h1

Lobbyisterna jobbar stenhårt

11 januari 2015

Jag har väldigt få idoler, kanske inga alls egentligen. En av de personer som jag respekterar mycket är Daniel Suhonen. För er som inte vet vem Suhonen är, så var han talskrivare åt socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholt. Daniel Suhonen har också skrivit boken ”Partiledaren som klev in i kylan”, en bok som handlar om tjuv- och rackarspelet för att få Juholt avsatt och/eller sluta som partiledare.

Daniel Suhonen skriver en väldigt bra artikel i Expressen för snart två år sedan. Denna artikel är värd att uppmärksammas, länk, inte minst för dem som jobbar i offentlig verksamhet. Så här skriver Suhonen: ”Sällan har ett demokratiskt samtal präglats så hårt av ekonomiska partsintressen som den vinstdebatt som just nu förs. På ena sidan den stora folkmajoritet på 90 procent som motsätter sig fritt vinstuttag ur vård, skola och omsorg – och vill se förbud, reglering och begränsning av vinstuttagen ur privat driven välfärd. På den andra sidan står ett fåtal mäktiga organisationer: riskkapitalbolag som EQT, storföretag som Attendo och näringslivsorganisationer som Almega. I praktiken förs debatten mellan å ena sidan särintresset som vill fortsätta ha vinstmaximering som princip i skatte- finansierad välfärd och å andra sidan de aktörer inom fackföreningsrörelse och politik som företräder allmänintresset.”

Daniel Suhonen fortsätter: ”Välfärdslobbyisterna måste därför fabricera påståenden som låter trovärdiga fast de sällan håller för djupare granskning. De påstår att en vinstreglering hotar valfriheten fast det inte finns någon koppling alls mellan det fria valet av utförare och vinstdrift. Man hävdar att tiotusentals anställda skulle riskera sina arbeten i privatdrivna välfärdsföretag fast branschens egna undersökningar visar att tre av fyra privata företag skulle fortsätta trots en vinstreglering. Man liknar en vinstreglering som finns i alla andra jämförbara länder vid en löntagarfondsstrid fast en bättre liknelse vore att välfärdsföretagens hållning liknar en ICA-handlare som vill förbjuda sina missnöjda kunder att börja handla sin mat på Coop. Man säger att välfärden behöver riskkapitalet när sanningen är att det är riskkapitalisterna som behöver access till skattepengarna och inte gör några större investeringar.”

Vad är det då med Daniel Suhonens artikel som är så bra? Jo han sätter ord på hur skolan och andra välfärdsföretag systematiskt används som mjölkko för att profit ska kunna genereras till ägarna. I sitt uppdrag skarvar lobbyisterna med sanningen.  I sin värsta form av urholkande av välfärden fungerar det som det gjorde kring John Bauer-koncernerna. Ett moderbolag som ligger utomlands, gärna i ett skatteparadis, hyr ut lokalerna till skolan till ockerhyra eller också får skolan betala på mycket dyra lån. Allt för att dränera skolan på pengar som går direkt till ägarna. Och detta förekommer inom alla branscher i skola, vård och omsorg. Jag vill här påminna om Klas Rönnbäcks bok Privatiseringens pris, som tyvärr är omöjlig att få tag på, men läs gärna mitt tidigare blogginlägg om Rönnbäcks bok, länk.

Tack Daniel Suhonen för att du är obekväm för det ekonomiska etablissemanget.

För övrigt ansar jag att det nu har gått 20 år av nedmontering av samhällets viktigaste arbete. Dags att förstatliga lärarkåren!!!!

Annonser

19 kommentarer

  1. Jag har inte alls samma respekt för Daniel Suhonen. Texten ovan innehåller några exempel på hans bristfälliga argumentationsteknik. Till exempel skriver han ”Man hävdar att tiotusentals anställda skulle riskera sina arbeten i privatdrivna välfärdsföretag fast branschens egna undersökningar visar att tre av fyra privata företag skulle fortsätta trots en vinstreglering.”
    Enligt ekonomifakta har privata välfärdsföretag ungefär 160 000 heltidstjänster. Om en fjärdedel av dem skulle dras in vid vinstreglering så är det tiotusentals jobb som är hotade. Hans egna siffror motsäger hans argumentation.
    Att han kallar fackföreningsrörelsen för ett allmänintresse är minst sagt märkligt.
    Vidare är det anmärkningsvärt att han skriver ”De påstår att en vinstreglering hotar valfriheten fast det inte finns någon koppling alls mellan det fria valet av utförare och vinstdrift.”
    Detta sagt vill jag ändå framhålla att jag är skeptisk till flera av de lösningar som för vinstdrivande företag som vi sett i Sverige på senare år, i alla fall i skolans värld. Jag betvivlar att det system för finansiering av skolor som vi valt är lämpligt för att fungera ihop med vinstdrivande aktörer. Det minskar dock inte bristerna i Suhonens argumentation.


