h1

Intressant debatt på DN

03 september 2017

En intressant debatt har pågått på Dagens Nyheters debattsida. Det är forskaren Gabriel Heller Sahlgren som på debattsidan hävdar att dagens tolkning av likvärdigheten av PISA-resultaten är felaktig, se Gabriel Heller Sahlgren: ”Skolverket tolkar Pisa fel –likvärdigheten inte försämrad” – DN.SE.

Heller Sahlgren menar att det inte går att tolka det så att likvärdigheten har sjunkit, utan det är elevsammansättningen som har påverkat likvärdigheten. Heller Sahlgren skriver: ”Att tidigare analyser finner att bakgrundens betydelse för kunskaperna har ökat, beror framför allt på att de jämför äpplen med päron. De ignorerar nämligen att elevsammansättningen i sig har förändrats.” Han fortsätter: ”Tidigare analyser ignorerar också att invandringen har inneburit att fler elever i dag skriver Pisaprovet i lägre årskurser. Till skillnad från exempelvis nationella prov genomförs Pisa när eleverna är 15 år, oavsett om de går på gymnasiet eller precis har börjat högstadiet. Och sedan 2006 har andelen elever födda utomlands som går i årskurs 7 och 8 när de skriver provet ökat markant. Dessa elever har fått mindre undervisning vid provtillfället än sina jämnåriga kamrater och har generellt sett också låg socioekonomisk bakgrund, vilket är viktigt att ta hänsyn till.”

Utan att känna till ren fakta i det Heller Sahlgren skriver anser jag ändå att det är intressant att titta närmare på detta.

Givetvis svarar Skolverket på debattinlägget, se Peter Fredriksson och Eva Durhan, Skolverket: ”Skolverket välkomnar fler likvärdighetsstudier” – DN.SE. Den nyligen tillträdda Generaldirektören Peter Fredriksson och Eva Durhan, chef Skolverkets analysavdelning replikerar. De skriver: ”Pisa däremot är en urvalsstudie, vilket innebär att långtifrån alla elever och skolor deltar. Därför måste man tolka Pisa-data försiktigt. Det begränsade urvalet i Pisa gör det också svårare att dela upp eleverna i olika undergrupper och därför krävs registerdata för samtliga elever i en årskurs för att få en bättre bild av läget.” Men Skolverksfolket är måna om att ha ett öppet sinne och en positiv ton i sitt svar. De avslutar: ”Pisa-rapporterna kan alltså bara ge en begränsad bild av likvärdighetens utveckling under en längre tid. Med andra ord behöver Pisa-rapporterna kompletteras med fler analyser av andra data, såväl med den rapport som Skolverket nu tar fram som med olika forskares bidrag. Skolans likvärdighet är en fråga vi tar på största allvar och vi anstränger oss hela tiden för att förbättra våra underlag och bidra till att skapa en mer likvärdig skola. Med mer kunskap om hur det ser ut i svensk skola kan vi göra ännu mer för att alla elever ska kunna nå så långt som möjligt.”

Hur ska man tolka detta? Att hela bedömningsfrågan är komplex på forskarnivå är helt klar. Att det är svårt att dra slutsatser utifrån en urvalsgrupp som själva får definiera sina föräldrars utbildningsnivå är problematiskt. Att det behövs djupare studier kring hur elevsammansättning ser ut och vad det får för påverkan på PISA-resultaten. Men kanske skulle det vara ännu mer intressant om det gjordes studier kring dagens svenska skola och de resultat som vi redan har. Kanske med Gabriel Heller Sahlgrens glasögon. För statistiken har ju Skolverket. Det är ju bara att läsa innantill – vilka skolor lyckas och vilka gör det inte? Hur kan alla aktörer inom skolans värld stötta och hjälpa skolor som behöver stöd?

Det som jag tycker är positivt i detta replikskifte är Skolverkets svar. För har man denna inställning kan vi absolut förvänta oss att tjänstemännen på Skolverket, åtminstone dessa två chefer lyfter upp den enskilt största orsaken till att det går knackigt i bedömningsfrågan: Lgr 11. Om GD Peter Fredriksson på riktigt vill förbättra skolors bedömningar och en ökad likvärdighet och på sikt kanske ett bättre skolresultat för svensk skola, bör han gå till tjänstemännen och politikerna på utbildningsdepartementet och påtala att Lgr 11 måste göras om helt och hållet. Det är nödvändigt att kursplanen blir betydligt mer konkret. Inte alls lika omfångelserik och med en betydligt tydligare hierarki mellan de olika betygsstegen. Det går inte att ha betygsskillnader som är så abstrakt skrivna att tolkningsutrymmet är i det närmsta oändligt. En sådan kursplan bidrar inte till likvärdighet, utan tvärt om. Fick Fredriksson till detta skulle skolan få mycket bättre förutsättningar att lyckas.

