h1

Nationella proven ännu en gång!

31 maj 2014

Jag vet att det är många i skolsverige som verkligen är trötta både på nationella proven och på den arbetsbörda NP har gett för lärare. Nu har vi rektorer i Haninge lyckats få in en debattartikel i DN, se länk. Nu kanske det finns många olika åsikter om NP, huruvida man ska ha dem eller inte. Dock tror jag att mer eller mindre alla lärare och skolledare i Sverige håller med oss i Haninge om att NP har blivit alltför omfattande och tidsödande. Jag tror att alla kan skriva under på detta och jag hoppas att regeringen och Skolverket ändrar på dagens utformning av NP.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

35 kommentarer

  1. Er debattartikel refereras redan (nu i natt) i Aftonbladet. Det innebär att innehållet blir spritt över hela Sverige, även till dem som inte läser DN. Bra! Kanske kan en konstruktiv debatt starta?


    • Tack Gunvor!


  2. Artikeln är bra, men många läsare kommer att övertolka den. Det framgår ju av artikeln att ni diskuterar situationen på grundskolan. Antagligen kommer en del som läser artikeln inte att vara så nyanserade, utan dra alla NP över en kam. För mig som undervisar i matematik och fysik på gymnasiet (naturvetenskapliga programmet) är de nationella proven (undantaget muntliga delproven i matematik) välgjorda, rättvisande, i stort sett heltäckande och – faktiskt – tidsbesparande.
    Som jag ser det är grundtanken med NP väldigt bra, men det gäller givetvis att de utformas på ett vettigt sätt. Det här är ju ni också inne på i er artikel, men precis som det finns de som är generella motståndare till betyg finns det de som är generella motståndare till NP. De drar sig antagligen inte för att generalisera vilt utifrån er artikel, vilket säger något om dem, inte er artikel.


    • Niklas,

      Håller med dig helt och hållet.


  3. Ett replikförsök att ytterligare belägga ert påstående i DN-artikeln idag.

    ”Debattartikeln ”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola” 1/6 DN sätter fingret på en verkligt öm punkt hos Skolverket.
    Är tiden det tar att hantera proven i dess helhet för stor?
    Lär sig eleverna mindre p g a att de får mindre lektionstid?

    Min erfarenhet sedan Nationella ämnesproven (Np) startade 2009 för de naturvetenskapliga ämnena, ger belägg för att Haninge kommuns skolledare har en verklig grund för sitt påstående att Nationella prov i mångt och mycket är ett veritabelt slöseri med såväl elevtid som lärartid
    Nedan tidsspillan gäller i mitt fall för Np Biologi, Kemi och Fysik år 9.

    1. Förbereda eleverna minst två veckor i förväg om hur Np är upplagt gällande bl. a provkonstruktion
    och vilka kunskapsområden som kan tänkas dyka upp .
    2. Läsa in sig på Skolverkets lärarinformation
    3. Planera proven schemamässigt för alla berörda lärare och salar..
    4. Skriva PM till kollegor, föräldrar och elever.
    5. Köpa in utrustning och material till den systematiska undersökningen.
    6. Förbereda den systematiska undersökningen dagen innan provtillfälle 2.
    7. Bedömning av proven (tar överlägset längst tid)
    8. Inrapportering av alla elevresultat till SCB
    8. Inrapportering av bl a slumpmässigt valda elevresultat och svara på lärarenkät till Umeå Universitet
    Sammantaget ett ”monster” skapat av teknokrater som inte tycks förstå en lärares vardag.
    Klart att eleverna lär sig mindre än vad de har rätt till enligt Lpo 11.

    Med vänlig hälsning

    Tuve Wässing
    Leg.lär Bi, Ke och Fysik år 7-9


    • Tuve,
      Du sammanfattar verkligen lärarens gissel att hantera detta monster.


    • Finns något prov där man hävt sekretessen? Nästan alla dina punkter är för mig helt främmande, vilket gör att jag är nyfiken på hur proven för grundskolan är utformade.


