h1

Nya läsare

20 augusti 2014

Det blev en liten uppsving på bloggen tack vare programmet ”Världens bästa skitskola”. Jag hälsar alla nytillkomna läsare välkomna. Om ni vill ha lite att bita i så rekommenderar jag er mina bloggserier ”En skola åt helvete” och Pedagogiska nätverket.

Advertisements

21 kommentarer

  1. Mycket bra att du jobbar med bloggen.


    • Tack Eivor.


  2. Hej Johan!

    Jag såg just programmet ”världens bästa skitskola” och imponerades av ditt driv och engagemang.

    Personligen har jag arbetat en hel del i skolans värld men är nu inne i det privata näringslivet. Jag har vikarierat till och från på längre och kortare vikariat på flera skolor i Stockholmsområdet.

    Det jag stör mig på när jag ser programmet där man konsekvent jämför den svenska och den finska skolan slår det mig att man (som vanligt i starkt vänsterstyrd statlig media) undviker en uppenbar skillnad mellan de olika länderna och därmed skolans förutsättningar.

    Sverige har haft en väldigt stor invandring under många år från länder där invånarna, generellt, avviker starkt från svenska normer, utbildningstradition och språk. Vi har numera ett stort antal skolor i Sverige där +90% har ett annat modersmål än svenska och har kommit hit i senare åldrar vilket givetvis har gett ett tydligt utslag i resultaten. (Många av dessa skolor har en mycket stor andel som inte klarar godkända betyg i kärnämnena)

    Finland har inte ens haft en tiondel av vår omfattning av denna invandring och har därmed inte i närheten samma demografiska utmaningar.

    Korrigerar man för detta när man jämför länderna emellan? Oavsett, VARFÖR tar man inte upp en sådan självklar faktor i ett granskande program som detta? Det känns som ytterligare ett steg i den ”välvillighet” där man är rädd för att ”svartmåla” människor. Tyvärr blir ju denna strutsmentalitet endast negativ i det långa loppet vilket alla med öppna ögon redan fått erfara.

    Mvh

    Johan


    • Hej Johan,
      Klart att nyanlända elever och elever som varit kort tid i Sverige spelar roll, men det är framför allt en segregerad bostadspolitik som spelar större roll och det fria skolvalet. Jag har jobbat 9 år på en skola med 94% elever med invandrarbakgrund och det går att få med sig alla elever. Men det handlar om att följa upp resultat redan på lågstadiet och låta behoven styra hur resurserna i skolan fördelas.

      Finland har haft en och samma skolpolitik under lång tid, medan Sverige har förändrat skolan och dess förutsättningar gång på gång på gång.


      • Hej Johan, jag kan inte förstå hur en öppenhet för andra kulturer skulle skada våra egen skolkultur, det är nog som Johan säger att det bara beror på en enda sak, segregad bostadspolitik.
        Sen tror jag att en kulturell mångfald är en tillgång, så har det varit historisk för alla de länder som har varit stora handelsplatser, men nu sker snart nästan all handel på nätet, så då kanske det inte längre spelar någon roll.

        I en senare fas i vårt lilla land, är nog risken istället att vi saknar kunskap om andra kulturer, och då kommer vi att få svårare med att förstå hur man gör affärer med andra kulturer, eftersom de säkerligen blir både starkare och rikare än vår snart söndersargade svenska kultur.

        Christer


      • Johan: jag vill inte förringa någon och tror inte att svenska elever är mer intelligenta än de som har bakgrund i andra länder. Men självklart så måste det ju vara en större utmaning för ett land att klara kunskapsmål när man har en stor andel elever som knappt förstår språket. Du menar alltså på fullaste allvar att om Finland hade haft samma invandringspolitik som Sverige så skulle ändå resultaten vara lika goda bara för att man har varit konsekvent i sitt byggande av skolsystem? Det låter som något endast en politiker verkligen kan tro på.

        Samma mönster kan ju skönjas i hela världen där man har stora minoritetsgrupper – de klarar sig generellt sämre än majoritetsgruppen i skolan, konstigt vore ju annars.

        De länder som klarar sig bäst i PISA är ju just länder med stor kulturell och språklig majoritet, är detta bara en stor slump alltså?

        Detta bekräftas dessutom i nedan artikel där skolor i Helsingfors har börjat få problem i skolor med stor heterogenitet.

        http://www.sydsvenskan.se/varlden/de-har-varldens-basta-skola/

        Christer: Sverige tar emot oerhört mycket fler invandrare per capita än Finland


      • Johan,
        Nej jag menar inte att det inte spelar roll, men jag menar att det finns andra faktorer som spelar betydligt större roll för de sjunkande PISA-resultaten. Majoriteten av de som misslyckas i PISA är kulturellt svenska elever.


