Hur är det med språket på IES?


Onsdagen 27/12-17 var det en artikel i Svenska Dagbladet (SvD) om Internationella Engelska skolan (IES) som har ökat lavinartat, se länk. Sedan starten 1998 har IES ökat från två skolor till 34 över hela landet. Idag har IES 24 000 elever, en ökning med 344% på 10 år. Dessutom är det lång kö till att få börja på IES. Men språkforskarna varnar för att andraspråksundervisande elever kan bli lidande. ”Men forskningen visar att eleverna inte lär sig ett ämne lika effektivt om undervisningen är på ett annat språk än elevens modersmål. Annika Andersson, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet, pekar på att det var effektivare att lära sig nya begrepp på sitt modersmål och först sedan man tillskansat sig kunskapen översätta den till ett annat språk.”

Andersson fortsätter: ”Om lärare lär ut helt nya begrepp på elevernas starkaste språk och sedan går över till ett andraspråk, då kan undervisningen som delvis är på elevernas andraspråk fungera bra säger Annika Andersson.”

Nu har ju jag så klart en del undringar:

  • Har SvD ryckt ut Annika Anderssons uttalande ur ett sammanhang? Eller är det tänkt att samtliga elever i en engelskspråkig skola ska lära sig samtliga begrepp i matematik och NO på svenska först och därefter tillgodogöra sig dem på engelska?
  • Eller ännu värre – de ska först lära sig begreppen på sitt modersmål; hindi, pashto, danska, urdu och så vidare? För det blir i sådana fall väldigt meckigt.  NO-lärare ska då inför ett arbetsområde ska dela ut alla begrepp som eleverna ska lära sig till samtliga modersmålslärare på veckobasis och därefter till svenskläraren: ”Nästa vecka ska vi jobba med densitet och..…”, varpå en begreppsliga överlämnas till NO-läraren. Givetvis ska elever som har studiehandledning på modersmålet få jobba med de ämnesområden som ordinarie skola undervisar i.
  • Forskningen säger – vilken forskning? IES:s elever lyckat mycket bra i samtliga ämnen. Glädjebetyg kanske en del säger, men vid jämförelser mellan resultaten på nationella prov (NP) och betyg visar båda att eleverna på IESS höga resultat. Så klart anser jag att NP inte alltid är bra och naturligtvis är jag medveten om att det kan förekomma överbetyg. Men ingen rök utan eld. I någon mening har eleverna på IES lyckats mycket bra. Så frågan är huruvida den forskning som SvD lyfter fram via Annika Andersson spelar någon roll i detta sammanhang. Forskning eller verklighet? Forskning eller verkliga resultat?

Internationella Engelska Skolan har år ut och år in levererat toppresultat. Givetvis kan man tycka att IES är en elitskola och i någon mening är det så. Från början var det bara de mest studiemotiverade eleverna med toppresultat i sina lokala skolor som tog den restid det tar att åka till IES. Till Gubbängen söder om Stockholm kom elever från Haninge, Tyresö, Farsta, Skärholmen, Älvsjö, Huddinge. Men med åren har IES:s rykte spridits och företagsamma föräldrar som har sett till att deras barns skolgång ska var nummer ett prioritet har sökt sig till Engelska skolan. Ställt sina barn i kö redan vid spädbarnsålder. Ibland trots att deras barn inte alltid velat, men föräldrarna har tagit beslutet. Vet inte om det är så generellt, men det verkar som om eleverna på IES idag kommer från blandade hemförhållanden och med olika studievana och olika klasstillhörighet, men med det gemensamma att de vill lyckas i skolan.

Dessvärre skjuter denna artikel helt fel. SvD lyfter fram hur engelska skolan har ökat något kopiöst och sedan kommer en artikel om undervisning på engelska och svenska. Men det är ju inte därför barn, ungdomar och deras föräldrar söker sig till engelska skolan. Anledningen till att engelska skolan har ökat är att de företräder en skola som fokuserar på kunskap och ordning, en önskeskola enligt merparten av svenska föräldrar (enligt de enkätundersökningar som gjorts). En drömskola för vem som helst men som svensk kommunal grundskola inte kunde leverera när IES startade 1998. För på den tiden var det fult att prata om kunskaper, betyg och resultat. Då åkte Scherpen runt och spred sin propaganda om PBL och då spred Grundskoletidningen sin ideologi med Steve Wretman som chefsideolog med Tomas Kroksmark i redaktionsrådet. Här bröt Engelska skolan ny mark (eller nygammal) för att erbjuda svenska elever något så ovanligt som en pluggskola. Uppenbarligen finns det ett sug efter det, för vad jag förstår finns det ett söktryck till andra skolor som går ut med att de står för att vara pluggskolor – t.ex. Kunskapsskolan. Det hörs ju redan på namnet.

