Unga mår allt sämre


Det här blogginläggen handlar om den rapport från Folkhälsomyndighen som kom i torsdags (26/4-18) och som tog upp att barn och ungdomar mår allt sämre. Tyvärr, men föga förvånande, hamnar orsakerna till utvecklingen på skolan. 

I torsdags kom det en rapport från Folkhälsomyndigheten som visar att ungas psykiska ohälsa har ökat, se varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-1-webb-kortversion. Enligt myndigheten pekar det på att faktorer inom skolan är huvudorsaken till att så många barn och ungdomar inte mår bra. Så här går det att läsa på Svt:  ”Under de senaste trettio åren har andelen 13- och 15-åringar som ofta och återkommande visar symptom på stress fördubblats. Ökningen går också snabbare i Sverige än i övriga nordiska länder, säger Folkhälsomyndighetens utredare Petra Löfstedt till SVT.

– I undersökningen har vi kommit fram till att huvudorsaken till den här utvecklingen är faktorer inom skolan. Skolprestationerna i Sverige ju sjunkit och den utvecklingen sammanfaller med den ökade psykiska ohälsan bland unga.”, se länk.

Aftonbladet tar också upp Folkhälsomyndighetens rapport. Man skriver: ”Svårt att sova, nedstämdhet, ont i magen och huvudet. Allt fler tonåringar, och framför allt flickor, uppger att de mår psykiskt dåligt, enligt Folkhälsomyndighetens återkommande undersökningar.

Nu slår Folkhälsomyndigheten i en ny rapport fast att orsakerna i första hand tycks finnas i skolan.

”Sedan slutet av 1990-talet har skolan genomgått flera genomgripande förändringar, som kommunaliseringen, friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem.”, se länk.

Den kunniga Per Kornhall uttalar sig i samma artikel i Aftonbladet: ”Per Kornhall, författare och oberoende skoldebattör, anser att politikerna riggat systemet på sämsta tänkbara vis.

– Vi stressar dels de som har sämre förutsättningar i skolsystemet, eftersom skillnaderna mellan skolor ökat så dramatiskt i Sverige. En stor andel av dem kommer inte vidare i skolsystemet och vi vet att det innebär att de hamnar i svår problematik, säger han.

– Men vi har också höjt pressen på de högpresterande. När resultaten i Pisa försämrades fick vi för oss att alla skolor var dåliga och så infördes de här nästintill obegripliga kunskapskraven samtidigt som vi satte press på systemet med nationella prov. Det har gjort att även de högpresterande är mycket mer stressade än de var tidigare.”

Givetvis uttalar sig skolminister Gustav Fridolin och menar att de gör stora satsningar på elevhälsan och fler lärare.

Men vad säger då rapporten? I summeringen redogör Folkhälsomyndigheten för vilka områden myndigheten har tittat på:

  • Större utmaningar på arbetsmarknaden för unga
  • Ökad användning av digitala medier
  • Övergripande samhällsfaktorer
  • Ökade skillnader i socioekonomiska förutsättningar
  • Skolan fungerar sämre

Slutsatsen som Folkhälsomyndigheten kommer fram till är följande: ”Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga. Folkhälsomyndigheten bedömer därför att den svenska skolan behöver stärkas. Såväl Kommissionen för jämlik hälsa som Skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, höjda kunskapsresultat och ett likvärdigt utbildningssystem. Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa.”

I rapporten är det två meningar jag önskar kommentera: 

1. ”Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen tyder på att ett mindre auktoritärt föräldraskap minskar risken för att barnen ska utveckla internaliserande problem.” (sid 15)

Min kommentar: Auktoritär? Har Folkhälsomyndigheten blandat ihop auktoritär och auktoritet? En ganska stor skillnad. För visst var det ganska länge sedan en förälder var en diktator i hemmet, även om vi som jobbar i skolans värld vet att många barn får utstå ganska mycket och att vi därmed får göra en hel del socialtjänstanmälningar, men det gäller en minoritet av barn. Men att föräldrar är en auktoritet och sätter gränser är ju bra. Andelen gränslösa barn anser jag har ökat de senaste 20 åren, mycket till följd av att föräldrar curlar sina barn och där det är barnen som sätter agendan för vad som ska ätas till middag och till vilket resmål man ska åka på semestern. 

