h1

Hur ska lärare forska?

27 januari 2015

Lördagen 3 januari publicerar läraren Malin Tväråna en debattartikel i Dagens Nyheter, länk. Det Tväråna vill är att läraren ska ges förutsättningar att forska i anslutning till sitt arbete. Några aspekter som hon tar upp är att huvudmän och rektorer ska sluta plocka in dyra inspirationsföreläsare eller fortbilda lärarna genom hemsnickrade kurser. Jag håller med Tväråna helt och hållet.

Jag vill här påpekande att den pedagogiska forskningen direkt rosat marknaden. På följande områden är jag djupt oroad:

  • Vad forskar man på? Är det fritt att välja ämne (nej det är det inte)?
  • Hur noga är man att sätta upp en hypotes som forskaren (läraren) försöker falsifiera?
  • Mäter man ingångsvärden och utgångsvärden av elevernas kunskaper vid den aktuella studies så att förbättringar kan synliggöras (resultat)?
  • Hur noga är man med vetenskapsmetodik, t.ex. validitet och reliabilitet?
  • Hur knyter man irrelevant forskningsstudier till den forskning man ska göra? Bara för att få tyngd i sin studie?
  • Att inte blanda ihop forskning och ideologi.

Jag delar Malin Tvärånas åsikt att ge möjlighet att koppla forskning till läraryrket mer än idag, men är uppriktigt orolig utifrån dagens rådande situation. Ska det vara så att läraren ska få forska och göra studier som inte har något bäring i skolan, där man inte tittar på resultatet hos eleverna i den aktuella forskningen samt att det inte schabblas med vetenskapsmetodik och hederlighet när det gäller anknytning av andra studier.

Jag sätter mitt hopp till det nya Skolforskningsinstitutet som är under uppbyggnad. Jag hoppas de kan räta ut ett och annat frågetecken så att den pedagogiska forskningen en gång för alla kan få lite status i Sverige och att det kan vara hederlig forskning som bedrivs. Som det är nu handlar det mesta om ideologiproduktion som basunerar ut sitt budskap och sätter all grundläggande forskningsmetodik ur spel. Jag hoppas att Skolforskningsinstitutet kan vara en hjälp i det som Malin Tväråna önskar.

För övrigt ansar jag att det nu har gått 20 år av nedmontering av samhällets viktigaste arbete. Dags att förstatliga lärarkåren!!!!

 

Annonser

15 kommentarer

  1. Varför inte börja forska själv? 😉


    • Hej Anna,
      Det är rätt roligt, nu när jag går på rektorsutbildningen (som du vet). Men jag älskar eleverna och känner ett starkt behov att vara ute bland dem dagligen. Trivs oerhört mycket att vara bland lärare och elever i den dagliga verksamheten och skulle bli deprimerad om jag inte fick vara där.


  2. Johan, Sverige är ett fantastiskt land. Här kan alla hitta stöd för vilka åsikter som helst i den pedagogiska forskningen. Det gynnar i alla fall kreativiteten när det gäller att bedöma kunskaper. Bohrs tes att man inte kan mäta något utan att själva mätningen påverkar resultatet känns kusligt träffsäkert när det gäller pedagogisk forsning.
    Bohr avsåg naturligt vis en helt annan typ av forskning.
    Vad ska vi med forskning till som ger alla rätt. Läroplanen säger att skolornas pedagogik ska vara baserad på forskning!
    Jag håller med; rensa i forskningsträsket.


    • Sten,
      Läroplanen säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vilken av dessa två utgångspunkter har högst status? Jag menar att vi absolut ska ha möjligheten att lärare går in och forskar, men det måste ske på ett hederligt sätt och dessutom ha någon bäring i verksamheten. Jag menar att det den forskande läraren ska gå ut och testa sin hypotes bland elever och mäta innan och efter så att man ser vilket resultat forskningen ger.


      • Johan, du har naturligtvis helt rätt, och om forskningen avser att testa idéer för att utveckla den egna pedagogiken kan den vara stimulerande för både elever och lärare på ett lokalt plan. Men forskning som syftar till att stödja torgförandet av förenklat pedagogiskt önsketänkande måste helt enkelt bort.
        Beprövad erfarenhet har låg status hos alla som refererar till modern forskning som något undergörande.
        Det är verkligen en supertanker som måste vändas i ett mycket trångt sund.


      • För övrigt vet jag nog inte riktigt vad pedagogisk forskning har med vetenskap att göra. Vad är pedagogisk forskning?


      • Sten,
        Det är en högst relevant fråga som jag tyvärr inte kan svara på.


  3. Att lärare utan forskarutbildning ska forska låter för mig en aning naivt. Riskerar inte den forskningen att hamna just i ”forskningsträsket”? Alla de punkter du räknar upp och som betecknar god forskning kräver forskarutbildning, menar i alla fall jag. // Stella, svensklärare med forskningsutbildning på lic.nivå


    • Stella,
      Jag utgår från att alla lärare som ska forska läser grundläggande vetenskapsteori, det gjorde jag innan jag lämnade Lärarhögskolan i Stockholm (LHS). Men det är inte där problemet ligger, utan att det i ”utsnickrandet” av frågeställningar blir ideologiserat innehåll och att det blir någon slags urval av litteratur som gör allt för att verifiera det resultat som man SKA komma fram till. Det kan vara litteratur eller studier som i sin tur har ett högst tvivelaktigt vetenskapligt innehåll. En jag känner ville skriva sin examensuppsats om Läsutvecklingsschemat, vilket inte kan ses som direkt forskning, men som ska ha samma förhållningssätt när det gäller akademisk redlighet. Det fick inte studenten för handledaren. Varför? Jo därför att studenten ville titta på elevresultat i förhållande till LUS. Ideologi? Japp. Och detta skedde 2014 på Stockholms Universitet – så högt i tak.