Men vad är det då som Engelska skolan har och som artikeln totalt missar?

  • Tydliga ordningsregler som efterföljs. Bryter du på dessa detaljerade regler, t.ex. kan det vara förbjudet att göra ”high five” i koradoren – då får du ”beteendevarning”. Vårdnadshavaren får notering om detta och efter tre ”beteendevarningar” får eleven kvarsittning och vårdnadshavaren kallas till skolan för samtal.
  • Fokus ligger på elevernas attityd till skolan och skolarbetet. Rätt inställning, punktlighet, ha med rätt saker, vara förberedd och samarbetsvillig.
  • En stor tilltro läggs på att eleverna kan klara av de uppgifter de får – skolan har höga förväntningar på eleverna.
  • Mycket läxor och inlämningsuppgifter vilket skapar en studietradition. Det finns läxhjälp på skolan varje dag.
  • Fokus på kunskap och att eleverna ska lyckas. Provresultat och hur det går med kunskapskraven redovisas kontinuerligt.
  • Lärarna undervisar, eleverna släpps inte vind för våg i att söka efter egen kunskap eller forska. Dock får eleverna arbeta med styrda projekt individuellt och i grupp, t.ex. göra en presentation över något ämnesområde som de ska ha letat fakta kring och satt sig in i. Dock är läraren där och jobbar med eleverna och grupperna ständigt.
  • Läraren är lärare och inte kompis med eleverna, även om många lärare anknyter bra till sina elever. Men en klar distinktion mellan lärare-elev.

Det finns säkert många andra viktiga aspekter till varför Engelska skolan har varit så framgångsrika som de varit. Dock har SvD missat just dessa detaljer och snöar i stället in på språket. Anledningen till detta kan man undra över. Vad är det SvD vill säga med artikeln? Vilket är syftet? Vill SvD bara spegla verkligheten – ja då har man ju gjort ett ytterst dåligt försök. Vill SvD försvåra problematiken kring svensk skola – ja då har ju SvD på ett bra sätt bidragit till att skapa förvirring kring den svenska skolan. Eller vill SvD lyfta fram de privata alternativen som goda exempel för hur kapitalismen faktisk kan rädda den svenska skolan – ja då vet jag faktiskt inte hur man ska tolka resultatet. Men vad vill ni säga Svenska Dagbladet?

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

17 reaktioner till “Hur är det med språket på IES?

  1. Jag håller med om att SvD verkat fokusera på en sidofråga. Förvisso är det nog svårare för en svensk (för en överväldigande majoritet av eleverna på Engelska skolan är väl svensktalande i första hand?) att lära sig på engelska, men det vägs många gånger upp av att man inte har klassens ”lustigkurrar” vrålande i örat hela lektionen. När skolor på allvar tillhandahåller hörlurar till sina elever, vad tusan skall man säga?

    Låt mig föra fram lite anekdotisk bevisföring. Min son fungerar, efter hjärntumör och därav följande behandling, nuförtiden som klassens kanariefågel. Så fort det blir oväsen lägger han sig ned på bänken och somnar. I sin vanliga svenska mellanstadieklass höll han på att gå under, lärde sig knappt någonting – på slutet bestämde rektor att han skulle få anpassad studiegång i svenska, engelska och matematik.

    Tack vare att grabben är tvåspråkig (svenska/engelska) kunde vi flytta honom till en internationell skola för utlänningar, alltså en skola med mycket få elever som har svenska som modersmål. Engelska talas alltså även på rasterna. Vi var smått oroliga inför flytten, hur skulle det här gå, en IB-skola med höga resultatkrav och inga som helst resurser för specialinsatser för sjuka barn?

    I nya skolan gick det utmärkt. Inga specialinsatser krävdes. Den grabb som tidigare kunnat vara i skolan ett par timmar om dagen, och somnat i bilen vid hämtning, kunde nu klara hela dagar. Han kunde snart planera sina läxor själv, och hantera komplexa utredningsuppgifter. Jag anser att orsaken till denna tvärvändning var just flytten från kaos till ordning och reda, från oväsen till tystnad.

    Det som SvD tar upp, språkproblem, märker vi förvisso av. Grabbens svenska har blivit lidande, emellanåt får han leta efter ord. Men i jämförelse med den katastrof som bristen på ordning har varit känns det som ett väldigt hanterbart problem.