Auktoritär: ”auktoritär personlighet karaktäriseras av ett stabilt, individuellt personlighetsdrag med anlag för fördomar (mot exempelvis minoriteter och oliktänkande, och kan rättfärdiga brott mot dessa) och förakt för svaghet, med en attraktion för makt, disciplin, rang och status och att blint underkasta sig myndighet. Den auktoritära personen har en benägenhet för positiv inställning till våld, och är aggressiv genom numerärt övertag, vapen eller myndigheters uppmaning. Auktoritära individer tenderar att förespråka strängare straff och döma minoriteter hårdare.” (Wikipedia 2018-04-30).

Auktoritet: ”Begreppets betydelse inom sociologin utvecklades av Max Weber, som definierade det som ”sannolikheten att en order med ett givet innehåll åtlyds av specifikt angivbara personer”. Auktoritet är med Webers synsätt en form av makt: makt som grundas på frivillig underkastelse från de åtlydande. Makt som bygger på hot eller våld inbegrep han inte i begreppet. Orsaken till den frivilliga underkastelsen kan vara till exempel ideologiska motiv, känsloband, materiella intressen, men alla ledare söker enligt Weber legitimera sin auktoritet.” (Wikipedia 2018-04-30).

Summering: En auktoritär person använder sin makt genom att plåga sin omgivning med hot eller våld medan en person med auktoritet har sin makt på grund av legitimitet, t.ex. att en lärare har makten i klassrummet på grund av att denne är kunnig. En auktoritet kan förtjänas genom att personen visat upp stor kunskap inom ett område eller skicklighet, t.ex. som en kunnig lärare.

2. ”Sammanfattningsvis har förändringarna på arbetsmarknaden troligen bidragit till utvecklingen av psykosomatiska symtom bland unga. Det är oklart hur de övriga studerade samhällsförändringarna kan ha påverkat utvecklingen.” (sid 27)

Min kommentar: Här konstaterar Folkhälsomyndigheten att arbetsmarknaden har en påverkan, men man väljer att inte borra djupare i detta. Varför? Kan man inte rada upp en rad tänkbara orsaker som kan ha påverkat istället för att bara släppa området? Nej, istället får skolan hela skulden till att svenska elever mår allt sämre. 

Åter igen: Lärarnas fel. Nej, jag menar inte att ta på offerkoftan, men vilka är det som varje dag står i klassrummet och på skolgården? Vilka får varje dag möta barn och ungdomar? Många gånger fler antal timmar än deras vårdnadshavare gör. Så, utan att uttala det, vem får skulden? Står det någonstans att skolan som institution bär skulden? Står det någonstans att politikerna bär skulden? Står det någonstans att de usla kursplanerna bär skulden? Visst, rapporten tar upp att mycket har hänt inom skolan, men ingenstans får ansvarig myndigheter t.ex. Skolverket eller riksdagspolitiker eller det pedagogiska etablissemanget en släng av ansvar. När allmänheten läser det som rapporteras i media – hur tänker de då? Givetvis: ”Fy fan va dåliga lärare är”. Om inte ens Folkhälsomyndigheten, Gustav Fridolin eller högt uppsatta journalister på P1, Rapport eller Aftonbladet kan leta efter bakomliggande orsaker till detta hur ska då vårdnadshavare göra det. Skolministern säger i Rapport att de har tillsatt mer resurser till skolan för att stärka elevhälsan och öka antalet lärare. Vilka lärare kan man fråga sig? Vi har ju redan lärarbrist så jag vet inte vilken dold lärargömma som Gustav Fridolin sitter på. Och vad ska elevhälsan göra? Skicka fler elever på utredning eller göra fler anmälningar till socialtjänsten? Det är klart, man skickar ut statliga bidrag till kurators- och skolskötersketjänster, vilket är bra. Frågan är dock om skolan ska leva på bidrag. Gustav Fridolin – hur länge ska du ducka för att det verkliga problemet är den abstrakta och flummiga kursplanen som gör att skolan blir otydlig? 

Nu tänker jag lägga fram några egna, helt ovetenskapliga förslag – tagna ur luften, som orsaker till varför det ser ut som det gör i samhället.

Skolan
Jag har tidigare skrivit en bloggserie om skolans värsta problem, se länk. Där tar jag upp mycket av de svårigheter som kommer uppifrån men som landar i klassrummet.

