h1

Tio myter som inte är myter

06 januari 2016

I det här blogginlägget tar jag upp ett inlägg från Expressen debatt som lärarstudenten Jessica Schedvin har skrivit. Hon menar att det finns tio myter om den svenska skolan. Jag bemöter dessa tio påståenden och visar på att det absolut inte är myter, utan att det faktiskt förhåller sig så – tvärt emot vad Schedvin påstår. Jag kommer fram till att Jessica Schedvin lyfter fram individuella åsikter som knappast har generell bäring på skolan generellt och dessutom att dessa åsikter inte ens stämmer.

I Expressen debatt, den 30/12-15, skriver lärarstudenten Jessica Schedvin ett inlägg om tio myter om den svenska skolan, se länk. Jag tycker att det är bra att lärarstudenter tar plats i det offentliga rummet och är med och debatterar, mer av detta.  Jessica Schedvins inlägg i debatten behöver dock problematiseras en hel del.

  1. Lärare har inte tid att förbereda undervisningen. Jessica Schedvin menar att lärare istället ägnar sin tid åt att gnälla hur dåligt man har det i lärarrummet. Klart att det inte är särskilt konstruktivt att ständigt gnälla, men däremot är ju personalrummet en plats där lärare och annan personal tar en paus och det är väl där man ska få spy ur sig galla, även om en del andra personer kanske inte vill höra. Däremot har jag svårt att tro att den samlade lärarkåren sitter i personalrummet i 17 timmar per vecka (18 undervisningstimmar + 17 övriga timmar = 35 timmars ramtid) och gnäller. Nej, lärarnas tid handlar nog mer om rastvakt, konfliktlösning, kuratorsarbete, olika möten – alltså alla måsten som läraren har i sina arbetsuppgifter och som inte har med planering och genomförande av undervisning att göra. Jessica Schedvin kommer nog märka detta när hon har fullt ansvar över en klass eller flera undersvisningsgrupper.
  2. Kaxiga elever och föräldrar är ett stort problem för svensk skola som gör att många lärare väljer att sluta och studenter väljer bort läraryrket. Här behöver rektorer och myndigheter dra en gräns gentemot föräldrar. Jag håller däremot med Schedvin att läraren borde bygga relationer med föräldrarna för att få dem delaktiga. Dock är det inte så att alla lärare inte riktigt vill detta eller ens klarar av detta när föräldern kliver in i klassrummet och ska tala om vad läraren ska göra, både när det gäller bedömningsfrågor och var man ska sätta halkremsorna i trapphuset vet vissa föräldrar bättre än skolpersonal, trots att de saknar utbildning och erfarenhet. Och kaxiga elever är ju ett problem i sig som lärare emellanåt har svårt att hantera, för att de är ju inte så att föräldrarna alltid backar upp skolan om deras barn har betett sig illa. Istället är det skolans fel och ”så är han aldrig hemma”. Det ställs orimliga krav på skolan från en alltför stor grupp föräldrar, dock inte alla. Detta har tagits upp i många olika sammanhang och av många olika aktörer, bland annat av mig på Expressen debatt, se länk.
  3. Lärarlönerna behöver höjas riktigt rejält. Jo, definitivt. De ska ligga på motsvarande jurist- och läkarnivå. Varför? Dels för att akademiska studier ska löna sig, dels för att attrahera toppstudenter till lärarutbildningen och dels höja läraryrkets status. Förutom att grundlönen behöver upp, så anser jag även att ”USKEN” (undervisningsskyldigheten) ska återinföras och allt läraren gör utöver ”USKEN” ska den få betalt för.
  4. Skolan behöver verkligen förstatligas och det handlar inte om stora reformer för den enskilde läraren, som knappast kommer att bli påverkad av att man byter huvudman. 290 kommuner och övriga huvudmän agerar olika och ger olika förutsättningar för sina skolor, vilket innebär att vi inte har en skola som ens är i närheten av likvärdighet. Kanske är det lång väg dit, men förstatligande av skolan är första steget. Över 20 års experimenterande måste få ett slut – NU!
  5. Läraren hinner inte undervisa – varför? Är det på grund av att det är så många konflikter läraren behöver reda ut? Eller vad beror det på? Det går inte att dra några generella slutsatser av Jessica Schedvins förmodade korta erfarenhet av svensk skola. Dock kan man konstatera att Schedvins erfarenheter från sin VFU och de uttalanden som hon förmodas ha hört vittnar om att det är någon/några lärare som uppenbarligen behöver hjälp att fokusera på rätt saker. Men vad det beror på? Vem vet? Och är det ett generellt problem för svensk skola eller en partsinlaga från Jessica Schedvin? Dock har det gjorts en del undersökningar på området, bland har Haninge kommun gjort en tidsstudie, se länk. Där kommer man fram till att lärare bli ständigt avbrutna när de undervisar, se sidan 20f. Haningestudien hänvisar även till andra studier. Visst kan det nog vara så att en del lärare upplever att de inte hinner undervisa.
