En lögn sprids över landet


Allt för ofta är jag inte så snabbtänkt, faktiskt ganska trög ibland. Det blev lite debatt kring det blogginlägg jag skrev i går (21/12). Idag kom jag på en ganska viktig detalj kring det jag skrev om igår. Detta fenomen att tjänstemän och pedagogiska forskare förvränger styrdokument och ideologiserar skolan är ju inget nytt, det har pågått länge. Därför har jag valt att kalla dessa personer Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE), det är själva ideologin som driver dessa människor – att man ska tycka rätt och att det ska vara rätt. Oavsett om det fungerar eller inte i verkligheten, eller om det inte fungerar vetenskapligt. Då fuskar man med forskningsmetodiken så att det passar det ideologiska syftet. Det är dessa personer som har förstört svensk skolan och totalt fuckat upp svensk lärarkår. PIE är inte lärarens bästa vän, utan är yrkets dödgrävare.

Nu till det viktiga som jag inte hade kommit ihåg att ta med i förra blogginlägget. I arbetet med hur Lpo 94 skulle tolkas och arbetas kring ute på skolan hade PIE hela tiden fokuserat på Mål att sträva mot. Redan 2009 skrev jag ett blogginlägg hur man påtalade att Mål att sträva mot skulle ligga till grund för bedömning – ser ni likheterna? Det är samma fenomen som händer nu, PIE tolkar läroplanen medvetet felaktigt för att förvirra och skapa kaos i skolan – att få lärarna att inse att Lgr 11 är obegriplig och att få skolan att inte fungera. De är demagoger i ordets rätta bemärkelse, samtidigt som de utger sig själva för att vara de verkliga humanisterna som tävlar i om vem som har det största hjärtat för eleverna, inte minst de svaga eleverna. En av dessa personer är Steve Wretman, läs om honom, länk.

Så här skrev jag 2009:
Har varit på föreläsning idag om lokal pedagogisk planering. De som höll i utbildningsdagen var Helena Moreau och Steve Wretman, redaktörer för Grundskoletidningen och författare till Skolverkets skrift om att skriva skriftliga omdömen. Det var en heldag som anordnades av Stockholms stad för de som är bedömningsansvariga i stadens skolor. Fram till lunch pratade Helena Moreau om hur den lokala pedagogiska planeringen skulle göras i olika steg. Man skulle börja i kursplanens mål att sträva mot och i en rad olika steg konkretisera dessa mål. Utifrån dessa konkretiserade mål att sträva mot skulle läraren göra en bedömning av elevens kunskaper, som skulle ligga till grund för det skriftliga omdömet. Detta har, enligt Moreau och Wretman, inget med betygsättning att göra. Mål att uppnå nämndes några gånger, men fick nästan inget utrymme. Det märktes tydligt att mål att uppnå är högst ointressant.

Det är intressant att Moreau och Wretman har denna inställning, eftersom Skolverket själva har angett att Mål att sträva mot ska ligga till grund för lärarens planering och att Mål att uppnå är det minimum som ska ligga till grund för lärarens bedömning. Det blev väldigt påtagligt att åhörarna tyckte det hela var förvirrande och rörigt. Många frågor handlade just om att de lärare som lyssnade inte fick i hop det. Läs själva kursplanen i t.ex. svenska, mål att sträva mot är på över en sida. Oerhört svårt att få grepp om ämnet och det är säkert därför mål att sträva mot kommer att tas bort från den nya kursplanerna som kommer 2011, enligt propositionen. Det har säkert varit regeringens ambition, går att läsas i kortfattad form

Jag ska i ärlighetens namn säga att Helena Moreau lyfte fram några viktiga saker. Dels var hon tydlig med att lärare alltid måste göra en pedagogisk planering och dels att denna planering måste vara kopplad till styrdokumenten, det vill säga kursplan och läroplan. 

Efter lunch var det Steve Wretmans tur hålla i mikrofonen. Man har nu ändrat dagens innehåll från lokal pedagogisk planering till bedömning. Var det medvetet eller? Steve Wretman startar en propagandakampanj där formativ bedömning målas upp som ”good guy” och summativ bedömning, eller betygsättning som ”bad guy”. Wretman sätter upp dessa två som motsatspar och pratar oavbrutet om hur bra det är med formativ bedömning. Wretmans definition av summativ bedömning är att elevens styrkor och svagheter summeras vid varje terminsslut till en sammanfattande bedömning. Helheten bedöms, plus och minus vägs mot varandra och resulterar i ett betyg. Alltså summativ bedömning = dåligt. Formativ bedömning däremot analyserar eleven styrkor och utvecklingsbehov, ger läraren information om vad som måste betonas och utvecklas i undervisningen, samt ger eleven information hur denne kan fortsätta utvecklas mot målen (antagligen mål att sträva mot).

