h1

Löner – ett klargörande!

02 september 2014

Det verkar som om en del läsare missförstått det jag skrivit angående lärarlöner. Jag upplever mig själv som ganska tydlig, kanske måste jag omvärdera den självbilden. 

När jag pratar om att höja lärarlönerna med 10 000 kronor / månad så går en del människor i taket. Är verkligen alla lärare värda så mycket pengar? Är inte andra grupper värda lika mycket? Ska inte poliser ha kraftigt höjda löner? Samtliga partier och riksdagspartier pratar om att lärarlönerna måste upp och i dessa valtider verkar man vilja trumfa varandra. Nu har LO och Svenskt Näringsliv även vaknat och menar på att det inte går att höja lärarlönerna för att man förstör den svenska modellen.

Men stopp och belägg!!! Jag pratar inte om att kliva in i avtalsrörelsen eller att ställa grupper mot varandra. Nu till mitt klargörande:

  • Jag talar inte om individer när jag talar om lärarkåren. Jag talar om kollektivet, huruvida det finns skickliga och mindre skickliga lärare handlar inte mitt resonemang om.
  • Jag talar inte om att förstöra den svenska modellen, vanlig löneförhandling ska ske som vanligt.
  • Jag talar om att satsa på lärarkåren från ett statligt håll, där avdrag med en viss summa görs i lärarens självdeklaration (mitt förslag är 10 000 kronor/månad).
  • Jag menar att denna åtgärd är en konsekvens av att staten (inklusive politiker) abdikerat sedan 1990-talet och låtit Kommuförbundet (SKL) missbruka sin ställning och montera ner läraryrket. Det man sparat i åratal behöver betalas ut i denna form av skattereduktion.
  • Jag menar att lärarkåren är den enskilt viktigaste yrkeskåren i ett samhälle – alla kategorier!
  • Jag menar att åtgärden att höja lärarnas löner på detta drastiska sätt är nödvändigt för att få en nyrekrytering för att utbilda nya lärare – alltså att få toppstudenter att välja läraryrket som ett framtidsyrke. Men också att få tillbaka lärare som lämnat läraryrket.
  • Toppstudenter kommer ställa krav på lärarutbildningen, helt säker kommer de inte acceptera en dålig utbildning. På ganska kort sikt kommer lärarutbildningen tvingas leverera – det är min absoluta förhoppning och tro.

Vi vet alla att det saknas lärare idag och att det inom en snar framtid handlar om tusentals tjänster som bemannas av obehöriga lärare. Vi vet också att det är fritt fall i PISA-mätningar när det gäller svenska elever. Vi har inte råd att vänta eller se hur det blir. Svenska riksdagspolitiker behöver agera NU! Ska det vara så svårt att begripa?

Jag behöver väl inte avsluta detta blogginlägg som jag brukar…….har ju redan gjort ett statement!

Advertisements

19 kommentarer

  1. Jag tycker att du både är tydlig och har spännande idéer. Skulle vara intressant att höra vad du tycker om lönespannet mellan lärarlönerna i topp och i botten. Ökas eller minskas?
    /fredrik


    • Hej Fredrik,
      Egentligen är jag för de gamla lönerna där man gick efter en tabell som bland annat byggde på tjänsteår och ålder. Jag tycker det är märkligt att en nyexad 27 åring kan kliva upp i samma lönenivå som en lärare som har kanske har jobbat i 30 år. Så här tycker jag det är helt fel. Sedan är det ju marknadskrafter som styr – i Stockholm är lönerna högre tack vare att det är större konkurrens om lärarna. Det är inte heller så roligt. När det gäller de skickligaste lärarna tycker jag att de ska premieras, många gånger är de en motor på sin skola och det ska belönas.


      • Om man ser till vad ekonomer och forskning inom ekonomi påtalar, så finns det inget som helst stöd i någon forskning om att större löneskillnader skulle leda till bättre löneutveckling för massan, tvärtom så påvisar t.o.m. OECD att minskade inkomstskillnader gynnar den ekonomiska tillväxten samt leder till en bättre löneutveckling.
        Det är idag enbart de fem högerpartierna som enträget med huvudet i sanden försöker driva på för större klasskillnader, trots att det inte finns någon relevant forskning som stödjer deras ekonomiska politik.
        Det vore även på sin plats att lärarnas organisationer tog åt sig lite av vad som påtalas rent forskningsmässigt. När allt kommer till kritan så skall vi ju bygga vår utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.