      • Niklas,
        Det är sekretess i fem år och jag tror att Skolverket har äldre prov på sin hemsida. Jag har varit väldigt kritisk till Engelska i årskurs 9 som har varit relativ bedömning och svenska årskurs 9 som har varit en del värdelösa frågor. Men dessa frågor går inte att diskutera.


    • Dessutom vill jag tillägga att, om jag ska bedöma NP efter det jag själv genomförde för 6:orna i Kemi i år, 2/3 av provet handlade om läsförståelse och endast 1/3 om kemikunskaper.
      Den del som handlade om kemikunskaperna hade visserligen betydligt fler uppgifter, men i sammanräkningen viktas alla tre delarna lika. Det innebär faktiskt att en elev som inte kan någon kemi mycket väl skulle kunna bli godkänd.
      Dessutom fanns ett par uppgifter som var helt felkonstruerade.
      Ja, Johan jag hoppas verkligen att din, och dina rektorskolegors larmrapport leder till bättring. Det är klart att vi ska ha nationella prov, men de ska spegla vad eleverna kan åstadkomma i sitt skolarbete


      • För gymnasiets mattekurser har skolverket släppt första generationens NP, så lärarna kan enkelt visa eleverna hur proven är upplagda, hur de bedöms och vi använder dem i undervisningen. Det vore ju önskvärt att detta görs även med andra NP.


  4. Jag håller med artikelförfattarna i sak, men texten har en brist som tyvärr är alltför vanligt förekommande när vi lärare publiceras. Den är full av språkliga fel. Om vi som arbetar i skolan ska tas på allvar måste vi faktiskt vara bättre än så. Skicka texten till en svensklärare för korrekturläsning nästa gång.


    • Kanske kan jag skicka artikeln till dig nästa gång Johan.


    • Johan
      Kan du ge några exempel på språkliga fel!


    • Ja det här var ju mycket pinsamt…

      Texten är korrekt, möjligen lite krånglig att läsa ibland. Jag får be om ursäkt till författaren. Jag måste ha dragits med av någon sorts uppbyggd frustration. I det fall det skulle vara du Johan Kant som skrivit den, kan jag bara tillägga att jag annars tycker att dina texter är väldigt välformulerade.


  5. Det är en bra artikel ni skrivit men rubriken gör att den kan feltolkas. Jag delar er uppfattning. NP behövs men ska vara bra konstruerade och lätta att rätta. Problematiken finns hos Skolverket som har gjort både de nya betygen och följaktligen proven till ett mishmash av utvärdering, bedömning och kunskapsmätning. Det gör i sin tur att man ålägger åt den enskilda läraren att tolka det man själv inte förmår vilket är en omöjliga arbetsuppgifter. Bedömning är något subjektiv och hör hemma i en utvecklingsprocess eftersom den är tolkningsbar och beskrivande till sin karaktär. Kunskapsmätning ska ske för att kontrollera att viss kunskap finns. Själv anser jag att det är oerhört viktigt att NP blir bra och lätträttade för att de ska kunna vara normgivande och garantera likvärdigheten i betygssystemet.


    • Ja, betygskriterierna i styrdokumenten är undermåliga. De är naturligtvis lika svårtolkade för provkonstruktörerna som för den enskilde läraren. Eftersom styrdokumenten är utgångspunkten för konstruktionen av proven hamnar man lätt i ”garbage in – garbage out”.


  6. NP i matematik på gymnasiet innebär ett evinnerlig bläddrande i provhäften och elevens binge av rutade papper. Varför kan eleven inte skriva direkt på ett fritt utrymme på frågepappret? Det skulle avsevärt minska rättningstiden.
    Sedan ger uppgifterna ofta för få poäng, vilket får till följd att många påbörjade lösningar aldrig ger poäng. Att visa viss kunskap bedöms då lika med att hoppa över uppgiften helt.


