h1

Debatt om relativa betyg

06 januari 2017

Per Måhl, sakkunnig inom betygsfrågor, har idag (fredag 6/1) en debattartikel om relativa betyg på Svenska Dagbladet, länk. Som vanligt anser jag att Måhl argumenterar väl. Dessvärre finns det alldeles för många inom det etablerade skoltyckandet som vill återinföra relativa betyg. Enligt mig skulle det vara katastrof. Men så klart kommer ju Per Måhl diskvalificeras av ”etablissemanget” – han är ju inte forskare, har inte disputerat, så han har ingen rätt att uttala sig. Eller åtminstone finns det ju ingen anledning att ta honom på allvar. Jo, det är så det fungerar och det är så snacket går. Att man sen fuskar med forskningen eller använder sig av icke relevant forskning – spelar ingen roll!

Sprid gärna artikeln!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

Annonser

18 kommentarer

  1. Så länge betygen grundar sig på snömos kommer dessa att vara godtyckliga. Detta oavset om de är relativa eller s.k. kunskapsrelaterade. Riktig kunskap går att mäta men någon måste då bestämma vad som är relevant kunskap i vårt samhälle och för detta finns inte tillräckligt kuragekapital hos våra lärosäten.
    Slutsatsen är då enligt min mening att de kunskapsrelaterade betygen helt och hållet får tjäna sitt formativa syfte och de olika lärosätena blir tvingade att utforma inträdesprov för antagning.


    • Hej Sten,

      Ja Lgr 11:s kursplan skulle behöva göras om helt och hållet. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen – ge mig 3 månader och jag kan se till att sätta ihop ett gäng professionella lärare som kan göra en vettig kursplan.

      Men detta inlägg handlar om att påvisa att alla de som driver linjen att införa relativa betyg är helt ute och cyklar – oavsett hur illa dagens system fungerar. Det blir inte bättre av relativa betyg utan snarare tvärt om. Nej, en revision av dagens kursplan. Eftersom Skolverket och några andra för den delen inte kan fixa det tycker jag man kan lägga ut jobbet på entreprenad – varför inte till Ramböl, McKinsey eller Ernst & Young. De skulle säker ta saftigt betalt, men antagligen skulle det bli bra mycket bättre än om tjänstemännen på Skolverket gjorde det. Eller kanske till de som gör PISA-proven.


      • Man kan också se tanken på en statlig kursplan som skall fungera för alla olika elever i alla olika miljöer som absurd. Släpp kursplanerna fria och inför inträdesprov på universiteten istället.


      • David,

        Tyvärr tror jag inte att släppa en statlig kursplan som en framkomlig väg. Det där med att ha inträdesprov på universitetet är nog ingen dum idé, men det är inte där problemet ligger. Det är i de stora segregerade massorna i förorten och landsbygden som inte får med sig baskunskaper för att ens klara sig i samhället som är problemet. Resultatet blir utanförskap och segregation, något som vi redan idag ser. Inte bra!


    • Hej Sten!

      Om vi ska tro Skolverket och en del forskare så har vi i Sverige under 1900-talet haft tre olika betygsystem: det absoluta betygsystemet (fram till 1960-talet), det relativa betygsystemet (fram till 1994) och det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet (från 1994 och framåt).

      Det absoluta betygsystemet utgick, enligt t.ex. Skolverket, från att det finns en säker kunskaper som ska förmedlas från generation till generation. Få riktlinjerna fanns för betygsättning vilket medförde att den enskilde läraren fick stor frihet att sätta betyg – detta medförde att betygen blev svåra att använda som urvalsinstrument till högre studier.

      Tanken att det finns en riktig kunskap, en säker kunskap etc. har alltså prövats tidigare.

      Inom universitetsvärlden finns det en liknande tanke med den s.k. Bolognaprocessen – som iscensattes år 2007. Där försöker man erhålla genomskinlighet så att examina ska vara jämförbara i deltagande länder, t.ex. finns det angivit som direktiv att i kursplaner ska lärandemål stå angivna. Samtidigit skiljer sig länderna åt, t.ex. vad gäller betygsättning. (Skillnader kan även finnas inom ett land och även inom ett universitet, t.ex. vad gäller betygsteg.)


