h1

Lärarbristen börjar märkas

10 juni 2017

Det har under många år talats om att det kommer saknas lärare. Forskare och myndigheter har kalkylerat kring hur många lärare det behövs nu, om fem år och så vidare. Och det har blivit allt svårare att rekrytera, inte minst när det gäller vissa lärargrupper. Behöriga slöjdlärare är till exempel supersvåra att få tag på. Till vissa tjänster är det noll sökande. Svårt!

Så vad gör man? Anställer obehöriga eller låter någon skicklig ungdom komma in och jobba i klassen? Hur blir det med ämneskunskaperna och måluppfyllelsen hos barn och ungdomar då? Hur påverkar det betyg och meritvärde? Hur påverkar det likvärdig bedömning? Hur stor är egentligen andelen obehöriga lärare i landet? Vore en intressant statistik att ta del av.

Givetvis får det här också vissa positiva effekter för lärarkåren. Lönerna har skenat något helt otroligt på bara några månader. När lärare rör sig över kommungränserna är det inte ovanligt att lönen ökar med 5000 kronor på ett bräde – ibland mer. Kanske är det inte en så stor ”lönecirkus” ute i landet som i storstäderna – jag har faktiskt ingen aning, men har svårt att tro de. Jag har i flera år sagt att jag tycker att lärarlönerna måste upp rejält som en viktig del för att höja lärarens status. Sedan är det självklart andra faktorer som räknas. Nu kan i alla fall inte lärarna i Stockholmsområdet påtala att de är underbetalda, för det är de inte.

Men vad ska politiker och myndigheter göra åt den skriande lärarbristen? Har man någon plan? Hur ska man locka toppstudenter till att välja läraryrket? För vi behöver toppstudenter – hungriga medelklassungdomar som vill ge järnet på en utbildning och sedan kasta sig ut i ”verkligenheten” där de kan styra och ställa. Medelklassungdomar som ifrågasätter, som vägrar acceptera rådande normer och som inte köper ”så här har vi alltid gjort”. Kritiskt tänkande ungdomar som ifrågasätter makten. Inga Ja-sägare.

Inget fel på studenter med arbetarbakgrund eller lågutbildade föräldrar, de gör ett bra jobb och är stommen i mycket gott som finns. Ni som har följt min blogg under många år vet att jag har en mycket stark övertygelse kring den sociokulturella påverkan. Jag menar att det du blir uppfostrad i och kulturellt får med dig från din familj och omgivning påverkar dig så starkt och är så djupt förankrat. Att få med sig att alltid ifrågasätta makten eller att bara acceptera saker som de är – stor skillnad. Och vara makten underdånig blir det ingen revolutionerande förändring i skolan, utan ett förvaltande av det vi redan har. Maktpositioner behålls och förvaltas.

Nej, in med lite mer ifrågasättande hos ungdomarna. Att säga emot en professor – vem gör det? Jag menar att medelklassens barn behöver välja bort ingenjörs-, läkar- och juristutbildningen för lärarutbildningen.

Lärarutbildningen då? Dessa ideologiska högborgar som bubblar om visionen över hur skolan ska vara, men eftersom förankringen i klassrummet saknas så är det skillnad mellan vision och verklighet, se blogginlägg. Betyg och resultat är fy fy fy. Bedömningsfrågor – what! Och när jag gör en anmälan till Universitetskanslerämbetet kring en kurs på Stockholms Universitet (SU) som handlar om bedömning – ja då läggs ärendet ner. Trots att jag har hänvisat till kursplanen och gett konkreta exempel på att i princip all litteratur på kursen handlar om betygsmotstånd – i en kurs som handlar om att utbilda studenterna i bedömning och betygssättning. Crazy om ni frågar mig.

Så hur ska man göra? Hur ska man granska? Uppenbarligen klarar inte Universitetkanslerämbetet detta. Jag undrar om jag inte ska skicka allt mitt material till regeringen och fråga om de inte ska granska Universitetkanslerämbetets jobb. Riksrevisionen eller kanske ska Skolinspektionen få ett nytt uppdrag?

Vi behöver ju fler lärare och vi behöver ju väl fungerande lärarutbildning som på riktigt utbildar studenterna dels i djupa ämneskunskaper och dels i bedömningsfrågor. När det gäller båda frågorna är det si och så med vad studenterna får med sig. LÄS DETTA: Ja, det finns många väldigt duktiga lärarutbildare och det är inte dessa jag vänder mig mot. Jag kritiserar organisationen. Att erbjuda en kurs i bedömning och betyg och ha bara litteratur som andas betygsmotstånd – det är inte den enskilda lärarens fel. Det är organisation och kursansvarig som får stå för detta.

Så vad göra? Inte vet jag, det är fritt inspel från er bloggläsare. Jag har gjort så gott jag har kunnat men talar för döva öron.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

PS: För övrigt vill jag redan nu läcka lite ”Good news”. Jag håller på att förbereda en bloggserie som ska publiceras i höst. Det handlar om planering, research och diskussion. Jag har fått en god kontakt med en person som kan väldigt mycket om läsning (ej Bo Sundblad) och vi kommer tillsammans skriva en serie blogginlägg som kommer ta hus i helvete. Jag kan lova att det blir spännande! DS

Annonser

8 kommentarer

  1. Det finns dock en organisation som i flera år försökt tona ner problemen med lärarrekrytering, nämligen SKL, se t ex:
    http://www.expressen.se/nyheter/skl-tror-inte-pa-nagon-lararbrist-i-framtiden/
    från 2014
    Man undrar hur de är funtade på SKL. Till och med på denna punkt är de skolans kanske värsta motståndare.

