h1

Vad är en bra lektion Skolverket?

01 maj 2016

Det här blogginlägget handlar om hur tjänstemän på Skolverket har skrivit om hur en bra lektion är. Det vill säga, på Skolverkets sida har man lagt upp en text där tjänstemännen på Skolverket uttalar sig i metodfrågor och hänvisar till forskningen. Aningen bristfälligt om ni frågar mig. Jag försöker peka på vad jag tycker brister och ställer mig vissa frågor. Givetvis utan att få svar.

På Skolverkets hemsida informeras det om vad en bra lektion är, länk (tyvärr har Skolverket tagit bort den ursprungliga sidan jag hänvisade till, se kommentar nedan från bloggläsare). Det handlar om forskningen kring skolan och man refererar till forskning och internationell forskning. Bland annat går det att läsa: ”Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Om deras förståelse inte engageras kan de misslyckas med att förstå nya begrepp och ny kunskap. Eller så lär de sig det nya inför provet för att sedan återgå till sin ursprungliga förståelse utanför klassrummet.”

Och: ”Forskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande. Det kan handla om att läraren undervisar eleverna genom en genomgång, att eleverna arbetar individuellt eller i grupp med olika uppgifter samt att elever får möjligheter att arbeta kreativt med ett stoff.”

Och: ”Katederundervisning är en samtalssituation som genom sin egen organisering gör det svårt för elever att delta, eftersom det bara är en i taget som pratar i klassrummet. Den fungerar i och för sig som en dialog, där elever och lärare talar turvis. För lärare innebär det här att han eller hon kan räkna med att prata varannan tur. För eleverna är det helt annorlunda. I och för sig är det någon elev som pratar varannan gång det sägs något, men eftersom det ofta är mellan tjugo och trettio elever i klassrummet kan den enskilda eleven inte räkna med att få säga särskilt mycket i klassens gemensamma samtal. Det som också ur en erfaren lärares perspektiv kan kännas som ett livligt och engagerande samtal är för många elever alltså mest ett tyst lyssnande. Ett mindre antal elever i klassen, oftast de samma från lektion till lektion, står för merparten av elevernas talturer i katederundervisningen.”

Åter igen försöker Skolverket hjälpa till för att bringa klarhet i skolans metodik, att se till att på ett tydligt sätt lyfta bort katederundervisningen. Och att se till att med maktens medel lyfta fram vad forskningen säger. Men hallå Skolverket! Vad är detta?

Det finns en mängd frågor jag vill ställa kring dessa små textstycken:

  • Vilken forskning? Det finns ingen referenshänvisning. Är det svensk forskning? Är det Tomas Kroksmark som är vetenskaplig ledare för den forskning som det hänvisas till – ja då är risken för både oredlighet i forskningen och kvaliteten på forskningen brister, länk och länk. Eller är det Christian Lundahl? Som inte är noga med grundläggande vetenskapsmetodik, länk? Så vilken forskning menar Skolverket? Det är ju inte så att svensk pedagogisk forskning direkt har rosat marknaden, även om ett ganska stort antal kommunen och kommuntjänstemän varje vecka köper grisen i säcken och betalar stora pengar för att få dit dyra pedagogiska föreläsare, som i sin tur skrattar hela vägen till banken!
  • Vilken definition har Skolverket på katederundervisning? Är det Stig Järrels roll som Caligula som får ligga till grund för hur tjänstemännen på Skolverket tolkar katederundervisningen? Eller har man en annan tolkning? Det är högst oklart. Jag har personligen ägnat mig åt katederundervisning i alla år som SO-lärare på en skola i ett segregerat miljonprogramområde. Katederundervisning har varit den enda metod som har gjort att eleverna fått med sig kunskaper.
  • Finns det någon skillnad när det gäller elevgrupper? Skolverket uttalar sig generellt och tar inte hänsyn till socioekonomiska aspekter eller ålder. Eller för den skull förkunskaper. Men det kanske inte spelar någon roll ”enligt forskningen”. Mina personliga erfarenheter är att dessa aspekter spelar en jävla roll för hur fri metodik en lärare kan använda. Vissa elevgrupper kan du sätta vad som helst i händerna på och de klarar av det, andra behöver ha oerhört strikt metodik. Han Skolverkets tjänstemän tänkt på detta? Eller hänvisar man till studier gjorda i medelklasskolor? Oups, det var visst inga hänvisningar till några studier.
  • Vad händer när läraren undervisar och har igång en klass, där det diskuteras och ingen pratar i mun på varandra? Har Skolverket funderat på det? Har Skolverket någon koll på Vygotskijs teorier om den proximala zonen? Det vi gör tillsammans idag kan eleven göra själv i morgon. Och alla ”svagisar” som sitter på lektionen och lyssnar på konversationen i klassrummet och till slut tänker: ”Aha, är det så där det hänger ihop”. Har Skolverket funderat på detta? Har forskarna funderat på detta? Visst har den pedagogiska forskningen tankar om undervisning, för det har länge varit så att det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE) velat ha bort den lärarledda undervisningen för att få ett mer elevaktivt arbetssätt. Men lär sig eleverna mer? Nja, i Sverige vet vi inte eftersom det inte finns någon forskning som följer upp resultat, det vill säga learning income när forskningsprojektet börjar och learning outcome när forskningsprojektet slutar. För det är fult att följa upp resultat. Har Skolverket tänkt på detta?

