h1

Ska RUT för läxläsning tas bort?

12 december 2014

Från och med nästa år har regeringen föreslagit att RUT-avdrag för läxläsning tas bort. Nu kommer det inte bli så eftersom det vankas nyval den 22 mars. Vad som händer därefter vet vi inte. Men frågan om RUT-avdrag för läxläsning är ändå en mycket intressant fråga. För är det så att denna möjlighet tas bort så helt plötsligt blir det uppenbart att läxläsning är skolans ansvar, något som RUT-avdraget har befriat vissa skolor ifrån. När jag skriver vissa skolor, så menar jag ju givetvis de skolor där föräldrarna är tillräckligt stadda i kassan att de har möjlighet att betala för att deras barn ska få en privat läxläsare.

Så här skriver Sveriges Radio, Ekot: ”Regeringens förslag på att avskaffa skatteavdrag för privat läxhjälp riskerar att drabba elever med behov av särskilt stöd. Ekot har träffat en orolig förälder som använt sig av läxrut” .I Sveriges Radio gick det att höra ett inslag den 20 november om läxrut, här är länken. Här är inslaget i ren text:
”Flera av de föräldrar som anlitat privat läxhjälp har barn som är i behov av särskilt stöd. Ekot har träffat Henrik Steen, vars dotter hade problem med matematiken i flera år utan att få tillräckligt stöd i ämnet från skolan. Till slut bestämde sig Henrik för att anlita privat läxhjälp, något som dottern varit nöjd med.
– Jag tror inte ens att jag hade haft godkänt nu utan henne, säger hon.
Vad har du för betyg nu då?
– E, men jag är ändå nöjd med det. Hade jag inte haft det hade jag legat på botten nu, säger Henriks dotter.
En rundringning som Ekot gjort, till 15 olika läxhjälpsföretag, vittnar om att flera av de som utnyttjar läxrut gör det för att de har barn som är i behov av särskilt stöd. De vi kontaktar uppger att det rör sig om drygt hälften av deras kunder. På mindre orter verkar det vara något vanligare än i storstäderna. Bilden bekräftas av Eva Odencrantz Erickson, som äger ett läxhjälpsföretag i Leksand.
– Ja, det är nästan allihopa. Jag kan säga att det är nästan 90 procent som inte kan få den hjälp de behöver i skolan och behöver mer individualiserad undevisningen, vilket ju det här är. Man sitter en elev och en lärare, säger hon till Ekot.

Enligt skollagen ska alla elever få den hjälp de behöver för att utvecklas i skolan. Men när Skolinspektionen gör sin regelbundna tillsyn på skolorna är det brister i särskilt stöd som är den vanligaste anmärkningen. Förra året fick 7 av 10 grundskolor kritik för brister i särskilt stöd.

Från årsskiftet föreslår regeringen att ta bort skatteavdraget för privat läxhjälp i hemmet. Som Ekot tidigare har berättat tror flera läxhjälpföretag att många kommer att välja bort den privata läxhjälpen då. Föräldern Henrik Steen är en av dem som inte längre kommer att ha råd.
– Det var ju dyrt redan innan. Det är inte som att jag tycker att det är kul att betala 18 000 kronor om året på det här som jag redan betalar skatt för och som jag kan tycka att jag har rätt till som medborgare, säger han.
Huvudargumentet mot läxrut är att det inte bidrar till en likvärdig skola, därför vill både Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet att avdraget tas bort.
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets nya ordförande, känner till att läxrut har används på det här sättet, men menar att det är skolans ansvar att hjälpa de eleverna som har behov av särskilt stöd.
– Problematiken med läxrut är ju att den bara kan användas av föräldrar som har en lön men alla barn i Sverige har rätt att få det stöd de behöver och då måste man kunna garantera det här inom skolan, säger hon.

Men föräldern Henrik Steen har inget förtroende för att läxhjälp i skolan är en bra lösning för hans dotter.
– Nej, inte alls, vad är det egentligen som har förändrats gentemot tidigare? Skolan har väl alltid haft krav på sig att alla elever ska få den hjälp de behöver, så länge jag kan minnas och man har ju misslyckats med det, säger han”.

Men vad är då problemet anser jag? Det är framförallt två problem. För det första befriar köpet av läxhjälp skolans ansvar att hjälpa eleverna med läxorna. För det andra blir skolan än mer segregerad. De elever vars föräldrar har det gott ställt kan punga upp med de slantar det kostar att få en egen privat läxläsare, medan gänget med föräldrar som inte har dessa möjligheter snällt får förlita sig på sig själv. Om det är så att sistnämnda elever inte har stöd hemifrån, typ att föräldrarna sitter med och gör läxor eller att det saknas studietradition i hemmet är risken stor att det inte blir något kvalitativ läxläsning över huvudtaget. Eller i värsta fall – inga läxor gjorda alls. Kontentan: De som allra mest behöver läxor och öva, öva, öva blir de som får sämst förutsättningar. Ojämlikt samhälle? Jepp! Feltänk? Yes box!