  6. Skolan får för lite resurser – stämmer! Det som är märkligt är att Sverige är ett av de länder som tilldelar mest resurser i hela världen på utbildning, ändå saknas resurser. Hur är det möjligt? Ja, inte vet jag, men att det behövs mer resurser är det inget snack om. Men var går alla pengar då? En del går till att betala marknadsmässiga hyror för ganska sunkiga skollokaler (solidarisk hyressättning=alla betalar för allas skolor i kommunen, d.v.s. även de nybyggda) – frågan är dock om hyrorna ska ligga på innerstadsnivå? Skolan kan också få betala för hela kommunens IT-satsning. Skolan kan också få betala hutlösa priser för IT, enligt det upphandlingsavtal som gjorts – 5 000 kronor för en enkel skrivare och liknande. Skolan får också betala en administrativ kostnad till förvaltningen. Tja, det är en hel del som ska betalas, utöver löner som är den största kostnaden för skolan. Och det är inte alls så att löneökningar, som kommunerna centralt kommer överens med fackförbunden, alltid kompenseras i kommande budget. Nej, det kan vara så att löneökningen sker med 3% och intäktsökningen i budget sker med 2%. En procent på en budget på 50 miljoner kronor är 500 000 kronor – alltså nästan en lärartjänst. Det innebär att skolan måste skära ner i sin personalstab för att genomföra de löneökningar som kommunen centralt har kommit överens om. Spelar resurser någon roll? Skojaru!
  7. Resultaten fallet är ett faktum, bara att läsa PISA, PIRLS och TIMSS. Och man kan inte säga att skolan och samhället har förändrats som en bortförklaring, här snackar vi om läskapaciteten och logiskt tänkande där svenska skolbarn har tappat mot äldre generationer och även i internationell jämförelse. Med andra ord grundläggande kunskaper för att kunna tänka abstrakt och logiskt. Alltså kunskaper som vi i högsta grad behöver idag och i framtiden. Det är väl inte för intet att regeringen har instiftat en skolkommission för att titta på detta. Kunskapsfallet är mycket allvarligt!
  8. Det var bättre förr! Nej verkligen inte, här håller jag med Jessica Schedvin. Däremot verkade vissa delar av skolan fungerat bättre förr, t.ex. lärarledd undervisning med en ämneskunnig lärare, istället för fri forskning eller eget arbete med fyller-i-uppgifter. Dagens skola är mycket bättre för eleverna än gårdagens skola i många avseenden och vi ska vara stolta över dessa delar. Skulle vi få ordning på arbetsförhållandena för dagens lärare och styra upp svensk skola när det gäller organisatorisk styrning och ledarskap, resultatuppföljning, metodval, skulle vi få se en skola i världsklass på bara 5 år tror jag. Med rätt fokus skulle elevernas resultat även komma, men idag får tusentals elever lämna svensk skola utan gymnasiebehörighet och utan tillräckliga kunskaper för att ens klara av gymnasiet, det är bara att kolla Siris, se länk. Bara i Stockholm stad, 2014, var 13% av eleverna inte behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Det innebär 1038 elever.
  9. Paradise hotel-exemplet. Jo Jessica Schedvid, detta exempel är i högsta grad relevant. Liksom att om man kryssar i alternativ C rakt igenom på högskoleprovet får du 0,4 i poäng och gränsen för att komma in det året (tror det var 2013) på lärarutbildningen just för högskoleprovet var 0,1. Varför är det relevant? Revisionsföretaget McKinsey & Co kom med en rapport 2007 där man hade tittat på vad det var som gjorde framgångsrika skolsystem framgångsrika. Läraren var den enskilt viktigaste orsaken och McKinsey pekade vikten av få toppstudenter, alltså studenter med höga betyg att välja lärarutbildningen. Så jämförelsen spelar stor roll för att fokusera hur viktigt det är med att höja lärarens status och lärarutbildningens kvalitet. Här är rapporten, McKinseyrapporten.
  10. Jag förstår inte hur man kan välja läraryrket? Visst kommer dina åsikter om skolan och läraryrket förändras. Dessa punkter som Schedvin tar upp är just åsikter som inte har någon bäring på hur det fungerar i verkligheten, utan är hennes personliga partsinlaga. När Jessica Schedvin kommer ut som nyexaminerad lärare och ska ta hand om ett antal undervisningsgrupper på gymnasiet, lära sig alla elevers namn och deras särskilda behov och personligheter, planera, genomföra, bedöma, betygssätta, ta hand om konflikter, sitta med i ett gäng möten, lära sig kollegornas namn och deras specialiteter/egenheter, lära sig skolkulturen. Kanske en dålig chef? Ja, listan kan göras lång. Jävligt lång. Då kanske det inte längre är så att det alltid är en dans på rosor att vara lärare för alla måsten. Kom igen då – ändrade åsikter? Jo, jag tror faktiskt det.