    • Niklas,
      Jo det kan tyckas märkligt att kalla fackföreningsrörelsen för ett allmänintresse, för det är det ju inte. Däremot har anställningsvillkoren hos de privata välfärdsföretagen kraftigt försämrats efter avregleringen. Jag har mailat Klas Rönnbäck som är forskare på Göteborgs universitet för att försöka få tag på hans bok ”Privatiseringens pris” (jag har den någonstans). Rönnbäck är doktor i ekonomisk historia. Han har tittat på avregleringen i Stockholm och vad den lett till – inte rolig läsning.


  2. Öh, men tror du inte det förekommer att det vinstmaximeras inom vård, skola och omsorg i egen regi hos kommuner och landsting?
    Dvs man tar ut ockerhyra och drar ner på skolmaten…?


    • Mange,
      Det är helt korrekt att de kommunala skolorna också använder skolan som en mjölkko, men där stannar pengarna åtminstone kvar i kommunen och hamnar inte på något privat konto.


      • Nja, men om de går iväg till andra företag, upphandlingar som inte skulle gjorts, konsulter som gör politikernas jobb, överbatalda och fallskärmade politiker etc etc, vad är då vunnet med en kommunal huvudman?
        Snarare så är det ju faktiskt möjligt att följa upp och ställa hårda krav på upphandlade tjänster, jfrt med om man styr den helt själv.


      • Mange,
        Det där med upphandling är ett helvete – så mycket skit som kommer i dess kölvatten.


      • Hur menar du Johan?
        Ska hela offentliga sektorn vara självförsörjande?


      • Mange,
        Jag menar att hela det där upphandlingsförfarandet är ett helvete i den bemärkelsen att det inte handlar om kvalitet och det heller inte är tydliga kriterier för vad man vill ha. Det blir ofta det lägsta anbudet som vinner och det innebär ofta att t.ex. IT fungerar dåligt och kostar jättemycket.


      • Jo. Alla borde ta sig tiden att se detta medan det går! : http://www.svt.se/nyheter/svtforum/konkurrens-pa-schyssta-villkor-1


  3. E kommentar jag återkommer till i debatten om ”Vinster i välfärden” är att för mig som skattebetalare är vinsten hos ett välfärdsföretag faktiskt ofta rena rama vinsten även för mig som medborgare. Jag kommer nu att tala enbart om det ekonomiska. Enkelt uttryckt med ”skolpeng” som exempel:
    Skolpeng fastslås och en friskola/ett friskolebolag får slanten x gånger antal elever och det är vad skolan har att röra sig med. Räcker inte pengarna får ägaren gå in med ytterligare kapital, koncerner kan under viss tid göra det genom att ta ett underskott och balansera det med lån internt eller externt. Räcker det och blir över uppstår vinst. Den kan i sin tur återinvesteras eller delas ut som lön eller utdelning på kapital, alltså aktievinst. Men notera INGA YTTERLIGARE PENGAR ÄN DE ANSLAGNA ”FÖRSVINNER” UR KOMMUNEN.

    För kommunala skolor är det annorlunda: räcker inte pengarna går skolan och därmed kommunen med underskott jämförelsevis budget. Krävs insats av ytterligare kapital måste det ske med skattepengar och som skattebetalare ”förlorar” jag. I slutändan gör jag det verkligen pga högre kommunalskatt. Något som lika lite som ett underskott i en friskola garanterar bättre skola – tvärtom snarare. Går den kommunala skolan däremot med överskott, vinst uppstår, tillkommer den sällan enheten i sig utan går in i den kommunala budgeten . . .