Dylan Wiliams, professor i pedagogik i Storbritannien, som för övrigt har forskat mycket kring Bedömning för lärande (Formativ bedömning som är så inne) hävdar ju gång på gång att framgångsrik skola bygger på god undervisning. Han har inte ett enda exempel på grupparbete eller söka kunskap, utan det handlar om lärarledd undervisning (från katedern). Sedan går det ju alltid att ifrågasätta hur bra läraren är på att undervisa, men det är ju en annan fråga. Kanske behöver Skolverkets tjänstemän sätta sig in i Hayakawas abstraktionsstege för att begripa sig på god undervisning (katederundervisning), se länk.

När jag läser Skolverkets text far mina tankar iväg till Problembaserat Lärande (PBL) med Hans-Åke Scherp som fältherre. Ännu en gubbe i PIE:s armé. ”För eleverna ska lära av varandra och de ska gå ut och jobba självständigt och kunskapslustens lampa ska brinna.” Kanske är det dags för Skolverket att köra ut PBL till Sveriges skolor igen? Eller varför inte Entreprenöriellt lärande? Varför inte vända sig upp till Färila och kolla om man kan kopiera deras dataprojekt – nu finns det ju sååååå mycket snabbare bredband så eleverna kan ju surfa supersnabbt. Bara ut och söka kunskap och så kan vi förvandla läraren till handledare.

Jo, när vi ändå håller på kan ju Skolverket se till att rätta alla Sveriges elevers prov, ja man kanske bara behöver ha prov en gång per termin i varje ämne och dessa görs digitalt och rättas digitalt. Och så får läraren tillbaka ett betyg. Yes, då var bedömningsfråga löst. När Skolverket ändå håller på kan Kommunförbundets (SKL:s) slogan från 2000-talet införas: ”Undervisning ska undvikas”. För då behövs ju inte lärare, utan alla dessa fantastiska människor som kan ”connecta” med barn och ungdomar kan ju jobba i skolan och så skrotar vi läraryrket. Perfekt! Tjing, tjing så har vi sparat miljarder i samhällskassan. Till råga på allt, lärarutbildningen kan läggas ner, ingen vill ändå inte söka dit. Låt folk vara med i Paradise hotel istället. Människor måste väl få syssla med vad de vill. Enligt Maslows behovstrappa ska vi för guds skull förverkliga oss själva. Det har väl vårt samhälle råd med? Vill man bli mediakändis eller bloggare så måste man väl få bli det.

Ja, Skolverket. Ni är på god väg. Fortsätt ert arbete tillsammans med PIE-forskare, så kommer ni underbygga lärarkåren ännu mer. Och SKL kommer stå med trummor och basuner och heja på. Men våra barn och ungdomar i förorten, som inte klarar av självständigt arbete, som behöver ha en lärare som leder undervisningen i klassrummet, kommer gå under. Men vad gör det? Ni jobbar ju inte i Rosengård, Bredäng, Fittja, Rinkeby, Bergsjön eller Jordbro.

Om det inte redan framgår av den här bloggtexten så delar jag i det här avseendet Skolverkets åsikter. För jag anser att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete och det är dags att Förstatliga skolan.

