h1

Filosofi – ett nytt skolämne?

17 september 2017

Jag brukar aldrig  eller åtminstone nästan aldrig skriva om Vikingaskolan eller i Haninge kommun med hänsyn till mina kollegor och medarbetare. Nu tänker jag göra ett litet undantag, men jag kommer bara gå igenom händelsen som utgångspunkt för den här blogginlägget.

För två veckor sedan  inkom ett informellt hot på Snapshat mot Fredrika Bremergymnasiet i Haninge – det skulle skjutas på skolan.  Skolledningen fick reda på detta hot och var snabbt igång med att kontakta polisen. Ordningsmakten kom till skolan och gjorde en undersökning för att konstatera att verksamheten kunde fortsätta som vanligt, hotet bedömdes som oseriöst. Polisen stannade dock kvar utanför skolan för att för att vara till hands om någon elev ville prata samt ha en lugnande inverkan. Samtidigt pågick arbetet med att identifiera vem som hade genomfört hotet (senare grep polisen en misstänkt). Så fort jag hörde att det ryktades om att skottlossning skulle ha skett på Fredrika Bremergymnasiet ringde jag till gymnasiet och fick information om läget. Jag gick ut på Vikingaskolans hemsida och på vår digitala plattform Schoolsoft för att informera våra vårdnadshavare om det var ryktesspridning. Ingen skottlossning hade skett, men polisen var på plats som en lugnande effekt.

Radio Stockholm gick i sina sändningar ut med att Fredrika Bremergymnasiet hade fått ta emot ett hot. Jag har inte personligen hört själva nyhetssändningen, men enligt uppgift skulle gymnasiets rektor ha intervjuats och berättat om situationen. Dock var rubriken på radios hemsida: ”Massiv polisinsats efter hot mot gymnasieskola i Haninge”. Snacka om att skapa rädsla.

En del föräldrar gick igång. De ringde och sms:ade mig eftersom Vikingaskolan bara ligger ett 100-tal meter från gymnasieskolan. Jag lugnade dem och berättade att det var ett rykte och polisen var på plats för att säkerställa lugn och ro. Men en lokal Facebookgrupp började jobba. I inlägg påstods att både gymnasieskola, Vikingaskolan och en närbelägen förskola började utrymmas. Vissa uppgifter skulle komma från polisen. En del inlägg handlade om att det alltid var kaos på Vikingaskolan (jag konfronterade senare denne man som inte hade någon som helst koppling till Vikingaskolan). Jag blev åter nerringd och sms:en haglade. Nu ringde min skolsekreterare både den förskola som påstods  utrymmas, polisen ledningscentral och hon blev även kopplad till polisbussen som var parkerad utanför Fredrika Bremergymnasiet. ”Nej, det var lugnt och verksamheten pågick som vanligt”. Jag uppdaterade den nya informationen på våra informationskanaler och efter det lugnade allt ner sig.

Hur är det egentligen med källkritiken? Hur är det egentligen med rädslan för att något ska hända ens barn? För övrigt figurera just nu även en bil vars förare vill locka till sig barn – denna gång var det inte den vita skåpbil som åkt över hela landet sedan 80-talet och försökt få in barn i skåpet. Denna gång var det en Audi.

Och hur förhåller vi oss till ”fake news”? Denna typ av uppenbart felaktiga nyheter, länk, är väl en sak. Men när det kommer nyheter och information från trollfabriker i Moldavien eller Ryssland – hur förhåller vi oss till dem?  När man misstänker att presidentval kan bli manipulerade och att propaganda kan spridas via sociala medier – hur gör vi då? Hur gör våra barn och ungdomar när det läser ”sanningen” på Snapshat eller Instagram? När deras bästa vän är mobilen och allt som kommer ur den är sant. Eller när deras föräldrar är så uppskrämd att något ska hända barnen något att de litar mer på en Facebookgrupp än när rektorn på skolan går ut med meddelande om hur det på riktigt ser ut på plats. Då menar jag givetvis att det är naturligt som förälder att bry sig om sitt barn. Självklart.

Samhället förändras och den skola som vi hade 1842 utbildade för dåtidens samhälle. Sedan 1800-talet har skolan behövt uppdateras ett flertal gånger på grund av att samhället förändrats. Klart att det idag är viktigt att hänga med i digitaliseringen av samhället och därför kommer programmering vara en del av grundskoleutbildningen. Det är bra.

Men något som behövs än mer är hur vi ska förhålla oss till allt det nya och den information som sköljs över oss. Hur vi ska tänka nyktert kring det vi möter via media, sociala och digitala plattformar. Jag tror att vi skulle behöva instifta ett nytt skolämne. Jag tror att vi skulle behöva ha filosofi på schemat i grundskola – redan på lågstadiet.

I Lgr 11 står det under centralt innehåll att källkritik ska tas upp i ämnena historia, svenska och svenska som andraspråk. Huruvida eleverna verkligen kan något om detta vet vi inte, bara att skolan ska lära ut det. Inget i kunskapskraven säger att eleverna ska kunna källkritik. Ni vet – en sak är ju utlärt och en annan sak är ju inlärt. Men det krävs ju lite annat än att eventuellt  tänka kritiskt om det man lär, det krävs ju att tänka över huvudtaget. Och det är ju själva grunden till kritiskt tänkande och källkritik. Att man över huvudtaget kan formulera tankar om det man möter – oavsett om det är läraren, läroboken, nyheter, info, propaganda eller uppdateringar på Facebook. Det där med att ”tänka till” kanske aldrig har varit så aktuellt som nu.

Så här står det i Wikipedia: Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), ”Vän till visdom”, är en intellektuell disciplin som kritiskt studerar de mest grundläggande frågorna. ”Finns det någon verklighet utanför mina tankar?”, ”Vad är kunskap?”, ”Vad är sanning?”, ”Vad gör en handling värdefull?”, ”Har människor och djur värde och är de i så fall lika eller olika?”, ”Vad är tid?” är frågor som traditionellt har ställts inom filosofin.”

Jag är verkligen inte någon expert på filosofi och jag kan heller inte påstå att jag är värstingbra på hur det skulle se ut med filosofin på lågstadiet. Men det finns väl experter på det. Själv använde jag mig av ”101 vardagsfilosofiska experiment” av Roger-Pol Droit, se länk  när jag undervisade på Jordbromalmsskolan. Syftet var att mina elever skulle tänka självständigt. När de väl hade lärt sig det, när det inte var papegojkunskap som de reproducerade kunde vi ha diskussioner där de förmedlade sina tankar och frågor kring det vi tog upp i SO-ämnena. Men också det som hände i deras liv och faktiskt på sociala medier.

Jag anser att det är lite bråttom att något händer kring denna fråga. Kanske kunde filosofin vara en tänkbar ingång till att träna upp Sveriges befolkning att tänka självständigt och förhålla sig till det som sägs i samhället, i poliktiken, på sociala medier och i media i stort. Visst – jobbigt för politiker. För visst skulle det bli en potentiellt större grupp av människor som ifrågasatte. Och visst är det tänkande folket ett hot mot makten. Men vad är alternativet?

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

Annonser

One comment

  1. OT, men du Johan brukar ibland (med all rätt) tjänstemän på t ex skolverket förvanskar politikernas intentioner med skolan. Här är en artikel som avslutas med en likartad reflektion:

    http://www.kristianstadsbladet.se/ledare/flumskolans-ideer-sitter-i-vaggarna/



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s