Det riktigt otäcka är att så få har begripit skolan befrias från sitt uppdrag när man t o m kan säga åt föräldrarna köp undervisning själv och du inte tycker att att vi ger ditt barna det det har rätt till. Trots att regeringen istället för att ge skolan mer pengar, ger man de redan bemedlade skattebefrielse som går till ett antal ”unga” företag, som växt upp som svampar ut jorden. Detta ger en rak segregande effekt. De elever skolan har mest ansvar för har familjer som ändå inte har råd.

 Jag anser att det är hög tid att staten tar ansvar för att trycka på kommunerna som skolhuvudmän att ge skolorna de resurser de behöver för att leva upp till skolhuvudmannens  lagreglerade ansvar. Nä förresten, jag tycker att det är för länge sedan dags att återförstatliga lärarna, även all annan personal som jobbar inom skolan. Så otroligt länge har man tjatat om att staten måste ta större ansvar för skolan, men åren går och gång på gång fungerar det inte. Jämför några kommuner med varandra – måluppfyllelse, satsningar på lärare, satsning på hur man verkligen satsar på lärarlyftet, löner, ekonomi – ja, listan kan göras oändlig. År ut och år in går elever ut grundskolan utan fullständiga betyg och lärare sliter något helt otroligt. Borde vara slutsnackat och bara göra!
För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete. Förstatliga lärarkåren!!!!
Annonser

16 kommentarer

  1. Mycket bra !


  2. Bra


  3. Det skall bort!


  4. Nej behåll RUT för läxläsning då det verkar göra stor nytta och dessutom väldigt avslöjande för standarden i vår skola.

    Gör RUT avdraget för läxläsning onödigt istället. Följ upp var det används, följ upp var läxläsningsstödet fungerar sämst och gör en stor satsning på gratis läxhjälp istället.


  5. Varför skall man lagstifta bort? Allt som gör att barn tillägnar sig kunskaper är väl bra. Skolan får väl helt enkelt visa upp sin attraktionskraft som förmedlare av de grundläggande kunskaper och färdigheter en människa behöver som vuxen.

    Det är ju orimligt att ge ett skatteavdrag för att någon tvättar mina fönster, men inte för att samma person hjälper mitt barn med Matte-läxan?

    Att det överhuvudtaget har införts skatteavdrag beror på samhällets oförmåga att få in såväl unga som nyanlända på arbetsmarknaden. Antingen skall alla avdrag bort – eller inga!

    Att säga att det ena avdraget är OK, men det andra inte är trams.


    • Pär,
      Lagstifta och lagstifta, det kanske inte är så att saker och ting ska lagstiftas bort, men dessvärre är det väl så att många skolor inte erbjuder läxhjälp och det är väl där de penningsvaga föräldrarna drar en nitlott. Simple as that!


      • Johan,
        Så är det tvivelsutan, de penningsvaga drar nitlotten. Därför MÅSTE skolan erbjuda det stöd som barn behöver, så att Läx-RUT helt enkelt inte behövs!

        Det ser mycket olika ut i landets skolor. Att riva upp friskolereformen är ingen god idé.

        Förstatliga skolan – Differentierad skolpeng NU!


    • Nej, men hela RUT skall bort. Orkar man tvätta fönstren kan man tvätta dom själv eller någon som orkar och bor i samma hus eller lägenhet.

      Ja alla avdrag som slår olika och som utnyttjar andra människor skall bort, när man är i stånd att själv fixa det.

      Varför skall jag få avdrag för att någon åker in med bilen på service eller reparation, om jag har körkort och kan köra in den själv. Vilket vansinne, skulle inte det vara?!


  6. Bekymret är inte läxruts vara eller icke vara såtillvida att problemet är ett annat. Nämligen det Skå-Gustav Jonsson benämnde ”Det sociala arvet”. Det verkar (fastän jag ger inte heller upp, så det så) nästan hopplöst att övervinna annat än på mycket lång sikt, dvs över generationer.

    I Oslo skolor har man haft obligatorisk läxhjälp, något man nu överväger att förändra eftersom resultatet visat sig bli att de duktigare eleverna blivit ännu duktigare och ytterligare distanserat sig från de med sämre resultat. Dessa i sin tur har inte mätbart förbättrat sina resultat. Hur funderar man då i Oslo på att förändra skolans läxhjälp? Förslaget är att förbjuda elever med resultat över ”medel” att använda sig av skolans läxhjälp . . . Uhum, öhum . . .