Annonser

21 kommentarer

  1. Många tankar slår en när man läser skolverkets kommentarer. En av dem är att de verkar se elevernas pratande som något som har ett stort egenvärde i sig. Jag ser det inte så. Det centrala med undervisningen är att utveckla elevernas tänkande. För att nå det målet kan samtal, inklusive elevernas aktiva deltagande i samtalet, vara ett verktyg. Det är dock bara ett verktyg bland flera och den skickliga läraren väljer rätt verktyg utifrån syftet, stoffet, gruppen, förkunskaperna, m m. Det kan innebära att eleverna ibland är mer delaktiga, ibland mindre. Att höra andras tankar kan i många fall vara mer utvecklande för tänkandet än att uttrycka sina egna.


    • Niklas,

      Det finns en tradition inom lärarutbildningen, inte minst när det gäller Svenska som andraspråk, att elevernas talutrymme ska vara stort. Och så klart lutar man sig åt forskningen. Men som bekant ger jag inte mycket för svensk pedagogisk forskning, det är mest mygel och oredlighet. Det är ett mysterium att inte det är läraren som ska ha det mesta av talutrymmet. Det är ju ändå läraren som ska lära sina adepter en massa kunskaper. Så det är märkligt!


  2. Det som bland annat kännetecknar yrkeskunnandet hos en erfaren lärare är förmågan att satsa sin egen person (med ens möjligheter och begränsningar) och känna av det specifika med varje elev, klass, skola och ämne. Den typ av toppstyrda generaliseringar som såväl Skolverket som ”forskningen” hävdar riskerar i själva verket att utarma och förytliga synen på lärarens arbete. Toppstyrning, kontroll och lämpligt urval av ”forskning” går här hand i hand.
    (Anledningen till att jag skriver ”forskning” med citationstecken är att jag är kritisk mot de naiva försöken att kopiera naturvetenskap när det gäller graden av generalisering vad gäller slutsatser)


    • Exakt. En analogi med medicin vore att man skulle hävda att blodtryckssänkande medicin är bättre än strålbehandling, utan att specificera för vilka sjukdomar det gäller. Att förespråka en viss behandling innan man ställt diagnos vore inte professionellt.


  3. Jamen, det är väl bara att se på andra länders resultat? Har andra (framgångsrika) länder i första hand katederundervisning? Hur klarar de sig? Har nyligen fullständigt tappat förtroendet för Skolverk och Skolinspektion. En intensiv diskussion, per mejl, med Skolverket om elevinflytande, dvs på innehållet i undervisningen, gav som svar att Skolverket tolkar form som innehåll. I alla fall så som vi på min skola tolkar form. Sedan ställer Skolinspektionen märkliga frågor, bland annat om en enskild lärare som eleverna har talat om. På min fråga presenterar inspektörerna sig som jurist och samhällslärare. Och svarar på min fråga: nej de har ingen skolforskning med sig. När vi sedan får protokollet så fullt med ofullständigheter att väldigt mycket är fel, plus att det finns rena felaktigheter och missuppfattningar. Något mer oprofessionellt än Skolinspektionen och Skolverket, i de sammanhang jag har haft med dem att göra, får man nog leta efter. Så att de skriver tokiga saker på sin hemsida… ja – det är inte att förvåna sig över.
    Det värsta dock – Skolverket skiljer inte på form och innehåll. Och det är Skolverket som utformar vår skola… Kan bara skaka på huvudet.


    • Sorgligt!


  4. Jag tror på Skolverkets visioner om variation och flera av de metoder de föreslår men det är när de säger ”inte” som de börjar avslöja sin okunskap. Inte katederundervisning när det är de intensivt lärarledda delarna av undervisningen som ger eleverna kunskap. När Vygotskij konstaterar att lärandet ska ske från läraren till eleven, från den vuxne till barnet.

    Skolverket diskuterar talartid för olika undervisningsmetoder och drar den galna slutsatsen att lärarens tid ska minskas trots att läraren förstått stoffet men eleverna ännu inte gjort det. Det är det läraren säger som är värt att lära sig för eleverna, inte de egna funderingarna, dessa har de redan. Dynamiken kräver elevdeltagande, insikten om vad som ska läras kräver aktivitet, de alternativa perspektiven kommer fram genom mångas deltagande. Den enkelriktade pedagogiken fungerar inte. Däremot så är det fel att eftersträva samma talartid för kunskapen kommer från läraren.