Steve Wretman fortsätter med att säga att betyg inte påverkar lärande, all internationell forskning säger det. Betyg påverkar inte heller undervisningen. Wretman berättar om den internationella forskningen som han refererar till. Tre referensgrupper med elever fick olika förutsättningar i sin skolgång. Första gruppen fick bara betyg. Andra gruppen fick formativ bedömning och betyg. Tredje gruppen fick formativ bedömning. Den grupp som lyckades bäst i sitt lärande var gruppen som endast fick formativ bedömning. Slutsatsen Wretman drar är att betyg inte hjälper ett dugg när det gäller lärande. 

Här kan jag inte längre vara tyst. Jag frågar om den internationella forskning som Wretman refererar till är i England, något som bekräftas. Jag frågar då Steve Wretman hur han kan jämföra Sverige och England, eftersom Sverige har kunskapsbedömning och England har relativ bedömning. Det går inte att jämföra dessa två länder när det gäller detta, det är som att jämföra äpplen och päron. Jag påtalar också för Wretman att jag inte gillar hans sätt att måla upp ett motsatspar mellan dessa två bedömningar, där det ena är bra och det andra är dåligt. Jag har satt betyg i 9 år och jag har aldrig haft problem med detta, därför att jag har kommunicerat med mina elever under terminens gång. Det kallas gensvar, återkoppling eller feed-back. Formativ bedömning under terminens gång och summativ bedömning vid varje betygssättning. Båda bedömningsformerna hänger ihop. Wretman kunde inte svara på dessa frågor, bad att få återkomma till betygsfrågan, något han inte gjorde. Kanske förstår han inte själv skillnaden mellan de olika mättraditionerna? Avslutningen tog  i alla fall priset. Jag ställde frågan om varför han inte tog upp betygskriterierna för G, VG och MVG. Wretman påstod då att dessa tre inte anger några nivåer. Jag fattar överhvudtaget inte vad han menar och han kunde inte ge en bra förklaring. 

Nu till några intressanta frågor. Vad säger egentligen Steve Wretman? Vad är hans budskap? För mig handlar det om att han är motståndare till betyg. Dessutom verkar hans upplägg vara som hand i handske för detta, eftersom han bara skapar förvirring och ingen lämnade nog föreläsningen klokare. Vem har bokat in Steve Wretman? Vem har beordrat sina bedömningsansvariga att gå på denna föreläsning? Vem i Stockholms kommun? 

Den som har bokat in Steve Wretman har hört honom tidigare och vet vad han står för, han är betygsmotståndare. Den person på Stockholms skolförvaltning som har bokat Steve Wretman har begått tjänstefel. Det som är ännu märkligare är att Wretman och Moreau är engagerade av Skolverket och att deras tidning ligger upplagd på Skolverkets hemsida. Det säger en hel del om Skolverket och de tjänstemän som jobbar där. Fritt spelrum för betygs- och reformmotståndare att basunera ut sitt budskap i skolmyndighetens namn. Herre Gud – giv mig kraft!

Det finns ett riksdagsbeslut i konsensus att vi i Sverige ska ha betyg från årskurs 8. Detta kan vi inte ändra på, eller motarbeta, oavsett vad vi tycker om betyg. Tjänstemän och lärare är ålagda att följa fattade riksdagsbeslut, det ingår i jobbet.

Som ni alla ser upprepas historien, jag kan ge mig fan på att Wretman åker land och rike runt och föreläser om förmågorna i Lgr 11. Kan nästan lova detta. För övrigt skrev jag i samma veva ett annat blogginlägg, En lögn sprids över Sverige, som också handlar om Wretman och Moraeu. Jag tog upp att Wretman visar att betyg inte är något vidare och hänvisar till en undersökning. Då visste jag inte det, men nu vet jag att det var Butler 1988 som man hänvisade till. Läs detta blogginlägg, länk .

För övrigt ansar jag att det nu har gått 20 år av nedmontering av samhällets viktigaste arbete. Dags att förstatliga lärarkåren!!!!

29 reaktioner till “En lögn sprids över landet

  1. Ytterst odemokratiskt agerande av en av samhällets viktigaste verk!
    Det är dag att börja ställa krav och följa upp Skolverkets arbete!

    1. Magnus,
      Tyvärr finns det väldigt många tjänstemän på Skolverket som tillhör PIE, men dessvärre verkar ingen göra något åt detta. Trist tycker jag. Och jag har många konkreta exempel, men ingen verkar vilja ta itu med detta. Vi bor ju i mellanmjölkens konsensusland och en sådan person som jag är ju bara jobbig. Men det skiter jag i, går inte i någons ledband och det retar antagligen gallfeber på PIE.

