h1

Bästa skolkommun – vilket trams!

05 september 2014

Nyligen kom Lärarförbundets (LF) rankning ”Bästa skolkommun”, länk. Det finns faktiskt professorer i pedagogik som på fullt allvar tror att denna rankning är facit över hur en bra skolkommun ska vara. Jo det är sant! Helt otroligt, eller hur? Själv säger jag bara – vilket trams! Detta är en partsinlaga från Lärarförbundet som speglar deras intressesfär, vilket i och för sig är korrekt utifrån LF:s uppdrag.  Nu vill jag verkligen inte ta ifrån glädjen från de kommuner som kommit högt på LF:s rankning, ni kan skåla i champagne och fira att ni jobbar systematiskt med skolfrågor (obs: ingen ironi från min sida). Jag vill också påtala att alla kommuner som ligger långt ner i rankning eller har tappat – det kan faktiskt vara så att ni är en ganska bra kommun, men ni uppfyller inte LF:s kriterier för vad de anser vara en bra skolkommun – eller rent av bästa skolkommun. Men om jag tittar på kriterierna och kommenterar dem:

1. Resurser till undervisning
Min kommentar: Vad menas med detta? Vad då för resurser? Rätt material, många speciallärare, resurspersoner, små grupper – vad menas med resurser? Helt oklart och helt godtyckligt.

2. Utbildade lärare
Min kommentar: Mycket viktigt med utbildade lärare. Men innebär det att läraren ska jobba med det ämne som läraren är behörig i eller är det ok att kvacka? Är det ok med lokal behörighet för att uppfylla detta kriterium?

3. Lärartäthet
Min kommentar: John Hattie menar att det inte finns någon koppling med små klasser och goda resultat. Hur menar Lärarförbundet? Det finns framgångsrika skolor med 32 elever i varje klass och det finns skolor som har 18 elever i varje klass där halva klassen misslyckas. Vad har lärartätheten med framgångsrika skolkommuner att göra? Här kan jag endast se att fackförbundets intresse att deras medlemmar ska få mindre arbetsbörda som enda orsak. Eller har jag tolkat det fel?

4. Friska lärare
Min kommentar: Det är givetvis viktigt med friska lärare och en stor andel sjuka lärare på en arbetsplats är ett mycket dåligt tecken. Men vad menas egentligen med denna punkt – är det andelen långtidssjuka, lärare som gått in i väggen eller en kommun som har en generellt dålig personalpolitik eller rehabprogram? Oklart!

5. Lärarlöner
Min kommentar: Jag är den första att skriva under på att lärarlönerna spelar roll, stor roll. Ändå ser vi att det på landsbygden och i små städer är lönerna lägre och att konkurrensen i storstaden är större och därmed högre löner. Detta visar ett marknadsmässigt sätt att se på lön, där tillgång och efterfrågan styr. Däremot har det ingen kvalitativ inverkan på skolans kärnverksamhet, det vill säga att se till att eleverna får med sig kunskaper.

6. Kommunen som avtalspart
Min kommentar: Vad??? Jag fattar ingenting vad det har med skolkvaliteten att göra. Innebär det att om kommunen trilskas så är det en dålig skolkommun. Jag fattar faktiskt inte vad detta har med skolkvalitet att göra.

7. Andel barn i förskolan
Min kommentar: Är det så att andelen barn i förskolan påverkar verksamheten eller är det så att personalen blir stressad över att ha för många barn? Är det sista så kan jag förstå att LF tar upp det som en kriterium som fackförbund.

8. Betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9
Min kommentar: Mycket viktig punkt – hur lyckas skolan med sitt kärnuppdrag. Det är ju förfärligt att elever kan gå 9 år i grundskolan utan att lära sig läsa flytande eller att de fyra räknesätten sitter. Detta borde det vara mer fokus på från alla håll. Även när det gäller ”snällebetyg” och ”glädjebetyg” från lycksökare inom friskolebranschen – alltså inte alla hårt arbetande friskolor som gör ett bra jobb,utan de som förstör för alla genom att höja sin attraktion genom att sätt för höga betyg.

9. Betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex.
Min kommentar: Vad är detta för index? Är det LF:s eget påfund och i sådana fall vilka godtyckliga kriterier gäller för detta index. Är det något nytt SALSA som LF har tagit fram? Mycket suspekt tycker jag.

10. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9
Min kommentar: Viktig punkt och så oerhört tragiskt att svensk skola inte kan leverera detta. Skandal säger jag!

11. Andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till Likvärdighetsindex.
Min kommentar: Åter igen detta index. Om det är SALSA så är det helt uppåt väggarna. Förvisso finns det forskning som säger att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar mycket, men att redan från början ha med lägre ställda förväntningar på elever med sämre förutsättningar som var fallet i SALSA innebär bara att man cementerar dessa elever. Och har det verkligen med skolkvaliteten att göra? En annan sak som är intressant i detta fall är att om en kommun tar emot många nyanlända flyktingar så torde detta värde sjunka. Hur många nyanlända tog Vellinge emot?

12. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år
Min kommentar: Är det ett kriterium för en god skolkommun? Vore det inte bättre att mäta andelen avhopp från gymnasiet i procent? Om en kommun har många nyanlända (t.ex. Södertälje) som rimligtvis inte kan få alla dessa ungdomar att klara av gymnasieutbildningen inom 4 år – hur påverkar det? Är kommunen dålig då?

13. Andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier
Min kommentar: Kan vara ett viktigt kriterium, men det behöver inte vara det. För visst kan en kommun vara en bra skolkommun utan att alla elever är behöriga till högskolan. Det finns ju faktiskt program på gymnasiet som inte är förberedande till högskolan och det innebär att det inte går att dra slutsatser om kommuner utifrån detta kriterium.

14. Övergång till högskolan
Min kommentar: Kan vara ett viktigt kriterium, men frågan är om inte en kommun kan vara en bra skolkommun utan att få iväg nybakade studenter till högskolan. Det säger ingenting om kvaliteten i grundskolan.

Som ni märker tycker jag att Lärarförbundets rankning om ”Bästa skolkommun” är högst godtyckligt och enligt mig är den inte bra. Nu kanske en och annan har en annan åsikt och det står alla fritt. Sedan detta blogginlägg skrevs har jag av Anna Kaya fått tips om ett PM, länk där flera av mina ställda frågor besvaras, tack för det och dåligt av mig. Ändå tycker jag rankningssystemet inte är bra och en del funderingar lämnas obesvarade.  

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

13 kommentarer

  1. Hej Johan!

    Många av dina frågor besvaras i det bakgrunds-pm Lärarförbundet publicerade, vet inte om du (eller dina läsare) har läst det?

    http://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1409637067/069189d996ae4bcb15382b17de02185c/Bakgrundspm_bastaskol_2014.pdf

    Att de har med ”antal barn inskrivna i förskola” handlar om att förskola är en faktor för skolframgång. Det står mer om det på deras webbplats: https://www.lararforbundet.se/artiklar/vad-ar-basta-skolkommun-fragor-och-svar

    Men, om jag ska tycka något också så tycker jag nog att denna rakningslista säger precis lika lite som alla andra liknande listor. Fast det säger ju Jonas Vlachos betydligt bättre: http://ekonomistas.se/2013/10/12/gar-det-att-lita-pa-kommunrankingar/


  2. Lärarförbundets ranking ser ut att bygga på grovt tillyxade siffror, men det kanske är enklast att få tydliga poäng så. Det finns märkligheter i mätningen. Örkelljunga har på ett år gått från plats 280 till plats 7. Utifrån resultatet skulle LF kräva en statlig skola snarast. Gör de det?


  3. […] Du kan också läsa Johan Kants blogg om Lärarförbundets ranking, HÄR. […]


  4. Jag ifrågasätter siffornas gilitighet. I den kommun jag jobbar i har vi en jkla massa resurser, både lokalt och centralt. Jag har svårt att se att man kan ha så mycket mer resurser. Och jag kan påstå att skolan i kommunen i princip kan ge alla elever det de behöver. Ändå ligger vi väldigt långt ner på ”resurser”. Alla högstadieskolor i kommunen ligger dessutom på positiva salsasiffror.


    • ändå ligger vi långt ner på listan på betyg och likvärdighet.


  5. Hej Johan!
    Läst din blogg med intresse då och då. Idag stötte jag på följande inlägg av Tino Sanandaji(http://www.tino.us/). Han har skrivit om ”Skolkrisen inte friskolornas fel” : http://www.realtid.se/ArticlePages/201409/02/20140902121436_Realtid996/20140902121436_Realtid996.dbp.asp
    Artikeln borde intressera dig.


    • Hej Mats,
      Jag kollar. Tack!


  6. Jag håller med dig i din kritik av denna ranking.

    En fråga som jag ställer mig är om vi ska ta all ranking av utbildningsverksamhet med en nypa salt eller om vi tycker att ranking fyller en funktion?

    Om det sistnämnda, vilka funktioner fyller dessa rankinglistor över bästa skolor, bästa skolkommuner eller bästa länder (t.ex.PISA)?

    Om vi ska ha ranking, vilka kriterier är det då som ska vara vägledande?