Dock verkar inte Jessica Schedvin vara en gnällspik och det är mycket bra. Jag vill lovorda Jessica Schedvins positiva inställning och det är korrekt att det ibland gnälls lite för mycket. Jag vill också peppa Schedvin till att hålla fast vid sina drömmar och testa alla idéer hon har när hon kommer ut som nyexaminerad lärare, det gjorde jag och det var fantastiskt. Håll fast vid var det var som gjorde att du ville bli lärare, låt dig inte malas ner av den rådande kulturen på arbetsplatsen. Låt inte ”så har vi alltid gjort” vara det som bryter ner dig när alla ”måsten” hänger över dig som ett tungt ok. Då ska du likt ett mantra lyfta fram din målbild över den skola, lektion, lärare som du vill ha och vara.

Tio myter om skolan som Jessica Schedvin skriver är inga myter, de är reella fakta. Kanske är det myter för Schedvin, men det är i sådana fall hon som personligen har definierat verkliga problem som myter. Det går heller inte att generalisera om skolan på det sätt Schedvin gör med så lite erfarenhet och kunskap som hon har. Men å andra sidan är ju Jessica Schedvin under utbildning. En annan person som företräder lärarstudenter är Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening. Han svara också Schedvin på Expressen, se länk, men kanske ännu bättre på sin egen webbsida, se länk.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan!

Annonser

14 kommentarer

  1. Jag har en kompis, kompisen gick ut med toppbetyg från gymnasiet, skulle kunna göra precis vad som helst, valde att bli lärare. Kompisen tog examen för ett par år sedan, en av de bästa mattelärare jag stött på. Fantastiska ämneskunskaper, en av de vill vill ha i svensk skola.

    Jessica, jag hoppas din entusiasm finns kvar om två eller tre år, eller tio.