  7. Nu är jag varken lärare eller särskilt insatt i ämnet men jag förstår inte varför inte proven skulle kunna vara konstruerade som högskoleprovet/känguruprovet med kryssrutor. Sådana prov skulle kunna göras (delvis) digitalt. Visserligen kan man inte bedöma alla aspekter med ett sånt system med det blir enkelt och likvärdigt och sparar en massa tid till annat.


  8. Tack för en mycket bra debattartikel.
    Tänk om vi hade haft ett skolverk som gjort sitt jobb. D.v.s. tagit fram konkreta betygskriterier, i enlighet med utbildningsdepartementets intentioner. Då hare de nationella proven bara behövt vara stickprovskontroller för att skapa en likare för vårt avlånga land. Den tid som detta skulle frigjort för lärare hade kunnat användas till förberedelser och undervisning så ni är helt rätt ute i er artikel.

    Det är konstigt att så många har dåligt förtroende för Ams och försäkringskassan när det är skolverket som borde få lägst betyg av alla svenska myndigheter.


  9. Min uppfattning om de nationella proven är delad. Jag ser dess främsta fördel som ett medel att minska risken för betygsinflation. Men klara betygskriterier hade jag hellre sett. Jag är gymnasielärare i matematik, numera vikarierar jag och jag har erfarenhet av de olika läroböcker som används. Formuleringarna av uppgifterna i proven kan ibland vara sådana att eleverna inte fattar vad de ska göra och då och då ifrågasätter jag bedömningsanvisningarna. Som väl har vi ungdomsgymnasiet fler prov att väga in när vi sätter kursbetyget, men det blir svårare på komvux. Min slutsats: De nationella proven har blivit för dominerande i undervisningen och som betygsunderlag. Klara betygskriterier som hanteras av en erfaren lärare borde vara mer stimulerande för både lärare och elev.


  10. Har rättat NP i samhällskunskap år 9 senaste veckan. Det är inget muntert görande. Först kan man konstatera att det räcker med ett antal kryss på rätt ställen+ ett resonemang av slaget ”Bilar är dåliga därför att de släpper ut avgaser” för att bli godkänd. Det andra är att eleverna kan bli godkända utan att veta ett jota om demokrati. Trots att demokratin finns med i portalparagrafen i läroplanen och att det finns med i kunskapskraven i sh. Inte undra på att Skolverket ser till att proven är belagda med sekretess…


    • Björn.
      Jag har i år haft korrespondens m Verket om årets NP åk6 i religion och i fjol om det i Historia.

      Grundfelen är naturligtvis som redan påpekats både här och annorstädes främst två. Dels försöker man täcka in precis allt vilket gör att man både glömmer det kanske viktigaste och att provet blir ett krångligt sammelsurium som tar mängder av dyrbar tid bara att genomföra, dels och menar jag främst de misslyckade betygskriterierna/kunskapskraven.
      Hur man ens kan tänka tanken att i ett målstyrt betygssystem med fastställda kunskapskrav kan formulera desamma som sinsemellan relativiserande uttryck är mig en gåta.

      En sak till. Framförallt SO-proven blir pga sin uppläggning med längre fakta- och informationssjok med krav på resonerande svar mer av NP i svenska än i angivet SO-ämne.


      • Sören, det är inget unikt för SO ämnen. Läs mitt inlägg ovan.
        Jag tycker faktiskt det är pinsamt.


      • Sten. Förtydligande. Jag jämförde med svenska och engelska som jag känner till. Vad rör NO följer du säkert Johan Lindström (bitr. Rektor på min skola) på hans blogg JLutbildning på wordpress om jag minns rätt.


  11. Hej Johan! Tack för en utmärkt blogg som jag följer med stort nöje. Efter att ha läst ditt/ert inlägg om nationella prov slogs jag av följande tanke: varför hade inte centralproven som fanns på min tid den inverkan (åtminstone hörde jag aldrig någon påtala att sådan inverkan skulle finnas) ? På gymnasiet hade vi centralprov i (tror jag…) matte, fysik, svenska och tyska samt ev. något mer ämne. Jag ber dig att inte se detta som kritik eller påhopp, bara en stilla undran från en som var gymnasist på 70-talet.
    vänligen,
    Ulf


    • Hej Ulf,
      Jag känner inte till centralproven så värst mycket, men vad jag förstår så var centralproven inte alls lika omfattande som dagens nationella prov. Dessutom var de enklare i sin bedömning eftersom de bedömdes efter en relativ skala.


