h1

Lärarstudent? Grattis – du har valt världens bästa yrke!

21 februari 2016

Det här blogginlägget börjar med en lördagsintervju av forskningsminister Heléne Hellmark Knutsson och slutar i hur fantastiskt och viktigt läraryrket är. Kvalitetsbrister i lärarutbildningen borde få forskningsministern att agera när det gäller granskning, åtminstone är det min förhoppning. För trots bristerna i lärarutbildningen behövs det väldigt mycket lärare framöver och dessutom kommer framtidens nybakade studenter ut till en skola där de kan göra stor skillnad för eleverna. Till ett spännande yrke. Det gäller dock att inte låta sig malas ner av rådande strukturer, utan se möjligheter. Då kommer studenterna ha världens bästa yrke.

Igår (lördag 20/2-16) var Heléne Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning, Ekots lördagsgäst i P1, länk. Det var ett intressant samtal om utbildning och forskning, inte minst när det gäller lärarutbildningen. Intervjun börjar i det forskningsfusk som inträffat på Karolinska Institutet (KI) och Hellmark Knutsson lyfter fram att trovärdigheten sätts på spel när det gäller förtroende för svensk forskning. Inte bara i Sverige, utan i världen. Nu ska Sten Heckscher göra en oberoende utredning kring vad som hänt, på uppdrag av KI. Journalisten frågar Hellmark Knutsson om varför inte regeringen har tillsatt en haveriutredning. En bra fråga! För hur fungerar det i andra vetenskapliga fält? Till exempel det pedagogiska?

Rektorer för högskolor och universitet kan vid misstänkt oredlighet vända sig till ett etikråd enligt forskningsministern. Nu öppnar Heléne Hellmark Knutsson för att skapa en oberoende myndighet som granskar forskningen. Bra! Mycket bra, för uppenbarligen får åtminstone många pedagogiska institutioner köra sitt eget race. Det råder ”High Chaparall” inom pedagogiken, med både forskningsfusk och ideologisk produktion. Detta har jag skrivit många blogginlägg om.

Hellmark Knutsson har också ansvar för lärarutbildningarna – här har hon väldigt mycket att göra. Lärarutbildningen ska vara en attraktiv utbildning menar forskningsministern, en åsikt som jag delar. Jag hoppas verkligen att hon är handlingskraftig och inte bara snackar. För det är ju en sak att prata vitt och brett, men lite svårare att realisera kvalitet i verkligheten. Och här tror jag att Heléne Hellmark Knutsson är på rätt väg, men kan hon hålla ut? Kan regeringen se till att granska lärarutbildningen så att det blir sakta med säkert blir en bättre kvalitet. Att ansvar ställs på lärosätena och dess chefer. Viktigt! Mycket viktigt!

Du som är student på lärarutbildning. Du som funderar på att bli lärare i framtiden. Välkommen till världens bästa yrke! Välkommen till världens viktigaste yrke! Välkommen till världens roligaste yrke! För även om det är ett jobbigt arbete, där du hela tiden behöver jobbar med dig själv som främsta redskap, bringar lärarjobbet tillfredställelse när det gäller att göra skillnad. Var du än jobbar, om det är på lågstadiet eller gymnasiet, i segregerade områden eller i en välmående medelklassidyll så möter du barn och ungdomar som vill lära sig. Kanske inte alltid som det upplevs och kanske inte alltid på det sätt som skolan tror. Men, alla vill lära sig. Alla! Och alla är intresserade av en bra berättelse. Alla vill ha mening om varför man gör saker och ting. Kan du intressera eleverna till varför de ska lära sig just ditt ämne och de arbetsområden som du undervisar i och använda dig själv som redskap i metodikens tjänst så kommer de allra flesta eleverna (jag skulle säga alla) komma till ditt klassrum med nyfikenhet och tycka att det är intressant att lära sig. Så klar måste metodiken anpassas efter ålder, men det är väl en självklarhet.

