h1

Postmodernistiska ideér

18 januari 2015

En av mina absoluta favoriter inom skolvärlden är språkprofessor Inger Enkvist, tillika Pedagogiska Ideologiska Etablissemangets (PIE:s) hatobjekt nummer 1. Enkvist står för något som PIE avskyr, nämligen lärarledd undervisning och rejält fokus på kunskaper. PIE vill ju att eleverna ska ta ansvar över eget lärande och att det är förmågorna som ska gälla. Att man gått fel i snart 20 års tid verkar inte bekymra PIE. Att svenska elevers kunskaper konstant har sjunkit de senaste 20 åren på grund av alla mirakelmetoder som PIE har basunerat ut och som bygger på självstudier verkar inte PIE reflektera över – självkritik finns inte över huvudtaget.

Det finns väl inte en enda lärare som inte vill att samtliga elever ska lära sig studieteknik och att eleverna ska ta ansvar för sitt eget lärande, men det är just genom den lärarledda undervisningen som eleverna lär sig just detta – inte genom att kasta ut dem i grupparbete, PBL, entreprenöriellt lärande, IKT eller annan elevaktiv verksamhet. Och givetvis pratar jag om alla elever, inte bara de medelklassbarn som lyfts fram som exempel på framgångsrik metodik, inte sällan tagna från en innerstadsskola i Stockholm eller liknande. Klart att eleverna ska vara aktiva och klart att många av dessa olika metoder är bra om de leds av lärare, men så har den ideologiska agendan som PIE står för inte varit.

Inger Enkvist skriver lördagen 20 december 2014 en ledarartikel i Svenska Dagbladet, där hon lyfter fram hur riksdagspolitikerna i och med nyvalet har chans att en gång för alla göra upp med en från 1960-talet, så här skriver hon: ”En sådan idé är att verklig förståelse skulle hindras av faktainlärning. Anhängare till den här föreställningen menar att elever själva bör upptäcka hur världen är beskaffad i stället för att bli undervisade. De påstår att faktainlärning är ytlig och meningslös och att lärarledd undervisning är passiviserande.

De här idéerna kritiseras och blir grundligt motbevisade i en uppmärksammad ny bok av en brittisk grundskolelärare, Daisy Christodoulou. Hon identifierar i lärarutbildning, läroplaner och skolinspektion de idéer som lett fel i Storbritannien (liksom i Sverige).

I ”Seven myths about education” (2014) utreder hon varför de inte bör kallas progressiva, nämligen därför att de inte leder till framsteg. Snarare bör man tala om postmoderna idéer, eftersom den centrala tesen är att fakta inte är viktiga.”

Alla dessa myter om inlärning och utbildning, som sprids av det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget i Sverige och tydligen på liknande sätt i England. Viktigt att Inger Enkvist upplyser oss i dessa frågor, även om PIE vill sätta henne i samma ”Caligula-kategori” som Jan Björklund. Det som både Enkvist och Björklund vill, enligt PIE, är att sända skolan tillbaka till 50-talet där läraren höll klassen i järngrepp och förtryckte eleverna, kanske till och med psykiskt misshandlade dem. Som om det verkligen var så på 50-talet – yeah right! Och som om det var det Enkvist och Björklund vill – säkert! Nej, det smutskastas och tillskrivs en massa saker, men inga sakliga argument lyfts fram.

Men det finns faktisk forskning här i Sverige som redan 1977 påtalade att holistisk kunskap, oavsett om det är fakta eller analys av fakta bygger på förståelse och inte på att lära sig utan förståelse. Ference Marton mfl påtalade i den stora studie som ligger till grund för boken Inlärning och omvärldsuppfattning att atomistisk kunskap – det vill säga ytlig kunskap leder till att eleven/studenten har svårt att minnas det den har lärt sig, medan holistisk kunskap – det vill säga djup kunskap som bygger på att eleven/studenten förstår det den lär sig leder till att den kommer ihåg det den lärt sig. Alltså 1977!!!! Att Ingrid Carlgren lanserade de fyra F:n i och med Lpo 94, där fakta var frikopplat från förståelse vittnar bara om att Carlgren – trots att hon jobbat ihop med Ference Marton, inte har begripit hur det hänger ihop. Den vulgära uppfattning om att faktakunskaper, frikopplat från förståelse, skulle vara det som svenska lärare sysslar med är ett hån mot lärarkåren.

Jag håller med Daisy Christodoulou, PIE borde inte kallas progressiva, snarare är reaktionära. Filosofen John Deweys idéer som en gång var progressiva borde vara precis som Christodoulou påpekar postmodernistiska idéer. Nu har dessa testats i över 20 år och det är dags att skrota dem och återgå till en skola där läraren undervisar och inte släpper eleverna vind för våg. De som tror att vi idag skulle kunna förtrycka elever eller ha dem i ett järngrepp som Caligula gjorde i filmen Hets har inte varit ute i verkligheten på länge. En lärare må vara sträng, men är läraren oschysst eller till och med kränkande mot elever så kommer det slå tillbaka mot läraren förr eller senare, säkert ganska direkt. Dagens moderna lärare är flexibla och bygger relationer med sina elever, sen är lärare olika bra på olika saker, men så har det väl alltid varit. Kanske har vi i Sverige en av världens bästa skolor när det gäller just detta. Nu gäller det att se till att alla elever hänger med kunskapsmässigt och det är lika bra att hålla koll på eleverna från årskurs 1. Var noga med elevernas resultat!

För övrigt ansar jag att det nu har gått 20 år av nedmontering av samhällets viktigaste arbete. Dags att förstatliga lärarkåren!!!!

Annonser

81 kommentarer

  1. Är du inte lite onödigt ödmjuk när du utnämner Inger Enqvist till PIEs hatobjekt nr 1?


    • Fredrik,
      Menar du att det är jag som är PIE:s hatobjekt nr 1? I sådana fall blir jag nöjd och känner mig smickrad. Fast jag vet inte, jag är ju bara en liten bloggarskit, medan Inger Enkvist sitter på en possition och är en akademiker ut i fingerspetsarna. Henne är det inte lika lätt att avfärda, hon kan ju forskning utan och innan. Jag är ju bara en rättshaverist som går att avfärda som idiot. Så jag tror nog att Inger Enkvist är ett större hot och ett större hatobjekt.


      • Nja, du må vara en liten bloggare och ”rättshaverist” men du är också lärare med åratal av erfarenhet och numera dessutom rektor.

        De poäng det ger i UHS (Undervisandets Hårda Skola) är inte att förakta i det här sammanhanget.

        /Markus


      • Hahaha, UHS – den var riktigt bra.

        Jag kämpar på, men om jag ska vara riktigt ärlig har jag blivit väldigt desillusionerad. Jag kämpar järnet för mina elever, min personal och mina föräldrar. Men jag skriver aldrig om min skola eller om Haninge, det är av respekt för kollegor, personal, tjänstemän och politiker i Haninge.


  2. Bara ett påpekande. Även att kalla PIE:s idéer för postmoderna blir lite fel. Postmodernismen bygger på att man har släppt idéen om fakta som något oföränderligt och konstant (Johan vet säkert det här, det jag skriver nu är minst lika mycket riktat till läsarna av bloggen).

    Man måste alltså se att kunskap är något som byggs av Fakta, förtrogenhet (med materialet), förståelse (om vad enskilda faktauppgifter handlar om) och fördjupning (i ämnet, så man får sammanhang och inte bara lösryckta uppgifter i en tabell). ALLA FYRA DELARNA HÖR IHOP. Om man försöker lära ut förståelse utan att ge eleverna fakta, utan att hjälpa dem att förstå och utan att själv ha, och i undervisningen flagga för fördjupningen, då går det åt skogen. Det här innebär också att man pekar på att faktauppgifterna aldrig någonsin får bli lösryckta fraser. De måste ses i ett sammanhang och begripliggöras. HADE ELEVERNA KLARAT DET SJÄLVA HADE VI INTE BEHÖVT NÅGON SKOLA. Här behövs en lärare som klargör sambanden, som visar hur materialet hänger ihop med vad man lärt sig tidigare och i andra kapitel. Här behövs en lärare som styr eleverna tillbaka på undervisningen och det som skall läras när det finns andra saker som lockar. Med andra ord: Här är det läge för UNDERVISNING!

    PIE förmår inte ens skaffa sig förtrogenhet med det egna materialet utan kör ”klyshbingo” med klatschiga fraser.

    Jan Björklund må ha rätt i att det behövs ordning och struktur i klassrummet. Men han är också den första att i varje politisk debatt kasta skit på oppositionen i akt och mening att göra politisk pajkastning av skolfrågan. Och där förlorar han bland annat mig och Lärarnas Riksförbund. Jan Björklund är precis som läraren du berör ovan som är oshysst och kanske till och med kränkande. I ungdomligt oförstånd har jag för övrigt gjort misstaget att bete mig så som lärare och jag kan intyga att Johan har rätt. Eleverna ger igen, med ränta och rätt snart.

    Mycket av det jag presenterat här har jag förstått via en rektor, tidigare gymnasielärare, vid en av skolorna i Norrtälje kommun.

    /Markus


    • Hej Markus,
      Jo visst hänger allt ihop, men i allt vi gör – ALLT, måste vi förstå. Utan förståelse ingen läsning, ingen matte, ingen fakta och ingen skola. Det är liksom inbyggt i all form av inlärning. Och det bästa är det som du lyfter fram, lärarledd undervisning.

      Tyvärr är det en förfärlig pajkastning mellan Jan Björklund och Ibrahim Baylan inför förra valet och även under förra mandatperioden kastades det paj hit och dit. Leder sällan till något. Jag har också gapat och skrikit på eleverna som nyexad lärare när de gjorde korkade grejer, men som sagt det hjälpte aldrig.


  3. Det går inte att sätta ord på hur mycket jag uppskattar din kamp och utbildning av oss lärare när det gäller den reellla maktkamp som sker kring det pedagogiska klimatet i landet. Utan din blogg hade jag säkert varit lika naiv som jag idag upplever att många andra lärare är. Det kritiska förhållningssättet som vi ska lära ut är en praktik som lärare själva många gånger inte applicerar. ”Internationell forskning visar… ” och så blev det en sanning i lärarrummet utan vidare reflektion.

