h1

Politiskt samarbete om skolan önskas. Tack!

17 juni 2017

I Dagens Nyheter (DN) går det att läsa fredagen 16/6-17 att det är sjunkande resultat och växande klyftor i skolan. Det är moderaterna i Stockholms stadshus som reagerar på hur illa det ser ut på vissa håll inom Stockholms kommun. Receptet som moderaterna har är att utöka undervisningstiden. Bland annat vill de ha ett tre-terminers-system, där det långa sommarlovet försvinner. Anna König Jerlmyr (M): ”De som vill ska också kunna pröva ett tre terminserssystem, sommarlovet försvinner inte men de långa loven missgynnar elever från utsatta områden.”

Enligt statistiken är andelen elever som är behöriga till nationella program i Stockholm:
2012: 85%
2013: 87,4%
2014: 87,7%
2015: 85,3%
2016: 82,4

Ganska bra siffror kan tyckas. Men gå ut i enskilda områden och på vissa skolor, där är det mycket illa. Titta ute i landet – hur ser det ut där? Mycket illa på viss håll. Jag gör bara några nedslag helt ”random” i Skolverkets databas Siris, länk. Jag tittar på hur många som är behöriga till nationellt yrkesprogram, det vill säga 8 godkända betyg inklusive alla tre kärnämnen. Så här ser det ut:

Askersund 2016: 85%
Bräcke 2016: 81,1%
Eskilstunda 2016: 82,5%
Falköping 2016: 78,8%
Hallsberg 2016: 83,6%

Åter till artikeln. Det finns även andra förslag. Så här skriver DN:

  • ”Att arbeta fram en plan för att eftertraktade skolor, både friskolor och kommunala, ska kunna öppna filialer och bygga ut.
  • Se över effekterna av det socioekonomiska stödet och premiera lärare som jobbar i utsatta skolor, fler förstelärare med högre löner.
  • Diagnostiska tester som mäter eleverna kunskaper redan från första klass och med regelbunden uppföljning.
  • Klassrumsundersökningar i första klass, som skolhälsovården gör, för att tidigt upptäcka elever som behöver särskilt stöd.
  • Pilotskolor med nya pedagogiska modeller och mer forskning”

Min kommentar: Det verkar som om Moderaterna har läst den här bloggen. Hur länge har inte jag tjatat om att premiera lärare som jobbar i utsatta områden? Hur länge har inte jag talat om att ha koll på elevernas resultat redan i årskurs 1 och sedan följa upp och åtgärda? Hur länge har jag inte talat om att upptäcka elever i behov av särskilt stöd tidigt och sätta in det stöd som behövs? I väldigt många år har jag talat om detta.

Däremot är jag inte för förstelärare. Reformen kom in fel och har skapat splittring i lärarkåren. Vi behöver få ihop lärarna. Alla vet att vissa är skickligare än andra, precis som i alla yrken och precis som i vad som än företas. Dessa skickliga lärare ska definitivt premieras, men inte med en fet check – det skapar klyftor.

Några nya pedagogiska modeller behövs inte heller. Vi sköljs över med nya metoder dagarna i ända. Nej, det finns en modell som alltid fungerar: En trygg och välutbildad lärare som har frihet att själv husera i sitt klassrum utan att någon annan  lägger sig i och som undervisar. Resultatet ska givetvis följas upp av rektor och är resultaten inte till belåtenhet sätt åtgärder in. Men i klassrummet ska läraren vara fri att använda all sin kreativitet och anpassa sin undervisning efter gruppen. Fungerar!

Min kommentar till min lilla miniundersökning ovan. Som ni ser gick jag från A och hann till H med nedslag. Detta tog fem minuter att söka på resultaten. Jag gjorde ingen djup analys där jag letade brister eller dåliga resultat. Samtliga kommuner låg på ett snitt runt 80% av behöriga elever till yrkesprogrammet. Jag vet att det i vissa kommuner ser betydlig värre ut och så klart finns det kommuner där resultaten är mycket bättre. Men tänk efter: 8 godkända ämnen, varav 3 i kärnämnena. Runt 20% av eleverna kommer inte in. I de flesta fall efter 9 år i svensk grundskola. Det går inte att skylla allt detta på nyanlända eller att det inte finns resurser eller något annat. 9 år i grundskola i Sverige och du ska kunna ha uppnått de kunskapsmål som ställs minimum. Lägg därtill debatten om snällebetyg – då är ju resultaten än värre.

