h1

Oklar läroplan är problemet

09 december 2017

På Dagens Nyheters (DN:s) debattsida skriver Lärarnas Riksförbunds före detta ungdomsordförande Isak Skogstad den 21 november en artikel om vad det kan bero på att svenska elevers resultat har sjunkit, se Oklar läroplan. Skogstad lyfter fram tre centrala punkter som anledning:

  1. Elevinflytande
  2. Kunskapskraven
  3. Entreprenöriellt lärande

Så här skriver Skogstad om elevinflytande: ”Tanken bakom detta är säkerligen god, men eleverna är barn som varken är kognitivt eller socialt mogna att ta ett alltför stort ansvar för undervisningen. Skolverket hävdar att ”elevernas möjligheter att lära och utvecklas ökar när lärare utgår från deras intressen och erfarenheter”, men det finns anledning att tro att elevinflytande är kontraproduktivt. När eleverna själva får välja hur undervisningen ska bedrivas och vad den ska innehålla så riskerar skolan att befästa snare än vidga elevernas kunskapshorisont, vilket leder till en oreflekterad social reproduktion av elevernas kulturella kapital.”

Min kommentar: Det finns ett stort problem i att låta elever vara med och bestämma i skolan och det är att rollerna mellan lärare och elev suddas ut en smula. Åtminstone blir det lite luddigare. När eleven ska tar kontroll över sitt lärande och vara med och bestämma om vad och hur saker ska gå till i klassrummet får läraren en handledarroll och metodiken förvandlas till ”fri forskning” eller problembaserat lärande (PBL). Hur många elever klarar inte av att själva söka kunskap? Hur många elever är rökta när de själva behöver studera och ta ansvar för att det händer något på inlärningsfronten? Jag skulle påstå att i vissa områden är upp till 60-70% av eleverna helt körda om de ska vara utsatta för en alltför fri metodik, men generellt sätt är min uppskattning att 25-30% inte tillräckligt självgående för att ta ansvar för sina egna studier. Se bara på vuxna på universitetet – hur har det varit på de seminarier som ni som läser detta varit på? Alla ska ha läst en viss bok till ett visst seminarium för att diskutera innehållet. Hur många gånger har ni varit med om att 2 av 7 inte har läst kurslitteraturen? Och då är det vuxna människor som har valt att frivilligt gå på utbildningen. Utöver detta finns det lärare som är läromedelsstyrda, det vill säga att man utgår från läroboken och i värsta fall med tillhörande arbetsbok och inte från kursplanen. Men det är en annan historia, fast även med ett dåligt resultat till följd. Lägg därtill de medelklassbarn där skolan i strävan att eleverna ska sköta sin egen inlärning lägger över supersvåra uppgifter på dem, se länk.

Nej, jag anser att lärare ska planera och genomföra undervisning utifrån sin profession, det är inget som eleverna ska ha något inflytande över. Eleverna ska undervisas och givetvis vara med i en dialog kring det de lär sig. Jag vet exakt hur alla ”proggare” tänker nu: ”Fan, Johan vill dra tillbaka skolan till 50-talet där läraren stod och höll monolog framme vid katedern. Johan är en sån där riktig katederkramare som vill att läraren ska vara en Caligula”. Men då kan jag en gång för alla säga: Absolut inte! Katederundervisning=Caligula är en väletablerad och spridd lögn hos det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE). Däremot är jag för lärarledd undervisning där eleverna lär sig i dialog med sin kunniga lärare.

Den andra punkten Isak Skogstad tar upp är kunskapskraven. Vad ska man säga om dem? Allt är nästan redan sagt. Ren katastrof menar jag – ren katastrof. Här har verkligen tjänstemännen på Skolverket sett till att all form av bedömningsöverensstämmelse är dömt att misslyckas på grund av att tolkningsutrymmet i formuleringarna är i det närmaste gigantiskt. Snacka om att sänka skolan och låta lärarekåren som grupp vandra gatlopp. Kanske kan man säga att Skolverket är ansvariga för svenska elevers sjunkande resultat i PISA. Nja, inte bara på grund av det, men PIE är definitivt ansvariga, se punkt 3. Jag vill bara påtala att jag redan innan Lgr 11 kom ut varnade jag för vad vi ser idag, se länk.