  2. Det var dock avskräckande om man bytte till lärare från annat yrke, när jag har sökt jobb i GBG kommun så har man fått höra att man inte kan få en sådan lön enbart bara för man inte jobbat så länge…


    • Fredrik,
      Ett tydligt feltänk av Göteborg och ännu ett tecken på att kommunerna begriper.


  3. Jag tycker nog att du varit tydlig. Gällande poliser tog jag upp detta i ett svar på en kommentar från en annan läsare, som ifrågasatte om inte andra yrkesgrupper också behöver ett lyft.

    Jag håller med om det du skriver om löner.


    • Det finns ju ett antal vårdyrken och yrken inom socialtjänst etc. som har längre utbildning än de kortast utbildade lärarna och förskollärarna. Ingen kan heller hävda räddande av människoliv och svår myndighetsutövning innebär lite ansvar. Det är utan tvekan så att det finns lärargrupper som kan behöva stå tillbaka för andra istället för tvärtom.


      • Har inte sett att Johan resonerar om detta och jämför med andra grupper. Han talar om lärarkollektivet, och i detta håller jag med. Det betyder inte att jag menar att andra grupper inte skall kämpa för samma sak eller att dessa skulle vara mindre värda än vad lärarkollektivet är.

        Om man ger budskapet att alla som vill bli lärare får en bra lön, ökar det intresset. Om man ger budskapet om att det är bara de som bedöms vara duktiga och att det bara finns ett antal platser, blir det nog tvärtom. Det blir alltid risk för godtycke då något värderas efter egenskaper, istället för att bedömas efter ”ren fakta”, som ålder, tjänsteår, utbildning mm.


      • Nej, det är egentligen du som tillför dimensionen att vi behöver jämföra oss med andra grupper då även polisyrket behöver uppvärderas.

        Missar du sen att det är framför allt skillnader i utbildning som jag för fram som kriterie för varför det ska vara skillnader mellan olika lärarkategorier. Det är väl ”ren fakta”/formella kriterier om något även om jag förstås menar att det samvarierar med ansvar, betyg, kunskaper och i stort sett allt det som gör att lärare klarar ett svårare uppdrag.

        Begränsat med antal platser så att de med sämst förutsättningar sållas bort är det särklassigt bästa sättet att höja nivån på kompetensen. Det är ett gediget utprovat system som är bättre än alla andra alternativ.


      • Nej, jag svarade bara på en annan läsares kommentar, som Johan väljer att ta upp i det här inlägget som om detta dominerade kommentarerna.

        Nej, jag missar ingenting. Och eftersom det jag skriver inte är någon motsättning till det du skriver, behöver vi knappast ta upp det för diskussion eller vara taskiga mot varandra. Eller hur?


  4. Jag tycker att du har flera poänger här Johan.

    Men problemen med lön och tillgång till lärare varierar. Inom matematik finns det som bekant en stor brist. Vad säger du om Jan Björklunds förslag om att ekonomiskt premiera studenter som vill utbilda sig till t.ex. matematiklärare?

    Om jag nu ska krångla till det så kan man fråga sig om människor med lika lång utbildning och som ska arbeta inom samma skolsystem, t.ex. gymnasiet, ska ha olika ekonomiska premisser beroende på tillgång till lärare.


  5. Lärarnas löner är ett ekonomiskt problem för kommunerna och ett avdrag minskar ju skatteintäkterna för kommunen så på så sätt hjälper det kanske inte. Sedan skall man kanske fråga sig om alla lärare har så låg lön i jämförelse med andra yrkesgrupper med liknande utbildning. Det är kanske inte alla som skall ha 10 000 kr i påslag. Kanske skall man börja med arbetssituationen. Jag har besökt klassrum där ljudvolymen är sådan att skyddsombuden skulle ingripa om de gjorde sitt jobb. Vi måste inse att alla barn inte fungerar i den vanliga skolan. Inkluderingen har gått alldeles för långt. Sedan har vi problemet med de svaga eleverna som inte hänger med och blir ett växande problem ju högre upp i skolsystemet som de kommer. Vi måste förstå att vi inte hjälper de här barnen genom att flytta upp dem till nästa nivå när de inte har de kunskaper som behövs. Vem är naiv nog att tro att de, som är svaga, skall kunna ta igen det som de behöver i nästa årskurs när de samtidigt skall lära sig nytt? Och ämnesöverskridande samarbeten. Tillför de något mer än massor av extra arbete och planering? Tror inte det. Avlasta lärarna, tvinga inte kvar dem i skolan bara för att. Det finns mycket att göra för att öka intresset för läraryrket generellt. Men lönerna då? Jag står för individuell lönesättning även om det är svårt och jag anser att vi måste tro att lärare blir bättre med åren och att det skall avspeglas i lönen. Vill vi sedan få lärare med samma utbildningsnivå som civilingenjörer, ja då måste vi drastiskt höja lönerna för de lärargrupperna. Det är då gymnasielärare som är behöriga att undervisa alla kurser i matematik, fysik och kemi som vi måste satsa på.
    Nu tror jag mig veta att facken inte hyser något som helst intresse att låta marknaden vara med och bestämma och inte heller har de något intresse av att se att gymnasielärare med en svårare utbildning än andra gymnasielärare får en högre lön så …
    En civilingenjör har en ingångslön på 30 000 kr och tjänar efter 20 år i yrket i genomsnitt 57 000 kr. Vem tror att de duktiga studenterna väljer att bli lärare?


