h1

Alli Klapp – påläggskalv inom betygsmotstånd

23 april 2016

Det här blogginlägget handlar om en lärarpodd, där Alli Klapp blir intervjuad. Hon är så kallad forskare, med specialitet när det gäller bedömning och betyg. Jag skriver så kallad, för jag menar att forskare ska väl hålla sig till grundläggande vetenskapsmetodik och titta på annan forskning som är relevant för det man forskar om. Det anser jag inte att Alli Klapp gör, utan hon är Christian Lundahls påläggskalv och ”up-coming star”.

Lärarnas Riksförbund (LR) har under en längre tid haft en lärarpodd. Det är ett grepp som jag tycker är bra, i samtal kan LR tala med olika gäster och om olika ämnen. Dock kan jag inte göra annat än att förfäras över avsnitt nummer 14 med Alli Klapp, länk, som uttrycker sig på ett sådant sätt att jag inte vet om jag ska gråta krokodiltårar eller bli fly förbannad och svära ohejdat som kapten Haddock. Lyssna på intervjun så får ni själva höra.

Jag har tidigare sagt att jag ska läsa och recensera Alli Klapps bok, men faktiskt inte hunnit ens läsa den helt och hållet. Jag har boken och ska förhoppningsvis gå igenom den. Jag har även lovat Per Måhls bok: Betyg men på vad? i digital form, men har fått svårigheter med digitaliseringen. Tidsbristen är också påtaglig, men den kommer.

Till samtalet med Alli Klapp. Hon har forskat kring bedömning och betygsfrågor sedan 2005. Redan i starten på samtalet i lärarpodden visar hon sin ideologiska ådra. Hon säger:

…det är negativt verktyg om man håller på att summerar

…rankar elever

…använder prov i för stor utsträckning

Alli Klapp menar att hon tillsammans med några andra forskare har gjort en översikt kring hur betyg och prov påverkar elevernas lärande och motivation. Hon påpekar att det inom forskningen inte finns belägg för att betyg i sig själv gör att eleverna lär sig mer, de har ingen motiverande funktion. När hon tittat på elever som presterade på medel och låg nivå kunde hon konstatera att de eleverna som inte fick betyg i årskurs 6 gick det bättre för, i jämförelse med de som fick betyg.

Min kommentar: Alli Klapp polariserar mellan formativ och summativ bedömning där summativ är ”bad guy”. Klassisk retorik från betygsmotståndare. Vadå ranka eleverna? Jo, det är det relativa betygssystemet som rankade eleverna och inte nuvarande betygssystem. Men det är helt klart att Alli Klapp inte förstår skillnaderna mellan relativa betyg och kunskapsstandardbetyg, mer om det längre ner. Vad är det för fel att använda prov? Jag brukade alltid använda mig av prov, det enda sättet som man på riktigt kan gå i god för att kunskaperna är inlärda på riktigt. Hade mina prov och betygen motiverande funktion? Skojar du! Så in i helvete!

Det är min uppfattning att betyg har en otroligt motiverande funktion och att det är ”svagisarna” som tjänar mest på att veta exakt vad det är som krävs för att få ett visst betyg. Summativ och formativ i en salig mix, där läraren är tydlig och peppar eleven = framgång! Läs min bok Yrke: Lärare, där ger jag många exempel, länk. ”Men Herre Gud Johan, här sitter du och storskrävlar som en liten skitlärare från förorten – vem tror du att du är? Sätta sig upp mot forskare, doktorer och professorer – alla de som vet mest. Skäms på sig. Dumstrut på!”