      • Först måste vi naturligtvis inse att den kunskap som skolan ska ge barnen är av många olika slag.
        Jag anser att den absolut viktigaste kunskapen finns i kommunikationsämnena; läsa, skriva och räkna. Dessa ämnen är mycket enkelt att bedöma. Fysik och kemi är också ämnen som borde vara ganska enkelt att göra en läroplan för, bara man inte får för sig att dessa ämnen ska ner i lågstadiet. So-ämnena är betydligt svårare eftersom de har alternativa aspekter. Historia ska ge barnen begrepp om tiden och geografin ska ge orientering i rummet, men ur vilken aspekt kunskapen ska hämtas är naturligtvis mycket svårt att avgöra.
        Biologi har, vad beträffar NO-ämnena en särställning eftersom det ämnet också är ett ämne med många ”parallella” aspekter.
        Vist finns många svårigheter i detta men att ducka för dessa svårigheter och i stället för kunskaper börja testa förmågor är ett strutsbeteende.


    • Jag tycker att Per Måhl ofta har varit bra, men här tycker jag att han är riktigt dålig. Alla betygssystem har sina för respektive nackdelar. Det gäller att ta ställning till både för och nackdelar när man förordar eller avfärdar ett betygsystem. Här fokuserar Måhl på ett antal nackdelar hos ett betygsystem och sänker hela betygssystemet efter det. Avarten att det fanns en genväg till läkarutbildningen via tvåårig social linje under tiden för de relativa betygen är vida känd. Den kunde dock ha avhjälpts med krav på examen från Na utan att blanda in betygssystemet. Måhl är också rejält ute och cyklar när han säger att relativa betyg var oanvändbara vid anställningar. Arbetsgivare i mängder av olika sektorer använde de relativa betygen som värdemätare i rekryteringsprocessen under många år utan några större problem. Ställ istället frågan till dagens arbetsgivare om de tycker att nuvarande betygssystem är till god hjälp vid rekrytering.
      Jag tror inte att svensk skola är betjänt av att gå tillbaka till de relativa betygen. De har dock fått ett oförtjänt dåligt ryckte, framför allt i ljuset av vad vi fick istället.


      • Avarten med tvåårig social linje har ju inget med frågan om relativa betyg att göra alls. Sådana missförhållanden kan man ju lika gärna ha med kunskapsstandardbetyg.
        Jag håller också med om att det han säger om arbetsgivare och betyg är helt upp åt väggarna. Dagens betyg säger inget användbart annat än i relativa termer, dvs väljer arbetsgivare mellan flera sökande så tar de den med högst betyg, vilket betyder att de används relativt.
        Det här är så amatörmässiga grodor att jag blir tveksam till Måhls kompetens.


  2. Kunskapsrelaterade betyg skulle säkert vara bra om det fanns vettiga och tydliga kursplaner. Respekt för faktakunskaper finns inte heller. Redan Skolkommissionen 1946 attackerade fokuset på faktakunskaper och det har blivit än värre med tiden. Normgivande kurslitteratur finns inte heller eftersom läromedelsinspektionen lades ner för ca 25 år sedan. Mot bakgrund av detta så verkar Per Måhl vara extremt tondöv.

    Det resonemanget som Per Måhl för om att kunna gå vidare till nästa årskurs är enbart märkligt och löjligt. Det svensk skola är känd för är att i stort sett alla elever skyfflas vidare till nästa årskurs hur lite de än kan.

    På Svd Debatt finns en tänkvärd artikel som kritiserar dagens kursplaner http://www.svd.se/larare-skolans-kursplaner-fungerar-inte/om/debatt . Debattartikeln hävdar att kursplanerna trivialiserar skolan och endast ger en illusion av kunskap. Lärarna ska börja med att berätta vad eleverna ska lära sig och det leder till en baklängespedagogik.

    Det verkar helt enkelt som om det pedagogiska etablissemanget, där Per Måhl ingår, gjort sig skyldiga till en stor mängd mycket allvarliga tankefel. Det tycks som att man byggt sin syn på Blooms taxonomi och dess variant ”4F”. Den teorin är vetenskapligt felaktig enligt John Hattie och man håller inte reda på vad som är läroprocesser och vad som är kunskaper. Det är denna felaktiga syn som styrt svensk skola efter Lpo94.