Efter detta första publiceringen av detta blogginlägg har ytterligare en replik dykt upp. Det är Jan-Eric Gustavsson, professor i pedagogik som sågar GHS, läs: Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik, Göteborgs universitet: ”Likvärdigheten förbättras inte av Heller Sahlgrens analyser” – DN.SE

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

Annonser

8 kommentarer

  1. Jag skriver ibland till viktiga personer. Den ende som någonsin har svarat är GD Peter Fredriksson. Svaret jag fick gjorde mig försiktigt optimistisk. Men vi måste inse att han har en tuff uppgift framför sig. Peter, lycka till!


    • All heder åt Peter Fredriksson. Ja, det är nog ett tufft uppdrag att rå på tjänstemän i ett tjänstemannavälde som pågått så länge. Hoppas Fredriksson lyckas med det. Vore önskvärt att börja med kursplanen i Lgr 11.


  2. Gabriel Heller Sahlgren har visserligen antagits som doktorand på LSE, men frågan är om han inte ägnar sig mer åt lobbyverksamhet. Han arbetar för tankesmedjan http://www.cfee.org.uk som har en klar linje, nämligen mer marknadsekonomiska lösningar i skolvärlden.
    Han är väldigt snar med att avkräva andra rigorös forskning, men när jag letat efter forskning om skolan från han sida så är det ont om artiklar publicerade i riktiga vetenskapliga tidskrifter. Han har publicerat desto fler ”rapporter”.
    Nu behöver det här inte betyda att han har fel i denna fråga. Skolverkets invändning om storlek på stickprov är i princip korrekt. PISA görs av ett slumpat urval av elever, vilket inte är fel. Storleken på urvalet har dock stor betydelse för vilka frågor som urvalet kan användas för att besvara. Jag vet inte hur många svenska elever som gör PISA. Över hela världen rör det sig om cirka en halv miljon elever, men det ska fördelas på ett stort antal elever.
    Antag att någonstans mellan 1 000 och 10 000 svenska elever gör PISA. Då är underlaget tillräckligt stort för att uttala sig om förändringar bland svenska elever som helhet. Börjar man däremot dela upp de svenska elever som skrev PISA i undergrupper så blir det vanskligare att dra slutsatser, eftersom varje undergrupp då består av betydligt färre elever.
    Dessutom bör man faktiskt inte i efterhand strimla materialet statistiskt, utan man bör bestämma vilka frågor man vill besvara innan man gör sin undersökning och då med statistikerns hjälp designa undersökningen. Att i efterhand ställa en ny fråga till materialet är riskabelt.
    SÅ jag ställer mig lite tveksam till hur Heller Sahlgren gått till väga. Han kanske har rätt om likvärdigheten, men jag är något skeptisk. För övrigt är det en klassisk taktik att kräva mer forskning, om man vill förhindra beslut, i detta fall inskränkningar av friskolornas frihet. En utmärkt bok om sådan ”taktik” är ”Merchants of Doubt” av Oreskes/Conway.


    • Hej Niklas,

      Jag delar helt och hållet din uppfattning. Jag har tidigare varit kritisk till GHS och på det ganska tunna material han drar alltför stora växlar. Det jag tyckte var intressant med detta var debatten mellan GHS och Skolverket och med fokus på vad det egentligen handlar om när man diskuterar resultat.

      Men det största problemet är Lgr 11. Men å andra sidan tog jag ju upp detta redan under tillverkningsprocessen av Lgr 11. Kanske kan man hoppas på den nya GD:n.


  3. Det tycks som att det råder en oenighet vad gäller hur begreppet ”likvärdighet” ska definieras – detta framför allt om man jämför Sahlgrens resonemang med Gustavssons svar.

    Som jag tolkar det utgår Sahlgren från att förändringar i likvärdighet endast kan mätas på liknande elevgrupper, medan Gustavsson utgår från att likvärdighet utgår från skolresultat, oavsett förändringar i elevsammansättning. Båda tycks vara överens om att elevsammansättningen är en variabel som påverkar skolors resultat.


    • Bra där Pär – håller med dig. Vad innebär egentligen likvärdighet. Skulle vara intressant om Skolverket kunde bestämma en definition och det var den som skulle råda. Frågan är om Skolverket skulle klara av det.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s