    Kompisen slutar så snart, desillusioniserad, med tillägget – jag gör nästan vad som helst utom det här.

    Det handlar visserligen ibland om elev- eller föräldrakonflikter. Men i grunden handlar det om ett system där du inte värdesätts för dina färdigheter som lärare – utan för hur väl du administrerar, gör andra saker.

    Nyckeln till varje framgångsrikt system är att du bedöms efter dina färdigheter, du springer 100m, bedöms för det. Inte 100m på ett 1000m lopp eller i värsta fall kulstötning.

    Jessica, i skolvärlden så kommer din chef att (oftast), med dig att ta upp, en mängd andra förmågor, lätta att mäta. Har du skrivit alla åtgärdsprogram, skött frånvarorapporteringen, registrerat betygen korrekt… Chefen kommer sällan tala om dina egenskaper som pedagog (det finns undantag).

    Jessica, du kommer även upptäcka att elever ofta inte är så intresserade av att lära sig, och att skolsystemet inte fungerar som det är tänkt, tex. att gymnasieelever inte ens har mellanstadiematten klar – med att de fick betyg från grundskolans år 9.

    Det är tragiskt att en bra mattelärare väljer att sluta, för så många har vi inte.


  2. Johan, du skriver om skolans bristande resurser. Det får mig att återvända till ämnet vilka enorma belopp den dåliga svenska skolan slukar i onödan. Skolan har utvecklats till ett formidabelt monster som riskerarar att sluka samhällets alla resurser. Pengar används till att lappa och laga i stället för att göra rätt från början. När kommunerna försöker spara pengar genom att lägga på ökad undervisningsskyldighet på lärarna blir problemen än värre! Lärare slutar. Kostnaderna för att ersätta dessa växer lavinartad. Elever med misslyckad studiegång måste tas om hand.

    Tyvärr så har jag inte sett några sådana kalkyler. Sådana beräkningar brukar vara en uppgift för nationalekonomer. Något vet jag ju om hur sådana här kalkyler brukar göras. Så i all ödmjukhet så prövar jag de här resonemangen på er.

    Grunden är en analys av de onödiga kostnaderna i grundskolan. Jag har identifierat tolv sådana poster, men lyfter här endast fram tre av dessa. Kostnaderna för diagnosraseriet är säkert gigantiska och beroende på i huvudsak dålig pedagogik och för tidig skolstart. Det tar jag inte upp här. Till dessa kostnader tillkommer onödiga kostnader på gymnasiet och högskolan liksom den försämrade svenska konkurrenskraften som den svagpresterande svenska skolan förorsakar.

    Den första kostnaden jag tar upp är kostnaden för att ersätta alla de lärare som lämnar yrket för tidigt. Alltför många lärare slutar p g a av de usla förhållanden i skolan eller som går i pension i förtid. Jag räknar med att 4.000 lärare lämnar yrket eller hoppar av lärarutbildningarna i förtid varje år. Kostnaden för att utbilda en ny lärare kan diskuteras, jag sätter en miljon SEK per lärare och det ingår då utbildningsplats, studielån, uteblivna skatteintäkter etc. Total extra onödig kostnad för detta ca 4 miljarder SEK per år eller 40 miljarder SEK på en tioårsperiod.

    Den andra kostnaden jag tar upp är kostnaden för de elever som inte klarat grundskolan och tvingats till ett extraår efter årskurs 9. Jag räknar med att det blir 15.000 elever går ett extraår efter nian och att det blir 1.000 klasser med en kostnad på en miljon per klass. Den extra onödig kostnad för detta blir 1 miljarder SEK per år eller 10 miljarder SEK på en tioårsperiod.