    • Hej Jan,

      Det var ett tag sedan du var inne på bloggen och diskuterade. Jo, exakt, det är ju läraren som har kunskaperna och stoffet. Det är läraren som ska fördela ordet, problematisera, lyfta problemen och leda diskussionen. Trams med talutrymmesdiskussion.


  5. Nu gör vi som så här. Återinför det mest rättvisa betygssystem vi nånsin haft , 1-5. Idag kan en mening vara skillnad mellan E och A enbart för att eleven ” inte nått alla kursmål”. Vad är det för ovärdigt trams? Sen låter vi legitimerade lärare bestämma innehållet i undervisningen i sitt ämne. 5 års lärarutbildning är hoppeligen en garanti för kunskap. Likvärdig utbildning ska vi ha, det var en av anledningarna till införandet av nya betyg och stipulerade kunskapskrav. Likvärdig utbildning finns inte idag. Det är bara ord. Tvärtom, det nya betygssystemet slår undan benen för 15 % av ungdomarna (bevisat av 5 av landets ledande neuropsykiatriker och neuropsykologer). Dessutom, en 16-åring som kommer direkt från en i mångt och mycket undermålig och stökig grundskola ska inte behöva ” sätta upp mål och välja om hen vill satsa på ett E , C eller A”, det är rena löjan. Man ska komma till gymnasiet och upptäcka en spännande värld och träffa inspirerande lärare som får briljera i klassrummet och sköta undervisningen på ett personligt sätt så att lusten att lära mer väcks. Eleven ska inte behöva möta bakbundna robotar som delar ut kursmatriser och tjatar om ” centralt innehåll” som om det vore svaret på alla våra frågor om varför ungdomar idag inte förstår eller inte vill, kan eller orkar. Pisa-undersökningarna kan vi skrota. Finns ingen relevans i jämförelserna. Skolsystemen skiljer sig åt och dessutom betalar föräldrarna för sina barns skolgång i de flesta europeiska länder så ungarna har ett annat tryck hemifrån att klara skolan. Jag är som ni förstår hjärtinnerligt trött på en skola som med staten i ryggen (Skolverket) slår undan benen och krossar drömmar och förhoppningar på våra ungdomar. Gonatt Sverige.


    • Liirene,

      Är också trött på en skola och myndigheter/politiker/tjänstemän som slår undan benen på ungdomar. Håller med dig om att läraren ska låtas briljera och inte hunsas. Däremot är jag helt emot att det relativa betygssystemet införs. Satsa bedömningsresurser på att utbilda lärarna istället.


  6. Tack än en gång Johan för läsvärt inlägg.

    Blir som du lite bestört över Skolverkets inlägg som du hänvisar till. Att på en sida som kallas ”Forskning i skolan” hänvisa till tillfrågade experter istället för hänvisa tydligt till RIKTIG forskning är i mina ögon ett sätt att kunna framföra sina egna synpunkter i skenet av att det är något annan som ligger bakom dem. Synd och skam att så får ske!


    • Patrik,

      Ja, det är sorgligt. Men dessvärre fortsätter Skolverket att visa sin inkompetens. Senaste utspelet kring betygen är ett bottennapp och det kommer bli ett blogginlägg.


  7. Det är en låg kvalitet på det mesta som Skolverket skriver. Det är tydligen viktigare för Skolverket med elevernas pladder än att läraren lär ut och undervisar. Det handlar här om ett hänsynslöst angrepp på läraryrket helt enkelt. Det är första gången jag ser ett försök till förklaring till varför katederundervisning skulle vara dåligt. Det misslyckas totalt.
    Nu säger Skolverket att läraren ska undervisa en mindre del av lektionen. Vad ska då hända resterande del av tiden? Ska eleverna sitta och pladdra i små grupper med läraren helt bortkopplad? Eller ska eleverna jobba individuellt och kalla på hjälp vid behov. Det blir då bra sekunder för varje elev om man tar hänsyn till tidstapp, lärarens förflyttning och lärarens tid för att lyssna och sätta sig in i problemet.
    Det är uppenbart att Skolverket är motståndare till John Hatties forskning och den rekommenderade metoden om synligt lärande. Det är en skrämmande vetenskapsfientlig attityd som Skolverket uppvisar.
    Många kloka saker har sagts av Johan Kant och de som skrivit kommentarer. En sak har dock missats totalt. Det handlar om den stora invandringen och de områden och skolor som har många elever med dåliga kunskaper i svenska. Det finns klasser där inte en enda elev har svenska som modersmål. Det finns kommuner som inte har förberedelseklasser utan placerar invandrarbarn direkt i vanliga klasser. Skolverkets attacker på lärarnas undervisning innebär förstås en försämring av invandrarbarnens språkliga utveckling. Dessa barn behöver lyssna mycket på god svenska. Det är en skrämmande inkompetens och hänsynslöshet mot lärare och elever som framskymtar hos Skolverket.