    När man ser på svensk skola så är det uppenbart att kunskaper inte är viktigt. Det handlar numera snarast om politiskt korrekta floskler utan en gedigen kunskapsbas. Läroprocesserna har avskaffats och ersatts av inlärning utantill av politiskt korrekta floskler. Det kan jämföras med hur man tidigare fick lära sig psalmverser utantill. För säkerhets skull så har man infört elevinflytande så att alla läroprocesser garanterat blir förstörda. Det handlar inte längre om ordentliga faktakunskaper och förmåga att analysera. Det verkar snarast handla om något postmodernt som att alla har rätt till sina egna uppfattningar om verkligheten och att vetenskapen kan förnekas?

    Det är inte nog med det. Kraven är alldeles för svåra för vissa elever och alldeles för lätta för andra elever. Det finns inga mått på hur mycket eleven ska kunna som t ex ordförrådets storlek i ett språk. Officiellt sanktionerad kurslitteratur finns inte heller. Man kan numera få höga betyg i språk genom att babbla på med ett starkt begränsat ordförråd. Det är förstås mycket allvarligt med en skola och kursplaner som slår ut de svagaste eleverna. Skolans kompensatoriska förmåga har upphört och möjligheter till klassresor finns inte längre.

    Mycket allvarligt är också att skolan inte skapar en elit. Det sätter Sveriges framtid på spel. Elever kan få högsta betyg alldeles för lätt. En gång i tiden fanns betyg i flit. Nu behöver inte eleverna anstränga sig längre. Detta kombinerat med att lärarna inte ska bedöma vare sig arbetsinsats, närvaro eller innehav av enklare faktakunskaper. Alltså kan eleverna få höga betyg enbart med sina lättköpta floskler eller medelst inlämningsuppgifter som föräldrarna gjort.


    • Hej Johnny!
      Precis så illa är det faktisk!
      Jonas Linderoth, talar om den didaktiska pakten mellan lärarstudenter och lärare på lärarutbildningen. ”Om lärarna inte kräver något av studenterna, kommer studenterna inte att ställa några krav på lärarna”. Den så kallade behörigheten inom läraryrket har blivet en jättebubbla som vaccinerar skolan från ”Vetenskaplig begreppsförståelse” (Vygotskij) i många år framöver.
      När Per Måhl talar om att det inte är det centrala innehållet eleverna ska testas mot utan kraven i betygsmatrisen, gör han det väldigt svårt för alla matematiklärare. I matematik finns inga faktiska krav i t ex 6-ans kravmatris. Detta bara som ett litet ex.
      Kritiken mot styrdokumenten och mot PIE har varit alldeles för mycket mellanmjölk när den nu äntligen börjar höras.
      Tyvärr är inte Sverige det enda landet i västvärlden där folkbildningen är ett minne blott och eliten som man förväntas se som ett föredöme representeras av flosklerrapande kariärister.


    • För att kunna ta dig på allvar Johnny så exemplifiera ditt ”Läroprocesserna har avskaffats och ersatts av inlärning utantill av politiskt korrekta floskler” med exempel. Framförallt exempel på inlärning utantill av politiskt korrekta floskler men gärna även förtydliganden av ”Läroprocesserna”, alltså vad med du där avser.

      Vill du ytterligare övertyga mig om att du själv inte ägnar dig åt att servera floskler får du gärna exemplifiera ditt generella uttalande ”Nu behöver inte eleverna anstränga sig längre” samt förklara hur i den samhällsordning vi tyvärr nu har betyg i ”flit” ska utformas för att göra positiv skillnad.


      • Sören! Jag skrev att det pedagogiska etablissemanget gjort sig skyldiga till en stor mängd mycket allvarliga tankefel. John Hattie skriver att Blooms taxonomi från 1956 är vetenskapligt felaktig. Man särskiljer inte kunskaper och läroprocesser åt på ett korrekt sätt. Då är också och dess variant ”4F” felaktig. Den teorin är skapad av Ingrid Carlgren den teorin utgör den svenska skolans teoretiska grundval. Dessa teorier är den teoretiska grunden för kursplaner mm efter Lpo94 och teorin om ”4F” är fortsatt inskriven i skollagen. Detta är en gigantisk skandal i sig. Då vill jag fråga dig Sören om du anser att John Hattie har rätt när han dömer ut Blooms taxonomi? Hur som helst så tror jag mer på John Hattie än på dig.