    Jag har här, observera, endast gett exempel på det här med vinst eller förlust och inte diskuterat tex resultat, lärarlöner, segregering, betygsinflation, eller lagt några som helst ideologiska aspekter. Det är andra om än väl så intressanta diskussioner. En friskola oavsett dess huvudman betyder alltså inte per definition att pengar försvinner ur den kommunala ekonomin. Skulle man hårdra det blir det ju annars så att när en friskola som drivs med god ekonomi och ger en vinst så ”försvinner” pengar ur den kommunala budgeten men när en kommunal skola går med underskott stannar ännu mera skattepengar kvar inom den kommunala ekonomin. ”Knirk”, som tecknar-Anders brukade skriva…


  4. Det finns ett intressant projekt avseende vårdboenden uppe i Östersund, där två identiska boende, det ena i kommunens regi och det andra i privat regi, utvärderas vetenskapligt av forskare vid Karolinska Institutet. Den första rapporten kom för inte så länge sedan;http://www.ostersund.se/nyheterprojektstartsida/nyheterstartsida/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv2013/jamforandestudieiostersundvackernationelluppmarksamhet.5.34e86ccd148354ad0082baa.html

    Jag tror man ska vara försiktig med att tvärsäkert ”veta” så mycket som många (av både röd och blå kulör); det finns väldigt få utvärderingar/studier som håller måttet för att vara hyfsat oberoende i dagsläget. Det mesta har ganska rejäl bias åt ena eller andra hållet.


    • Anna!
      Det är som med utbildningsministern om betyg i Agenda 11/1: det finns forskning som stöder, forskning visar blabla. Ja som man ropar i skogen får man svar.


    • Anna,
      Håller med dig om att det är svårt att dra alltför stora slutsatser på ett generellt plan. Ändå måste jag säga att det inom skolan har varit ett gäng exempel på både privatpersoner och företag som har skott sig på skattemedel, så där kan man väl dra någon slags slutsats. Sedan var det ju många stora vårdföretag som gjorde grov profit på skattemedel och där vanvården vid flera tillfällen resulterade i både att åldringar dog, socialtjänstanmälningar och stora tidningsrubriker. Dessutom har Klas Rönnbäcks bok haft många exempel på företag som inom offentligheten inte varit direkt bra – men jag ska återkomma med hans bok och konkreta exempel i en separat blogg.

      Så visst, det kan vara lite si och så med att tvärsäkert veta, men vissa indikationer tycker jag mig åtminstone fått.


      • Hur många kommunala vårdboenden, skolor mm finns det missförhållanden på, går med underskott år efter år mm? (Ta gärna en titt på Socialstyrelsens (numera IVO tror jag) statistik över anmälningar och missförhållanden. (Ger visst perspektiv…)

        Debatten hamnar snett när det handlar om driftsformer istället för innehåll, tycker jag, det bör handla om kvalitet, goda förhållanden och bra arbetssätt.

        Aktörer som inte sköter sitt uppdrag – oavsett om det är i offentlig eller privat regi ska bort. I de flesta seriöst skötta bolag/verksamheter med kvalitativ verksamhet inom omsorg och skola är marginalerna små. Kommunal verksamhet som sköts ordentligt behöver också ett överskott för att vara långsiktigt hållbar.

        Offentliga verksamheter som går med underskott längre tid brukar oftast vara, vanskötta, fel organiserade eller ha fel uppdrag (och då fel finansiering). Det är inte heller ovanligt att politiker/ledning och de som arbetar i verksamheten har olika uppfattning om vad som är god vård/verksamhet och olika förväntningar på vad som kan åstadkommas… men det är en annan fråga… 😉

        Det är svårt att föra en saklig debatt, det är verksamheter som ligger nära nära och kära, politiskt färgat (man tycker mycket) och det finns relativt lite objektiv fakta att tillgå. Alldeles för lite forskning, uppföljning och utvärdering.

        (Jag har tidigare (inte alltför länge sedan) både jobbat i vården och med ekonomi i vården; sett både privat och offentligt driven verksamhet.)


      • Anna,
        Jag återkommer om någon vecka med konkreta exempel från Klas Rönngren.


      • De är likväl ett sidospår och kommunala huvudmän gnuggar händerna när debatten kommer att handla om annat än skolans kvalitet. Tyngden i skol- och även vård-kritik ska naturligtvis för att få effekt ligga där den gör störst nytta, alltså mot de största skol- och vårdgivarna. Där är de kommunala huvudmännen helt dominerande – inte ens i gymnasieutbildningen har de privata mer än cirka en fjärdedel av det totala antalet.


      • Ja, jag börjar tröttna på dimridåer som läggs ut om vinster, för att dölja de verkliga problemen.


      • Just så Mange. Börjar vi föra den diskussionen kör vi inom kort ner i de mest uppkörda hjulspår, se bara denna tråd, och de som (ex ”PIE”) vill fortsätta driva sitt ideologiska smygskytte om de verkligt viktiga frågorna kan smilande och i ro fortsätta med sin agenda.

        Låt oss diskutera, innehåll, kunskaper, utvärdering!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s