Varför saknas det inom forskningen belägg för att betyg inte har någon motiverande funktion? Enkelt – för att ingen forskning på vårt nuvarande betygssystem har gjorts, något som självaste överkuku Christian Lundahl påtalade 2015, se länk. Men Alli Klapp är helt säker på att betyg är dåligt, för hon har tittat på detta. Oj, hoppsan – det var visst Anna Sjögrens rapport 2010:8, r10-08-Betygsatta barn-spelar-det-någon-roll-i-längden , som Klapp hänvisar till och drar slutsatser utifrån. Men här har vi en liten detalj som kan ha påverkan: Studien är gjort på barn födda 1954 – 1974, alltså elever som hade relativa betygssystem. Går det att dra några slutsatser om dagens skola utifrån denna studie? Nixum pixum!!! Varför? Jo, det är två helt olika betygssystem (och dessutom två helt olika samhällen), det går inte att dra slutsatser utifrån betygens inverkan på individen idag när vi har kunskapsstandardbetyg, utifrån statistik från elever som lämnade grundskolan 1990. Det är ungefär som att jämföra ett helt annat skolsystem med det svenska, typ om någon studie gjorts i Israel 1988 med ett konstigt relativt betygssystem som vi inte har referensramar till att ens förstå. Oups – betygsmotståndsmaffian har kontinuerligt använt sig av en sådan studie, se Butler 1988, länk och studie: Butler 88. Så det är bara att konstatera att Alli Klapp håller sig till samma form av forskningsfusk som Christian Lundahl gör, då hon inte är särskilt noga med grundläggande vetenskapsmetodik. Alltså att reliabilitet och validitet är viktigt.

Alli Klapp talar om hur så kallade ”Drop outs” är ett stor samhällsproblem, vilket det givetvis är. Klapp menar att det finns ett gäng elever som blir exkluderade och inte får betyg i grundskolan eller kommer in på gymnasiet. Vad är syftet med betyget F undrar Klapp. Dessutom har kraven höjts för att komma in på gymnasiet. Så är det betygens fel undrar jag? Kan det vara så att det finns kunskapskrav, inte för att komma in på gymnasiet, utan för att klara av gymnasiet? Vad skulle hända om man fullständigt släppte alla krav? Tja, det testade man i Västerås för ett gäng år sedan. Alla betygskrav togs bort, för att eleverna skulle få komma in på vilket program de ville på gymnasiet. Inga betyg skulle stå i vägen för elevernas drömmar att skaffa sig ”sin” drömutbildning. Det gick åt helvete, eleverna slutade plugga, spelade ju ändå ingen roll för man kom ju in där man ville. Projektet som var på försök i fem år var tvunget att avbrytas redan efter tre år, på grund av katastrofala följder. Eleverna klarade inte av kunskapskraven som ställdes på gymnasiet.

Nej, Alli Klapp vill ha ett annat förfarande när det gäller skolan, där elevernas syn och tro på sig själv som lärande människor stärks. Hon hänvisar till en teori som heter Conservation of resorced stress theory som menar att elever har resurser och försöker hela tiden behålla dessa resurser och lära sig mer. Under stressfyllda situationer, t.ex. vid bedömning hotas dessa resurser och den negativa situationen kan t.ex. uttrycka sig på ett sådant sätt att eleven inte antar nya utmaningar.

Min kommentar: Men det är väl bara att dra tillbaka tiden till i början av 2000-talet, då läraren skulle vara coach eller handledare och elevernas lust skulle styra. Jo, perfekt – vi utnyttjar elevernas resurser och så tar vi reda på vad de vill lära sig. Kan vi dessutom köra Problembaserat Lärande (PBL) i någon ny och fräsch form, varför inte en dator till varje elev, så kommer Hans-Åke Scherp jubla och dessutom även Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Just det Alli Klapp – vi har redan gått på den linjen och det gick åt helvete. Eleverna lärde sig inte det de behövde. Så visst behövs det tydliga mål för eleverna. Som en av Peter Fägerstens gamla elever sa till honom: ”Jag har lättare att lära mig om jag vet vad jag ska kunna”.

Generellt sätt är hela samtalet med Alli Klapp en övertolkning av statistik som inte är relevant för vårt betygssystem. Dessutom är det helt tydligt att Alli Klapp inte kan vare sig de styrdokument som reglerar svensk skola eller de olika mätmodellerna, se . Alli Klapps kritik mot betyg är högst relevant gentemot det relativa betygssystemet, t.ex. när det gäller att summera resultat.