  • Kursplanen Lpo 94 genomfördes med noll fortbildning från Skolverkets sida. Skolan gick från regelstyrning till mål- och resultatstyrning, från statlig till kommunal huvudman, från relativa till kunskapsstandarbetyg. Noll fortbildning! Lpo 94 var abstrakt skriven och hade avstämningspunkter i år 5 och 9 (senare även år 3). Dubbla mål (mål att sträva mot och mål att uppnå) gjorde Lpo 94 svårbegriplig eftersom noll fortbildning gavs. Lägg därtill Ingrid Carlgrens 4 F: Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som om det går att hålla isär dessa och som om det går att definiera dessa fritt från varandra. Min vän Peter säger alltid: ”Att steka pannkakor – vilket F?” Ändå fanns det en kunskapshierki i Lpo 94.
  • Kursplanen Lgr 11 genomfördes också med noll fortbildning från Skolverkets sida. Det hölls en rad konferenser kring Lgr 11, men när det gällde innehållet var det nattsvart – ingen fortbildning till lärarkåren. Jag varnade redan då att det skulle gå åt helvete, se länk. Det är Viveca Lindbergs platta kunskapsmatris som ligger till grund för kursplanen. Och hade jag rätt? Jepp, det har blivit exakt så otydligt när det gäller vad eleverna ska kunna och hur lärare gör sin bedömning. Varför? Jo, därför att Lgr 11:s kursplan består av långa önskelistor över vad eleverna ska kunna och dessutom är kunskapskraven extremt otydlig och godtycklig, tolkningsutrymmet är gigantiskt och det är svårt att utan fortbildning få lärare att göra samma eller ens liknande tolkning. Bland 290 kommunala huvudmän + ett gäng fristående huvudmän, bland alla deras skolor och i dessa skolor mellan alla dessa lärare. Ganska många tusen personer som ska tolka abstrakta styrdokument utan fortbildning. Kan det bli rätt? Nixum pixum! Så vad ylar media om när samma prov får tre olika betyg av tre olika lärare?
  • Det är inte betygen det är fel på – det är kursplanen. Hallå – KURSPLANEN! Betyg är bra men kursplanen är allt annat än bra. Givetvis fokuserar det Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE) på betygen. Fokusförflyttning.
  • Skolverkets tjänstemän som motverkar tagna riksdagsbeslut. Tjänstemän som driver sin egen linje, se länk.
  • Grundskoletidningen är ”husorgan” för svensk grundskola och finns i vartenda lärarrum. Tidningen sprider dynga rakt ut i skolan. Med sin ideologiska inställning till skolan arbetar man systematiskt mot Lpo 94 och sedan Lgr 11. Steve Wretman skrev och i redaktionsrådet satt Tomas Kroksmark. Två personer som har ställt till mycket oreda i svensk skola och varit med och sänka svensk skola, se länk. Vill ni läsa om Hans-Åke Scherp, Steve Wretman och Tomas Kroksmark föreslår jag att ni läser läser denna bloggserie, länk.
  • Lärarutbildningen som tillhandahåller en dålig utbildning (finns undantag) och som inte ser till att rusta nyexaminerade lärare för vad som väntar när de kommer ut och arbetar. I rapport på rapport från Riksrevisionen, Högskoleverket, Riksdagens revisorer får Lärarutbildningen svidande kritik. Politiker tar beslut om att göra om lärarutbildningen i hopp om att det då blir bättre – med tydligare direktiv verkar man tro att det ska bli bättre. Uppdraget för den ”nya lärarutbildningen” går till de som redan i första läget tillhandahöll en dålig lärarutbildning. Ingenting händer.
  • Pedagogiska etablissemanget (PIE) får ljuga och förvanska sin rapporter, sin undervisning och sina skrifter utan att något sker. PIE kommer undan med allt de ställer till med. Åter igen, reliabilitet och validitet behöver man inte använda sig av, se länk. I mars 2018 står Alli Klapp på Nordisk skolledarkonferens och visar forskning om hur betyg är dåligt, men hon använder sig av data från 1968 – 1982 – alltså från ett annat betygssystem. Eller när Christian Lundahl i Vetenskapsakademin namn förvanskar det vetenskapliga i akt och mening att baktala betyg, se länk. För att inte tala om hur PIE har använt sig av Butler 1988, se tidigare länk, för att ljuga om betyg. Till och med i skrifter från Skolverket används denna källa. Att den totalt saknar vetenskaplig bäring struntar man i.
  • En massa politiska ogenomtänkta beslut, t.ex. förstelärarsystemet som splittrade lärarkåren eller dokumentationshysterin som gjorde att lärare som kollektiv så smått hamnade i utmattningssyndrom. Två exempel av många. 
  • Kommunförbundet (senare SKL) som så till att läraryrket blev ett av många kommunala yrken. Vem som helst kunde ju vara lärare, en skön ungdom direkt från gymnasiet som ”bondade” med eleverna löste vilka problem som helst. Inte behövde man gå lärarutbildning för det, devisen ”Rätt man på rätt plats” fick råda och öppnade upp portarna till outbildad personal. Perfekt för ekonomi, lite sämre för elevernas kunskaper, se länk.
  • Nedmonteringen av läraren som en AUKTORITET som undervisade och lärde eleverna. Istället skulle läraren vara coach eller handledare och eleverna skulle ägna sig åt forskning eller elevstyrt arbete, helst lustfyllt. Hans-Åke Scherp åkte land och rike runt med Problembaserat lärande (PBL) i Skolverkets namn, se länk, påhejad av sin kompis Mats Ekholm (Skolverkets GD vid den tiden och Scherps mentor när denne doktorerade). 