För det handlar inte om att starta i matteboken, att stå längst fram i katedern och rabbla utan kontakt med auditoriet, att låta eleverna köra ”fri forskning” eller eget arbete. Nej, det handlar om lärarledd undervisning där du som lärare hela tiden jobbar med gruppen. Lärarledd undervisning där du får med dig ”svagisarna”. Anknyta till eleverna har du redan gjort och så jobbar du kontinuerligt med elevgruppen för att intressera dem för ny kunskap. Upp och ner för abstraktionsstegen, se länk. Fyll begreppen med innehåll. Kämpa hela tiden med läsning och innehållet i texter (även på yrkesprogrammen i gymnasiet). Jobba med att få unga människor att växa. Och det är här du kan göra skillnad! Ett barn som är framgångsrikt i skolan och som märker att denne är kunnig blir ännu mer kunskapstörstig. Stök och bråk blir en icke-fråga. Fokus flyttas! Och alla elever kan! Alla kan, även om vissa elever behöver lite längre tid på sig, men alla kan. Mycket av detta har jag skrivit om i min bok Yrke: Lärare, till extrapris i förlagets webbshop, se länk.

Vad ska du som lärarstudent tänka på? Jo, låt dig inte ätas upp av rådande rutiner och strukturer på den skola du jobbar på. Låt aldrig: ”Så har vi alltid gjort” hindra dig i dina drömmar att testa den metodik du tror på. Låt dig aldrig malas ner i skolans byråkratiska hjul – jobba med dina drömmar att bli en fruktansvärt bra lärare som gör skillnad. Men se alltid till att följa upp dina resultat så att dina elever lär sig det som de ska. Är du på rätt plats? Var sann mot dig själv, kanske ska du vara på mellanstadiet i ett lugnt område istället för ett segregerat miljonprojektsområde? Passar du att vara lärare? Klarar du av den hårda press arbetet innebär? Var sann mot dig själv! Glöm aldrig bort detta! Följer du mina råd kommer du ha det bästa jobb man kan tänka sig och du kommer bli idoliserad av dina elever. Dessutom kommer du sätta spår i deras liv, kanske för all framtid. Så klart i positiv bemärkelse. För vissa elever kommer du vara en avgörande faktor i deras liv. Känn ingen press, det ligger inte i uppdragsbeskrivningen att du ska rädda liv. Känn i stället möjlighet att du kan påverka så många i positiv riktning att kunna tro på sig själv. Det är häftigt.

Välkommen till läraryrket! Du behövs!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan!

 

Annonser

9 kommentarer

  1. När det gäller lärarutbilningen, speciellt på utbildningen för fk och år 1 till 6, måste vi inse att det handlar om en ren yrkesutbildning. Det duger inte att lärare fäller kommentarer i stil med ” Jag fattar inte att de inte kan. Vi gjorde ju det här för en vecka sedan”. Att bygga kunskap kräver en konsekvent pedagogik som bygger i små repeterade steg som hela tiden använder sig av tidigare kunskap. Det är mycket tydligt att nyexade lärare inte hört talas om detta. Det är naturligtvis lätt att säga men med de läromedel som finns att tillgå och en läroplan som absolut inte är till någon hjälp, skulle det krävas mycket av lärarutbildningen för att en nyexad lärare skall veta hur han eller hon ska ta sig an kunskapsbyggandet.
    Ovanpå detta finns ju också den mycket svåra men viktiga frågan; vad är viktig kunskap? Här häller också total förvirring.


  2. Johan

    Jag lyssnade också på intervjun med Helene Hellmark. Den första frågan man ställer sig är vilken kompetens och kunskapssyn man har inom socialdemokratin när man utser en högskole –och forskningsminister som helt saknar akademisk utbildning. Monica Sarinen var väl förberedd och ställde bra frågor, men fick upprepade och inövade klyschor som svar. En del av svaren kan spåras till lärarutbildningen och det pedagogiska etablissemanget.