Alli Klapp ingår i den forskningsgrupp som har den starkaste ställningen inom pedagogiken. Det är högst anmärkningsvärt Klapp kan spekulera så vitt och brett när det gäller betyg och bedömning, något som hon uppenbarligen tror sig vara expert på, men där hon varken håller sig till grundläggande forskningsmetodik och dessutom till att förstå det betygssystem vi har. I stället vräks det ut vilka påståenden som helst, precis som kompisen Christian Lundahl har gjort vid ett flertal tillfället. Det verkar finnas en allmän uppfattning som säger: ”Om man har disputerat ger det dig rätten att säga vad fan som helst”. För är du doktor i pedagogik är du allkunnig och omnipotent.

Det finns en liten detalj i detta som vore intressant. Lek med tanken att Klapp och Lundahl tittade på lågstadieskolor och satte upp ett system där man tittade på i förväg uppställda mål, typ läsning med Läsutvecklingsschemat (LUS) som dokumentationsinstrument och följde upp resultat. Och så forskade man kring detta, säg i 20 olika skolor med varierande upptagningsområde och sedan drog slutsatser utifrån resultaten. Istället för att sitta på sina betongarslen på fina institutioner och dricka latte och VETA hur svensk skola är och fungerar. ”Nä men fan Johan, nu är du helt snurrig. Hur i hela friden skulle det gå till? Klart att man måste hålla strikt på akademin, det förstår väl vem som helst. Ute i förorten? Hu, hemska tanke, där bränner man ju bilar.”

Framtidstro för svensk skola? Skulle inte tro det! Klapp och Lundahl är dödgrävarna för det svenska läraryrkets status och ser systematiskt till att förstöra för svensk skolas möjligheter att jobba med kvalitet och resultat. Systematiskt!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan!

Annonser

15 kommentarer

  1. Words – Strålande, tänkvärt inlägg! 👍🏼👍🏼👍🏼 Klart elever måste ha krav på sig för att lyckas, ”flumskola” är ingen väg till framgång! En likvärdig skola för alla? Skulle inte tro det förrän den förstatligas och alla skolor har likvärdiga förutsättningar. Du inspirerar Johan, keep up the good work! 💐✨

    Lotten


  2. Kan bara applådera.

    Hoppas det här delas så mycket det bara går. Det är oerhört viktigt att den akademiska eliten inte får sprida sin frälsningslära utan att bli oemotsagd. Även om jag inte tror att ”värdegrundsryttarna” är kapabla att ta åt sig konstruktiv kritik. De vill ju ändå bara barnens bästa, hur kan någon vilja motsätta sig det?


    • Tack Fredrik!


  3. Är syftet med denna artikel att vara en recension av Alli Klapps forskning eller är det en kommande artikel på denna blogg om hennes bok som ska vara recension?

    Då jag inte vet syftet med just denna artikel väljer jag att ta upp två saker som Johan Kant hävdar.

    Den ena saken är att betyg har en motiverande funktion. Rent spontant är det lätt att instämma i detta – de flesta av oss har någon erfarenhet av detta. Men instämmer vi också i det Alli Klapp Lekholm hävdar, att detta tänkande om betyg som motiverar bygger på ekonomisk förklaringsmodell? Om vi hävdar en ekonomisk förklaringsmodell för betygens funktion kan man fråga sig om pedagogisk teori har någon som helst legitimitet inom skolans värld.
    Ekonomisk teori borde då få ett större explicit erkännande som grundbulten i teorier om lärande!

    Den andra saken berör s.k. extern validitet. Det vill säga huruvida ett forskningsresultat, kvalitativ som kvantitaitv, kan generaliseras till en hel population. Johan Kant hävdar att forskningsresultat på relativa betygssystem inte går att överföra till ett målrelaterat betygssystem. Johan Kant tillägger dessutom att det rör sig om två olika samhällen. Båda dessa konstateranden är en svårighet som är värd att beakta. Ska man dra det till sin spets så gäller ett forskningsresultat väldigt kort tid eftersom samhällen ständigt förändras, t.ex. vad gäller population – inflyttning och utflyttning, födslar och dödsfall.