  2. Jag undrar om Grundskoletidningen inte utges av Wretmans eget företag? Får ett privat företag i så fall marknadsföras på Skolverkets hemsida? Kan det i så fall anses objektivt?

    1. Ewa,
      Nej Grundskoletidningen ägs av Gothia fortbildning och Steve Wretman och Helena Moreau är inte längre inblandade i tidningen. Dessutom är inte Wretman inblandad i styrelsen eller som firmatecknare. Huruvida han fortfarande har en påverkan eller föreläser i deras namn vill jag ha osagt.

      Det där med Skolverkets hemsida handlar det väl om att de abonnerade på ”sanningen” vid detta tillfälle och det fanns inte så många som kunde föreläsa om ämnet. Att de spred en lögn i Skolverkets namn är ju beklagligt, men det säger också lite om kompetensen när det gäller faktagranskning när det gäller Skolverket. Nyligen blev Språket lyfter totalt sågat av Martin Ingvar, så fortfarande finns det på Skolverket grova kompetensbrister, men det verkar få bry sig om. Vi ska komma ihåg historien – hur Skolverkets Generaldirektör Mats Ekholm lejde sin påläggskalv Hans-Åke Scherp att åka land och rike runt i Skolverkets namn för att föreläsa om Problembaserat lärande (PBL). Som om metodiken kom direkt från Skolverket. Det är också intressant att Scherp har haft Ekholm som handledare när han doktorerade och att Scherp har varit handledare för Steve Wretman när denne doktorerat. Man behöver väl inte vara speciellt klipsk för att tro att det eventuellt finns en dold agenda.

  3. Samma exempel drar Christian Lundhal om betyg – betyg + formativ bedömning – formativ bedömning när han föreläser. Samtidigt som han pratar sig varm om Butlers rapport. Undrar om de inte har samma manus som de går efter??? Om så är fallet, vilket är troligt, blir man beklämd men samtidigt lite full i skratt också. Hur köpt får man vara? Horror!!! Tack för spännande och stimulerande läsning i år! God Jul!

    1. Hej Monica,

      Jag vet inte om du har läst min bloggserie ”En skola åt helvete”? Jag tar i alla fall upp det att Christian Lundahl pratar om betyg på detta sätt och säger att forskningen säger….Dessvärre är denna studie helt irrelevant för svensk skola, men det skiter Lundahl i. För övrigt har jag sågat hans bok också, läs blogginlägg: https://johankant.wordpress.com/2013/09/10/en-skola-at-helvete-del-8-christian-lundahl/

      God Jul själv!

  4. På nätet kan man läsa om Wretman. ” Var på studiedag med Steve Wretman. Det var nog bland de 20 sämsta fördragshållare jag hört. Den mannen måsta ha undervisat på den tiden då lärare var ”korvstoppare”, för han talade själv oavbrutet i över en timme, utan att veta om vi hörde, somnat eller förstod.
    Steve Wretman glömde bort tiden och använde ett ordförråd som flertalet av oss lärare hittar i text från skolverket. När han gjorde sig rolig över skolverkets texter sköt han sig i foten. Hur man kan 2011 tala till en stor skara lärare och tala så enformigt och trist? Det han säger är inte helt adekvat heller – men det kan ju bero på att han inte varit lärare på länge”.

    Verkar som det bland handelsresande skolkonsulter finns lite att lära.

    Inlägget avslutas med en hänvisning till
    https://johankant.wordpress.com/2009/10/28/betygsmotstand-pa-agendan/

    1. Hej Arne,

      Tyvärr är Steve Wretman inte den enda lycksökaren som tjänar/tjänat multum på att föreläsa om sådant som antingen är lögn eller direkt ideologi, inte sälla båda. Vi har ju hela pedagogiska gänget PIE som jag tidigare redogjort för. Dessvärre kommer det leda till pedagogisk härdsmälta.

      1. När vi ändå pratar om korv och skinn så kan vi ju påminna om grisen:

        Det är en gris ute i debatten. Det är samma gris som tidigare figurerat, men det var några år sen sist. Idag dök den upp i en aula på Gärdesskolan. Argumentet var att det inte spelar någon roll hur mycket man mäter grisen, ingenting förändras av att man mäter den.

        Emil i Lönneberga hade ett annat förhållningssätt. Han tänkte att han skulle träna upp Griseknoen, genom att hoppa över hinder. Genom att träna lyckas Griseknoen hoppa högre och högre, något som gör Emils pappa förgrymmad. ”Men Griseknoen tycker det är roligt”, svarar Emil. Anton Svensson i Katthult skriker: ”Grisar ska inte ha roligt, grisar ska man göra julskinka av. Som du håller på blir han ju mager som en jakthund”.