    • Sören,
      Det sociala arvet är djävligt svårt att komma till rätta med, åtminstone om arvet ligger som en black om foten på barnet/eleven. Däremot går det faktiskt, vilket jag har redogjort för i min bok Yrke: Lärare. Men det är ett helvetes hårt lärararbete, där mycket tid och energi går till att peppa, peppa, peppa och visa vad det är eleven ska göra för att lyckas – i många års tid. Att eleverna lyckas i skolan är en väg till att få alternativ i livet, men som sagt – svårt är det.


      • Precis Johan!
        Vi ska koncentrera oss på Kunskaper inte på sociala eller socioekonomiska faktorer. Det MÅSTE ske i den ordningen, och då ger det resultat – och det är resultaten som lyfter.
        Typexemplet på hur fel det är att se till metod och ”förutsättningar” kan tas från det du tog upp i ett tidigare inlägg om läsinlärning: hur i all världen tänker man när ”godkända” resultat i olika årskurser sätt lägre för för pojkar än för flickor eftersom ”pojkar mognar senare”?


  7. Johan,
    jag kan förstå din upprördhet om skolan fråntas ansvaret för stödundervisning.
    Jag tycker däremot inte att det har med läxor att göra eftersom jag anser att läxor ska vara sådana att läxhjälp inte behövs. Om läxor handlade om ren memorering och inte om kluringar, texttolkningar och andra uppgifter där hjälp kan behövas, skulle problemet med läxstöd inte finnas. Att ge förklaringar och att hjälpa elever som kör fast är skolans uppgift och därför skall sådana uppgifter inte ges som läxor.
    Jag ser rutavdraget som en petitess i sammanhanget. I själva verket är det ett sätt att få in skattemedel från en verksamhet som alltid varit svart. Möjligen kan jag tycka illa om att det växer upp företag som i stor skala profiterar på studenter som har läxhjälp som en välbehövlig extrainkomst.
    ”De som har råd” blir ju faktiskt färre om man tar bort rut. Men det är ju bara i ”i princip”, i verkligheten blir läxhjälpen svart.


    • Hej Sten,
      Håller med dig om att läxor ska vara något som eleverna behöver öva på, alltså inget obekant, utan övning ger färdighet. Men problemet är att vi har många elever som inte har en möjlighet att öva hemma, på grund av att det är stökigt eller att elev själv inte har ro eller tradition eller studieteknik att själva sätta sig och göra sina läxor. Jag har träffat ganska många sådana elever genom åren. Dessutom har jag i hela mitt yrkesverksamma liv inom skolan jobbat i områden där de ekonomiska resurserna har varit svaga, i vissa fall ren fattigdom där de minimala resurser går åt att ens få mat på bordet. Till och med kläder är det svårt att köpa nya, det ärvs och köps begagnat. Dessvärre är det så att mina erfarenheter är att det inte handlar om en och annan elev, utan ganska många elever och dessa siffra har ökat riktigt rejält. I detta perspektiv anser jag att mitt blogginlägg är ganska aktuellt.


      • Jag ifrågasätter inte att de här barnen behöver stöd, ett stöd som de egentligen borde vara berättigade till genom de illa beryktade socialkontoren om bara skolan gör en orosanmälan.
        Vad jag menar med min kommentar till ditt inlägg är att rutavdraget är en rent skatteteknisk fråga som kostar i administration men knappast har någon praktisk ekonomisk betydelse.
        Man får inte tro att det frigörs en massa pengar om man tar bort läxrut.


      • Sten,
        Klart att det inte frigörs några pengar, men det intressanta är att uppdraget redan från början låg på skolan. Kanske ska man tillämpa skollagen? Men å andra sidan har kommunerna visat i 20 år att man inte klarar av uppdraget, så det är verkligen på tiden att skolan blir statlig. Alltså – att lärarna och övrig personal blir statligt anställda.


      • Jag håller med dig Johan. Skolan är en statlig angelägenhet vars verksamhet borde övervakas av länstyrelserna.
        Som det är nu sitter politiker och styr över rektorer och lärare i frågor som som borde bestämmas av kompetent personal. Det är faktiskt ett förakt för den utbildade skolpersonalen.
        På tal om utbildning, så kan jag inte förstå varför vi i Sverige inte skulle kunna ha alternativa lärarutbildningar. Tänk vad vårt samhälles mångfald skulle må bra av att kunna erbjuda rena montessorilärare, waldorflärare, m fl olika pedagogiker utan att lärarstudenterna först måste gå på den statliga lärarhögskolan.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s