    Samtidigt som ”stora” teorier, t.ex. John Hatties teori om osynligt lärande har vunnit legitimitet just på grund av att han inkorporerade vitt skilda samhällen och vitt skilda betygssystem som underlag för vilka faktorer som påverkar elevers måluppfyllelse.


  4. John Hattie, den senaste gurun i (svensk) pedagogisk debatt har samkört en mängd olika forskningsstudier. Entusiasterna framhåller att det sammanlagt handlar om si och så fantastiskt många olika studier som sammantaget involverar hundatusentals elever.

    Och vad har han kommit fram till? Jo att ingen faktor har så positiv inverkan på elevers inlärning som den goda läraren med såväl ämnes- som utlärningskompetens. Nejmen! Tänka sig

    Javisst han har hittat en klatschig benämning också, ”Visible learning”, i svensk översättning ”Synligt lärande”. Synlig inlärning vore en riktigare översättning, men det skulle ju låta korkat. Och som grädde på moset har hat hittat på en skala som ”mäter” inlärningseffekten. Klart att byråkrater älskar det! Men herrajestanes. Dendär faktorn ligger ju bara på nollkommatre på Hattieskalan.

    Ja nu har jag svurit i kyrkan.


    • Ett möjligt problem med Hatties studie är han han blandar olika studier som har anammat olika forskningsmetoder. Han har därför en bred prickbild och kan användas lite hur som helst beroende på användarens syften, värderingar och ideologi.

      Ett annat problem är dels att han inte differentierar mellan olika ämnen, dels att han inte operationaliserar ämneskunskaperna – som t.ex. görs i PISA. Även detta gör att prickbilden blir bred.

      Samtidigt bygger Hattie sin metastudie på positivismens grund. Han utgår från att det är möjligt att på empirisk väg nå en universell kunskap om undervisning. Och därför passar Hattie väl in i en global ekonomisk värld.


  5. Ja, detta med betyg. Först noterar jag en artikel i DN om behovet av en lärarutbildning på vetenskaplig grund http://www.dn.se/debatt/lararutbildningen-behover-ges-en-vetenskaplig-grund/ . Det kan man ju hålla med om. Samtidigt pekar det på ett omfattande vanstyre av skolan i många decennier. Vad har man sysslat med egentligen?
    Betyg kan vara motiverande, men det är inte huvudfrågan kring betyg. Dessa betyg behövs som informationsgivare inom skolan till dess olika instanser. Sedan är det så att det inte fungerar så i Sverige på grund av undermåliga styrdokument, undermåliga kursplaner, marknadisering och resulterande betygsinflation. Det finns heller inte mätinstrument för t ex läsförmåga och läsförståelse, i alla fall inga som används i tillräcklig omfattning. En inkompetent styrning och ledning av skolan förstör på alla nivåer.
    När man hela tiden forskar kring om betygen är motiverande eller inte, så bortser man från det väsentligaste och det er en form av vetenskapsfusk. Man sätter fokus på det som är mindre relevant och det är troligen fråga om ett rent sabotage mot en bra skola för alla.
    Det man ibland hör är att betyg kan vara motiverande för de som får höga betyg, men har motsatt effekt för övriga. Man skulle kunna tro att bedömning och betyg är till för att hjälpa de svagare eleverna, men så ser inte fackpedagogerna på saken. Man kan undra hur de tänker om det nu alls handlar om tankeverksamhet. Deras ideal verkar vara att blunda och låt eleven klara sig själv bäst den kan.
    Sedan detta att men inte ska ranka elever. Det kanske man ska försöka undvika, men går det att undvika? Det är nu poppis med formativ bedömning. Vid första formativa bedömning kan några elever ha lägst kunskaper. Det kan vara en tillfällighet. Efter 20 formativa bedömningar kanske man märker att en elev alltid presterar sämst. Då kanske det är dags att tänka oberoende av om man kallar det ranking eller inte. Då kanske det är dags att kontakta rektor och speciallärare och försöka hjälpa den här stackars eleven.
    Sedan till Sören Holdar. Det är riktigt att John Hattie rankar betygens effekt på inlärningen relativt lågt. Jag är inte förvånad. Men det är ju inte därför vi ska ha betyg. Eleverna lär sig inte mer om lärare och hela skolsystemet sätter på sig skygglappar.


