h1

Per Linell – denna gigant!

16 september 2014

En av de böcker som tveklöst har påverkat mig mest är Människans språk av Per Linell. Det var lite av en slump som jag kom i kontakt med boken. Efter examen från Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) i december 1999 ville jag inte börja jobba mitt i ett läsår. Jag bestämde mig för att studera en termin till och under denna termin söka jobb. Det blev praktisk svenska, 20 poäng (30 hp) och där stötte jag på boken. Det var en riktig käftsmäll jag fick, en kognitiv konflikt som har påverkat mig konstant sedan dess.

Vem är då Per Linell? Professor i språk vid Linköpings universitet, länk.

Egentligen anser jag att alla lärare borde läsa denna bok, oavsett om man jobbar som svensk- eller slöjdlärare. Varför kan man fråga sig. Det handlar om det mest grundläggande till hur och varför vi lär oss – språket. Vad händer med människan som har ett språk och vad händer med människan som har ett bristfälligt språk? Vad händer med abstrakt tänkande och vad händer med sociala kontakter? Spörsmål som vi dagligen behöver tänka kring och förhålla oss till i skolan.

Jag har tidigare refererat till denna bok när jag diskuterat kring diagnoser, men boken är så mycket mer än så. Se bara kapitlen:
1. Människan som språkvarelse (språket och andra kommunikationssystem)
2. Språklig uttrycksförmåga och intellektuell, emotionell och social utveckling
3. Språket och kulturen
4. Språkutveckling – samspel mellan individ och miljö
5. Språkförmåga – arv eller miljö
6. Språkliga enhet och regler
7. Talets ljudstruktur
8. Lexikonet – ord och ordbetydelser
9. Grammatiken hos meningar och satser
10. Textlingvistiska perspektiv: Kommunikationens progression
11. Pragmatik
12. Talat och skrivet språk
13. Produktion, perception och förståelse av yttrande
14. Individernas varierande språkbehärskning

Jag vill inte påstå att boken är lätt, snarare ska jag säga att den kräver rätt mycket av sin läsare. Den tar dock upp avgörande frågor kring hur vi fungerar som människor och boken ger svar på många elevers tillkortakommanden i skolan och öppnar upp för hur vi kan hjälpa dem. När det gäller mig personligen har boken haft en avgörande betydelse till hur jag förhåller mig till och bemöter elever.

Jag tänker nu citera ett stycke ur boken: ”Inledningskapitlet gav en viss allmän översikt över de olika funktioner – kommunikativa, individcentrerade och gruppsammanhållande – som språket tycks ha för den språkanvändande individen. Att säga att språket har dessa funktioner är naturligtvis desamma som att säga att språket spelar en viktig roll i individens liv. I det här kapitlet skall vi närmare studera och exemplifiera språkets betydelse för individens kognitiva och kommunikativa prestationer. Framför allt skall vi titta på sambandet mellan, på den ena sidan, språklig uttrycksförmåga, tillgången till olika språkliga uttryck med därtill hörande begrepp och till olika sätt att variera språket i olika situationer, och, på den andra sidan, individens prestationer på bl a följande områden:

varseblivning av olika ting i omvärlden,

förståelse och tolkning av omvärlden,
igenkänning och minnen av ting och episoder,
koncentration och uppmärksamhet,
problemlösning och organisation av tänkande,
bearbetande av emotionella problem,
organisation och styrning av handlingar,
samarbete med andra och påverkan av andra,
utvecklande av social identitet, självförtroende och social gemenskap

Det är förstås omöjligt att avhandla dessa ämnen uttömmande – därtill skulle det krävas åtskilliga tjocka volymer. Men genom att peka på en hel del exempel, både observationer ur vardagslivet och resultat av psykologiska experiment, hoppas jag kunna antyda arter av sambandet mellan språk och individens kontakt med den fysiska och sociala omvärlden. Vi kommer att finna att språket påverkar vår verklighetsuppfattning”
(Per Linell, Människans språk, Gleerups 1978, sidan 31).

Jag tror att ni alla förstår hur viktig denna bok är. Det är lätt att tänka att man inte behöver läsa den, för man förstår detta i alla fall, men så enkelt är det inte. Linell går på djupet i dessa frågor och kommer få dig att tänka till inte bara en gång utan femtielva gånger. Läs boken – det kan vara en av de bästa böcker du någonsin läst!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

 

Annonser

3 kommentarer

  1. Jag håller med dig vad gäller Per Linell. Jag använde en av hans böcker, från 1998 om ett dialogperspektiv, i min avhandling om medarbetarsamtal.

    Dock kom jag under mitt avhandlingsprojekt i en annan kognitiv konflikt mellan å ena sidan det socialkonstruktivistiska perspektiv som Linell, Giddens med flera kan sägas tillhöra vad gäller synen på hur människor kommunicerar, å andra sidan den kritisk realistiska ansatsen som Margareth Archer står för.

    Men min kognitiva konflikt sträcker sig längre än så. Människan kan objektivt endast vara på ett sätt.

    Hur ska vi då hantera att det inom olika vetenskaper finns olika antaganden om människan, t.ex, som en rationell individ med medfödda rationella egenskaper inom viss ekonomisk teoribildning eller som en människa som lär sig genom social interaktion och kontakter med sin omgivning (socialkonstruktivism)?

    Och hur kan lärare, forskare etc. både hävda att människan utvecklas i samspel med sin omgivning och att det finns en objektiv kunskap om denna människa?


  2. Pedagogiska käftsmällar är intressant. Påfallande ofta, kanske alltid, är aha-upplevelsen nämligen helt ämnesoberoende. Min käftigaste smäll fick jag när jag snyltade in på lärarutbildningen i Kalmar där herrar Johansson och Kihlborn höll en veckoslutskurs i matematik – och min världsbild blev, ja som att upptäcka att man inte måste ha en teve framför soffan, och att soffan dessutom kan stå rakt ut med gaveln mot väggen. En ”Jazå du tencker zååå” (med den skillnaden att jag tog åt mig råden).

    Det jag lärde mig under två intensiva dagar matematik har jag kunnat tillämpa i alla skolämnen, bild, svenska, rubbet. Bra pedagogik funkar oavsett ämne. Viggos historia om när dottern lärde sig cykla skulle kunna ses som essensen av en hel lärarutbildning.


  3. Det var länge sen jag läste den, men kommer ihåg att jag också fick aha-upplevelser. Kanske jag skall läsa om den – finns nog kvar någonstans bland mina böcker (om jag köpte den – var fattig student då).



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s