    I valrörelsen drev socialdemokraterna tydligt att man ville skärpa kraven i högskoleprovet så att det skulle krävas minst 0,9 för att antas till lärarutbildningen. På Sarinens fråga varför man inte genomför detta krav fick hon till svar att den lägsta poängen inte säger något om vilka kunskaper lärarna har när de fullbordat utbildningen – de som har för dåliga förkunskaper klarar inte utbildningen. Det är ju precis det som är problemet – man klarar lärarutbildningen med låga förkunskaper.

    Sarinen intervjuade, före lördagsintervjun, även några lärare vid lärarutbildningen. Dessa vittnade om att lärarstudenterna hade så dåliga kunskaper i svenska språket att de varken förstod det skrivna eller det talade språket tillräckligt bra för att klara utbildningen på ett bra sätt. Dessa lärare vittnade även om att studenterna fick hur många chanser som helst för att klara tentorna. Sarinen frågade om det skulle vara på det här sättet. Svaret var att med de inhomogena grupper som söker sig till lärarutbildningen måste pedagogiken vid lärarutbildningen anpassas till studenterna. Hellmark tryckte även på att det är positivt med dessa inhomogena grupper. Jag är övertygad om att man skulle vara väldigt bekymrad om dessa inhomogena grupper skulle antas till läkarutbildningen, civilingenjörsutbildningen eller juristutbildningen, men till lärarutbildningen ska man vara nöjd! Hellmarks sätt att resonera sitter som gjutet inom socialdemokratin sen Alva Myrdahl och Olof Palme under 80 – talet gick i spetsen för att avveckla de professionella lärarkategorierna som var experter inom sina ämnesområden och åldersgrupper. Framförallt skulle dragloken i status –och lönenivå, adjunkter och lektorer, utrotas – de kunde inte undervisa arbetarklassens barn. Nu är man nära målet!

    Hellmark tryckte även på att man kan se en ökning av söktrycket och därför ökar man antalet platser till lärarutbildningen med 2500. Vilka studenter söker dessa platser? Inte är det de högpresterande som plötsligt söker därför att det blir ännu lättare att komma in. Vi investerar i ännu fler lärare som inte klarar sina arbetsuppgifter. Vad Hellmark inte talade om är den katastrof vi närmar oss när det gäller matematik och naturvetenskap – vad har hon för planer i den frågan? Sarinen ställde inte frågan så det behövde hon inte svara på! Du fick ett inlägg av en lärarutbildare vid SU, som skrev ” Trenden har däremot gjort en stor sväng, där det nu är kö till alla grundlärarutbildningar vid Stockholms Universitet, det är kö till de flesta ämneslärar- och KPU-utbildningar. Dock inte till ämneslärarutbildningar i matematik-naturvetenskap, troligen för att en stor del av ungdomarna väljer KTH:s inriktning där man får dubbelexamen som både civilingenjör och lärare. Men det är sant att väldigt få väljer kemi”. De studenter som väljer KTH har bra betyg och är intresserade av matematik, fysik och kemi. Vid KTH får de avancerad vidareutbildning i dessa ämnen – de är inte intresserade av den repetition av gymnasiets kurser som erbjuds vid lärarutbildningen!

    Jan Björklund förstod problemen men den riktning han förespråkade ville varken det pedagogiska etablissemanget eller vänsterpolitiker gå i. Hellmark däremot, som inte förstått problemen, kan lotsas i vilken riktning som helst.

    Jag kan tyvärr inte instämma i din lovsång över läraryrket. Det var ett fantastiskt yrke när fokus var kunskap och lärarna värderades efter kompetens och skicklighet. Se bara på 1:e lärarreformen. Från början var tanken att få in lektorer med djupa ämneskunskaper som kunde vara resurs för kollegor med stora brister. Det var Jan Björklunds idé! Den ändrades till det som nu gäller. Följden har blivit att ett fåtal lektorer tillsatts (billigare med 1:e lärare) och 1:e lärarna har, i många fall, blivit skolledningens förlängda arm i att styra verksamheten. Jag tror inte att högpresterande studenter attraheras av en skola där huvudmålet inte är att alla elever ska nå så långt som möjligt utan fokuserar på att alla ska klamra sig över en lågt ställd godkäntnivå. Jag såg ett resultat från det nationella provet i Ma2B (teoretiska program) för hela landet (16000 elever): F50%, E30%, D11%, C7%, B1,5%, A0,4%. Satsar man på E så hamnar många under gränsen och få över! Situationen räddas av att eleverna får mycket högre betyg än vad de presterar på det nationella provet!