    • Johnny

      Det är motståndare till det Hattie lyfter fram om att läraren är viktig av rent ideologiska skäl. Det handlar inte om forskning, utan om ren ideologi – alltså PIE på Skolverket.


  8. Jag personligen föredrar att läraren står framme vid tavlan, förklarar och visar och berättar fakta och ger eleven möjlighet att fråga. Att det sen finns lite tid till diskussion är bra då man kan få lufta de frågeställningar som man fått. Tycker det är för mycket egen informationssökning för elever idag. Vilket kan vara väldigt svårt om man har svårt att komma igång med uppgifter eller inte riktigt förstår vad läraren är ute efter. Gillade när skolan var mer fyrkantig idag verkar det så rörigt, pratigt och luddigt.


  9. Min fundering är: varför i himmelens namn tror Skolverket att de behöver undervisa oss erfarna lärare i grundläggande frågor? Under all kritik – det de undervisar oss är sådant som åtminstone för mig tillhörde termin 1. Då hette det MAKIS – motivation, aktivitet, konkretisering, individualisering och samarbete. Sådant skulle ingå, kanske inte varje lektion, men över tid. Tror Skolverket att man är nydanande på något sätt?!


    • Stella,

      Ja man undrar ju hur Skolverket tänker. Frågan är om de som jobbar på Skolverket har så oerhört mycket erfarenhet av undervisning själva. Däremot verkar det vara så att lärarutbildningen inte är något vidare på att lära ut undervisningsmetodik, men det har ju knappast Skolverket med att göra.


  10. […] En blogg som nästa bara tar upp det som inte fungerar i skolan, eller det som jag är kritisk till. Sällan eller aldrig tar jag upp alla fantastiska lärare och underbara elever. OBS: Detta är en blogg, alltså en digitaliserad dagbok – INGEN VETENSKAPLIG AVHANDLING! « Vad är en bra lektion Skolverket? […]


  11. Hej

    Länken fungerar inte? Har den tagits bort från Skolverkets hemsida?

    Kalle


    • Hej Kalle,

      Ja, det verkar som om Skolverket har tagit bort sidan, antagligen har de läst mitt blogginlägg. Jag har lagt till en annan länk från den sida där min länk tidigare låg. Trist Kalle – eller hur?


  12. Hej Johan!

    Jag blev väldigt irriterad när jag läste ditt inlägg och artikeln ”Vad är en bra lektion?” Så jag mejlade Skolverket och frågade vilken forskning som de lutade sig på och vilka som skrivit texten. Jag fick till svar att det är massa olika forskning och att de tillfrågat experter vad gäller innehållet i artikeln:

    ”Tillfrågade experter för ”Vad är en bra lektion?”: Fritjof Sahlström, docent i pedagogik vid Helsingfors universitet, Daniel Sundberg, forskare och lärare inom området utbildning och skola vid Linnéuniversitetet och Anders Jidesjö, lärare och forskare på Tema Vatten i natur och samhället, vid Linköpings universitet.”

    Sedan när jag ville titta ånyo på artikeln kunde jag inte hitta den så jag mejlade igen och frågade ifall den tagits bort och fick följande svar:

    ”Vi har genomfört en översyn av materialet på vår webb. Vi fann då att det fanns vissa begrepp och påståenden i artikeln ”Vad är en bra lektion?” som vi inte har tagit ställning till. Vi valde därför att ta bort artikeln. ”

    Ser man på!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s