    Kämpa på Johan, din insats är ovärderlig!
    /Christoffer


    • Christoffer,

      Tack för de varma orden. Bra att det jag säger betyder något för er lärare där ute i landet, det är viktigt för mig.


  4. Det är på väg att vända. Två utmärkta debattartiklar i DN idag tisdag 20/1. Opinionen vänder först, föräldrar vill ha en bra skola för sina barn! Som en mamma sade vid tillfälle: äsch papper och sånt. Kan hon det hon behöver och vad måste hon tänka på?


  5. Som anhängare av den vetenskapligt filosofisika inriktningen kritisk realism är jag kritisk till en radikal postmodernism. Men jag är också kritisk till debatter som så till den milda grad urvattnar vetenskapsfilosofi så att diskussion är omöjlig.

    Att Inger Enkvist eller Johan Kant plötsligt har löst de vetenskapliga grundbultarna som Aristoteles, Hume och andra västerlänningar har grubblat över låter konstigt.

    För att inte tala om s.k. ”Modernister”. Och modernism är en förutsättning för att vi ska kunna tala om postmodernism.
    Läs t.ex. en samhällsvetenskaplig avhandling från modernismens högkonjunkter, t.ex.1950-talet, om t.ex. etnicitet så ser vi en del antaganden om verkligheten som idag av somliga betraktas som problematiska.

    Mitt egna antagande, med stöd av kritiska realister som Bhaskar och Archer eller varför inte Maurizio Ferrerais maniufest för en ny realism – är att det finns en verklighet. Verkligheten är verklig.

    Och så kom då socialkonstruktivitster in och hävdade att människor konstruerar denna verklighet. Och det är väl sant så tillvida att det är människor, t.ex. en arkitekt, som konstruerar hus eller att människor konstruerar en lag som människor ska följa. Likt förbaskat är såväl huset som lagen verkliga och har egenskaper som påverkar människor.

    I Sören Barlebo Wennerbergs bok Socialkostruktivism – positioner, problem och perspektiv kan vi läsa om fyra olika inriktningar om socialkonstruktivism:
    1) Som ett kritiskt perspektiv – går emot att ting som har med människor och samhälle att göra betraktas som naturliga, det finns inget naturligt kön,en naturlig etncitet etc. –
    2) Som en teori om det sociala – om det inte finns naturliga etniciteteter, kön, identiteter etc så är det människor som har konstruerat dessa – med Berger och Luckmans klassiker banades väg för en teori om det sociala.
    3) Som en kunskapsteoretisk position – om nu människor konstrurerar mänskliga ting så bör också människan ligga bakom de kunskaper som konstrueras kring dessa ting – en radikal variant är att det är maktförhållanden i kunskapsprocessen, t.ex. i forskarsamhället eller forskarsamhällets relation till någon elit, som avgör vilken kunskap som produceras och förs vidare till kommande generationer.
    4) Som en ontologisk postion – verkligheten får sin existens först när vi får kunskap om den.

    Kritiska realister kan hålla med om nummer 1, men redan vid postion 2 blir det problem – Berger och Luckmann har en platt ontologi som kritiseras av kritiska realisters världbild där det finns en stratifierad ontologi. Position 3 har kritiska realister följande att säga om. Den kunskap vi utvecklar t.ex. genom forskning är påverkad av förhållanden inom forfskarsamhället men de egenskaper som forskningsobjektet,(t.ex. människor, ekologiska system, stenar, planeter, flygmaskiner etc) begränsar vad som är möjligt att hävda om ett forskningsobjekt. Dvs. en modifierad variant av korrepspondensteorin.
    Position 4 förkastas helt av kritiska realister. Det finns en verklighet som existerar oberoende av vår kunskap om den hävdar man.

    Men vad är då postmodernism. Ja, i ovanstående kan väl position 4 vara en variant. Men då kommer vi för enkelt undan.

    Följande tre olika sociologiska angreppssätt menar jag och t,ex, Engdahl och Larsson följer av begreppet ”postmodernism”.

    A) Den postmoderna sociologin vars perspektiv, analys och framställning kan sägas vara postmoderna.

    B) En postmodern analys – ett sätt att förstå vissa samtida tendenser

    C) Sociologi om postmoderniteten – intar ett mer traditionellt, distanserat förhållningssätt till vårt analysobjekt dvs. postmodernism.

    Istället för att likt socialkonstruktivisternas postion 1, hävda att något inte är så skulle jag vilja ha en debatt om kunskap som hävdar vad något är. .

    Fakta är något som de flesta är överens om ”är”. Fakta är att arbetslösheten har ökat om vi utgår från följande x, y och Z. Men utgår vi från y, z och v finner vi en betydligt lägre ökning. Och tar vi dessutom in ö så finns det ingen ökning. Det är fakta. Dock finns det inte endast verklighet, men det tycks som om fakta om denna verklighet kan hävda olika saker om denna verklighet.

    Och än svårare blir det att hävda att A (tex. PIE eller Inger Enkvist)) och B (t.ex. läraren eller en elevs föräldrar) tillsammans med ett antal andra faktorer påverkar en elevs kunskaper på ett specifikt sätt. Det kan vi knappast benämnas som fakta utan som en tes eller hypotes. Det vi kan hävda som fakta är att eleven uppvisar dessa poäng vid ett prov, viid PISA-mätningar etc. det är fakta.

    Men om vi är renodlade socialkonstruktivister så skulle vi kunna hävda att om alla säger att ovanstånde är sant så blir det sant till sina konsekvenser. Men detta förutsätter en likriktning i uppfattningar som i sig är problematisk om vi ser till övriga aspekter som värdesätts i våra nuvarande lagar, styrdokument, forskarsamhälle etc.


    • Tjoho Perka! Detta ligger lite utanför diskussionen menar jag. Jag ser för att uttrycka det enkelt här, i andra debattfora och i mitt dagliga värv en konflikt eller om man hellre vill bristande förståelse mellan praktiker och teoretiker.

      Som praktiker är det alltid bra när man med hjälp av teori kan bekräfta och utveckla det som man vet fungerar. Det faller mig i minnet en historia min musiklärare på högstadiet berättade:

      Claude Debussy gick på utbildning i komposition, hans professor granskade noterna och utbrast: Men monsigneur Debussy! Det SER ni ju att så här kan det inte låta.


    • Pär,
      Snacka om att du trasslar till det! Det handlar väl om två saker:
      1. Vad ska eleverna kunna? T.ex. läsa flytande med god förståelse, skriva en berättelse med rätt skiljetecken, behärska de fyra räknesätten. Allt detta när de lämnar årskurs 3. På samma sätt kan man titta på Lgr 11:s kursplan för att se vilka kunskapskrav eleverna ska uppnå.
      2. Följa upp resultat, det vill säga kolla av – kan eleverna detta eller inte.

      Svårare än så är det inte. Men när du uttrycker det är det extremt komplicerat och jag förstår inte varför det ska vara det.


  6. Det som utmärker människan är att vi lägger stor tid på att utbilda våra barn. Det förefaller som att Skolverket driver tesen att vi skall sluta upp med sånt och låta ungarna upptäcka världen på egen hand istället.

    Katederundervisning påstås hämma kreativitet. Om det stämmer borde svenska högskolor examinera horder av kreativt förstörda ingenjörer. Ändå har vi alla dessa framgångsrika svenska företag som grundats i just kreativa idéer. Vi ingenjörer är kreativa eftersom vi har tagit till oss tankesätt från några av historiens mest begåvade individer. Det finns ett bra engelskt uttryck: ”standing on the shoulders of giants”.

    Det är min bestämda uppfattning att problembaserad inlärning är kreativt hämmande eftersom den är så bedrövligt ineffektiv. Vi förvägrar våra barn den utbildning de skulle kunna ha haft.

    Efter att ha läst igenom serien ”en skola åt helvete” undrar jag om vi inte skall ge upp skolverket helt och hållet. Banta ner eländet till hälften och starta ett nytt skolverk som fokuserar på traditionell inlärning. Låt därefter skolor välja vilket skolverk de lyder under. Som förälder hade jag valt en skola som anslutit sig till det nya skolverket.


    • Henrik,
      Det ligger mycket i det du säger, det faller på sin egen orimlighet att lärarledd undervisning skulle vara förödande. Vi får väl se vad som händer med Skolverket, men att tro att politikerna lägger ner ännu ett Skolverk känns orealistiskt. De har ju redan lagt ner Skolöverstyrelsen, Skolverket och Myndigheten för skolutveckling (MYSKO). Så vi får se.


  7. Formativ bedömning är bra, men, när skiten träffar fläkten i Sverige, med vår helt unika skola, kommer formativ bedömning leda till mer flum, mer eget arbete, mindre kunskaper och mer betygsinflation. Därför att svenska lärare tolkar begreppen utifrån sin verklighet och sin erfarenhet.Formativ bedömning ”passar ju så bra ihop med” den handledande lärarrollen och att eleven får skapa sin egen kunskap… Kommer man ”från andra hållet” d v s ren katederundervisning är formativ bedömning utmärkt, därför att då får man både kunskaper OCH förmågor.

    Många svenska elever kommer de närmaste åren sannolikt få betyg satta utifrån särskolans kunskapskrav där på e- nivån ”medverka” är det gyllene ordet. Lärare kommer nämligen göra betygsgrundande bedömningar i den formativa bedömningsprocessen och inte göra ett avslutande kunskapstesttillfälle där eleverna får pröva sina egna vingar. Hur dessa lärare skiljer ut det som läraren resp eleven bidrar med, är för mig en gåta.


    • Björn,
      Huvudet på spiken! Bedömning för lärande som Dylan Wiliams står för (Assessment for learning) är något annat. Det utbildningsmaterial som Haninge kommun har översatt och där ingen ideologi är inblandad är betydligt bättre än Christian Lundahls bok.