    • Nicklas,
      Läs blogginlägget igen – nej alla yrkesgrupper ska inte ha lönepåslag med 10 000. Blogginlägget var ett klargörande från min sida. Sen kanske inte alla håller med mig, men det är ju en annan fråga.
      Och jo, lärarna har väldigt låg lön i jämförelse, som du själv tar upp när det gäller civilingenjörer. En VVS-montör har i genomsnitt en femhundring mer i månadslös.


  6. Håller med Nicklas när det gäller differentiering av lärarlöner. När man ska motivera för höjda lärarlöner pekar man ofta på att för 50 år sedan hade lärare lön som en riksdagsman. De lärare som hade så hög lön var adjunkterna och lektorerna (ännu högre) medan lågstadielärare och mellanstadielärare (folkskollärare) hade betydligt lägre lön. I dag är det alldeles för liten skillnad mellan de olika lärarkategorierna.

    Redan i behörighetskraven till lärarutbildningen är det stor skillnad i krav för de olika lärarkategorierna. Ska du bli lärare i matematik, fysik eller kemi ska du gå det naturvetenskapliga (ev. tekniska) programmet som är det i särklass svåraste, med tunga kurser i matematik och naturvetenskap. Jag ska ge ett exempel på hur snett skolan värderar utbildning. För att undervisa i de tekniska ämnena på gymnasiets teknikprogram krävs en civilingenjörsexamen. En yrkeslärare har den i särklass kortaste teoretiska utbildningen av alla lärare. De ska ha arbetat i sitt yrke, men det har oftast även civilingenjörerna gjort. I skolans värld har yrkeslärare samma lön som civilingenjören, men utanför skolans värld tjänar civilingenjören dubbelt så mycket som yrkesläraren skulle göra. Skälet till att yrkeslärarna passerat gymnasielärarna i teoretiska ämnen (med tre ggr. så lång utbildning) i löneligan är tillgång och efterfrågan. Så kommer det att bli på lång sikt även när det gäller lärare i ma, fy och ke – läraryrket kan inte konkurrera med civilingenjörsutbildning, läkarutbildning etc. Till dess man upptäcker detta problem, som redan är akut, är det eleverna och på sikt svensk industri och forskning som blir lidande.


  7. En generell kommentar är att hur gärna man än vill, och med viss rätt, diskutera differentiering av löner och svårigheter i ämne/yrkesinriktning är det en fullkomligt omöjlig väg att gå för att nå högre lön och status; det fungerar blott och bart som ett härska och söndra. Gefundenes fressen för arbetsgivarparten. Under ”uskens” tid hade gymnastiklärare samma (tariff-)löneutvckling som andra lärarkategorier med – nota bene – två timmars lägre usk för ansvaret att planera och genomföra idrotts och friluftsdagar. Detta väckte ont blod men min kommentar var då som nu att det var bara att gratulera till en bra förhandling och därför något för oss andra att använda oss av. Detsamma gäller förstås löner.


  8. Sören

    Inom andra yrkesområden är man införstådd med att mer avancerad och krävande utbildning ger högre lön. Läkare har dubbelt så hög lön som sjuksköterskor som i sin tur har högre lön än sjukvårdsbiträden. Civilingenjörer har betydligt högre lön än högskoleingenjörer.

    Du har antagligen rätt i att det skulle vara svårt att differentiera lönerna idag, dels därför att djupa och omfattande kunskaper inte värderas i skolans värld och dels därför att lärarförbundet direkt skulle sätta sig på hasorna – de fick ju ett rejält lyft när de tog emot muta av Göran Persson i samband med kommunaliseringen.