    • Förtydligar: jag avsåg inte någon särskild faktor av alla Hattie listar utan den in/påverkan (”impact”) i svensk pedagogisk debatt hans sammanställningar ger när det som kommer fram egentligen är självklarheter som knappast krävt en så massiv samkörning av forskningsresultat. Det som faktiskt är lite fånigt är sedan decimalkommarankningen han ägnar sig åt.


      • Men Sören Holdar, nu förstår jag inte alls vad du menar. Det John Hattie gjort är en metasammanställning av en mängd undersökningar med sammanlagt mer än 80 miljoner elever. Att göra grova avrundningar av resultatet skulle verkligen ha varit grovt olämpligt.
        Jag påminner om debattartikeln i DN för några dagar sedan som fastslår att lärarutbildningarna inte vilar på vetenskaplig grund. Underförstått så arbetar då inte heller de pedagogiska institutionerna efter vetenskapliga kriterier. Det borde där kritiken skulle sättas in och inte ifrågasätta John Hattie som försöker arbeta systematiskt och vetenskapligt. Det som är väldigt värdefullt i hans böcker är att han går igenom forskningsläget i hjärnforskningen och berättar hur elevernas inlärning går till.
        Det John Hattie kommer fram till må vara självklart för dig och mig. Det makalösa är dock att det går stick i stäv mot de värderingar som skoletablissemangen arbetat efter i decennier. Det har som sagt varit en totalt inkompetent ledning för svensk skola under lång tid på Skolverket och på de pedagogiska institutionerna. John Hatties forskning har satt ljuset på galenskapen hos den svenska skolbyråkratin. Denna inkompetenta ledning för svenska skolan har kört ner densamma i botten.


  6. Väl rutet! Du är modig du!


    • Tack Jimmy!

      Jag har ju inget att förlora. Har för länge sen bränt alla mina skepp att göra pedagogisk karriär. Men visst är det då bra att jag över huvudtaget inte har några sådana planer.


      • Sorry, jag var ironisk.


  7. Jag skulle vilja återkomma till Johan Kants artikel.

    Kan vi vara överens om att Johan har rätt vad gäller att Alli Klapp Lekholm ansluter sig till någon form av betygsmotstånd? Om vi är överens om detta kan vi fundera på om, och i så fall på vilket sätt, som Alli Klapps betygkritik skiljer sig mot den kritik som ekonomiprofessor Jonas Vachlos ansluter sig till i en artikel på Ekonomistas den 27 april 2016.

    Kan vi med hedern i behåll hävda att Alli Klapps betytgskritik är ideololgisk medan Jonas Vachlos betygskritik inte är ideologisk?

    Om vi hävdar att både Alli Klapps och Jonas Vachlos betygskritik är ideologiskt bottnad då undrar jag vad vi lägger i begreppet ”ideologi”?

    Kan det inte istället vara så att vi har en konflikt mellan insider och outsider? Insider är i det här fallet lärare och outsider är i det här fallet forskare. Insidern har insikt om hur, i det här fallet, undervisningen med betyg praktiskt fungerar. Outsidern har utsikt över betygens bredare betydelse och sätter in det i ett större sammanhang. Jämför med t.ex. Gilje & Grimen 1992 ”Samhällsvetenskapernas förutsättningar”, s. 14.