    1. Hej Hans,
      Skönt att det löste sig för din son. Ja, arbetsmiljön är oerhört viktig för alla elever, även för de högpresterande.

      Jag vet inte hur det ser ut på alla Engelska skolor, men på den i Gubbängen strax söder om Stockholm, där min dotter går, är det blandat med etniska svenskar och elever med invandrarbakgrund. En del av den senare kategorin har svenska som första språk – kanske inte modersmål, men de behärskar svenska betydligt bättre i tal och skrift än sitt modersmål och en del är helt klart SVA-elever. Hur uppdelningen exakt ser ut känner jag inte riktigt till.

  2. Ja, vad vill SvD egentligen säga. Och hur använder man forskning? Är det inte uppenbart att struktur ger resultat?

  3. Artikeln väljer att fokusera på konsekvenserna av undervisning på engelska. Att ha arbetsro på lektionerna är väl knappast bundet till undervisningsspråk.
    Engelska skolans fokus på kunskaper och arbetsro kritiseras inte i artikeln. Nog måste det väl gå att ta upp frågan om undervisningsspråk utan att det ska tolkas som att IES som helhet är dåligt eller bra.

    1. Niklas,

      Ja visst väljer man att göra det men vad är syftet? Var vill man komma? Och dessutom var det väldigt otydligt när det gäller undervisningsspråk och vad det man ville komma fram till.

      Klart man kan ta upp undervisningsspråk och diskutera det, men hela artikeln startar med att SvD lyfter fram att Engelska skolan har ökat med 344% – varför? Vad vill man säga med det? Kopplingen görs inte till de exempel som jag tar upp.

      1. Jag tolkar det som att syftet är just att diskutera avigsidorna med att undervisa på ett annat språk än det man har som modersmål. Det är inte bara IES som gör det. Det finns andra skolor som också använder engelska som undervisningsspråk på en hel del av lektionerna. Statistiken för ökningen av engelska skolans elevantal är nog bara ett exempel på att det sker i ökande grad och därför är motiverat att diskutera.

      2. Artikeln tar upp argument för att elevernas lärande påverkas på ett icke önskvärt sätt när undervisningen sker på engelska (förutsatt att det inte är deras modersmål). Artikeln pekar också på att detta blivit allt vanligare i Sverige och där är IES en starkt bidragande faktor.
        Syftet spelar ingen roll. Bättre att bedöma artikeln efter vad som står där än vad man tror är syftet. Jag tror inte det är någon fifflande PIE-människa som försöker smyga in sin ideologi på detta sätt.

      3. Hej Niklas,

        Nej jag tror inte heller att det är en fifflande PIE-människa som försöker smyga in ideologi. Dock är det väldigt tunt med det som språkforskaren kommer med. För det är ju konstigt att eleverna lyckas så otroligt bra på Engelska skolan – trots ett annat modersmål, så där håller inte argumenten – inlärning kan uppenbarligen ske alldeles utmärkt trots att det inte sker på elevens modersmål. Sedan är det ju helt obegripligt hur artikeln startar med att lyfta fram ökningen för Engelska skolan och sedan släpper man det hela. Så där kan man verkligen fråga sig vad SvD vill med artikeln.

      4. Det är inget nytt som språkforskaren kommer med.
        Att eleverna lyckas bra på IES är inget argument mot det språkforskaren säger. Elevernas lärande beror på många faktorer, varav den som tas upp i artikeln bara är en. Det är inget konstigt om fokuset på ordning, studiero och kunskaper övertrumfar de måttliga nackdelarna med undervisning på engelska.

      5. Niklas

        Där är jag enig med dig, men åter igen – artikeln startar i att IESS har ökat med 344% men sedan släpper man det med fokus på kunskap och ordning och reda.

      6. Artikeln är inte en utvärdering av IES. För övrigt är det inte bara IES som bedriver undervisning på engelska. Här i min kommun känner jag åtminstone till en gymnasieskola och en högstadieskola som gör det och bägge är kommunala.

      7. Niklas

        Nej det är ingen utvärdering av IESS men däremot använder SvD siffror gällande skolan och berättar en massa fakta om IESS så i någon mening är skolan utvärderad.

      8. Engelska skolan nämns eftersom den är det tydligaste exemplet på trenden att mer undervisning i svenska skolor sker på engelska, vilket i sig inte är positivt för lärandet. Ingenstans hävdas att det är den enda faktorn som bestämmer elevernas lärande.

    1. Tomas,

      Det andra S:et står för felskrivning av mig. Kanske lite märkligt med tanke på att hela texten varit full av ett extra-s. Nu är det i alla fall fixat och klart. Tack för påpekandet. // Johan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s