En till tanke. Siris är en mycket bra tjänst som Skolverket har. Men hur används den egentligen? När det gäller att ta fram statistik i syfte med att förbättra och ligga på, både från politiskt håll och kanske också när det gäller media. Si så där om jag får gissa. Är det så att Siris bara är att konstatera tillstånd – eller?

I Dagens Samhälle 16/6-17, skriver ett gäng Moderater en debattartikel om hur illa det är ställt med  överenskommelsen med försök med betyg från årskurs 4, se länk. Man menar att regeringen har tvingats med i denna uppgörelse av alliansen och att man från dag ett har ägnat sig åt att motarbeta överenskommelsen. Enligt debattörerna har endast 12 av 5000 skolor anmält intresse för att delta i försöket. Förtroendet för utbildningsminister Gustav Fridolin är brutet enligt artikelförfattarna.

Min kommentar: Det är ju förfärligt att endast 12 skolor har anmält deltagande. Det hade kunnat bli en mycket intressant studie där det skulle gå att jämföra resultatet och inställningen hos eleverna över tid. Personligen är jag för betyg och skulle ha sett fram emot vad studien gav. Jag brukar sällan eller aldrig skriva något om min arbetsplats eller om Haninge kommun. Nu ska jag göra ett undantag. Jag skulle delta som enda skolan i Haninge i detta försök. Jag frågade lärare och elever i en anonym enkät vad de tyckte. Cirka hälften av lärarna tyckte inte att vi skulle delta och den andra halvan var positiv. Över 80% av eleverna ville ha betyg från år 4 många med motiveringar som ”Då vet vi vad vi ska kunna” eller ”Det kan nog bli en morot”. Jag vet ju att mina lärare är mycket tydliga med vad eleverna ska kunna (använder Lpp) så jag vet inte vilken mer info denna elev skulle få med betyg. Ändå rätt intressant. Jag vet ju av personliga skäl att den där bokstaven i betyget betyder något och den betydelsen är stark.  Också intressant att våra elever i årskurs 6 hade katastrofbetyg i julas (HT 16) och denna vår har kämpat som galärslavar och höjt sina betyg så att till och med rektorn blev mycket imponerad. Jag säger MYCKET IMPONERAD! Vilken effekt betyg kan ha på människor. Anledningen till att jag valde att hoppa av försöket med betyg från årskurs 4 är att vi under nästa år kommer att köra läslyftet, som är en satsning från Skolverket för att öka läsförmågan hos eleverna. Det är en omfattande fortbildning som tar all tid och kraft i anspråk. Jag kan inte utsätta min personal för att utöver det ”testköra betyg” Våra lärare skulle gå under och för mig är min personal viktigast och betygen får vi köra från årskurs 6. Det går bra det med.

Vad vill jag då säga med dessa två artiklar som handlar olika frågor? Jo jag vill lyfta fram att vi i juni 2017 fortfarande har politiker som inte tar tag i skolfrågan på riktigt utan käbblar bara eller gör det hela till ideologi. Fortfarande är det så att skolan är en ideologiska arena där Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan köra på att betyg är fult och illa. Genom krypskytte skjuta en försöksverksamhet som skulle kunna ge en bra bild över hur det skulle kunna se ut med betyg. Att låta vetenskapen (helst inte pedagogiska) följa försöksverksamheten, utbilda kåren, dokumentera income och outcome. Djupintervjua elever och lärare. Få fatt på elevernas inställning till betyg och kanske höra hur lärarna upplever att betygen har påverkat eleverna. Även se faktiska resultat. Men det blir bara skit av denna försöksverksamhet. Jag tycker faktiskt att Moderaterna ska kräva att man skjuter upp försöket med betyg från år 4 ett år och ser till att göra något bra av studien.

Likväl är det illa att politikerna i Stockholms kommun och helt säkert de flesta andra kommuner runt om i landet slår sig till ro med att år ut och år in producera elever som inte är behöriga till gymnasiet. Att låta 20% (har inte kollat alla kommuner) lämna grundskolan utan gymnasiebehörighet är förskräckligt. Och det har fått pågå i väldigt många år. Det finns statistik. Skolfrågorna har diskuterats i media och i samhället i säkert 15-20 år – så vad nytt? Vad är det som förhindrar att något görs? Okunskap och inkompetens? Vad är det som förhindrar att krav ställs, både på utförarare och huvudmän? Skulle privata företag kunna skötas på detta sätt? Låt säga att Volvo producerade 20% defekta bilar år ut och år in. Hur skulle det se ut? Vad skulle hända med den VD:n? Få sparken till månen antagligen. Och vad hände egentligen med SAAB? Men det är ju skolan och våran framtida generation som bara kostar pengar! Jo, just det. Men det kostar jävligt mycket mer i framtiden både i rena kronor och i personligt lidande kunde Världens bästa skitskola konstatera, se länk och länk.