    Den tredje onödiga kostnaden är de som inte klarar skolan trots ett extraår efter nian. Avsikten från politikerna måste väl vara att dumpa dessa till förtidspension eller livslång arbetslöshet, Man får väl räkna med att 10-30 procent av eleverna inte klarar av den progressiva pedagogiken. Jag räknar lågt med 4.000 elever per år i onödan dumpas till ett liv utanför arbetsmarknaden. Gratis är det dock inte. Jag räknar med en kostnad på 4.000 x 0.5 miljoner SEK per år = 2 miljarder SEK per år. Här blir det dock lite annorlunda i beräkningen. Säg att det varit likadant i 10 år tidigare så blir det kostnader för dessa årgångar också under det året. Den totala kostnaden blir då 20 miljarder SEK per år eller 200 miljarder SEK under en tioårsperiod.

    Den totala onödiga kostnaden blir därmed 25 miljarder SEK per år eller 250 miljarder SEK under en tioårsperiod. Då har jag bara tagit hänsyn till 3 av 12 onödiga kostnadsfaktorer för grundskolan. Jag har inte alls tagit hänsyn till de extra kostnaderna i gymnasiet och i högskolan. Och jag har inte beräknat vad tappet i internationell konkurrenskraft ska värderas till.


    • Johnny,
      Du har helt rätt i det du skriver. I världens bästa skitskola räknade en nationalekonom ut samhällskostnaderna för skolans misslyckande – fruktansvärt många miljarder det kostar. Utöver detta alla mjuka värden som inte direkt kan mätas i pengar, som t.ex. dåligt självförtroende, psykisk ohälsa och så vidare. När det gäller diagnoserna är det landstinget som betalar detta, men skolan får så klart betala den lärarlön det kostar när det gäller att fylla i pedagogiska kartläggningar och blanketter, t.ex. 5-15. För över 10 år sedan kostade individuella programmet på gymnasiet i Stockholm stad 250 miljoner årligen. Ändå hoppade 83% av. Snacka om att plöja ner pengarna i sjön.

      En bra start på de problem du tar upp är att låta alla elever på lågstadiet läsa flytande innan de går upp i årskurs 4. Fokus helt och hållet i år 1 och 2 på detta.

      http://www.ur.se/Produkter/182804-Varldens-basta-skitskola-I-sparen-av-kommunaliseringen


      • Johan, vi är nog överens om det mesta, och tack för länken till TV-programmet ”världens bästa skitskola”. Jag har nu lyssnat på första programmet och noterat att man tjänade 100 miljoner SEK på att lägga ner och halvera Skolöverstyrelsen (SÖ). Det ska jämföras med de onödiga kostnaderna på 25 miljarder SEK jag noterat när endast en bråkdel av de onödiga kostnaderna i skolan beräknats.

        Jag är rätt ointresserad av vem som bär den faktiska kostnaden. Jag ser det som en kostnad för det svenska samhället helt enkelt. Det finns två poänger med det jag skrivit och det första är att en allt sämre skola driver landet mot bankrutt eller konkurs. Det andra och mycket intressanta poängen är hur den ena handen inte vet vad den andra gör. Bankrutten närmar sig genom stora avhopp av lärare och kostnader för att ersätta dessa och kostnader för elevernas bristande kunskapsnivå. Samtidigt försöker huvudmän pressa lärare vilket ökar läraravhoppet än mer och sänker elevernas kunskapsnivå ytterligare. Varför finns det inget totalansvar? Är ett förstatligande av skolan nödvändig?

        Självklart ska eleverna lära sig läsa tidigt. Man kan ju börja med ett skolmognadstest. Det införde man i Tyskland efter deras PISA-kris 2003. Sedan bör det ju finnas en kontrollstation som du skriver. Problemet är bara att Skolverket anser att en elev inte ska kunna gå om eller kunna få hjälp utanför klassrummet. Det framgår av Skolverkets bok skolverkets bok ”Forskning för klassrummet” utgiven 2014. Det betyder att Skolverket prioriterar elevens kamratrelationer och i praktiken helt struntar i kunskapskraven.