    • Åter igen talas om lärarubildningen som om det vore en utbildning med en typ av problem. När ska någon begripa att det är en mycket stor skillnad att undervisa i ämnen som kräver sakkunskap som 90% av befolkningen inte har och att undervisa i ämnen som vi som vuxna behärskar men som vi inte har en susning om hur vi lärt oss. Jag anser att vi måste börja utbilda lärare i den metodik som bygger grundläggande kunskaper och färdigheter i de tidigare sķolåren och sluta se denna del av lärarutbilbningen som något som inte kräver mer kunskap än de ämneskuskaper som ska läras. Här gäller i första hand metodik och i mycket liten utsträckning didaktik.
      Om vi fixar det först så kan vi se hur mycket vi behöver förbättra den så kallade högre utbildningen.


    • Hans-Gunnar,
      Tyvärr måste jag hålla med dig i allt du skriver förutom hur fantastiskt jag tycker läraryrket är – för det tycker jag. När jag skriver tyvärr, så är det på grund av att du har helt rätt när det gäller socialdemokraternas slaktande av läraryrket under en lång historisk tid – ända sedan i slutet av 60-talet. Jag skriver tyvärr, inte för att jag har några problem att hålla med dig, utan för att det är så fruktansvärt sorgligt.

      Ibland blir jag riktigt desillusionerad. Kanske, och jag säger kanske, kan Hellmark Knutsson ta till sig av Monika Saarinens frågor. Men kanske inte. Jag hoppas ändå.

      Önskar att söktrycket vore bättre gentemot matte- och NO-lärarutbildningen. Min personliga glädje är att min 18-åriga son går in på lärarutbildningen i höst – inriktning matematik, fysik och kemi. Han går natur/natur och har ganska bra betyg (dock inte i SO, fast hans pappa är SO-lärare).


    • Hans-Gunnar,

      ”I valrörelsen drev socialdemokraterna tydligt att man ville skärpa kraven i högskoleprovet så att det skulle krävas minst 0,9 för att antas till lärarutbildningen. På Sarinens fråga varför man inte genomför detta krav fick hon till svar att den lägsta poängen inte säger något om vilka kunskaper lärarna har när de fullbordat utbildningen”

      Bortsett från att Helene Hellmarks svar är (som jag ser det) ett ”icke svar”, så är det (skulle jag säga) även direkt sakligt fel. Givetvis så finns det (allt annat givet) ett samband mellan fördelningen i intagningspoäng, antalet avhopp, och, de kvarvarande färdigutbildade lärarnas kunskaper.

      En mycket bättre (och mera relevant) fråga hade dock varit:

      Har eleverna som lämnar lärarutbildningen den kapacitet, kunskap och färdigheter som kraven och verkligheten ställer?

      För övrigt vet jag inte om man ska skratta eller gråta, med kommentarer som dessa:

      ‘Svaret var att med de inhomogena grupper som söker sig till lärarutbildningen måste pedagogiken vid lärarutbildningen anpassas till studenterna.’

      ‘Hellmark tryckte även på att det är positivt med dessa inhomogena grupper.’

      Vid en minnesvärd paneldebatt med några av våra illustra riksdagsledamöter, där de orerade om hur fantastiskt duktiga vi var i Sverige och hur dåliga alla Kinser, Japaner och Koreaner var på teknisk utveckling och innovation, stod sagda personer samtidigt och fingrade på sina Samsung, HTC eller iPhones, och presenterade sina Powerpointslides på en projektor from Sony, vilket fick hela församlingen av härdade tekniska utvecklare och entreprenörer att klentroget titta på varandra.