    • Björn bitr rektor: så på pricken exakt. Kan inte du skriva någon liknande brasklapp i facebookgruppen ”bedömning för lärande”!?


  8. Skit i postmodernismen! Skit i Aristoteles och undra varför Galilei fick husarrest. Han lärde ”vanligt folk” vad som sker då helt vanliga kulor rullar nerför ett plan.

    Om en lära kan lära sina elever att beräkna vad som sker då två kulor kolliderar är det ointressant hur i helvete de lärde sig detta!

    Vägen dit är ganska lång men det går bevisligen vilket visade sig i TIMSS 1995 men efter det att forskningen inklusive professorer i matematik började gyra om ”estetiska värden” och allsköns modernistiska tolkare av ”kunskapsfilosofi” har allt spårat ur i ett namngivande av de som vill göra sina namn kända.

    Vygotskij studerade den tysk-ryska skolan under 1920-talet och där hade man inget val än att gå rakt på sak!

    Det var en tsaristiskkommunistisk matematik och fysik som lärdes ut!

    Kulor struntar nämligen i politik! Det är inte alls samma inlärning som sker i SO-ämnen som i fysik!

    Mina elever kunde räkna ut det Descartes inte klarade trots sitt snille och uppfinnandet av algebran. Jag ställer EN sådan ENKEL fråga!

    En kula som väger 40 gram och har hastigheten 8 meter per sekund träffar en stillastående kula som väger 70 gram (i en rak helt elastisk stöt, vilket innebär att ingen energi läcker ut i form av värme).

    Vilka hastigheter har vardera kula efter kollisionen?

    Ni som nu anser er allmänt bildade! Svara på frågan!

    Har man en gång lärt sig detta sitter det för livet! Man slår bara upp formlerna för rörelsemängd och rörelseenergi så börjar hela fadderullan nysta upp sig och visar på det KVALITATIVA SPRÅNG som skett kunskapsmässigt och vilket kvalitativt språng som INTE ägt rum! Någonsin! Trots alla CV:n!

    Friedrich Nietzsche utropade 1882: Leve fysiken!

    Fysiken avslöjar ordbajsare! Kan du – eller kan du inte! En elev kan ställa en ny fråga och låta dessa kulor båda ha fart och andra massor utan att själv kunna lösningen MEN kan då ta med sig SIN LÄRARES lösning och gå till någon den litar på för att verifiera sin lärares kompetens.

    I dag 2015 kan inte ens fysiklärarna på högstadiet svara på sådana spontana frågor under öppen ridå!

    Visst. Det finns säkert någon på webben som kan ge lösningen eller ett dataprogram som ger svaret om den ges i ”läxa” men med en ytterst enkel kontrollfråga på kunskaper som ligger under denna uppgift visar sig bluffen.

    Det är klart att det är en lång ”process” att ta sig dit (till den självständiga nivån)och att det krävs ”formativ” undervisning men det är ju bara självklara ord som ger föga stöd till läraren.

    Dessutom kan en lärare som inte själv kan denna fysik hjälpa till med att helt enkelt lära ungarna vanlig räknelära och andra rena färdigheter som idag är alldeles för dåliga men då måste man acceptera en kravlista på vissa inövade moment som måste göras stadiet före.

    Läraryrket ingår i ett teamwork där HEDERLIGHET är det centrala!

    Därför skrev Nietzsche Leve fysiken i ”Den glada vetenskapen” 1882. Innan han blev tokig!


    • Håkan,
      Vad är det du vill ha sagt med din kommentar? Jag fattar att du snackar en massa metodik men vad är det du vill uppnå med denna kommentar i förhållande till det blogginlägg som jag skrev?


      • Rakt av att kursplan 2011 i matematik är ett rent falsarium och bygger på utdömda ”forskningsresultat” från amerikanskt 1980-tal.

        Det är inte bara PIE utan hela den matematikdidaktiska vågen med svensk uppskjutning kring 1995 som anslutit sig till ”PIE”.

        Dit kan även matematikprofessorer räknas som åker omkring med löjliga föreställningar i Biennaler och i matematiklyft!

        Jag var matematikansvarig för ett helt rektorsområde med ett högstadium med 7 paralleller vid tiden 1984-1994 och jag känner givetvis till de hållpunkter som måste hållas i det metodiska innehållet i åk 3 och åk 6 och har sagt till dödagar tidigare att det inte är någon konst att strama upp ledet med ytterst enkla frågor av FÄRDIGHETSKARAKTÄR!

        Multiplikationstabellen ska vara avklarad i årskurs 3! Beräkningar av areor och volymer i årskurs 6! Det är begreppet ”förståelse” som kullkastade allt efter 1994.

        Det har skett en 3-årig sänkning av kunskaperna i matematik och i fysik kan inte grunderna ges alls på högstadiet då de för helvete inte kan beräkna areor och volymer då det bara är att stoppa in i en formel! Visst kan någon ”forskare” påstå att de inte förstår ”begreppen” och blandar ihop volymer och areor och inte har kläm på vad kvadrat- och kubik- står för MEN det gör eleverva! De blandar och ger! Va? Oj – vad petigt!

        Men genom att KUNNA börja har spelet börjat!

        Som lärare kan jag nu variera frågorna på ett mycket mer varierat sätt och jag har aldig inbillat mig att eleverna ska klara de på egen hand. Däremot fattar de frågan – någorlunda.

        Jag kan nog kalla mig ”expert” på just grovmotoriska pojkar med medfödd ”tröghet” och inneboende aversion mot att höra långa utläggningar och läsa en massa text.

        Det är ordet densitet som är svårt – inte begreppet.

        Jag slänger helt enkelt upp en uppgift på tavlan! Årskurs 7!

        Jag ritar en järnplåt och sätter ut måtten 50 cm, 45 cm och säger att den är 1 millimeter tjock. Är ni med? OK.

        Sedan klipper jag ut 4 kvadratiska hörn med sidan 5 cm och viker upp en låda. Tätar i hörnen. Lägger ner den i vattnet.

        Hur djupt flyter denna låda?

        Förstår de frågan? Svar: Ja – i Luleå 1985! Järnbåtar flyter!

        Är det matematik eller fysik? Svar: Det gav jag fullstängt fan i – i Luleå 1985.

        Behövde jag ta upp begreppet kraft eller dra in Newton? Svar: Nej.

        Nämnde jag ordet densitet? Svar: Nej. Akimedes princip? Svar: Nej…

        OK! Var börja?… Hur mycket väger lådan? Vi börjar där.

        Varför? Den måste trycka undan lika mycket vatten som den väger för att flyta…

        Jag vet mycket väl att de kommer att blanda om begreppen i 2-3 års tid men de hänger trots allt med i delstegen och allt görs på tavlan underhand…

        Det kallas för att undervisa i Vygotskij proximala utvecklingszon…

        På matematiktimmen kan jag undra hur många liter denna järnlåda rymde.

        Eller hur mycket glasutan i fönstret väger då jag vet att den är 3 millimeter tjock och att en liter glas väger 2,5 kilogram.

        Jag går upp och ner i svårighetsgrad och begreppet ”holistiskt” tänkade är inte självklart!

        Vem i helvete funderar över mina typer frågor? Svar: Jag! I Luleå 1985! Och mina kollegor. Fysikadjunkterna som givetvis också var matematikadjunkter.

        Vårt rektorsområde hade bland de bästa resultaten i hela Sverige och Sveriga var världsbäst i TIMSS 1995!

        Då tycker jag också att man borde höra med oss fysikadjunkter vad vi sysslade med – på högstadiet.

        Bara ryktet att jag hade dessa typer av frågor redan i årskurs 7 gjorde att elever som kom från mellanstadiet hade börjat beräkna volymer och areor!

        Fördelen med att kunna sina ämnen är att man inte behöver vara så petig och formell.

        Då jag ser dagens fysikböcker är vi tillbaka till 1960-talet då någon idiot kommer in med en ”dynamometer” och hänger 100 gram i denna och påstår att det är en Newton! Skriver det på tavlan och sedan hänger dit en 50 grams vikt och oj – det blev 1,5 Newton! Jaha! Det är skillnad på tyngd och massa. På månen… jamen

        Alla är väl medvetna om att det finns en dragningskraft…

        Jamen – man ska lära sig korrekta vetenskapliga definitioner först! Va?

        Enheten Newton är egentligen ett begrepp och tas in då man har ett behov av det.

        Nu kan svenska elever ”vetenskapliga” metoder men ingen vetenskap! Fascismens utgångsläge! Allt är vetenskap bara det görs vetenskapligt – dvs systematiskt. Det engelska ordet ”systemology” för kunskapsteori är inte bra!

        Matematiken idag är bara ett stort dravel med ett likhetstecken och denna jävla Jenny som utan anledning lägger fem likadana pinnar på asfalten i Jordbro. Känner hon ett starkt behov av att lägga pinnar? I årskurs 8! Bevare oss!

        Det är genom att beräkna och ställa frågor vi lär oss begreppen och som min polare Vygotskij säger:

        ”Barnet/eleven opererar och bearbetar begreppen med sina räknefärdigheter långt innan begreppen medvetandegörs och logifieras”.

        Här får han medhåll av din förhatlige Dewey!…

        Det jag ville ha sagt är att om man ska diskutera kunskapsfilosofi måste man göra det ordentligt och ta ett verk och hålla sig där!

        Dessutom måste man ta ett konkret ämne och det är fysikämnet som oftast ligger som utgångspunkt. Då måste man också kunna fysikämnets kvalitativa språng.

        Dessutom är det helt obehövligt i dagens svenska skola då den aldrig når den vetenskapliga fasen då just 4-5 begrepp är med i spelet samtidigt!

        SO-ämnenas didaktik eller lärade är inte alls jämförbart med hur det går till i fysik.

        Snart har ingen lärare i grundskolan orkat gå det naturvetenskapliga programmet!

        Det gick i Luleå 1984-1994 att ”gå rakt på sak” redan i årskurs 7! Vi lärare höll ihop!