Den tredje punkten som Isak Skogstad tar upp är entreprenöriellt lärande, som jag vid flera tillfällen har pekat på är en ny paketering av problembaserat lärande (PBL), den metod som Hans-Åke Scherp i Skolverkets namn åkte land och rike runt och saluförde. Resultatet blev ”fri forskning” och en stor del av elevgruppen lärde sig inte ett skit. Så här skriver Skogstad:

Entreprenöriellt lärande. Läroplanen dikterar att skolan ska stimulera elevernas kreativitet och nyfikenhet i syfte att främja entreprenörskap. Skolverket hävdar att entreprenöriellt lärande främjar elevernas generella kompetenser, som exempelvis deras kreativitet och problemlösningsförmåga. Karaktäristiskt för detta är ”ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande”. Det är anmärkningsvärt då rigorösa studier visar att förmågor som exempelvis kreativitet och problemlösningsförmåga är domänspecifika och inte generella, samtidigt som undervisningsmetoder där eleven förväntas ta ett ökat ansvar för sin egna inlärning är mycket mindre effektivt än de metoder där lärare tydligt leder undervisningen.

Läroplanen signalerar att lärarens roll ska degraderas från att vara en auktoritet i klassrummet till att bli en egalitär deltagare i elevernas gemenskap. Kunskapskraven innehåller abstrakta värdeord, som för den enskilde läraren är omöjliga att tolka utan subjektiva antaganden – vad är skillnaden mellan ett utvecklat och ett välutvecklat resonemang?”

Min kommentar: Jag håller fullständigt med Isak Skogstad. Här har tjänstemännen på Skolverket och politiker som inte begriper ett dugg om inlärning (typ Maud Olofsson) infört ett nästan helt nytt ämne och dessutom omvandlat det hela till metod. Men var det inte så att svensk skola skulle vila på forskning och beprövad erfarenhet? Innan man införde entreprenöriellt lärande – hur mycket forskning fanns det på detta då? Och nu – hur mycket forskning finns och vilka resultat visar metoden upp? Alltså Learning inome och Learning outcome. Det vore intressant att se hur Entreprenöriellt lärande hade för elevresultat både in- och utgångsvärden. Särskilt intressant vore det om man tittade på socialt utsatta områden – där har ni något att bita i. Och beprövad erfarenhet – noll? Räknar man med PBL finns det gott om beprövad erfarenhet – elevresultaten sjönk och allt gick åt helvete. Läsa mer om detta? Varsågod här är länk och länk. Jag har även tidigare skrivit om Entrerprenöriellt lärande se länk och dessutom om undervisning, se länk och länk. Se även ett blogginlägg där jag tar upp just nedmonteringen av undervisning, länk.

Avslutningsvis vill jag säga att vi har ett stort problem i Sverige med tjänstemannastyre, eller tjänstemannavälde som jag skulle vilja säga. Tjänstemän som inte begriper att de befinner sig i en politiskt styrd organisation och att deras roll är att genomföra fattade politiska beslut eller bereda underlag för beslut. Inte att göra om fattade politiska beslut till något annat eller att obstruerar mot fattade beslut. Skolverket är en högborg av tjänstemannavälde. Det förra Skolverket som lades ner och ombildades till Nya Skolverket och Myndigheten för Skolutveckling (det fina namnet Mysko) kryllade också av betygsmotståndare och ideologer. På Mysko samlades det ideologiska etablissemanget. Tack och lov lades Mysko ner.

Dessvärre har ingen Generaldirektör (GD) på Skolverket lyckats stävja dessa tjänstemän och tyvärr fortsätter dessa personer att obstruera och fram ideologi rakt ut i skolan. Det verkar också att det som kommer från Skolverket ska vara så komplicerat som möjligt att det näst intill är omöjligt att använda. Vi får väl se om den före detta grundskolechefen från Haninge, Peter Fredriksson, lyckas i sin roll som GD för Skolverket. En hälsning från Johan Kant till Peter Fredriksson personligen: ”Trots att vi inte alltid varit på god fot med varandra så önskar jag dig lycka till från hela mitt hjärta. Detta är inte ironiskt”.

För alla nytillkomna läsare som vill roa sig med lite läsning kring ideologiseringen av svensk skola samt hur maktstrukturerna ser ut kan jag rekommendera nedanstående bloggserier. Även hur jag blivit hotad av Tomas Kroksmark, professor i pedagogik. Håll till godo:

Bloggserie: Det pedagogiska nätverket, länk.

Bloggserie: En skola åt helvete, länk.

Bloggserie: Skolans 10 värsta problem, länk.