    Tyvärr ligger det alldeles för mycket i det du skrivit Johan. Det finns många saker som behöver göras för att skolan ska bli en så attraktiv arbetsplats att fler kvalificerade söker sig dit än vad som behövs, för det är den situationen som är önskvärd.
    Inom parentes kan jag tillägga att en liknande situation verkar ha uppstått inom polisen:
    http://www.blaljus.nu/nyhetsartikel/varfor-poliserna-lamnar-yrket


    • Niklas,

      Du skrev själv som gästbloggare om SKL:s oförmågor. Eller rättare sagt förmågor att hålla lärarkåren på plats och pressa ner lönerna. SKL har hela tiden sedan kommunaliseringen varit lärarkårens fiende nummer ett. Och det fortsätter.


  2. Jag vill ha en återinförd USK men på en tydligt lägre nivå än dagens vanliga tjänster. Typ 400 lektionstimmar. Däremot vill jag att lärare ska kunna välja en högre USK med fler undervisningstimmar upp till typ 600 lektionstimmar. Lärare är olika och vad vi orkar med skiljer sig tydligt mellan oss. Vi ska kunna behålla lärare nära gränsen för utbrändhet och locka till att arbeta mer med just undervisning.


    • Jag kan minnas fel, men jag har för mig att i Finland har lärarna en USK som är lägre än vad den var i Sverige, men där de, precis i enlighet med ditt förslag, kan välja att ta mer undervisning.
      Jag tycker det vore utmärkt, inte minst för att undvika att nybakade lärare inte lämnar yrket tidigt på grund av för stor arbetsbörda. När de skaffat sig mer erfarenhet kan de ta sig an mer undervisning. Det gäller bara att undvika att lönen för t ex 400 USK-timmar hamnar för lågt (vilket den säkert gör om SKL och friskolekoncernerna får styra).


  3. Höjda löner kan locka tillbaka lärare från alternativa yrkeskarriärer men bör kompletteras med olika typer av snabbspår. Jag anser att vi också ska prioritera ämnesbehörighet framför pedagogisk behörighet när vi ska göra kompromisser. Slutligen borde snabbspåren anordnas av en organisation separat från lärarhögskolorna. Lärarhögskolornas effektivitet är usel som exemplet med betygssättning visar. Här skulle yrkesverksamma lärare ansvara och komma med konkreta praktiska frågeställningar, etiska överväganden att göra när elever och föräldrar pressar på, olika metoder att examinera, tolkningar av betygskriterier i de ämnen studenterna ska undervisa i.


  4. Oj, vilket gigantiskt problem du tar upp, Johan.
    Det handlar ju faktiskt om hela synen på lärandet kopplat till elevernas mognad och lärarnas inställning till vad det är att
    kunna. Det handlar också om lärarnas arbetstider, vad det innebär att ha ferietjänst kontra semestertjänst och detta i skuggan av lärarbristen. Lärarnas ämneskunskaper och målen nedbrutet till årskurs när många har avskaffat läroböcker ser jag också som problematiskt.
    Jag är idag en ganska gammal man, så jag orkar inte strida för allt detta, men som du säkert har märkt har det börjat hända saker, mycket på grund av bland annat ditt, Inger Engkvists, Jonas Linderoths mycket ihärdiga aggerande.
    Ett problem, och det sägs vara typisk svensk, är att i Sverige kan man bara fokusera på en sak i taget. Så även om det händer saker kommer det att ta lång tid att läka alla sår i vår svenska skola och det måste dessutom göras utan att nya sår uppkommer.


  5. Hej Johan! Jag håller med dig i mycket, men är själv ett levande exempel på att även studenter med arbetarklassbakgrund kan ha toppbetyg och vara kritiska och utmanande. Här tycker jag du generaliserar lite väl mycket. Naturligtvis finns det mönster i samhället, det är jag den första att skriva under på, men jag tycker det behövs nyanser i debatten också, vilket detta inlägg avser att vara.


    • Hej Alexandra,

      Bra att du med den bakgrunden har både toppbetyg och är kritisk i ditt förhållningssätt. Det klart att det finns många undantag, har själv bevittnat flera på nära håll. Dock är det inte en generalisering som saknar sanning i verkligheten. Tittar du historiskt har makten alltid varit rädd för medelklassen. Det finns många exempel på det, internationellt och nationellt. Så visst är mina påstående i högsta grad aktuellt.

      Vill påpeka att jag inte lägger någon värdering när det gäller klasstillhörighet eller politiska åsikter. Den här bloggen är opolitisk och handlar i princip bara om skolfrågor. Jag kan hämta positiv kraft ifrån alla politiska partier utom Sverigedemokraterna där jag hämtar noll på grund av deras människosyn. Bara ett konstaterande som jag aldrig kommer diskutera på den här bloggen.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s