    Svensk industri, svensk forskning, svensk sjukvård etc. är beroende av hög kvalitet i gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program. Det har inte uppmärksammats särskilt mycket att resultaten, i TIMSS internationella kunskapsmätningar för gymnasiet i matematik och fysik, sjunker katastrofalt. 1995 var Sverige i topp och 2008 intog vi en bottenplats.

    Antalet examinerade fysiklärare respektive kemilärare kan räknas på fingrarna. Av examinerade mattelärare är det få som klarar av att undervisa i mer än matte ett och två. I teknikämnet i gymnasiet är 9% av lärarna behöriga. Inom 5 år har kommunerna bara en väg att gå: Erbjuda civilingenjörer, matematiker och naturvetare, inom industrin och högskolevärlden, 50 000 i månaden. Det innebär också att kommunerna kommer att tvingas höja lönerna till samma nivåer för dagens fungerande lärare i dessa ämnen. Det blir en dyr nota för att behålla jantelagen!


    • Jag har t o m hört från en relativt nyutexaminerad f-6 lärare att det är vanligt att de med hennes utbildning söker sig till förskoleklass och t o m förskolan eftersom lönen är ungefär densamma som i ”skolan” men kraven och framför allt pappersarbetet är lindrigare.


  9. Fakta är att LF fick nålpengar 1990, att förbundets ledning accepterade det och rekommenderade sina medlemmar att svara ja var inget annat än en skandal, och hur övertalningskampanjen gick till var detsamma – jag vet ty jag var med.
    I sak har jag egentligen inget att säga apropå ditt svar annat än att det är lite mer komplicerat än så. Dels är det förstås en fråga om tillgång och efterfrågan. Det ger idag ma/no-lärare riktigt bra löner vid nyanställning – precis som det ger förskollärare det av samma anledning. Dels läggs parametrar in utöver direkt ämnesutbildning som de facto har betydelse för förutsättningarna för elevers studieresultat. Svåra att mäta men inte desto mindre viktiga. Att utbildning ska betala sig är en självklarhet – men inte i Svensk offentlig sektor. Jag har för övrigt inte hävdat att det är svårt att differentiera lärarlönerna, men hur undvika godtycke och dito diskussioner är desto svårare.


  10. Några funderingar…

    Jag upplever, (och det är kanske århundradets underdrift), att mǻnga av de beslut som kommit att styra den svenska skolans utveckling över de senaste 30 åren, har varit bristfälliga.

    Utan att dyka ned i frågan om exakt vad, vem, hur och när, så skulle jag också hävda att ingen egentligen hade dagens situation som mål för var skolan skulle befinna sig 2014; utan att resultat är en konsekvens av beslut som inte haft de positiva effekter som man förväntat sig, och, beslut som haft negativa effekter som man inte förutsett.

    Och, trots alla ”goda” intentioner, så har det på många sätt gått (och för att kanalisera Astrid Lindgren), ”åt pipsvängen”.

    Jag tror det finns flera angelägna insikter och lärdomar att dra, både generellt, som i relation till argumentationen kring högre löner.

    Bland annat, (i all hastighet)

    (a) att goda intentioner inte betyder någonting i en direkt kollision med verkligheten

    (b) att flera grundläggande antagande som idag cirkulerar inom olika delar av skolsystemet och politiken, (med stor sannolikhet) inte håller

    (c) hur avgörande det är vid komplexa beslutssituationer (som de här) att fokusera på ‘kostnadssidan’, inte, ’tillgångssidan’, d.v.s., att identifiera, kvalificera och kvantifiera risker och negativa effekter.

    (d) att använda sig av scenarier för att uppskatta och utvärdera hur ”robust” eller ”fragile” ett beslut är i förhållande till (oförutsedda) störningar eller förändringar i omvärlden, eller för fel i underliggande antaganden.

    (e) att inte rulla ut dramatiska (omfattande) förändringar direkt i fullskala

    (f) att göra en grundlig översyn av internationella erfarenheter

    Jag målar medvetet med en bred pensel här, delvis för att jag tror att det är viktigt att ta några steg tillbaka och fånga in ett mycket bredare och djupare perspektiv.

    För det är inte bara (som jag ser det) enskilda beslut som har gått snett i ett i övrigt fungerade system, utan snarare hela processen som är allvarligt ur led…



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s