  12. I dagens slutreplik föreslår ni att att alla nationella prov bör konstrueras som kunskapsstandardmodell typ PISA. Vad menar ni med kunskapsstandardmodell och på vilket sätt är PISA det och inte dagens nationella prov?


    • Daniel,
      Det finns två olika traditioner att skapa prov. Det ena är mätteknisk modell, typ relativa prov, högskoleprov osv och det andra är kunskapsstandardmodell. Den sistnämnda utgår från i förväg uppställda kriterier, i detta fall Lgr 11:s kursplan. Det innebär att proven ska vara kopplade till kunskapskraven. Det är inte alla dagens prov, dels på grund av att frågorna är felaktigt ställda eller dels på grund av att bedömningen av svaren görs relativt med hopräkning av poäng enligt en viss formel – t.ex. engelska årskurs 9. En del nationella prov är bra på frågenivå, men över lag är NP katastrof.


      • Jag tvivlar på att det går att konstruera prov av kunskapsstandardmodell utgående från de styrdokument som vi har idag (och även de som gällde före 2011). Orsaken är att man i betygskriterierna försöker beskriva elevers utveckling som om det vore steg på en trappa när det egentligen rör sig om en gradvis utveckling.
        Ett exempel på det är bedömningen av problemlösningsförmåga i matematik. En elev som klarar att lösa ”enkla problem” når enligt betygskriterierna E, en elev som klarar att lösa ”problem” når C och en som klarar att lösa ”problem av komplex karaktär” förtjänar A.
        Vem som helst inser ju att de här skillnaderna är allt annat än entydiga, men därtill uttrycker de en föreställning om att det finns diskreta nivåer i problemlösningsförmåga eller problems svårighetsgrad, vilket knappast något talar för.


      • Niklas,
        Det är sant att det är svårt med dagens läroplan, i och med att den dels är så abstrakt och att den saknar utvecklingprogression (Blooms taxonomi).

        Jag har personligen jobbat mycket med prov utifrån kunskapsstandardmodell i 9 år, Lpo 94, och det har gått alldeles utmärkt. Exempel finns i min bok Yrke: Lärare.


      • Jag är ingen expert på Bloons taxonomi, men det jag ser av den är att den inte är någon bra utgångspunkt för att pröva gymnasieelevers förmågor på matematikkurserna. I mitt tycke ser den mer lämpad ut för samhällsvetenskapliga ämnen.


  13. Men om jag förstår det rätt så verkar ändå ambitionen för de nationella proven vara av typen kunskapsstandardmodell. Detta då de försöker koppla provfrågorna till de målbeskrivningar som finns i LGR11:s kursplaner. Förstår då inte hur PISA mer är av kunskapsstandardmodell?


    • Ambitionen kanske liger där, men det blir inte så. Kanske behöver jag visa i ett blogginlägg med konkreta exempel i en bloggserie.


  14. […] Utöver detta har fokus på Nationella Prov (NP) varit i debatten under flera års tid. En av dessa frågor är kvaliteten på innehållet i NP. Huruvida vi ska ha NP eller inte är en regeringsfråga, men hur bra proven är kan Skolverket reglera. Och frågan har väckt ont blod hos många lärare, för proven är så fruktansvärt dåliga och omfattande. Nästan hela vårterminen i årskurs 3 läggs på NP – helt galet! Konstruktionen är under all kritik och jag har personligen skickat in exempel på exempel, något som jag vet att både lärare och skolledare har gjort. Debatter har förts som de usla proven och mail har skickats. Har det blivit någon ändring? Nej! Hur svårt ska det vara? Jag har skrivit flera blogginlägg om detta, länk och länk. […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s