        Om en elevev sprang in till rektorn eller dennes föräldrar klagade på att undervisningen var på för hög nivå blev de upplysta om att de har tre år på sig!

        Nu har väl alla ADHD – även föräldrar och det visar sig att de föräldrar som terroriserar lärare med ideliga synpunkter om att möta just deras barn på dennes ytterst delikata nivå får lärarna att böja sig och köpa ner sig.

        Fördelen med Vygotskij är att han lyfter upp undervisningen dit ingen kan! Lika för alla!

        Tar jag min inledande uppgift med järnlådan i vatten så tycker faktiskt dessa grovmotoriska och språksvaga pojkar att de fattade väl så mycket som de ambitiösa, prudentliga medelklassbarnen gjorde!

        Under åren 1980-1994 fanns inte dessa korrelationssambnand mellan böcker i hemmen och resultaten i matematik eller fysik. Pojkarnas resultat var genomgående högre i matematik!

        Dagens logikmatematik är helt värdelös i fysik och är en ren överklasskonstruktion likt indiernas och arabernas tidsfördriv i likhet med Pythagoras talmystisism.

        For now.


      • Håkan,
        Fortfarande begriper jag inte din kommentar i förhållande till det blogginlägg jag skrev eller vad du vill säga med din kommentar. Tydligen tycker du att matematikdidaktiken och metodiken är åt helvete. Men annars tycker jag mest att din kommentar är rörig och icke sammanhängande. Vad vill du säga?


      • Jag tycker att jag är hur tydlig som helst. Det fanns en tydlig metodik (metodiskt stegrat innehåll) under 1980-talet då lågstadiet fungerade väl men mellanstadiet sviktade i matematik men det gick att kompensera i årskurs 7 vilket visas tydligt i TIIMSS 1995 där kunskaperna stiger kraftigt mellan årskurs 7 och 8 i just algebra och geometri.

        Det utarbetades två olika kurser i allmän och särskild kurs och på många skolor fanns det två olika ”nivåer” i särskild kurs och faktiskt(!) gav begreppet ”temastudier” vissa öppningar mot att ha perioder där fysik- och matematiktimmar slogs ihop och i 4-veckor där eleverna kunde välja mellan två olika varianter.

        I den allmänna kursen slutade vi ”plottra” med en tämligen meningslös algebra utan gick rakt på sak med mer sammanhängade komplexare uppgifter som kan kallas en ”praktikers matematik”…

        Det var faktiskt också Lgr 80:s förtjänst! Visst! Vi fysikadjunkter var ”konservativa” men balanserades av ”flummet” och så ska väl läroplaner fungera!

        Till skillnad från USA och England hade vi i Sverige av tradition ett rent fysikämne och även om ämnet teknik kom in så tog vi fysikadjunkter också hand om det.

        Varför jag tjatar om ”fysikadjunkten” är att vi tog ett form av helhetsgrepp över ma-fy-tk där matematiken sågs mer som ett medel eller verktyg än vad det blev efter 1994…

        Beslutet att ta bort oss fysikadjunkter togs 1985 då den ”platta” läraren skulle komma in och de nya 4-9-lärarna i MaNO läste företrädesvis biologi och så lite fysik som det bara gick.

        Matematikkurserna på lärarutbildningarna gjordes om för att vara mer ”studentvänliga” och det lades in mer talteori och andra budgetkurser för att få igenom ett studentunderlag som hade ytterst skrala kunskaper från gymnasiet.

        Begreppet ”didaktik” blev inte klarlagt och omvandlades till ”lärande” och universiteten gjorde ingenting för att dokumentera de skillnader som fanns mellan allmän och särskild kurs samt inte heller matematikämnets koppling till fysik.

        Matematikämnet hade sin tilldelning i timmar utifrån att det ska koordineras med fysik/teknik och därför skulle inte rena matematiker släppts fria en gång till! De låg bara och ruvade efter mängdläran under 1970-talet då lärarna anklagades för att inte ha fattat den bakomliggande ”filosofin”.

        Vi rymde från grundskolan om vi kunde och vid tiden 1994 fanns inte många kvar men all den kritik och tryck som upparbetats mot oss fanns kvar!

        Det var ingen hemlighet – 1994 hade de sista resterna från realskolan utrotats! Med denna utrotning utrotades också algebran och geometrin i dess mer handfasta former.

        Man hade också utrotat de gamla lågstadielärarnas METODIK och nu faller korthuset ihop!

        Allt är nu ”problem-solving” med amerikansk förebild och 1995 bryter sig Kalifornien ur från ”flummet” i USA men i Sverige tystas det ner.

        Kurs A införs som obligatorisk kurs i gymnasieskolan och den ligger på den allmänna kursens nivå. Det gör även dagens matematik 1B.

        Då Skolverket frågar 2003 säger många elever att 70-90% av högstadiet är repetition! Inget görs. Elever, föräldrar och lärare vill ha tillbaka den särskilda kursen. Inget görs på grund av att då måste kurs A i gymnasiet skrotas. Skolverket håller medvetet inne med resultaten från TIMSS 2003 till 2005 och släpper ut rapporten ”Lusten att lära” 2003 samt Matematikdelegationens 2004 före TIMSS redovisas vars resultat var väl kända då det var därför matematikdelegationen tillsatts!

        2004 var det tänkt att jag skulle lägga fram min avhandling om algebran på högstadiet – den som helt försvunnit!

        Min slutsats var klar – lägg ner all förbannade forskning i matematikdidaktik!

        Jag har 600-700 A4-sidor som visar att det inte alls är PIE ensamt som står för förfallet utan matematikinstitutionerna i ännu högre grad samt en politiserad del av förskollärarlobbyn som till varje pris vill in i skolan.

        Journalistkåren är också delaktig. Även feminismen har biverkningar! Även universitet och högskolor är ”giriga” likt IT-konsulter och de som håller ”lyft”…

        Finns det inga ”normala” ungar? Kan ingen ställa diagnosen Normal.

        Det är väl för helvete klart att jag kan skriva en detaljerad kursplan som anger hållpunkterna i det som fungerade under 1980-talet! Det vet alla som känner mig fast snart är väl alla i pension!

        För lågstadiet och mellanstadiets del är det bara att ringa Putin och be han fixa ryska skolböcker 1-9 från 1990-talet för att få vissa hållpunkter. Eller kinesiska, japanska…

        Det är klart att Kina hämtat sina uppslag från den tysk-ryska matematiken som den såg ut under 1920-talet då Vygotskij utarbetade en teori för hur undervisningen i räknelära och algebra gick till.

        På en blogg är det omöjligt att få någon att fatta – tydligen.

        Det var inte ”bättre förr” men faktisk är det bra med sammansvetsade grupper likt oss fysikadjunkter! Jag är långt till vänster politiskt men skulle inte ha några problem med Inger Enkvist i praxis. Det hade ”vi” aldrig med de gamla språklärarna heller.

        De som inte heller går att rekrytera!

        OK. Jag känner att jag inte kommer någonstans men att det ska vara så inni helvete svårt att lära ungar räkna kan jag inte fatta!


      • Håkan,

        Du skriver att du tycker att du är hur tydlig som helst. Uppenbarligen är det inte bara jag som är förlorad i din abstrakta och förvirrande text, även Sören har problem att följa ditt resonemang. Jag har även tagit upp detta tidigare när du har kommenterat. Kanske ska du ta dig en funderare vad du vill säga och hur du formulerar dig för att jag och andra ska förstå vad det är du vill säga och hur du kopplar din kommentar till den texten som du kommenterar.

        Med detta vill jag inte få dig att sluta kommentera, även om en del personer på den här bloggen har fått för sig att jag censurerar eller inte jag inte tål och klarar av att ha meningsskillnader. Det enda jag säger till dig Håkan är att du behöver bli mer stringent i dina kommentarer så att jag och andra begriper vad det är du vill ha sagt.


  9. Ja du Håkan. Många ord utspridda i korta sentenser. Tur att det finns fysikadjunkter är månne ditt budskap. Eller kanske katastrof att fysikadjunkter inte längre finns – så har skolan gått åt helsefyr också. Men ett
    ”Nu har väl alla ADHD – även föräldrar och det visar sig att de föräldrar som terroriserar lärare med ideliga synpunkter om att möta just deras barn på dennes ytterst delikata nivå får lärarna att böja sig och köpa ner sig.”
    visar bland annat att lärare i modersmålet i svensk skola anno dazumal var väl så kritiskt lågt.


    • Jag kan väl skicka mer sammanhängande texter till dig personligen som tydligen vill tillhöra dagens plåga – ordmärkarna.

      Jag avsåg att lugnet och tilliten inte längre finns i att saker och ting löser sig om man ständigt går in för att missförstå.

      Fakta är att i TIMSS 1995 var de svenska eleverna i topp i matematik och fysik.

      Fakta är också att lärare känner sig ytterst pressade av vissa föräldragrupper som dominerar inom skolans värld där de även sätter press på rektorer då de anser sig behärska språket i postmodernistisk hybris.

      Det är väl att betrakta som en katastrof om det inte går att rekrytera fysiklärare. Även att på några år efter 1995 falla från toppen till botten inom två så klara områden som algebra och geometri där just fysikämnet är det centrala tillämpningsområdet.

      Men det verkar vara tur att svensk skola har Sören Holdar vilket månne är ditt budskap.


      • Jag märker inte ord, Håkan. Men jag märker när en text blir rapsodisk och svårförståelig emellanåt, som din ovan, och det är ju synd när det du vill ha sagt är viktigt. Det är faktiskt inte särskilt tydligt varthän du vill nå annat än att det var bättre förr. Bättre lärare, bättre föräldrar, bättre barn.

        Att ämneslärarkompetensen är i kris är uppenbart och även dess orsaker är tydliga med stora pensionsavgångar och en total avsaknad på söktryck till utbildningarna främst i ma/no och moderna språk.