      Som en bekant i ena mungipan viskande till mig, ”Det är fan i mig inte bara en eller två skruvar som lossnat, det är ett helt jävla mekano som rasat ihop där inne.”

      Björklund försökte nog så gott han kunde, men, det var långt ifrån tillräckligt omfattande eller kraftfullt. Och, om vi inte snart får in nytt färskt blod med en rejäl dos genuin kunskap, ödmjukhet, självdistans och sunt förnuft i politiken, så tror jag det här för Sveriges del kommer sluta riktigt illa.

      Det som gör mig pessimistisk är, att jag inte kan se varifrån det skulle kunna komma.


  3. Kanske är det dags för lärarutbildningen att frigöra sig från universitet och högskolor, inte integreras i dessa?

    För Johan Kant, Hans-Gunnar Liljenvall med flera har kanske uppmärksammat att på olika håll inom universitersvärlden har det under de senaste 10 åren kommit kritiska artiklar om vart den högre utbildningen är på väg.’

    Nu senast i januari i år skrev historikprofessorn Dick Harrisson en artikel i Svd om att ”Högre utbildning är ett haveri..”. Tidigare har framstående forskare även kritiserat forskningspolitiken, t.ex. sociologiprofessorn Stefan Svallfors i böcker där han bla. beskriver den kunskapande människan. Och det är väl forskningspolitiken som har möjliggjort vad som hände på KI.

    Oavsett om lektorer och andra är kritiska så bör vi se hur styrningen av utbildning och forskning går till – vad det är som lyfts upp som bra. Det kansker inte hjälper att ligga högt på rankinglistor eller klara kvalitetsgranskningar bra om även granskarna ingår i samma system?

    Men allt är inte skit. Däremot har en förändring ägt rum och många har svårt att förstå denna förändring.

    Vad gäller lärarutbildning så bör man ställa två frågor:
    Gör lärarutbildningarna rätt saker?
    Gör lärarutbildningarna rätt saker på rätt sätt?

    Vad lärarutbildningarna ska göra är relativt strikt reglerat i nationella förordningar om innehåll och examensmål.

    Slutligen vill jag uppmärksamma att Sten har rätt. Det är en skillnad att anordna en utbildning för förskollärare som ska kunna arbeta med ettåringar och en utbildning för ämneslärare som ska kunna arbete med 19-åringar på gymnasiet eller vuxna på Komvux (om det finns kvar).


    • Tack Pär!
      Jag vill bara tillägga att mina åsikter om lärrarutbildningen inte baserar sig på en ingående kunskap om hur ubildningen bedrivs utan på en relativt god insyn i resultatet av denna utbidning.


  4. För vidare läsning om KI, se t.ex. Ulf Danielssons blogg och artikeln:
    ”Skandalen på KI och systemfelet i svensk forskningspolitik””
    eller
    Agnes Wolds artikel i Fokus ”Förfallet på KI”.

    Googla på artikelnamnet så kommer hittar ni artiklarna.

    Både Ulf Danielsson och Agnes Wold är välkända professorer inom sina respektive gebit (Fysik respektive Medicin).

    Någonting blev under 1990-talet annorlunda vad gäller undervisning och forskning. Plötsligt var det viktigast att bli världsledande – ungefär som om undervisning och forskning handlar om tävling -ett EM, VM eller OS. Och så har vi givetvis SM.

    Vilken skola är bäst i Sverige? Hur ligger Sverige till internationellt vad gäller PISA, vad gäller nobelpris, vad gäller lärosätenas olika rankingar?


  5. Ordningsfråga: intagningspoängen i sig är inte detsamma som att de som söker till lärarutbildningen HAR den låga poängen. Skilj på det! Intagningspoängen är mer en bild av söktrycket till en utbildning.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s