        Detta är inte den enda galenskapen från det pedagogiska etablissemanget. Man har även fastnat för en annan felaktig teori ”konstruktivismen” och även skrivit in den i skollagen. Det är en teori för långsam inlärning och där varje elev tenderar att forma sin egen sanning och då i värsta fall skild från vetenskapen. Det är en teori som kritiseras av Jonas Linderoth i hans bok ”Lärarens återkomst.

        Ett tredje exempel är att man införde kunskaps och målrelaterade betyg och kursplaner, men målen blev så diffusa att de i praktiken var icke existerande. I denna diffusa kravmiljö skulle olika aktörer skapa prov, läromedel och centrala prov ofta då helt utan vägledning.

        Faktakunskaper rankas inte högt i svensk skola. Det är när fakta- och andra kunskaper interagerar med läroprocesser som tänkandet uppstår. Om detta görs ordentligt kan eleven senare anpassa sin problemlösning och sin analys efter nya förutsättningar. När skolans kursplaner föraktar faktakunskaper så är risken att det av inlärningen mest blir lösryckta floskler. Eller tror du Sören att alla dessa kampanjer ända sedan 1946 mot faktakunskaperna i svensk skola inte har fått någon effekt? Läroprocesser utan fakta- och begreppskunskaper skapar inte något tänkande och heller inte någon förståelse. Då blir det bara mest floskler och ytligheter även om dessa kan vara politiskt korrekta.

        Om man börjar en lektion med att berätta vad eleven ska lära sig finns risken att det inte blir någon läroprocess utan mera hjärntvätt, indoktrinering eller mekanisk utantill inlärning.

        Annars är jag ytterst förvånad att du Sören tycks ifrågasätta att eleverna behöver anstränga sig mer. Jag har nämnt att det tidigare fanns betyg i flit. Jag kom dock inte med några konkreta förslag där. Kanske du Sören har några förslag att bidra med.

        En tröst är dock att inte alla lärare bryr sig om stolligheter och vetenskapligt felaktiga teorier som vårt svenska inkompetenta pedagogiska etablissemang låtit skriva in i skollag och andra styrdokument.


      • Johnny,
        Eftersom jag har stor respekt för Maria Montessori och hannes arbeten kan jag inte kategoriskt avfärda konstruktivismen. Det gör inte heller Jonas Linderoth. Det han talar om är det han kallar den konstruktivism inspirerade pedagogiken, vilket i praktiken kan vara något helt annat.
        Blooms reviderade taxonomi från, jag tror det var 2001, är som jag ser det en ganska vettig och användbar taxonomi.
        Den lägger t ex stor vikt vid memorering av fakta som basen för all kognitiv utveckling. 4f är ju som jag ser det något helt annat eftersom det inte innefattar memorering över huvd taget.
        Sen kan man ju fråga sig vad allt detta har med de olika betygsslagen att göra


  3. Sten! Det är riktigt att Blooms taxonomi reviderades år 2001. Den reviderades t o m två gånger 2001. Om du menar den andra reviderade versionen av Blooms taxonomi så håller jag med dig. Den är intressant. Problemet är bara att svensk skola bygger på den felaktiga Blooms taxonomi från 1956. Det är teorin om ”4F” som är den teoretiska grunden för svensk skola. Den skapades av Ingrid Carlgren och blev grunden för Lpo94 och är fortsatt inskriven i skollagen. Sedan kan man undra varför man skriver in konstruktivismen i skollagen. Då tycker man att konstruktivismen är den enda korrekta teorin. Det är skandal att felaktiga teorier gång på gång skrivs in i skollagen. Skolverket, politiker och pedagogikprofessorer har verkligen avslöjat sin bottenlösa inkompetens.

    Sten, du frågar vad denna syn fått för konsekvenser. En konsekvens är de ständiga attackerna mot faktakunskaperna. När ”Skola för bildning” publicerades år 1992 inför man egna definitioner av orden bildning och kunskaper. Det är inte de definitioner av orden som används av John Hattie och det är inte de definitioner som används i Blooms andra reviderade taxonomi från 2001. Begreppet kunskap i ”Skola för bildning” handlar inte om fakta-och begreppskunskaper. Det handlar snarast om lösryckta tyckanden och floskler. Möjligen var man påverkad vid denna tid av postmoderna och konstruktivistiska strömningar. Alla uppfattningar skulle vara lika mycket värda och man skulle inte ta så hårt på vetenskapen.