Så vad göra? Tvångsförvalta svensk skola? Förstatliga skolan och låta en myndighet som står direkt under Riksdagens talman sköta förvaltningen av svensk skola? Låta denna myndighet utgå från Riksrevisionen. Ta ifrån politikerna, både riksdags- och kommunpolitiker, all makt över skolan. De har ju gång på gång visat hur illa de genomför sitt ansvar och förtroende.

Klart vi inte kan göra så – skojade bara, men det finns i alla fall hos mig en trötthet att de politiska partierna är så fruktansvärt dåliga på att göra skolan opolitisk. Skit i vad du som politiker tycker, skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Låt den då göra det. Nej, vi behöver ha en politisk samling kring skolan där partierna sätter sig ner och gör upp och sedan håller detta. Inte ägnar sig åt krypskytte och hela tiden ser till att följa upp resultat. Politikerna behöver göra ett gemensamt politiskt manifest. Och sedan håller man sig till detta manifest.

Sedan har vi också politiker och tjänstemän ute i landets kommuner. Kom igen! Ni har statistiken – börja diskutera med professionen hur ni kan stötta för att resultaten ska bli bättre och hur ni ska få med alla elever. Lite ”Hands on” tack!

Och till ni lärare och rektorer där ute. De allra flesta går till sin arbetsplats för att göra ett bra jobb. De allra flesta kämpar dagarna i ända med att göra ett bra jobb och de gör det. Med blod, svett och tårar skjuter vi eleverna framför oss. Det är inte lärarnas fel att resurserna inte finns när det som mest behövs. Det är inte lärarnas fel att de inte får den hjälp som behövs. Det är inte lärarnas fel att det hittas på ”en massa utvecklingsspektakel” och inte fokus på elevernas kunskaper. Det är huvudman och i vissa fall skolledaren som har det ansvaret. Däremot får ofta läraren bära hundhuvudet för ett icke önskat resultat.

Trevligt sommarlov alla Sveriges lärare och tack för att ni gör ett så förbannat bra jobb. Ni är värda en riktigt fin sommar och en härlig vila. Så laddar vi om batterierna och kör på i augusti igen.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

Annonser

3 kommentarer

  1. Bra inlägg av dig och relevanta analyser av de grepp moderaterna vill testa. Punkt 1 vill jag kommentera.
    ”Att arbeta fram en plan för att eftertraktade skolor, både friskolor och kommunala, ska kunna öppna filialer och bygga ut.
    Politikerna tycks lägga stor förklaring på att framgångsrika skolor är det p g a hur de jobbar. Min misstanke är att om t.ex. den framgångsrikaste skolan i Sverige fick ansvaret för rikets samtliga elever, skulle man upptäcka vad som var den viktigaste framgångsfaktorn: urvalet av elever. De elever från familjer med klen studietradition och/eller stora språkhinder eller svåra diagnoser är underrepresenterade i de framgångsrikaste skolorna.


    • Hej Pekka,
      Håller med dig. Spelar ingen roll om det handlar om medelklasshem eller invandrarföräldrar som är medvetna om hur viktig skolan är – de vet att man ska satsa på skolan. Så där håller jag med dig. Ta t.ex. mina barn. De går i engelska skolan och när min dotter påtalar att det är jättemånga i hennes klass vars pappor som är taxiförare så himlar mina söner med ögonen. Just det – föräldrar som vet att insatsen i skolan som är framgångsfaktorn.

      Barn i segregerade områden, t.ex. Rinkeby, men engagerade föräldrar ser till att deras barn går på högstadiet och/eller gymnasiet i Vasastan. För att de vet hur viktig skolan är. Gänget stannar kvar.


  2. Ja du. Det blytunga sociala arvet. Och alla skol-”reformer”* de senaste tjugo åren har ytterligare försämrat våra möjligheter att stötta och peppa. *Detta naturligtvis i samband också med samhällets förändringar.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s