    • Ytterligare en sak de borde ha nämnt i jämförelsen är det faktum att Finland har en studentexamen. Det pratades mycket om att det finns en tillit till skolan i Finland vilket vi också borde ha men hur sjutton ska det kunna finnas en tillit till lärare som inte märker att kunskaperna sjunker. Detta baserat på att betygen inte sjunker i samma takt. Istället får modiga universitetslektorer, såsom Hanna Enefalk, upplysa om att studenterna inte håller måttet.

      Jag gillar att du stöttade lärarna Johan (Kant) för mycket är verkligen inte vårt fel men det är trots allt vi som är ansvariga för de bedömningar vi gör.


      • Hei! (på finska 😉 Jo, Finland har tagit färre flyktingar, men är mindre land också. Det har uppkommit stora svårigheter speciellt med somalier. Har träffat somaliska modersmålslärare från Helsingfors/Esbo/Vanda trakten på Skolverkets konferenser, och det verkar att till och med modersmålsundervisningen är bättre organiserat än i Sverige. Finland verkar ha förstått, att man har en tillgång med flerspråkiga medborgare. – I skrifter,lagar och utåt skyltar man i Sverige om sin ”multikulturalism”, men i praktiken (när det gäller t.ex. jobb) är det endast IT-branchen och bankerna som har fattat att vi lever i ett globalt samhälle. Fortfarande ses flerspråkighet och sk. ”invandrarbakgrund” som en handikapp och inte som en tillgång. Utan att ens nämna de nationella minoritetsspråken – ty dessa är fortfarande, trots Skollagens bestämmelser, tydligen okända för de flesta rektorer, lärare och politiker.


  3. Det blev ett bra reportage i programmet. Blogga på, du är viktig i debatten!


    • Tack Odd!


  4. Hej Johan, en fantastisk insats du gör, som vågar stå upp för vad du tycker och tänker, önskar att det fanns fler sådana som du.
    Jag hoppas verkligen att ditt inslag i UR får ett genomslag när de skall ha nästa program, politikerdebatten.

    Jag tror att det är det enda tillfället att ställa alla dessa fega politiker mot väggen,

    Sen tror jag att det inte kommer att spela någon roll, för det verkar inte som att det är politikerna själva som bestämmer, det verkar nästan vara som att det är olika grupperingar av specialister som bara utreder olika frågor, och att det är de som egentligen bestämmer.
    Hopas verkligen att det snart dyker upp en politiker som lyssnar mer på fotfolket än sin egna organisation.

    I ett nästa program från UR, så hoppas jag att de inte bara låter politikerna debattera, för det är deras professionalism, istället hoppas jag att de gör ett parallellt program om vad en politiker egentligen har för agenda i allt de gör. För så som de har hanterat skolan, är jag rädd för att de hanterar allt annat i samhället också, men skolan syns nog bara först.


    • Hej Christer,
      Tack för den positiva återkoppling. Jag kommer vara med som publik under denna debatt, vi får väl se om jag får en syl i vädret.


      • För att lyckas komma tills tals, skall du nog göra som politikerna gör, ha ett antal färdig fraser och argument, som du alltid återvänder till. För på något sätt så är vi människor så funtade att det som repeteras regelbundet är det vi kommer ihåg, oavsett om det är relevant eller inte.
        Det är ju det hela reklambranschen bygger på, och politikernas valfäsk. Så ett tips kan vara att hitta ett antal starka svårslagna välgrundade fraser, de blir nog ditt bästa vapen, för egentligen är det en person som du som behöver komma till tals och sen i ett nästa steg vara med och bestämma, så att det blir någon ordning i skolan snabbt, och du verkar både våga och ha handlingskraften.

        Och jag bara hoppas att du får allt stöd som behövs från skolan som du jobbar på:)

        Christer


  5. Hej
    Har nu sett de tre programmen om vår svenska skitskola och tyvärr besannades alla mina farhågor. Vad i hela världen gör vi med våra barn. Låter amerikanska riskkapitalister tjäna storkovan på våra barns utbildning och hela framtid. Varför vågar socialdemokraterna inte klart och tydligt ta avstånd från allt vad friskolor heter. All forskning visar ju på att en segregerad skola inte bara är negativt för de ”dåliga” eleverna utan även de som har lite lättare att lära. Jag har följt dig en längre tid i debatten och jag hoppas verkligen att du får utrymme i nästa debattprogram. Skatteavdragen till lärare tycker jag är en utmärkt start för att höja statusen på läraryrket. Ni ska fan ha mer betalt än alla företagsledare tillsammans. De e ju ni som tar hand om det bästa vi har, våra barn.
    Lycka till och kör hårt


    • Tack Daniel!


  6. Det finns väl fyra huvudingångar i en diskussion om skolan.

    Huvudingång 1 utgår från det som händer utanför skolan och dess klassrum. Förändringar utanför skolan påverkar skolan. Ett exempel på denna diskussion är ett antagande om sökandet efter förklaringar till elevers förändrade skolresultat i skolpolitik, ekonomiska konjunkturer, migration och befolkningsförflyttningar etc.