      Sedan kan man ju säga att alla de pedagogiska forskare, några av dem har jag ju namngett i mina två bloggserier, får man anta har gått en gedigen forskningsutbildning. Men ändå blev det sååååååååå fel.


      • Grundläggande vetenskapsteori på A-nivå, räcker nog inte för att forska, utan handledning. Eller är tanken att den här typen av forskning ska professionell handledning för universitetet? Nej, tror inte mycket på det. Och om du inte tycker att de som ändå borde vara skickade för forskning inte klarar att forska utan att forskningen är genomideologiserad, hur tror du då att ”vanliga” lärare ska kunna det? När man licar eller doktorerar har man ju handledning av två doktorerade personer. Jag kan inte föreställa mig att man utan handledning och på ännu lägre nivå, skulle klara av att genomföra någon forskning värd namnet. Jag säger inte att det inte skulle gå, men nog skulle det krävas lite mer än att bara sätta igång. // Stella


  4. Nu har ytterligare ett antal sk skolforskare inklämda i ett nytt elfenbenstorn benämnt ”Skolforskningsinstitutet” uttalat Sanningen! Nämligen: betyg är inte bra, det blir inte eleverna bättre av, de svaga kan rentav bli sämre.
    Med minsta insikt i det som läroplanen benämner ”beprövad erfarenhet” ser vi direkt att forskarna egentligen talar om något helt annat. Hur stor del av skolforskninger verkar inte gå ut på ”Som man ropar i skogen får man svar”. Nyttan med betyg är nämligen tydlighet och utvärdering; i modeordstermer alltså en summativ sammanfattning av pågående processer med formativa bedömningar.
    Den beprövade erfarenheten slängs i soporna men står i läroplanen jämte ”vetenskaplig grund”.


    • Låt oss dela upp de pedagogiska strömningarna i två huvudfåror.
      Den ena är den traditionella med industrialismens produktionskrav som förebild; tom låda in, produktion och fylld låda ut. Drivkrafterna den skolan heter belöning och straff.
      Den andra fåran är baserad på konstruktivisternas ide om att man kan bygga ett barns kunskaper utifrån barnets egna intressen. Drivkraften i denna pedagogik är den egna tillfredsställelsen.
      Den intressedrivna pedagogiken är mycket krävande när det gäller att kanalisera barnens intressen till sådant som vi vet att barnet måste kunna.
      Båda dessa pedagogiker fungerar i sina renodlade former. I den ena formen har betygen en mycket viktig uppgift medans de i den andra formen kan vara direkt skadlig.
      Om vi nu säger att man med exempelvis montessoripedagogik uppnår lika bra resultat eller kanske t o m bättre resultat utan betyg, än med den traditionella pedagogiken med betyg, kan man naturligt vis inte dra slutsatsen att det blir bättre om man tar bort betygen i den traditionella pedagogiken.
      Om man nu tittar på betygens inverkan på studieresultaten finns hur många nationer och skolor som helst som grundar sig på traditionell undervisning med tillhörande betyg, men skolor som saknar betyg är förhållandevis få och dessa har oftast någon form av intressedriven pedagogik.
      Risken är alltså stor att man jämför äpplen och bananer.


    • Sören,
      Ett blogginlägg ligger klart där jag klär av Kungliga Vetenskapsakademin och Christian Lundahl. Kommer nog i morgon.


  5. Jag vet inte om detta anlägg är relevant under denna rubrik, men jag skickar in det ändå. Jag var för en tid sedan på en anställningsintervju i en kommun i södra Sverige. Den position jag sökte var skolchef. I återkopplingen fick jag mig givet att jag ”var allt för teoribunden”. Så är dock inte fallet. Visst har jag läst en hel del och under intervjun hänvisade jag – vilket jag trodde skulle falla i god jord – till en hel del både äldre och aktuell forskning med både ris och ros. Men i grunden är jag en praktisk skolledare. Jag bad dem att utveckla detta vidare då jag menade att man inte kan ”improvisera fram en skola”. Skolverksamhet måste, som Ni alla nämnt vila på forskning och beprövad erfarenhet. Deras svar gav ingen substans. Blev mest ursäktande och undanglidande. Nu kan jag förstås ha andra brister som låg till grund för mitt anslag, men nog visar resonemanget på en del övrigt att önska avseende ansvariga chefers förståelse för, kunskaper om, insikter, förmågor och viljor avseende skolans roll, utveckling och det allvar som ligger i detta. (Jag skall förstås inte generallisera och dra alla ansvariga högre tjänstemän i kommunal tjänst och kommunpolitiker över en kan, men…)


    • Charles,
      Jag tror att dessa tjänstemän svamlade och drog till med något och när du begärde att de skulle förklara sig så gled de undan. Kanske var det dessa tjänstemän som blev bortkollrade när du snackade och att de kände sig underlägsna?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s