        Däremot blir träffbilden alldeles för spridd med uttalanden som ”att lugnet och tilliten inte längre finns i att saker och ting löser sig om man ständigt går in för att missförstå.” om du med det avser att ge en generell bild av svensk skola. Att kunskaperna sjunker är utom tvivel, men de verkliga krishärdarna är skolor i utsatta områden – vilket förstås är en annan diskussion. Föräldrar som inte förstår att skilja på åsikter och profession är lyckligtvis huvudsakligen ett bekymmer för skolor i ”övre medelklass”-områden.

        Din avslutande släng förstår jag inte. Om något är ”tur” ska det väl vara att skolan ändå – än så länge i alla fall – har gott om både välutbildade och engagerade lärare. Huruvida detta inbegriper mig är en nåd att stilla bedja om.


  10. Sören Holdar.
    Följer du med i vad Matematiklyftet innebär? Vilka åsikter har du om ”den tomma tallinjen”? Vad tycker du om 61 – 59 = 18?
    Vad anser du om Den stora felräkningen i Kalla Fakta som TV4 sände den 25 mars 2014?
    Såvitt jag kan se är Håkan Broström en praktiker som inser att man måste kunna både matematik och fysik för att kunna undervisa i naturvetenskapliga ämnen.


    • Sture,
      Nu ställer du frågan till Sören och jag antar att han kommer att svara. Jag håller med dig och Håkan om att matematikämnet har totalt dribblats bort när det gäller innehåll. Håller med Håkan när han säger: ”Hur svårt ska det vara att lära barn räkna”. Men jag tycker ändå att det är viktigt i en diskussion att ha kommentarer där det framgår vad det är man tycker och vilken linje man driver. Vad det är man vill säga med en kommentar. Det är väldigt otydligt när det gäller Håkan, så ett förtydligande är något som åtminstone jag eftersöker.


    • Sture. Jag inte bara följer Matematiklyftet, jag deltar till allt elände och kort uttryckt är jag övertygad om att en lägre grad av teoretiserande resonemang från elfenbenstornen till förmån för vad som nu kallas hands on vore att föredra. Det finns (även) i matematikpedagogik grovt uttryckt två linjer: ”Först förståelse” sedan ”Praktiskt tillämpning” eller den motsatta vägen. Personligen anser jag att särskilt för elever i lägre årskurser (1-3) och med svårigheter i ämnet vi hellre börjar med praktisk tillämpning: detta är addtionsalgoritmen, den används så här etc. Förståelsen – när eleven når ”aha!” – är naturligtvis kritisk när det kommer till tillämpning av kunskaper. Men ja, de senaste decennierna anser jag att man särskilt i de första årskurserna har spänt kärran för hästen.

      Korta svar på dina specifika frågor:
      1. Ja jag följer som sagt det sk Matematiklyftet.
      2. Vad rör den tomma tal-linjen och 61-59=18 förstår jag inte riktigt vad du avser men om det rör undervisningsrelaterade spörsmål du får svar i mina rader ovan.
      3. Vad reportrar i TV4 räknar rör mig inte ryggen, den kanalen ser jag öht inte. Livet är för kort!


      • Sören.
        Om du deltar i Matematiklyftet så läser du väl Nämnaren. Där finns felbemängda artiklar om ”den tomma tallinjen”, Se sidan 98 i handledningen till Förstå och använda tal. Den handledningen behandlar även 0 på ett besynnerligt sätt. Hon med 61 – 59 har väl sett Bentleys 51 – 49 = 18. Avlyssna TV4:s den stora felräkningen så kan du se hur reportrar och vissa experter kan ställa till med problem. Media har stor makt när det gäller att sprida faktoider. Vilken idiot är det som startat ”störst-först-sjukan”? Bentley vill gärna ha reda på det.


      • Jag upprepar det du har sagt: ”Jag inte bara följer Matematiklyftet, jag deltar till allt elände och kort uttryckt är jag övertygad om att en lägre grad av teoretiserande resonemang från elfenbenstornen till förmån för vad som nu kallas hands on vore att föredra. (…) Men ja, de senaste decennierna anser jag att man särskilt i de första årskurserna har spänt kärran för hästen.”

        Det går inte att sammanfatta bättre!


  11. Johan Kant
    Jag tycker att Håkan är tydlig i sitt budskap och hans kunskaper har du ingen anledning att kritisera. Många av de andra som kommenterar präglas av en lust att diskutera matematik utan att ha någon kännedom om vad matematik är. Det blir ett tomt tyckande utan förankring i verkligheten i dagens skola. Politiker ropar vi ska införa läsa-skriva-räkna-garanti. Hur ska de kunna göra det när de inte tar vara på kunskaper som vuxit fram under årtusenden?
    Vad är ”den tomma tallinjen”?


    • Sture,
      Då måtte det väl vara jag som är dum i huvudet, för jag begriper faktiskt inte vad Håkan menar. Men jag har ju sagt det tidigare, jag är inte någon intellektuell gigant, så bristen kanske ligger hos mig.


      • Johan Kant.
        Varför drar du sådana slutsatser? Jag har inte sagt något om ditt intellekt. Sök ett svar på vad ”den tomma tallinjen” är. Det dyker upp många egendomliga saker i ”Matematiklyftet”. Men vi är på väg sade Jan Björklund, och samma sak påstår Anders Palm , Anna Ekström och Annette Jahnke. Syna matetematiklyftet så förstår du varför Sverige inte klättrar i PISA och TIMSS.


      • Sture,
        Mitt blogginlägg handlar i första läget om Inger Enkvist som länge varit PIE:s hatobjekt och den artikel som hon lyfter fram, där hon beskriver en bok i England som har samma typ av pedagogiska maktstrukturer som i Sverige. Jag fick/får inte ihop det som Håkan lyfter fram, både hans långa ostrukturerade meningar och vart han vill komma utifrån hans resonemang. Även Sören har svårt att förstå. Men du förstår exakt. Då kan jag bara dra slutsatsen att jag inte begriper.


      • Det jag säger är för den som är insatt i matematik och dess koppling till fysik i princip det Inger Enkvist står för – en åtegång till realskolans lärarstyrda undervisning med en anpassning till nutid och nutida elektroniska hjälpmedel som onekligen miniräknaren och datorer utgör.

        Jag påstår också att det under perioden 1980-1994 upparbetades ett sådant innehåll som mer explicit i form av uppgiftsformuleringar och nivåmässiga krav finns att se i de prov lärarna under denna tid gjorde ute på sina skolor i allmän och särskild kurs. Dessa var ofta gemensamma för alla elever på högstadiet.

        4 prov i årskurs 7, 4 i årskurs 8 och 4 i årskurs 9.

        I två olika typer av kurser med basen för det ”meningsgivande” mer i vardag eller ”real-life” i den allmänna kursen och i den, med det moderna uttrycket ”vetenskapliga”, i den särskilda inom algebra och geometri.

        Jag påstår också att på många lågstadieskolor fanns det lärare av den ”gamla stammen” som följde Lgr 62 även under 1980-talet och i Lgr 62 står att multiplikationstabellen ska vara avklarad i årskurs 3.

        Vi kan kalla det för att en tillfällig ”renässans” ägde rum 1980-1990 innan ”politiseringen” från Lärarförbundet fick genomslag. Under denna period inträffar det då att lågstadiet undervisar enligt Lgr 62 och att vi fysikadjunkter på försöker återskapa det som var tänkt efter realskolans avskaffande 1962.

        I matematik och fysik fanns det inte alls behöriga lärare 1962 då 30% av eleverna gått realskolan och nu skulle det bli 100%. 1961 går SÖ ut och justerar ner kraven i den särskilda kursen via ”Handledning i matematikundervisning” på grund av att folkskollärarna inte kunde algebran! (Ungefär som efter 1994!). För den intresserade går det att se dels i denna skrift och Ekman&Unenge med tryckår 1963 där denna senare knappt kom i bruk i särskild kurs i och med att lärarna inte klarade uppgifterna i algebra.

        Nu kom ”självstudier” in via Hermods kursbrev på högstadiet beroende på ren överlevnadsstrategi från ”statens” sida! Redan efter 7 år kommer då Lgr 69 som alla vet är ”grupparbetenas” era.

        Det var inget påfund av ”PIE” utan en ren socialdemokratisk undanmanöver då Lärarförbundet formligen hatade ”läroverkslärarna” och till varje pris ville dölja ytterst stora brister hos lärarkåren i matematik på högstadiet!

        Dessa folkskollärare hade merparten av sin undervisning i matematik då ingen var behörig i fysik där det synts direkt att det var en orimlighet att bara tänka den tanken.

        Då de pensioneras vid tiden 1980 strömmar vi fysikadjunkter in på högstadiet och det är det jag försökt förklara (vilket jag trodde var allmänt känt) och först nu kan man säga att matematikundervisningen blir som det var tänkt 1962.

        Trots att Lgr 80 lade ut timmar i blocket NO fanns ändå ämnestilldelningen kvar i enskilda ämnen och vi fysikadjunkter blev helt dominerande i matematikämnet tillsammans med någon lärare i kemi.

        ”Socialdemokratin” tillsammans med ”biologer” och ”miljönissar” hade inte tänkt sig att ”NO” skulle innehålla den ”vetenskapliga” sidan av fysikämnet! NO står för NaturOrientering och Lgr 80 betonade ”vardagliga” kunskaper.

        SÖ gick ut med skrifter där det påstods att vi räknade för mycket i fysik varav en var ”Mer formler än verklighet” och sett utifrån en fysikadjunkts horisont var lärarutbildningsreformen som beslutades 1985 i att utbilda 4-9-lärare i MaNO en direkt nerläggning av vårt skrå.

        Den internationella undersökningen IEA 1980 hade visat att MELLANSTADIELÄRARNA inte kunde räkna! Därför var staten tvingad att förändra deras utbildning och INTAGNINGSKRAV! 1967 hade man sänkt intagningskraven till mellanstadielärarlinjen till 2-årig Social linje!

        Därav kom Folkpartiets slogan ”Skit in – skit ut” under 1980-talet!