Bara ett axplock. Vill du som läsare ha en fördjupad kunskap om detta föreslår jag att du läser mina bloggserier där jag ger konkreta exempel på namn och företeelser som gjort att det är som det är i svensk skola. Har det någonsin gjorts någon granskning av detta? Tar media upp detta och tittar på bakomliggande orsaker? Tittar herr skolminister Fridolin på bakomliggande orsaker? Nej, utan istället har det bara varit lärare som fått skit. Precis som nu.

Alright, vad kan man tänka sig för anledningar till att unga mår dåligt om vi tittar utanför skolan?

  • Skrämseln i samhället har ökat. När kom A-ekonomi? Det fanns tidigare inte ett krav där varje vuxen skulle ha koll på sin ekonomi som innebar att gemene man skulle följa hur ekonomin såg ut i landet och för det enskilde. Du ska vara lönsam lille vän – även barn. Anledning till stress?
  • Egna pensionsval – det oranga kuvertet som talar om att du ska göra valet och som gör att du som individ ska sätta dig in hur du ska placera dina pensionspengar. Hur många gör det? Om du inte gör det – stress?
  • Vilken pension får du? Osäkerhet – stress? Påverkas unga av detta ”måste”?
  • Ungdomsbostäder – hur lätt är det att flytta hemifrån? Hur ser framtiden ut för ungdomar?
  • Bostadssegregationen – förorterna och miljonprogrammen har cementerat klyftorna mellan fattiga och rika.
  • Skolsegregationen i och med det fria skolvalet och skolpengsystemet har gjort att sociokulturellt starka familjer flyttar sina barn till framgångsrika skolor (eller upplevt framgångsrika).
  • Ungdomsarbetslösheten har tidigare varit mycket hög och är nu hög. Ute i landsbygden fortfarande mycket hög. Kan det påverka måendet?
  • Vilket arbete ska den unge satsa på i framtiden? Fotbollsproffs eller vloggare? Men om det inte finns något arbete inom dessa områden – vad göra? Stress?
  • Söndercurlade barn – behöver man anstränga sig för att nå någonstans eller fixar föräldrarna det (generation Ego)? Med den inställningen, blir det psykiska måendet bättre eller sämre? Stress?
  • Föräldrar som nästan jobbar ihjäl sig för att familjen ska kunna åka till Thailand eller för att göra karriär. Följden blir att barnen får materiella saker och att barnvakten inte alltför sällan blir paddan eller tv:n. Orkar inte umgås med barnen. Känsla av tillhörighet, social gemenskap, stress?
  • Utseendefixering i samhället slår alla rekord. För att vara framgångsrik ska man ha just ”den där mobilen” och de ”rätta kläderna”. Frisyren stylish, botox i läpparna och silicon i brösten. Gym och solbränna. Sexpack för killarna. Och denna bild sprids över allt i media och via sociala nätverk. Att en ung kille och tjej är fantastiska för vad de säger och gör kommer i andra hand eller tas inte upp alls. Anledning till stress?
  • Sociala media – denna fantastiska möjlighet att ha kontakt och denna svulst i vårt samhälle som inte bara sprider en massa skit och mobbning, utan även gör att dagens unga är på väg in i ett kollektivt missbruk – mobilmissbruk. ”Vad har hänt i mitt liv?” Mobiltelefonen är en förlängning av handen och det skulle behövas en betydligt nyktrare förhållningssätt till både mobiler och sociala media. Detta gäller även en hel del vuxna människor, men nu handlar detta blogginlägg om unga.
  • Sexuella utnyttjandet av barn och unga – ett svart hål som vi inte har någon aning om hur illa det är, men där det uppmärksammas alltmer. 
  • Fel på barn och unga, när de inte passar in i samhället – både i skolan, i hemmet, i idrottsföreningen eller någon annanstans – då skickas de på utredning. Det är något fel på barnet, kanske är det ADD eller ADHD eller autism eller något inom AST-spektrat. Kanske är det en sund reaktion på ett sjukt samhälle, men det är barn och unga som man letar fel på. Diagnoserna har ökat enormt de senast åren. 