  3. Johan, sakliga bemötande av Jessicas uppfriskande myter. Kan bara konstatera att din passus om resurser är ett problem i dess nötskal. För stor överbyggnad på förvaltningarna med politiker som huvudmän som inte alltid har den kunskap som krävs för att driva ett politiskt system. Speciellt i ljuset av att kommunerna inte har ett självstyre i skolan. Skollagen är en speciallag som tar över allmänna lagar som t ex kommunallagen.

    En annan sak är just det här med förstatligandet. Är det ekonomin du vill förstatliga? För som jag skrev ovan är det skollagen som styr den pedagogiska verksamheten. Tittar jag på de skolor som är statligt styrda redan idag är de inte ett spår bättre än de kommunala. Det finns någon slags övertro att staten kommer att fixa det hela. Effekten på genomförandet blir ännu mer hierarkier att föda.

    Så det finns nog ingen gordisk knut att lösa än att kommuner börjar tillämpa skollagen och inse att de inte har något med skolans inre rika liv att göra. Det du som rektor som har den makten tillsammans med dina lärare och övriga medarbetare. Kanske till och med att man skulle avlöva förvaltningen och flytta ut dem till administrativa sysslor på varje skolenhet.


    • Roger,
      Jag vill förstatliga skolan av alla tänkbara skäl. Det går inte att säga att man ska följa skollagen så fungerar det, 290 kommuner och övriga huvudmän gör sin egen tolkning och lite som de vill. Med tanke på hur lite Skolinspektionen är ute på sina granskningar får de inte riktigt rätt underlag för att se om kommunerna uppfyller sina åtaganden. Jag vill förstatliga bland annat för:
      • För att få ett samlat grepp om skolpeng
      • För att få ett samlat grepp om löneutvecklingen för lärare
      • För att få ett samlat grepp lärarnas arbetstid och arbetsuppgifter
      • För att få ett samlat grepp om lärares fortbildning och vad som behövs ute på skolorna

      Listan kan göras ännu längre.


      • Jo, det finns många anledningar som du säger till förstatligandet. Noterar bara att staten som huvudman till sameskolorna inte lyckas med allt det du räknar upp. Styrningen via ett regleringsbrev varje år hjälper lite ute på enheterna. Samtidigt kan man notera att oftast är det samma budgetbelopp år på som staten lägger i sina regeringsbrev. Har för mig att summan var rätt konstant från det att utbildningsdepartementet tog över sameskolorna.

        Varför det inte funkar med alla kommuner beror på bristande kunskap hos politikerna i nämnden om skollagens tillämpning. Dessutom är det än få prejudicerande domar i HFD.

        Så någon perfekt styrning lär vi inte få såvida vi inte ska gå tillbaka till den ordning som rådde före 1991.


      • Hej igen,
        Nja perfekt styrning kanske vi inte får, men en enhetlig och betydligt bättre styrning tror jag på.


  4. Hej Johan,

    Jag har utöver min replik i Expressen även skrivit ett längre blogginlägg där jag går igenom samtliga tio punkter på mytlistan:
    http://isakskogstad.se/tio-myter-om-skolan/


    • Isak,

      Tack för den informationen, ska genast uppdatera blogginlägget.


  5. Punkt nummer 6
    Jag tycker att det vore mycket intressant att få veta hur mycket den svenska skolan lägger på tilläggsbelopp för elevassistenter.
    Elever som har speciella problem tas om hand av assistenter utan pedagogisk utbildning i stället för att de placeras i grupper med utbildade pedagoger som verkligen kan ge dem stöd.
    Är det så skolverket tolkar ”En skola för alla”?
    Jag förstår inte hur man tänkt, om man har tänkt. Det kanske bara blev så…


  6. Det Ordnar Sig !


    • Det gör det säkert, men hur många ”försökselever” ska vi förbruka innan det ordnat sig?


      • Det står skrivet i stjärnorna – och sådana som Du bidrar ju till att det blir färre.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s