    Eftersom det de senaste decennierna har funnits en partipolitisk skillnad vad gäller synen på betyg riskerar forskare om betyg alltid att bli kategoriserad för att ansluta sig till än den ena, än den andra sidan.

    Men vad händer i ett forskningsfält där både höger och vänster är eniga?

    Arbetslinjen ställer sig både höger och vänster sig bakom, men av historiska och ideologiska skäl lägger de olika ansvar vad gäller individens respektive samhällets/statens ansvar att individer lönearbetar. Inom svensk sociologisk forskning kan man grovt dela in forskarnas relation till arbetslinjen i två läger. Antingen ställer man upp bakom den eller så ifrågasätter man den. Här tar jag upp en representant från vardera sidan.

    Forskare 1, professor Bengt Furåker, har under flera decennier undesökt arbetsmarknaden och arbetslivet. Han konstarerar, med hjälp av väl underbyggd statistik, att det är en myt att arbeten ska börja att ta slut – statistiken visar snarare att människor arbetar mer arbetstimmar idag än vad vi har gjort tidigare. Han kritiserar de som hävdar att produktion och konsumtion bygger på skapade eller falska behov, hur kan vi empiriskt bevisa detta? Mycket forskning har han ägnat åt att studera lönearbetarnas villkor. I någon artikel ger han uttryck för att målet är full sysselsättning och att medborgarlön inte är realistiskt och har en mängd svagheter.

    Forskare 2, fil. doktor Roland Paulsen, har i sin avhandling och i en annan studie och i böcker och artiklar ifrågasatt arbetslinjen. Hans slutsats är helt annan än Bengt Furåkers. Han menar att behovet av arbete är mindre idag än tidigare på grund av den tekniska utvecklingen. Paulsen menar med hjälp av en mängd referenser att arbetet överlever på grund av bl.a. skapade behov, på grund av överproduktion – t.ex. hälften av all mat som produceras slängs innan den når konsumenterna, att produktionen i vissa områden medvetet har ändrats så att varorna kom att ha kortare förbrukningstid etc. Vad gäller arbetsstatistiken går Paulsen bakom de siffror som Furåker använder. T.ex. konstarerar Paulsen att mycket av arbetstiden i många arbeten är s.k. ”tomt arbete”
    , dvs. arbetaren gör något annat än det som arbetsgivaren tror att hen gör. Detta stödjer han med hjälp av ett 10-tal referenser och sin egen forskning. Tomt arbete förekommer i arbeten som är svårare att kontrollera hur mycket arbetstid som behövs för att utföra det ålagda arbetet. Sammantaget leder detta till att Roland Paulsen drar helt andra slutsatser om arbetslinjen än vad Beng Furåker gör.

    Kan vi av detta dra några som helst slutsatser i vilken mån som Bengt Furåker respektive Roland Paulsen bygger sin argumentation på ideologisk grund?


    • Pär,

      Det förhåller sig på det sättet att Alli Klapps inställning till betyg är ideologisk. Jonas Vlachos ser betyg från en helt annan forskningsdisciplin, nämligen den ekonomiska där betyg som organisation har en sorterande funktion. Det ekonomiska perspektivet använder inte termer värderande så som pedagogiken gör, åtminstone den del av pedagogiken som jag kallar PIE. Pedagogik är ju ganska stort och har med mycket annat att göra än skolan, men jag talar ju endast om den pedagogik som har med skolan att göra. Sedan kan jag tycka att Jonas Vlachos inte är särskilt kunnig om pedagogik, men det är ju en annan sak och det kanske man heller inte kan lasta honom för eftersom han inte är pedagog (även om han verkar ha en pedagogisk ådra).

      Om du vill ha exempel på värderande, läsa Per Måhls kritik av Betygens geografi:


  8. […] på de pedagogiska kurserna, som är KATASTROF i vissa fall, t.ex. Alli Klapps bok, länk? Man skyller på varandra och frågorna bollas runt tills de självdör. PIE vet att tiden talar […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s