        Socialdemokraterna med sina stödtrupper i Lärarförbundet gör då vissa ”medgivanden” (likt idag) och inför 1-7 och 4-9 lärarutbildningar i MaNO MEN med offret från Folkpartiet (och övriga borgerliga partiers) av oss fysikadjunkter!

        För övriga adjunkter var inte skillnaden så stor men för oss som har fysik är det otänkbart att undervisa i biologi även om vi kan ämnet någorlunda.

        Det är ofta två olika ”typer” av ”intressen” som visar sig mellan dessa ämnen och återigen kan man säga att jag uttrycker mig oklart!

        Jag tror att även Inger Enkvist kan hålla med om att få lärare har både tyska och franska…

        Nåväl. Att matematikämnet närmade sig fysikämnet var positivt enligt TIMSS 1995 och under perioden 1980-1990 STEG de svenska elevernas kunskaper i matematik hela tiden MEN årskurs 7 gick till stora delar år till en form av uppsamling från årskurs 6 då eleverna var spridda på grund av vilken lärare och skola de gått på.

        Det visste ”staten” mycket väl och därför infördes 6-9 enheter för att detta ihopsamlande skulle kunna ske i årskurs 6! TIMSS 1995 konstaterar just uppgången som sker mellan årskurs 7 och årskurs 8 och därför flyttades det ner ett snäpp – i teorin.

        Problemet var bara det att verkligheten var förändrad. Vi fysikadjunkter var borta från högstadiet. Särskild kurs var borta och de nya 4-9 lärarna hade ingen praxis att ärva.

        OECD konstaterar just vilken av att ha lärare med gedigna kunskaper och det får man om antalet ämnen man undervisar i är begränsade!

        Om man bara har matematik och fysik har man hela höstadiets kurs under första året i både matematik och fysik i 4-5 olika klasser! Man får också göra något prov för hela skolenheten! (Med stöd av kollegor men ändå…) och efter 3 år har man haft ett 20-tal olika grupper av elever MEN en mellanstadielärare har bara haft EN klass! Detta visar sig i TIMSS 1995.

        Inskolning av lärare sker då snabbt! Även då avskolningen om dessa premisser tas bort!

        Det finns ett bildande av ”mening” som endast kan ske i praxis! Det kallas också ”beprövad gemensam erfarenhet”!; där begreppet ”gemensam” är ytterst viktigt.

        I detta fall var Sverige unikt!

        En annan faktor var att kommunerna inte i praktiken hade delade tjänster på låg- och mellanstadiet i MaNO resp SvSO mellan åren 1985-2001 och ”staten” hade ingen som helst ”inspektion” att lärartjänsterna såg ut som det var tänkt att göra!

        Lärarförbundet och en konservativ mellanstadielärarkår blockerade detta! Att de bevisligen inte kunde räkna (halva gänget – minst) enligt IEA 1980 verkade de inte ha fattat!

        1994 faller korthuset ihop. Det visar sig i TIMSS 2003!

        Ska det vara så svårt att fatta! Det FANNS givetvis en praxis som medförde de goda resultaten. Det handlar inte om anno dazumal.

        Ska det nu ”väntas och ses” är alla som var med på den tiden utdöda!

        Det är inte bara Inger Enkvist som är PIE:s hatobjekt nummer ett!

        Det är väl också klart varför Sture i Hallsberg fattar vad Håkan i Luleå skriver! Vi verkar vara de enda två som är kvar! I bloggossfären.

        Mina övriga forna kollegor är så besvikna och förbannade på skolan att de skiter i detta eviga upprepande av politiska värdeord som det i grunden handlar om.

        Kan man inte sina ämnen utifrån hur det fungerar i praxis är det ytterst stor risk att man inte fattar de teorier som bildats utifrån denna praxis. Det var det Vygotskij gjorde. Han hittade inte likt Marton, Runesson… på egna – fritt i luften.

        Där håller jag med Inger Enkvist. Bättre att hålla sig till det som visat sig fungera än att svänga och slänga sig med teorier som mam missuppfattat eller bara hastigt och lustigt kommit på.

        Jag håller med Henrik Vallgren om att det borde bildas ett konkurrerande Skolverk med egna kursplaner. Vi GARANTERAR KATEDERUNDERVISNING! ÖPPEN UTSÄNDNING VARJE LEKTION! SVART TAVLA OCH VIT KRITA.


  12. Johan Kant.
    Ditt blogginlägg är intressant. Scherp och hans PBL har förstört mycket i den svenska skolan. Håkan Broström är besviken på den besynnerliga utvecklingen av skolan som skett i Sverige och uttrycker sig i klartext och vågar kritisera PIE-förespråkarna. Vad är det för fel på det ? Du vet väl att det finns decimaltal mellan 0,97 och 0,98 ? Annars kan Ulla Runesson lära dig det på femton veckor.
    Martons variationsteori är inblandad i galenskaperna.
    Vad är ”den tomma tallinjen” för något? Kanske en postmodernistisk ide från PIE?


    • Sture,
      Du får nog läsa mitt svar igen. Det är inget fel på att Håkan vågar kritisera, oavsett vad som gäller. Men åter igen, för femtielfte gången, jag begriper inte hans koppling till mitt blogginlägg, hans poäng och jag kan inte förstå hans text. That’s it!


      • Johan Kant
        Sören H svarar nog skrev du. Nu har han skrivit att han deltar i Matematiklyftet. Additionsalgoritmen var nödvändig när jag gick i skolan på 1940-talet och det är den fortfarande för det stora flertalet av eleverna. Men ”den tomma tallinjen” är överflödig.
        Den som doktorerat på negativa tal bör även inse det. Nu verkar du Sören H och Håkan B ha funnit att ni är överens om en hel del.
        Du och Sören verkar förstå en hel del av Håkans budskap.
        Pröva för femtiotolfte gången att besvara frågorna du fått av mig.


      • Sture,
        Vilka frågor har jag fått från dig? Menar du den tomma tallinjen? I sådana fall får jag nog hänvisa till Sören eller någon annan matematiklärare som är insatt i matematikdidaktik. Kanske kan Hans-Gunnar komma in här?

        Som SO-lärare har jag väldigt svårt att med djupare matematiska kunskaper och ännu svårare att diskutera innehållet i mattedidaktik. Så svaret får du nog begära av någon annan för jag har inte kunskaper nog att besvara din fråga.


      • Johan Kant.
        Det är bara att bläddra i dina och mina kommentarer och leta upp frågorna som du ej besvarat. Lämna svar i stället för att hänvisa till Sören H. Vem är Hans-Gunnar?


      • För grekerna var den helt fylld då det finns oändligt många punkter på en linje! Pythagoras fick en hjärtinfarkt då ”roten ur två” inte kunde uttryckas som ett bråk och denna tallinje helt plötsligt innehöll ett ”hål” där alla irrationella tyal har den egenskapen gör att den blir ”tom” då deras ”mäktighet” är större än de rationella talen som går att ”numrera”. Enligt Cantors diagonalförfarande. Med ett ”illusionsnummer” i oändligheten kan man då visa att de rationella talen inte fyller ut tallinjen alls!

        Blir Holdar och Kant klokare av detta? Om jag roterar kurvan 1/x runt x-axeln fås en ”kon”. Det kan jag fylla med färg eftersom ”volymen” är begränsad. MEN – jag kan inte måla ”insidan”!

        Jag kan också ta en ”tunna” (cylinder) med bibehållen volym och göra den plattare och plattare och begränsningsarean kommer att gå mot ”oändligheten”.

        Även en ”kub” med måtten x, x och 1/xx får volymen ”ett”. Jag kan då ”fylla” den med en måttenhet ”volym”. Aren blir 2xx (plus den ytterst tunna ”area” som blir runt om då kuben plattas ut till ett rätblock med kvadratiska ”lock”).

        Den är nu ”fylld” med färg men insidan kan inte ”målas”.

        Wittgenstein sa att han högaktningsfullt skiter i Cantor och Gödel! Även Descartes sa att han ”utan betänkligheter” skiter i Pythagoras ”dilemma” vilket ni enligt tidigare inlägg (av Peter) tycks ha löst i Haninge!

        Geometri och algebra blir ”inkommensurabla” i likhet med Galileis fysik och relativitetsteorin och kvantfysiken.

        Kvantfysik och relativetetsteori är helt värdelösa för att användas i hävstångslagen och vid normala hastigheter.

        Därför är det fel att prata om ”paradigmskiften”. Det handlar om val av ”verktyg” och val av ”världar” samt vilka problemställningar man tänker sig ”uppnå”.

        Om nu de rena fackidioterna släpps in i kursplanerna får vi ”på stället marsch” redan i lågstadiet!

        De har sin syn på ”djupa” kunskaper! Marton et al släppte anden ur flaskan 1977! Matematikerna fick sin ”återkomst”! I och med Lpo 94, Martons och inte minst Piagéts, fascination över ”matematiska strukturer” kan ”PIE” och matematikdidaktiker (med några världsfrånvända talteoretiker, topologer med Möbius band, grafteori…) förenas i en form av ”filosofi” som är ett misch-masch där det hoppas från elfenbentornets högsta våningar ner till ”grundläggande arkaiska seenden” däggdjurshjärnan är förskaffad med. Med förtjusning kommer då kognitiva psykologer in!

        Det är det som skett i England! Vi håller snart på att krypa in i vår egen hjärna! Vi äter upp oss själva!


      • Sture,
        Nu får du ge dig!!!!
        Du får godta att jag inte tänker svara och jag har angivit varför. PUNKT SLUT!


      • Johan Kant.
        Det skulle vara väldigt intressant att veta vilken Hans-Gunnar du syftar på. Vad tror du han tycker om ”den tomma tallinjen”? Svarar du ordentligt på frågor behöver de inte upprepas.


      • Sture,
        Hans-Gunnar är en av dem som brukar svara på kommentera på bloggen och som har jobbat väldigt länge som matematik- och NO-lärare. En mycket kunnig person. Kanske följer han inte all debatt som sker, det vet jag inte.

