmorgon i Tv4 den 26 mars visar trollet Per-Olof Bentley. Han påstår att 51 – 49 = 18. Men då är det ”störst först”-tesen han använder. Den tesen används av Jerker Porat, som också är med i Kalla Fakta. Det vimlar av troll i Kalla Fakta.
Lyssna på programmen. Hoppas att så många som möjligt anmäler dessa program till granskning. På http://www.ncm.gu.se under Nämnaren/aktuellt finns Peter Nyströms välformulerade svar: Vilseledande om problemen i svensk matematikutbildning.
Läs Peter Nyströms svar. Det är klart och tydligt och kan förstås av fler än matematiklärare
Sture Sjöstedt
Arvid.
Goooglar du på Ingrid Carlgren + Ulla Runesson finner du en lista på kommande doktorsavhandlingar av suspekt karaktär. Forskare kan som Bo Rothstein skriver i DN den 2 maj drabbas av inavel. Vad är Bingo-Logaritmer? Hur måna doktorsavhandlingar om negativa tal behöver vi i Sverige ?
Lesson Studies och Learning Studies är I R och U R experter på.
Ulla Runesson kan enligt egen utsago på 15 veckor lära barn att det finns decimaltal mellan 0,97 och 0,98. Vad är det som pågår ?
Googlar man på RUC finner man en PR-kampanj för trollen.
Sture Sjöstedt
Arvid,
Jag har många historier, säkert ett tiotal om Carlgren. Några källor vågar inte träda fram, men några källor skulle jag definitivt kunna fråga. Sedan får jag se om jag har tid och lust.
Skulle det gå att så här långt efteråt bringa klarhet i vem denne ”Nicklas”, som nämns i blogginlägget och en i kommentar, är? Bara ett förnamn som hänger löst blir underligt… Tack! 🙂
Hej Anna,
Nicklas Myhrbjörk kallade han sig. Då var han ganska flitig med att kommentera. Senare har jag frågat om hans riktiga namn eftersom jag misstänkte att det var en annan person bakom ett påhittat namn. Då försvann han från min blogg och jag fick inga svar på mina mail. Trist.