        Det är just det, kanske blir just Griseknoen både smartare och gladare. Han tycker ju det är roligt att hoppa allt högre. Jag trodde att Scherps gris dog av övervikt för ett par år sedan, men jag hade tydligen fel.

      2. Ja, Johan så här i jultider är det nog bäst att skratta åt eländet, det finns alldeles för många som tar sig själva och sin ”religion” på lite för stort allvar. Jag önskar dig verkligen en mycket god Jul!

      3. Hej igen Sten,

        Tack och God Jul på dig själv. Jag har lite sköna blogginlägg som ligger och vänta, tänkte publicera något/några i mellandagarna. Så det blir nog lite diskussion.

    1. Mange,
      Ett blogginlägg ligger klart där jag klär av Kungliga Vetenskapsakademin och Christian Lundahl. Kommer nog i morgon.

      1. Sveriges Radio för ut Christian Lundahls undersökning om att betyg är av ondo, som allenarådande.

        Det står att han läst igenom 6 000 artiklar i utbildningsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga databaser, noga studerat 500 av dem samt ett 40-tal avhandlingar.
        Har han bara studerat de som är stödjer hans uppfattning eller?
        Ett problem är att 80 procent av alla avhandlingar inom pedagogik är skriva på svenska, vilket gör att de inte granskas av kollegor internationellt. Vilka avhandlingar har CL använt?

        Det finns en intressant rapport som går stick i stäv med CL:s rapport. Det är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) rapport ”Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden?” Där står:
        ” Avskaffandet av betygen i grundskolans låg- och mellanstadium under sjuttiotalet fick långsiktiga konsekvenser för vissa av de barn som därmed inte fick betyg. Effekterna ser inte likadana ut för alla barn. Resultaten tyder på att betygsfriheten missgynnade flickors utbildningslängd. Bland de lågutbildades döttrar var det färre som klarade gymnasiet när de inte fick betyg. För pojkar ser effekterna olika ut beroende på familjebakgrund. Medan sannolikheten att klara gymnasiet minskade bland söner till lågutbildade när betygen avskaffades, ser betygsfriheten ut att ha gynnat söner till högutbildade föräldrar. Den senare gruppen genomgick högskolestudier i högre utsträckning och fick dessutom högre inkomster som vuxna när betygen togs bort i låg- och mellanstadiet.”

        Det är klent av SR att inte se till att journalisterna är källkritiska. Ett krav för att sända ut en nyhet borde vara att göra en noggrann research och granska materialet som utgör grunden i en politiskt laddad fråga. Reportern i SR ställde inga kritiska frågor, vilket gör att en granskning borde ske. Har Public service brustit? De utpekar betygsföreträdare i riksdagen för kritik, men ger dem inte möjligheter att bemöta kritiken.

        Det fins två förlorare idag. Den ena är förtroendet för Sveriges Radio och den andra är flickor till lågutbildade.

      2. Arne,
        Håller med dig och det kommer ett blogginlägg om detta idag, om jag hinner redigera klart. Källkritik bland journalistkåren har varit under all kritik länge och både SR och SvT håller verkligen inte måttet, men även de stora tidningarna. Jag begriper faktiskt inte det.

        När det gäller den rapporten som du refererar till (Sjögren 2010) så har jag refererat till den. Tyvärr handlar den om relativa betyg så det går inte riktigt att jämföra, men jag ska ta med den i nästa blogginlägg.

        Dessvärre finns det även två andra förlorare utöver de som du nämner, Svensk skola och svenska lärare.

      3. Go, Johan, go!
        Skicka även svar till DN-debatt eller var nu smörjan kommer att pumpas ut!
        Kanske dags också att anmäla SVT till granskningsnämden, helt klart ett fall där man som vanligt inte har någon källkritik öht och struntar i sitt public service uppdrag!

      4. Mange,
        Jag vet inte vad som händer med journalistkåren, tyvärr har detta pågått länge. Det verkar som om det bara handlar om att rapportera det som händer, beskriva, men inget att ha ett kritiskt förhållningssätt. Pressombudsmannen kanske?

  5. Kunde inte låta bli att läsa detta gamla blogginlägg… Även i min stad fick vi bekanta oss med W och M och jag minns än idag hur jag satt på föreläsningen, fruktansvärt förvirrad och tänkte att jag kanske är den ende som inte förstår. Jag fick nämligen inte heller ihop det och jag vet att jag ställde en del frågor utan att få några tydliga svar. Behöver inte skriva så mycket mer än tack, för nu förstår jag att jag inte var ensam…

    // Lotten

    1. Lotten,

      Det är en obehaglig känsla att sitta och tro att man är helt dum i huvudet och tro att man är den enda. Dessvärre bidrar detta till att ingen vågar fråga och så är den negativa spiralen igång. Föreläsarna måtte haft en auktoritärt sätt att föreläsa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s