        Vad menar du att jag ska svara ordentligt på frågorna? Ska jag stå till svars inför dig som riksåklagare – eller? Åter igen, lägg ner detta NU!


      • Johan Kant.
        Tipsa Hans-Gunnar om den här bloggen så svarar han nog. Jag skickade en intressant rapport med Kalla Fakta till dig. Låt dina matematiklärare analysera den.


      • Sture,
        Jag har tidigare fått den Kalla fakta länken av dig. När det gäller mina matematiklärare kommer jag inte blanda in dem. Jag är oerhört noga med att strikt hålla isär mitt arbete och den här bloggen. Mycket viktigt för mig!


      • Johan Kant.
        Den rapporten har inget med Kalla Fakta att göra. Den kom från Skolverket i jan 2015.


      • Har fått den Sture.


  13. Håkan, du använder en väldans massa ord, det blir svårt att förstå essensen. Jag tror du vill förmedla något jag håller med om. Ämneskunskaper är en bra grund om man skall lära andra… Ämneskunskaper är en stor bristvara i skolans värld – JA.

    Sedan måste jag ju hålla med Johan, vad är kopplingen till blogginlägget?

    Det du vill föra fram är ganska korrekt, i rätt kontext med färre ord så kan hända någon agerar!


    • OK. Visst. Frågan är bara om det går med få ord? Om ett land som ligger i toppen packar ihop på 6 år efter 1994 är det många intressenter med i slakten.

      Dessutom är det ytterst svårt att ta med alla ”ämnen” i samma diskussion.

      Jag tycker att det ”svartmålas” för mycket! Alla elever kan inte vara intresserade av allt!

      Jag hade ett tillval i ”fysik” 1985-1994! Jag fick många ”lägre SES-pojkar” som valde detta!

      För övrigt har Sören H en poäng angående lågstadiets matematik. ”Aha”-upplevelsen tar tid på sig.


      • Jag blir lite bekymrad över tonläget i ordväxlingarna mellan dig, Sture och Johan. Jag försöker faktiskt förstå vart ni vill komma, vart DU vill komma. Du verkar vilja dissa inlägg trots att du får ett visst medhåll i sak, jag fattar inte riktigt varför – precis det gör mig intresserad!

        Berätta.

        OK, du har fört fram att matematiken sprang ur filosofin, i grekland… det är en av många angreppspukter för ämnet, väldigt spännande, men knappast i förhållande till lgr 11 eller gy11. Intressant javisst – men relevant, knappast i den här kontexten.

        Du slänger in matte och fysikaliska problem i ett blogginlägg som mest handlar om något annat, jag fattar inte poängen. U wanna brag, huh ?

        Förklara.

        Du verkar väldigt arg, du skriver allt i affekt. Kanske är det vad som gör att en medelålders man (jag) inte förstår.

        Konkretisera

        /Pär


      • Visst Per. Jag är den arge adjunkten. Jag var stilbildande för den ”arge snickaren”.

        Vill du (seriöst som det sägs) ha förklaringar kan jag skicka några texter via vanligt mail. Min e-post ät hakanbrm@hotmail.com


  14. Det jag håller Johan räkning för är hans outtröttliga arbete för en modern skola som arbetar för kunskaper och uppföljning av kunskaper. Följande citat från inlägget ovan sammanfattar, menar jag, på ett utmärkt sätt både vad Johan strider för och att det för den som så önskar det utöver praktisk erfarenhet går utmärkt att även finna vetenskapliga belägg:

    ”det finns faktisk forskning här i Sverige som redan 1977 påtalade att holistisk kunskap, oavsett om det är fakta eller analys av fakta bygger på förståelse och inte på att lära sig utan förståelse. Ference Marton mfl påtalade i den stora studie som ligger till grund för boken Inlärning och omvärldsuppfattning att atomistisk kunskap – det vill säga ytlig kunskap leder till att eleven/studenten har svårt att minnas det den har lärt sig, medan holistisk kunskap – det vill säga djup kunskap som bygger på att eleven/studenten förstår det den lär sig leder till att den kommer ihåg det den lärt sig.”

    ”Dagens moderna lärare är flexibla och bygger relationer med sina elever, sen är lärare olika bra på olika saker, men så har det väl alltid varit. Kanske har vi i Sverige en av världens bästa skolor när det gäller just detta. Nu gäller det att se till att alla elever hänger med kunskapsmässigt och det är lika bra att hålla koll på eleverna från årskurs 1. Var noga med elevernas resultat!”


    • ”det vill säga djup kunskap som bygger på att eleven/studenten förstår det den lär sig leder till att den kommer ihåg det den lärt sig.”

      Denna logiska slinga är dock helt oförståelig och föga användbar då den inte kommer ur sitt skal. Har man hittat Den Heliga Graalen dvs. ”djup kunskap” lär man nog komma ihåg den.


      • Håkan,
        Läs Inlärning och Omvärldsuppfattning, en bibel! Har du inte läst boken – gör det. Bakom den ligger en mycket stor studie om hur inlärning sker och jag kan i högsta grad påpeka att det verkligen fungerar så som studien kommer fram till utifrån min egen praktik.


      • Visst. Jag har läst den. Jag trodde väl också – I was a believer. Jag trodde på Lpo 94 i viss mån då det var tänkt att Vygotskijs ”Tänkande och språk” skulle ta över. Min Bibel. Jag trodde på Richard Skemps ”Delta two” undet 1970-talet och det ”holistiska tänkandet” enligt Polya 1957 där ”heuristik” och ”metakognition” styrde vår delikata hjärna…

        Jag trodde på Ference Marton och min handledare Mikael Alexandersson. Jag tyckte väl att ”Variationsteorin” hade sina poänger…

        Jag trodde på ”problem-solving” och Alan Schoenfeld 1987 som ger ut liknande skrifter med tunga namn som Jeremy Kilpatrick…

        Jag trodde på Marx. Jag tycker fortfarande att han har rätt i sin kritik av det kapitalistiska samhället. MEN att bygga upp detta ”nya” verkar lika omöjligt som det blev i svensk skolmatematik!

        Det är litet av att man tror sig bygga ”den nya socialistiska människan” (eller ”liberala individen som ständigt reflekterar”) nerifrån!

        Vid ca år 2000 samlas Kilpatrick, Schoenfeld, Stephen Lerman… och gör det tyngsta kunskapsfilosofer måste kunna göra – säga att man tog miste!

        I mitt tillval No-tema kunde jag göra lite som jag ville och slänga upp dessa mer ”djupa” frågeställningar som egentligen borde heta mer ”komplexa” då man i frågan tar in många begrepp och ett flertal ”medpresenterade lagar” men det var för att dessa elever hade den obligatoriska matematiken och fysiken på andra timmar.

        Det viktigaste var att dessa elever, företrädesvis ”grabbar”, FRIVILLIGT hade valt att ”utsätta” sig för mig! Utan att skryta hade jag STATUS! Det ska inte heller stickas under stol med att detta arbetssätt, eller innehållsmässiga mer skapande i stunden med väl så svåra problemställningar irriterade en del företrädesvis prudentliga flickor som ville ha mer ”ordning och reda”. Därför slängde jag in kemiska beräkningar och kemisk formelskrivning och något avgränsat område i matematik mellan varven ett antal veckor.

        MEN att överföra detta i stor skala till mina kollegor i den obligatoriska undervisningen i matematik var till stora delar omöjligt.

        Det gick knappt att få tag i någon vikarie om jag var borta! Va – fan! På högstadiet!

        Jag börjar mer och mer luta åt att eleverna måste få välja mer fritt och inte bli plågade i 14-15 ämnen där det ska betygsättas med kriterier som kräver en form av psykoanalys!

        Det som skett är att vi kapat bort topparna. I TIMSS 2003 föll de ”duktigaste” från 10% till 2%! Och i Pisa påstås det fallit från 16% till 8% under tiden efter 2000 till 2012.

        Men vi har också tappat bland de ”språksvaga” som är språksvaga enligt medelklassens måttstock. De är helt enkelt dölessa att höra lärare orera vid katedern! Nu kom det!

        Inte f-n var det bättre förr! Kindberg-Batra har en poäng i att ”vi” lantisar inte var preparerade för ”boprgerlighetens diskreta charm”. Jag och min kompis från ”byn” ansågs tröga på Det Högre Allmänna Läroverket!

        Det ligger mer än vad hon tror i det hon sa! Idag 2015. Utlokalisera Skolverket till Pajala!

        Det är mycket möjligt att Du – Johan Kant, och Du Sören Holdar vågar utmana era elever i era ämnen. Det gäller dock inte samma premisser i fysik – tyvärr! Inte heller i matematik. Enkelt uttryckt – man bara lär sig göra som andra. Inte speciellt ”roligt”. Matematiken är konstruerad för att vara ytterst tråkig!


  15. Nä kronan på Guds skapelse är realskolans matematik,och en skvätt fysik. Det är ju f-n att vi inte alla är gamla högstadieadjunkter i dessa ämnen. Då vore det banne mig ordning inte bara på skolan utan på världen! Javisstja, vi ska slänga in lite rysk förkrigspedagogik också. Perfekt anpassat till samhället 2015.


    • Sören Holdar.
      Det finns gymnasieadjunkter också. Vad har du för synpunkter på dem? Fortfarande har du inte besvarat frågan om ”den tomma tallinjen”. Hittar du den i Christer Kiselmans :Matematikterminologi? Googlar du på : det sitter noll skator i björken hittar du en intressant PDF-fil av C K. Läs hans synpunkter på mängdläran. Hur hanterar du 0 ? Använder du NCM:s handledning:Förstå och använda tal ? Spydiga kommentarer till det H B skriver i J K:s trevliga blogg är överflödiga och gagnar ej ditt anseende.


      • Sture.
        Jag anser kommentaren vara syrlig, inte spydig. Ty nog har Håkans och dina kommentarer lutning åt historisk ämnesspecifik skolmatematik med inslag av fysik. I tillägg med kanske tyvärr utgångna yrkestitlar. Johan talar för sig men har ändå i era inlägg flera gånger efterlyst tydligare kopplingar till hans huvudartikel.