    • Pär,
      Jag tror att vi ska använda PISA på ett sådant sätt att vi tittar på vad det är för resultat våra elever har och vad det är de inte klarar och därifrån förbättra just dessa områden. När det gäller enskilda skolor och kommuner får vi väl titta på vilka som inte ser till att alla elever lär sig grundläggande kunskaper, det vill säga fullständiga betyg. Inget svårare än så.


  7. Jag skrev följande i Facebook, efter att ha sett både en UR-program om idéhistoria om BILDNING, och en annan om skolan: ”Tittar på SVT Forum och Per Kornvall och är (fortfarande!) upprörd av det som jag fick veta genom It´s Learning – att åtminstone en av stadens kommunala gymnasieskolor genomförde en läs-och-skriv-test under uppstartsveckorna. Inte upprörd på grund av att de genomförde det – tvärtom, en eloge till den skolan! MEN! Detta skulle ju göras under LÅGSTADIET! Minns alltid en specialpedagog (som hade en bakgrund som låg-och mellanstadielärare) och hennes berättelse om en etta, där ALLA elever hade knäckt läskoden till vårterminen….. Märk väl: I FINLAND (som fd. officer J. B: gärna vill använda som exempel men aldrig har tagit några lärdom av…) håller man stenkoll på ettorna och tvåorna. Åtgärderna sättes in från ÅRSKURS 1, om man har svårt att hänga med. Koncentrerade, ofta ganska kortvariga, ibland individberoende även långvariga och/eller smågrupps/enskildsbaserade insatser, helt enligt modern specialpedagogisk SVENSK forskning. VARFÖR kan inte svenska lärare begära insatser för sina elever? (KAN det möjligen bero på den omöjliga ekvationen av ”elevpeng” + ”köp-och-sälj” ÄR INTE LIKA MED (åtminstone inte ”kunskap”) =skola för alla?”.
    – Jag, med bakgrund från Finland, dotter till en ”kansankynttilä” (”folkljuset”) – bildning- och kulturspridare av den ”gamla” sorten, instämmer med idéhistoriker, sociologer etc. i det, att det gamla bildningsidealet har övergivits. I gott och ont – fast jag är numera ganska så övertygat att det är mest ont. ”Det är synd om människorna”….. sade redan den gode Strindberg 1902.


    • Bildning- det är numer ett fult ord i Sverige. Hittills kan jag inte komma på en enda politiker som kommit med ett klasiiskt citat eller har sagt något uttalande som kan visa att vederbörande har en god bildningsbakgrund. har de det så häller de tyst. Nej, det är bara IT och det nya som gäller… Säger misantropen Charlotta ( ironiskt nog får jag be om ursäkt för ev. stavfel, jag skriver från en konstig dator som inte låter mig gå tillbaka i texten för att kolla den;-) )


      • Mirja och Charlotta,
        Ett annat mycket fult ord är undervisning. Här har vi ett gigantiskt problem i svensk skola, där oerhört mycket har förstörts på grund av att lärarna inte fått undervisa. Ett blogginlägg på detta ämne kommer så småningom.


      • Det har du verkligen rätt i! Jag står ju ”utanför” skolvärlden, som förälder, men har ändå förundrats över hur mycket annat än just undervisa som lärare ska hålla på med- som alla dessa ifyllda IUP:er, utvecklingssamtal varje termin etc- det kan knappast vara ökad adminnistration som gjorde att lärare en gång ville bli lärare…

        En annan sak jag undrat över är barns behov av kontinuerlig, visserligen kanske trist, men nödvändig sk intraggling och innötning av ett ämne för att något ska fastna. När jag var på introduktionsmöte i dotterns skola så talade man om NO- och SO-ämnen och lärare. Inte om biologilärare, kemilärare , historielärare, samhällskunskapslärare, utan allt lärs ut i block. Några veckor biologi, sedan några veckor kemi och så vidare. Jag antar att man har någon ny fantasisk pedagogik bakom detta som inte fanns på stenåldern ( som dottern kallar min högstadietid)= 1976-1979. Då läste vi kemi, biologi, fysik, historia, religion, samhällskunskap och geografi varje vecka- jag tror att eftersom vi hade det varje vecka så nöttes det hela in bättre än om vi hade haft det i block. Dessutom, var man dunderförkyld i en o en halv vecka så hade man inte missat så mycket, nu får de ta igen så mycket vilket visar sig direkt på betyget. Jag tror att dela upp ämnen i block , som man nu gör både på högstadium och gymnasium , bidrar till att eleverna i slutändan KAN mindre och kommer ihåg sämre.

        Ja, ja- jag är väl en sådan där gammal gnällkärring som tycker att allt är bättre förr, men skolan är så viktig och jag är orolig!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s