Det var bara några ”randomförslag” från min sida där det faktiskt kan vara hela samhället som har förändrats och där man inte har tagit hänsyn till barn och unga. Är det inte så att vi bygger samhället för kommande generationer? Visst, vi vuxna ska leva gott här och nu också, men vi måste se till att våra barn gör det nu och i framtiden. Då behövs det en betydligt bättre analys än den Folkhälsomyndigheten gör och definitivt behövs det ställas högre krav på journalistkåren och på riksdagspolitiker. 

Just nu skrattar PIE för fullt. I deras högkvarter skålas det i champagne och man äter snittar innan kommande tre-rätters-middagen ska serveras. Åter igen har man anledningen att fira framgångar. Ännu en gång har PIE lyckats lura en myndighet, snurra upp hela media på läktaren och få skolministerns att hacka biståndsfraser i tv-rutan. Och överkukun är på plast i högkvarteret och leder sina soldater. De pedagoger som för gerillakrigföring som innebär att man infiltrerar myndigheter, ljuger i rapporter, är vetenskapligt ohederliga, förvanskar sanningen, lägger dimridåer, flyttar fokus i diskussionen och ideologiserar hela skolan. Betyg skjuts i sank! Mål- och resultatstyrningen skjuts i sank. Skolan skjuts i sank. Lärarkåren skjuts i sank. Och eleverna skjuts i sank. Bara för att få visionen om hur skolan ska vara att leva. Men hur skolan fungerar i verkligheten skiter man fullständigt i. Skål igen, skriker överkukun och det pedagogiska ideologiska etablissemanget höjer sina glas och ler. 

Avslutningsvis vill jag ge ett råd till riksdagspolitiker i allmänhet och de som ägnar sig åt skolfrågor i synnerhet: Gör om kursplanen NU. Låt inte Skolverket få det uppdraget, eller åtminstone se till att det blir verkligen styrt så att inte tjänstemännen åter igen kan sätta sina klor i uppdraget och förvanska det. Vi behöver ha en tydligare och mer konkret kursplan. Synliggör grundläggande kunskapskrav, ingen lång önskelista över vad eleverna ska kunna som ändå aldrig kommer att uppnås. Då kommer mycket av skolans problem lösa sig:

  • Eleverna vet vad de ska kunna.
  • Lärarna vet vad de ska lära ut.
  • Lärarna får lättare att göra mer rättssäkra bedömningar och betygssättningar.
  • Likvärdigheten kommer att öka. 

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

6 reaktioner till “Unga mår allt sämre

  1. Tack Johan för en otroligt bra sammanställning att detaljstudera för att förstå sambanden. Jag känner igen mycket i beskrivningen av det jag själv noterat i mitt betraktande av skolvärlden (finns en del i min blogg).

    1. Hej Leif,

      Tack för kommentar. Det finns mycket att botanisera kring på min blogg. Börja med att titta på bloggserien Pedagogiska nätverk. Det är så att man baxnar. Jag ska kika på din blogg. // Johan

  2. ”Skolprestationerna i Sverige ju sjunkit och den utvecklingen sammanfaller med den ökade psykiska ohälsan bland unga.”

    Ha ha. Snacka om att den sk Folkhälsomndighetens utredare inte kar koll på parametrarna. Så tokigt att det knappt går att kommentera. Har svårt att hitta någon lämplig jämförelse.