    Människans unika egenskaper är att kunna tänka teoretiskt och abstrakt. Varje ord är en abstraktion säger Vygotskij. Mycket kunskap gömmer sig i orden och begreppen. När man ser på svensk pedagogik så verkar det pedagogiska etablissemanget snarast betrakta eleverna mer som apor och det tycks vara någon form av ap-pedagogik man pläderar för.

    I nästa ögonblick är det ingen hejd på de förmågor som eleverna tilltros. Plötsligt ska eleverna behandlas som doktorander och de tilltros förmåga till djuplodande analyser. Det svenska pedagogiska etablissemanget har helt enkelt ingen koll på hur hjärnan fungerar och hur inlärning går till. Man är fast i felaktiga teorier som teorin om ”4F” och en överdriven tilltro till konstruktivismen. Det tycks som att man helt kopplat bort läroprocesserna. Den plats som skulle intagits av fakta- och begreppskunskaper har i stället intagits av lösryckta åsikter och floskler.

    Svensk skola misslyckas helt med sin kompensatoriska uppgift. Det beror på föraktet mot fakta- och begreppskunskaper och att man inte förstår att läroprocesser och tänkande måste utgå därifrån. Svensk skola misslyckas även med sina bästa elever. Orsaken är delvis densamma, men de bästa eleverna måste utmanas mycket hårdare och få svårare uppgifter. Utan en blivande elit så kommer landet Sverige att förfalla. Därmed Sten, har jag väl förklarat vad de felaktiga teorierna i skollagen fått för konsekvenser.


    • Johnny. Du har nu i två ordrika inlägg delgett Sten och mig – och jag vet vad jag heter men antar att du har tanke i att nämna mig vid namn ett halvdussin gånger – utan att vara i närheten av att svara på mina frågor. När kunskap och fakta är viktigt för dig, precis som det är för mig i min lärargärning ber jag dig åter exemplifiera dina två påståenden:
      ”Läroprocesserna har avskaffats och ersatts av inlärning utantill av politiskt korrekta floskler”. Och
      ”Nu behöver inte eleverna anstränga sig längre”

      Därutöver: vad avser du med ”Läroprocesserna”?

      John Hattie presenterar metastudier, resultatet av samkörningar av en mängd andra studier och kommer bland annat fram till den fantastiska slutsatsen att läraren har stor betydelse för elevers motivation och studieresultat. (Jag hör inte till de som fallit på knä varken efter att ha läst böckerna eller närvarat vid hans och hans proselyters föreläsningar.)


      • Sören, jag nämnde ditt namn fem gånger. Du tror inte på John Hattie, skriver du. Han är förvisso mest känd för sin metaundersökning med mer än 80 miljoner elever. Om man vet hur många av dessa ca 50.000 undersökningar som kommer från Sverige, så kan man få ett mått på den svenska pedagogiska forskningens nivå, men det kanske inte är något som bekymrar dig.

        Det finns mycket annat av stort intresse i John Hatties böcker. Han går igenom det aktuella läget i hjärnforskningen och han skriver om hur det går till när eleverna lär sig. Han skriver att Blooms taxonomi från 1956 är vetenskapligt felaktig. Denna felaktiga teori är via teorin om ”4F” den teoretiska grundvalen för svenska skolan efter Lpo94, men det kanske inte är något som bekymrar dig.

        Du skriver förklenande om John Hattie och skriver nedlåtande att Hattie kommit fram till ”att läraren har stor betydelse för elevers motivation och studieresultat”. Det finns verkligen ingen anledning att vara nedlåtande. Det är inte länge sedan som det var mode att eleverna skulle ”forska” och att läraren endast skulle vara handledare. Det var inte länge sedan som det pedagogiska etablissemanget på ett mycket aggressivt sätt försökte sätta lärarnas undervisning på undantag.

        På en sådan här sajt så får man anta att deltagarna vet vad som menas med läroprocesser. Jag kunde använt det finare uttrycket ”kognitiva processer”, men jag använde det svenska uttrycket för samma sak. Läroprocesserna blir intressanta när de samspelar med kunskaperna t ex faktakunskaper. Det har jag skrivit om hur många gånger som helst. Jag frågade dig om decennier av hårda attacker mot faktakunskaperna ända sedan 1946 inte fått negativa effekter på kunskapsnivån i skolan, men du bryr dig inte om att svara.