    Huvudingång 2 utgår från det som händer i klassrummen är det centrala och kan förklara elevers förändrade skolresultat. Ett exempel på detta är John Hattie som framhåller kvaliteten på lärar-elevrelationer som den viktigaste förklaringsfaktorn.

    Huvudingång 3 försöker integrera såväl skolfaktorer som samhällsfaktorer i en samlad analys.

    I huvudingång 4 har vi enfaktorsförklaringar. ”Det är skolforskningens fel”, ”Det är socialdemokraternas fel”, ”Det är fel på barnuppfostran”, ”Det är lärarutbildningens fel” etc.. Det utmärkande draget i dessa förklaringar är att de framhåller fel, men också rätt. Det är således starkt normativa förklaringar.


    • Hej pär, jag tycker att det är kul att du engagerar dig i vad utbildningarna skall grundas på, och jag ser att du har fyra huvudingångar.

      Får jag bara föreslå ytterligare huvudingångar?

      Om du tycker det så har jag följande förslag, eller snarare frågor som kanske kan leda till ett eller flera nya huvudingångar:

      – Om eleverna uppvisar individuellt olika resultat, har skolan lyckas med sitt mål att ge alla elever en möjlighet till de grundläggande förutsättningar som vårt samhälle tycker att vi skall ha efter skolan, för att få ett bra och lyckligt liv?

      -För att en elev skall få det självförtroende och den självkännedom som ett barn eller en ungdom behöver för att våga stå för det de vill och det de tycker, är det så att det är betygen som är den bäst faktorn som ger alla elever ett ökat självförtroende och en ökad självkänsla inför livets alla utmaningar, eller finns det något annat redskap som vi har missat?

      -Om en elev misslyckas i ett ämne som de pedagoger som har utformat vårt skolsystem tycker är viktigt och därför ger en elev indirekt underkänt till en karriär inom ett område som inte alls eftersöker kunskaper inom det området, har vi då lyft eller sänkt den eleven?

      – Om vi har lyft den eleven pga bra betyg, har vi då gjort ett riktigt beslut om den eleven kommer in på utbildningar som också egentligen kräver helt andra kvalifikationer, som exempelvis en läkare som behöver empati och omtanke men som inte finns som ämne i det nuvarande skolsystemet.

      – Om vi sen sänker en person som bara tycker att ett fåtal ämnen är passionerade, har vi då gett vårt samhälle en förutsättning för den en person, som brinner för ett smalare område än vad själva skolsystemet prioriterar?

      Jag tror att det finns väldigt mycket som skiljer själva livet från det som politikerna vill att vi skall lära oss, för visst är det väl de som i slutänden bestämmer?

      Christer


  7. De produkter av skolan som de senare 100 åren burit upp Sverige vad gäller produktion har varit gymnasieingenjören, sjöbefäl/folk och militären med sin fantastiska fria utbildningar.
    Dessa tre utbildningar har sett till att landet har kunnat leverera användbara produkter. Var finns de utbildningarna nu?
    Och om nu en helig bok är mer av en kunskapslikare än allt annat var hamnar vi då? Copernicus version 2.0?


  8. En stor eloge för all bra läsning som finns här! Du sätter ord på de starka tvivel som jag har hyst under många år. Avsnitten om hur PIE aktivt motarbetar politiken förklarar mycket.

    Som naturvetare (civ. ing., teknisk fysik, LTH) reagerar jag på språkbruket bland dina motståndare. Här används ord som forskning och vetenskaplig som om de på något sätt skulle representera någon form av sanning. De förändringar som du beskriver, där det byts metod på löpande band utan minsta ansats till utvärdering förtjänar inte att benämnas forskning. Det är snarare kvacksalveri.

    Jag kan jämföra med programmering, som blivit mitt kall. Programmering är verkligen ingen vetenskap och nästan all litteratur kan liknas vid kokböcker (enkla lösningar på specifika problem). Jag har under 25 års verksamhet stött på två böcker som erbjudit intellektuellt tuggmotstånd. Dessa fokuserar på struktur och metodik.

    Jag tror att pedagogiken skulle må bra att se sig själv som en konstform, snarare än att slåss om vilken av de upphöjda teoretikerna som äger störst giltighet. Då kunde yrket återgå till att fokusera på viktiga frågor som t.ex. ämneskunskap. De bästa lärarna som jag har haft var kunniga och brann för sitt ämne.

    Tack för ordet!


    • Hej Henrik,
      Det där med PIE handlar om att behålla makten och tolkningsföreträdet, oavsett pris. Exakt samma mekanism som människor i maktpositioner använder och utnyttjar. Tyvärr, men det verkar vara en del av mänskligheten.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s