        Dina frågor sedan är intressanta ur aspekten att de är av en typ som med viss ironi brukar kallas mellanstadielärarfrågor. Dvs frågor läraren vet svaret på. En tom tallinje är alls inte så dum; den kan på ett utmärkt sätt illustrera, som exempel, såväl enhetsförhållanden/ enhetsomvandling som tidsaspekter.

        Sk ”name dropping” oavsett personer eller terminologi ligger inte för mig. ”Å då sa´ ja´ till Tore Wretman: ta lite mera salt!”


      • Sören Holdar.
        Var är det syrliga? Du verkar ha kunskapsförakt. Den tomma tallinjen finns inte så du kan inte ens svara på mellanstadielärarfrågor. Lär man barn på lågstadiet avläsa en analog termometer har de kunskaper nog för att beräkna 1 – 9.
        Den som skrivit doktorsavhandlingen : Making sense of Negative Numbers har överskattat sin matematiska förmåga. Det var fler frågor som även högstadielärare bör kunna svara på, men du glider bara undan. Postmodernismen är väl ett ganska flytande begrepp så ni bör definiera er tolkning .


  16. Sture. Jag avslutar min del i tråden här. Främst pga svårigheterna att följa dina och Håkan Broströms resonemang och till viss del även syften. Vem vet. Ni kanske är ni postmodernister* in spe. Av dina kommentarer uppfattar jag även att du de facto verkar mindre intresserad av att få svar på dina frågor än att ställa dem. Ett urval:

    Du vet väl att det finns decimaltal mellan 0,97 och 0,98? (apropå spydighet…)
    Vad är ”den tomma tallinjen” för något?
    Följer du med i vad Matematiklyftet innebär? (besvarad)
    Vilka åsikter har du om ”den tomma tallinjen”? (igen)
    Vad tycker du om 61 – 59 = 18? (att någon räknat fel)
    Vad anser du om Den stora felräkningen i Kalla Fakta som TV4 sände den 25 mars 2014? (besvarad)
    Vilken idiot är det som startat ”störst-först-sjukan”? (?)
    Vad är ”den tomma tallinjen”? (3:e ggn)
    Vad tror du han (Hans-Gunnar) tycker om ”den tomma tallinjen”? (Fjärde(!) gången)
    Samt: Hur hanterar du 0 ? (?)

    *En term jag öht ej berört.


  17. Hej Håkan Broström,
    vad gillar du senaste versionen av Maple? Själv tycker jag Maple 18 funkar bra, tyvärr är 3d grafiken rätt tung och funkar sissådär på en MacBookPro som är ganska ny med utbyggt minne.

    Provade på en SPARC, IA-32, x86-64, vilken skillnad!

    Jag har haft samma svårigheter med Matlab, det går knappt att att köra grafiken på en 2,5 GHZ Intel Core i5, då har jag ändå byggt ut till 32 GB minne.

    Fast det här gör ju inte så mycket, kör mest diff/int i maple och algebran i matlab, inte så mycket plotta. Funderar ändå på att uppgradera.

    Vad tycker du?
    /Päre


    • Sören Holdar.
      Det är intressanta frågor för dem som arbetar med Matematiklyftet. Klarar du inte av frågorna kan nog Anette Jahnke hjälpa dig


    • Pär Wellmar.
      Har du problem med Matlab får du väl återgå till tavlan och kritorna. De räcker bra om man ska tro på Kalla Fakta. Det ger mycket bättre och duktigare elever. Kolla Den stora felräkningen som Tv4 sände den 25 mars 2014. Vad anser du om SMIL i Lund?


      • Sture, med all respekt. Om du inte förstår ett visst mått av ironi är vi alla illa ute.

        För övrigt gillar jag tavla och krita.


      • angående SMIL, det var ju en rolig koppling, eftersom en närstående till mig konstruerade BESK som var föregångare till SMIL

        tja gillar man algol och tidig datorteknik är det här ett helt fantastiskt område, faktiskt grunden till en del av landets nuvarande (framgångsrika) industri

        Erik Stemme, Olle Karlqvist mfl var riktiga pionjärer

        Var det nått speciellt du ville veta angående SMIL, så kanske jag kan hjälpa dig med lite fakta
        /pw


      • Pär Wellmar
        Jag tar tacksamt emot alla fakta du har om SMIL. Vill du veta hur man programmerade SMIL innan den hade ALGOL-kompilatorn kan jag sända en hålremsa till dig. BinärElektoroniskSekvensKalkylator är väl samtida med SifferMaskinenILund.


      • Sture Sjöstedt,
        nej, BESK är inte samtida – den var föregångare.
        /pw


      • Som gammal dinosaurie uttalar jag mig inte om det jag inte kan, vilket annars verkar legio, men jag fick annu dazumal ihop ett program i MATLAB som beräknade populationsdynamik (med viss hjälp – förstås) och då kan man lägga in värden på hur mycket kaniner och rävar det finns vid en viss tidpunkt och se fluktuationerna över tid. Är PIE rävar eller kaniner? Är Holdar jägaren? Av vad? Han är kanske en Ghostbuster. Av fysikadjunkter.


      • Håkan Broström.
        Både Johan K och Sören H tar sin Mats ur skolan när de får kommentarer som betonar värdet av att förena läsförståelse, fysik och matematik. Johan Kant har fått Bentleys opublicerade rapport så han kan se hur barnen i skolan numera saknar kännedom om elementät geometri mm. Pär Wellmar verkar ha ringa kunskaper om vad vi har för akademiska meriter för vi är ju inte lika skrytsamma som han är.


      • Ja – det var inte för inte Friedrich Nietzsche utropade: Leve fysiken i sin bok ”Den glada vetenskapen” 1882! Det är väl klart att det inte går att diskutera skolan om inte kunskapsfilosofin tas in. Det är liksom vitsen med skolan.

        Det finns även en vits med matematik – den ska användas i andra sammanhang än bara snurra i logiska cirklar. Det tyckte Wittgenstein.

        Per Engström tar upp vikten av kunskapsfilosofi! Då bluddras detta också bort!

        Det finns en verklig värld – oberoende av våra teorier säger han. Det gäller att diskutera valet av fakta. Det sa just Nietzsche. Före postmodernismen.


      • Håkan,
        Jag har ett förslag: Starta en egen blogg där du filosoferar och där du kan orera osammanhängande och vara grymt arg. Jag har sagt det många gånger och jag säger det igen: Jag vill inte att den här bloggen, alltså min blogg, inte ska liga på någon metanivå och filosofi. Jag vill ha en koppling till klassrummet och kommentarer väldigt gärna till de som blogginlägg som läggs upp. Inte skriva egna ämnen i kommentarsfältet, eller driva en egen diskussion.


      • Sture,
        Tillskriv mig inte massa skit!!!! Jag har varit tydlig att inte vilja kommentera matematik och NO på grund av att jag inte har varken ämneskunskaper eller didaktiska kunskaper. Hur svårt är det för dig att begripa detta?


      • Johan Kant.
        Kallar du Bentleys rapport för skit, eller vad menar du?
        Lämna den till dina matematik och NO-lärare så att kan analysera den. Matematik och fysik tycks vara dina hatobjekt. Men de är mycket viktiga skolämnen. Sören Holdar behöver nog också läsa Bentleys rapport. Pär Wellmars BESKa kommentarer kan man SMILa åt. Sören Holdar kan TRASKa på i ullstrumporna.Om inte barnen får lära matematik och fysik BARKar det åt skogen.


      • Sture,
        Du skriver: ”Både Johan K och Sören H tar sin Mats ur skolan när de får kommentarer som betonar värdet av att förena läsförståelse, fysik och matematik.” Jag har inte haft en möjlighet att läsa Bentleys rapport och kallar den inte skit.
        Du skriver: ”Matematik och fysik tycks vara dina hatobjekt.” Hur du kan dra denna slutsats vet jag över huvudtaget. Vill överhuvudtaget inte ha några sådana tillskrivningar.

        Du kommer inte längre i den här diskussionen.


  18. Johan Kant
    Jag tycker jag har kommit ganska långt och fått fram nästan lika många värdefulla synpunkter som Håkan Broström.


  19. Vilken fakta är det som svenska grundskolelever ska lära sig?

    Antingen är denna fakta given och behöver inte analyseras eller är denna fakta teoriberoende och behöver analyseras!

    Är det inte ovanstående som borde vara den första utgångspunkten innan metodiska frågor diskuteras.

    Att blanda in postmodernism i detta förvillar.


  20. Kan vi dra följande slutsats av kommentarerna:

    Fakta är kontextberoende, dvs. fakta i skolan är ämnesbereonde.
    Fakta inom naturvetenskapliga ämnen har inte samma inre egenskaper som fakta inom samhällsvetenskapliga discipliner.

    Inger Enkvist är professor i litteraturvetenskap och inom denna disciplin har vi vetenskapiga metoder som bla utgörs av tolkning, hermenetik etc.,. Denna fakta och dessa vetenskapliga metoder skiljer sig från fakta och teorier inom ekonomi som skiljer sig från fakta, och vetenskapliga metoder inom fysik etc.

    Om vi menar allvar med att kunskapen ska vara i centrum så borde den inomvetenskapliga debatten vara i fokus och inte den allmänna utbildningsvetenskapliga debatten om undervisningsmetoder.

    Eller menar vi att hur människor undervisas också har betydelse i människors sociala och kognitiva utveckling, inte endast den fakta och kunskap de får sig serverad och/eller får arbeta sig till inom de vitt skilda skolämnena?


    • Ytterst betydelsefull kommentar! Urval av fakta är också åsiktsberoende och ingår inom samhällsvetenskaper i en diskurs. ”Åsiktskorridorer” stänger ute både personer och innehåll. Det kan även påverka val av innehåll i naturvetenskaper. Staten är ingen neutral aktör! Inte DN heller!


  21. […] definiera kunskap. Detta visar att man är högst okunnig. Jag har tidigare skrivit om detta, se länk. Tre intressanta noteringar går här att […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s