        Jag har försökt komma med förklaringar till varför det går så dåligt för svensk skola. Har du själv något bidrag att komma med? Ibland kan vissa formuleringar bli för tillspetsade, men de som vill förstå vad som menas förstår ändå. Om du vill fortsätta att spela Allan och haka upp dig på formuleringar och utan att själv bidra med något så får du väl göra det. Jag kan inte hindra dig.


  4. Johnny. Jag har inte påstått eller skrivit att John Hattie har fel. Vad jag skrev ovan var Jag hör inte till de som fallit på knä —” vilket är en helt annan sak och som jag för övrigt sällan gör för någon presenterad pedagogisk tes på modet – de är många och de växlar.
    Din centrala tes, Johnny, verkar vara att svensk skolas problem grundar sig i ständiga attacker mot faktakunskaper och ett negligerande av kunskaper under de senaste ungefär 70 åren vilket du, Johnny, medger att du kanske formulerat i fraser som är ”för tillspetsade”. Ett enkelt sätt att slippa undan att svara på ställda frågor, Johnny. Det är emellertid lite intressant att se Pär Måhl inföst i det pedagogiska etablissemangets flumfålla och tillika som det verkar att ha hamnat där själv, det är nog första gången.

    Avslutningsvis Johnny, kan jag försäkra dig att det är mycket i svensk skola som bekymrar mig och om du nu menar att jag bör bidra med något, förslagsvis en lösning – vilket är mer än vad du gjort i dina inlägg ovan (jo skolan ska ska en elit skriver du, men inte ett ord om hur) – är det första en grundläggande omarbetning av läroplanernas kunskapskrav från deras relativiserande orddimma till ett koncentrat av centrala kunskaper. (som – fritt formulerat i stunden – tex att ”kunna beskriva matspjälkningen”, att redogöra för klimatets (”Lilla istiden”) och vädrets betydelse vid Karl X respektive Karl XII fälttåg”, att i slutet av årskurs fyra kunna multiplikationstabellerna och mekanisk räkning av tre av de fyra räknesätten”, att ”skriva en redogörande text”: ja alltså tydliga krav på vilka kunskaper och ungefär när de bör vara inlärda)


  5. Hej alla,
    Jag har haft lite för mycket att göra det senaste månaderna (som tidigare meddelats), så därför inte så mycket kommentarer på bloggen och för övrigt inte så mycket bloggande heller. Här kommer samlade kommentarer på era kommentarer:

    1. Johnny 9/1: Var hittar du tecknen på att Per Måhl bygger sin syn på de 4 F:n? Det är ju bara ett allmänt tyckande från din sida. Dessutom handlar hela din kommentar ingenting om Måhls artikel utan bara om ett allmänt tyckande om svensk skola.

    2. Sten 9/1: Inget av det du kommenterar har något med innehållet i artikeln att göra. När det gäller centralt innehåll och kunskapskraven så går Per Måhl på direktiven i de statliga styrdokumenten. Centralt innehåll handlar om vad som ska tas upp i klassrummet, alltså stoff – det vill säga utlärt. Kunskapskraven är det som läraren gör bedömning gentemot, alltså vad eleverna kan – det vill säga inlärt.

    3. Jonas 10/1: Jag kan personligen inte se att det finns något positivt med det relativa betygssystemet, förutom att lärarkåren hade det lättare att sätta betyg. De behövde bara normalfördela elevresultaten utifrån en i förväg bestämd procentsats.

    4. Sören 11/1: Exakt så Sören.

    5. Johnny 11/1: Det är bara ett allmänt tyckande utan några som helst exempel. Och detta har ingenting med Per Måhls artkel att göra.

    Jag lämnade några kommentarer okommenterade därför att de byggde på tidigare kommentarer och var del i en diskussion som inte handlade om artikeln, men där det fördes resonemang fram och tillbaka. Det är gott nog. Bloggen handlar ju om att diskutera. Men jag ser att det är problem att man inte diskuterar innehållet i själva artikeln i första ledet, utan bara tycker. Var diskussionen sedan hamnar är ju en annan sak.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s