  3. Mitt återkommande mantra i skoldiskussioner är att Skolan speglar samhället. Så är det och jag kan ge ett tydligt exempel med utgångspunkt i din lista över just(smygande) samhällsförändringar och till synes goda beslut, politiska såväl som privata, med negativa följder som spiller över på skolan och förstås på barn och ungdomar.

    Våra barn gick på dagis strax före den sk maxtaxan och vi betalade för tiden 8.00 – 16.00. Vi hade också en bil med stjärna i nosen som såg mycket finare och nyare ut än den egentligen var (köpt av ett konkursbo och garageåterskruvad) och renderade mig tillnamnet direktör Holdar. När storasyster började på dagis var hon bland de första på morgonen och hämtades i eftermiddagsruschen när nästan alla skulle hem. Ville vi att hon skulle ha frukost fick vi anmäla det. När lillebror sex år senare gjorde sitt sista dagisår (ja det hette Dagis då!) hade vi samma tider. Bara det att han till skillnad från storsyrran var bland de sista på morgonen och oftast först hem på eftermiddagen, samt att vi inte behövde boka dagisfrukost längre eftersom ändå alla barn (utom sonen) åt sin frukost på dagis. Och vi hade samma bil – det hade knappast några andra…

    Personalen suckade också tungt över maxtaxan ty genast ökade barnens tid med minst en timme – det var ju tex så praktiskt att passa på att handla innan man hämtade – men självklart hade kommunen inte pengar att öka personaltätheten i motsvarande grad .

    Kan sådant son ovan möjligen på något litet sätt ha bidragit till stress ochdess följder? Det kostar på att ligga på topp och i min roll som skyddsombud ser jag hur kollegor springer sig blå både i stressen av allt du beskriver ovan och mellan sina roller. Kan detta möjligen på något litet sätt även spilla över även på elevernas välmående?
    (Frågorna är retoriska, svaren är Ja)

  4. Johan, du är fantastisk på att sammanställa olika orsaker till dagens situation.

    Jag har dock snöat in på något som har med både LGR 11 och lärarutbildningen att göra.
    Idéer om att ge barnen förmågor som skulle ge dem överlägsen mental kapacitet i högstadiet, gymnasiet och på universitetet har styrt utformningen av läroplanerna på låg och mellanstadiet.
    Man har utgått från att om vi redan på låg- och mellanstadiet ställer den typ av krav på eleverna som man ställer på högstadiet och gymnasiet, måste det leda till att eleverna är förberedda på dessa krav när de kommer dit.
    Detta har medfört att lågstadielärare har fått en helt omöjlig uppgift; nämligen att undervisa små barn i ämnen med så mycket abstraktioner att en mycket stor del av undervisningstiden går åt till övningar och undervisning som barnen inte kan ta till sig.
    Om eleverna på låg och mellanstadiet i stället fått ägna mer tid åt kvalitetsutvecklingen av sitt skrivande, sitt läsande, sitt räknande och inte minst lyssnande skulle skolarbetet på högre stadier bli betydligt lättare vilket skulle minska stress och otillräcklighetskänslor. Om de dessutom tidigare blivit regelbundet testad skulle olika typer av prov inte heller bil så skrämmande.
    Man hör väldigt lite om att problemen i skolan möjligen skulle kunna ha sina rötter i de lägre och ”primitiva” stadierna.
    Johan, tänk dig själv att alla dina elever när de kommer till högstadiet kunde skriva utan minsta ansträngning, ställa upp matematiska uträkningar snyggt och prydligt i sina häften och om de dessutom förstod de ord och begrepp som läraren använder i sin undervisning.
    Har läroplanens krav på låg och mellanstadiet gjort det lättare för högstadieeleverna?

    1. Sten,

      Jag har i alla år drivit devisen att eleverna ska, när de lämnar årskurs 3, kunna:
      • Läsa flytande (LUS-punkt 15) – gärna längre i läsutvecklingen
      • Skriva en berättelse med skiljetecken och röd tråd så att en utomstående begriper
      • Behärska de fyra räknesätten (om man kommit så långt)

      Detta ska vara huvudfokus. Allt annat ska vara utfyllnad. Då kan vi snacka om det kommer gå undan på mellanstadiet som i sin tur får spin off effekt på högstadiet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s