Debattklimatet är svårt; del 1, del 2 och del 3.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

 

Annonser

8 kommentarer

  1. Alltid lika uppfriskande att läsa dina blogginlägg! Någon idé om hur vi kan tackla problemet med det växande antalet byråkrater och tjänstemän som idag tycks styra skolan? Var kan vi finna en seriös plattform (utan ideologer och byråkrater) för att på ett mer konstruktivt och evidensbaserat sätt samtala om och påverka skolutvecklingen?


    • Hej Jakob,

      Om jag ska vara riktigt ärlig så vet jag inte. Tidigare har jag varit inne på att låta någon annan myndighet sköta skolfrågorna – typ Riksrevisionen. Och kanske skulle de ekonomiska fakulteterna sköta lärarutbildningen tillsammans med t.ex. KTH och Chalmers eventuellt även Luleås tekniska högskola. De som sysslar med revisorsutbildning skulle kunna sköta bedömnings- och resultatfrågor. Men det är ju ett långskott.

      Alternativet skulle vara att regelverket spetsades till och att det fanns en granskningsmyndighet som utkrävde ansvar för de som skötte utbildningsfrågor. Men vi har redan en sådan myndighet och det fungerar ju inte alls. Riksrevisionen ska granska Skolverket och Universitetskanslern ska granska lärarutbildningen. Fungerar inte alls. Jag har gjort två anmälningar mot Stockholms universitet till Universitetskanslern och i båda fallen har man inte granskat utan lagt ner. Verkar vara ett mission impossible. Så jag vet inte Jakob.


  2. Hej! Mer och mer är jag inne på samma linje som du ofta skriver om Johan. Jag som lärare känner mig nästan vilse i dag när det gället värdeorden i kunskapskraven. Jag vet att du skrev i ett blogginlägg för en tid sedan hur du ville sätta ihop en grupp pedagoger. Ni skulle sätt ihop nya kunskapskrav. Om du orkar? Kan du inte skriva lite hur du tänkter eller har du redan skrivit om det i ett annat blogginlägg? Tipsa mig gärna i så fall!
    Tack för att du orkar!


    • Hej Frans,

      Tack för gensvaret. Som du kanske märkt har jag inte skrivit ett blogginlägg sedan 21 november tills nu. Anledningen är helt enkelt ork. Min kraft och tid räcker inte till och jag vet att jag inte är ensam. Många lärare har det ännu värre. Men snart är det jullov.

      Visst skulle jag kunna skriva ett blogginlägg hur man enkelt skulle kunna ta fram ett kursplan som fungerar och hur processen ser ut. Men det får bli lite senare eftersom jag för tillfället inte har tid. Dessutom har jag några andra blogginlägg som jag pysslar med och som bara är på skissnivå. Så kanske till våren?


  3. Hej Johan!
    Nu läste jag t.o.m.I VLT om att Inger Engkvist och Martin Ingvar m.fl. rytit till på alvar och säger det du och de flesta sagt på den här bloggen:
    ”Gör om gör rätt”
    Länken:
    http://www.vlt.se/opinion/ledare/joakim-broman-flumskolans-ideer-sitter-i-vaggarna.
    Jag tror kanske att det på alvar kommer att hända saker nu.
    Den evige optimisten i mig tror att förnuftet till slut måste segra.


    • Det ligger mycket i det som står i VLT-artikeln. Inte minst gäller det slutet. Om Björklund ska kritiseras för något tycker jag det främst är att han inte körde över motståndet från skolverk, lärarutbildningar och andra som lyckats behålla ”flum-inslag” i skolan mot Björklunds intentioner.
      Hans största brist var att han inte insåg att PIE måste förlora allt inflytande, även det inflytande man utövade i bakgrunden.


      • Niklas,

        En rektorskollega till mig som jobbat nästan hela sitt yrkesliv i näringslivet berättade att han var mycket förvånad – nästan chockad – när han började som skolledare i skolan. Att man så systematiskt obstruerade mot fattade beslut, både på riksdagsnivå och på lokal nivå. Det skulle aldrig fungera i näringslivet sa han. Och tjänstemannaväldet är ju utbrett och ett aber inte minst i skolans värld.

        Jag fattar inte att Björklund accepterade Lär 11 när det var så uppenbart att det uppdrag som gavs till Skolverket icke följdes. När uppdraget var att tydliggöra läroplan och kursplan och det blev helt tvärt om. Hur kan man acceptera det? Tyvärr allt för mycket prestige och makt hos Björklund i stället för att det skulle bli bra. Och det får vi lida för idag.


    • Intressant. Ska kolla upp det där.

      // Johan



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s