Lgr 11:s kursplaner, del 1: Introduktion


Jag har under flera år kontinuerligt bloggat om hur illa ställt det är med Lgr 11:s kursplaner. Att dessa kursplaner är boven till väldigt mycket som är illa inom svensk skola. Redan 19/3-2011 lyfte jag fram att kursplanen skulle lägga lärarkåren i frysbox. Och det är precis vad som har hänt, jag varnade redan 2010 och nu är det total katastrof när det gäller bedömning och betygssättning. Därför tänker jag på nytt publicera några av de blogginlägg som jag skrev 2010-11.

Givetvis skyller det pedagogiska etablissemanget (PIE) dagens sjunkande kunskapsresultat hos svenska elever på betygen. Alltid skyller man på betygen. Men det är inget fel på betygen, det är kursplanen som är boven i dramat. När jag skrivit mina senare blogginlägg har jag tagit för givet att alla är förtrogna med Lgr 11:s kursplan, men så kanske inte är fallet. Här kommer några exempel från kunskapskraven i år 9 från Lgr 11:s kursplan:

Religion
Betyg E
Eleven ska ha grundläggande kunskaper
Eleven kan föra enkla resonemang
Eleven kan i huvudsak

Betyg C
Eleven ska ha goda kunskaper
Eleven kan föra utvecklade resonemang
Eleven kan relativt väl

Betyg A
Eleven ska ha mycket goda kunskaper
Eleven kan föra välutvecklade resonemang
Eleven kan väl fungerande

Fysik
Betyg E
Eleven kan föra enkla resonemang
Eleven kan i huvudsak
Eleven har grundläggande kunskaper

Betyg C
Eleven kan föra utvecklade resonemang
Eleven kan ändamålsenligt
Eleven har goda kunskaper

Betyg A
Eleven kan föra välutvecklade resonemang
Eleven kan ändamålsenligt och effektivt
Eleven har mycket goda kunskaper

Svenska
Betyget E
Eleven kan läsa med flyt
Eleven har grundläggande läsförståelse
Eleven har i huvudsak fungerande…

Betyget C
Eleven kan läsa med gott flyt
Eleven har god läsförståelse
Eleven har utvecklade och relativt väl fungerande…

Betyget A
Eleven kan läsa med mycket gott flyt
Eleven har god mycket god läsförståelse
Eleven har välutvecklande….

Vad går gränserna? Finns det minsta utrymme för olika tolkningar? Vill du själv botanisera bland alla dessa abstrakta kunskapskrav så har du hela Lgr 11:s läroplan, inklusive kursplanen här: Lgr 11

Lpo 94 och Lgr 11 infördes med noll fortbildning för lärarkåren. Noll!

Vi har 290 kommunala huvudmän och ett gäng fristående. Bland dessa huvudmän finns det många skolor och i dessa skolor finns det många lärare. Det är tusentals lärare som ska göra bedömningar kring abstrakta, otydliga och flummiga kunskapskrav. Hur ska vi få en likvärdig skola?

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

4 thoughts on “Lgr 11:s kursplaner, del 1: Introduktion

  1. Som du klargör ger Lgr11:s kunskapskrav ingen reell vägledning i betygsättningen. Skillnaden mellan tex enkla resonemang, utvecklade resonemang och väl utvecklade resonemang går inte att logiskt definiera i något ämne. I kunskapskraven har vi fått en teoretisk konstruktion utan förankring i verkligheten. Lösningen på problemet är lika enkel som självklar – vi behöver centralt rättade digitala prov. De gamla proven skulle ge oss tydliga kunskapskrav. Vi skulle dessutom slippa betygsinflation, fusk och bristande likvärdighet. Jag kan bara hitta en förklaring till att vi inte redan har organiserat detta – det skulle kosta pengar. Och den svenska skolan är märkligt ineffektiv då det gäller att allokera pegarna på ett nyttigt sätt.

    1. Hej Clas Örjan,

      För mig är centralt rättade digitala prov inte en framkomlig väg. Huvudanledningen är att man tar ifrån lärarkåren det pedagogiska ansvaret. Sedan kan man även säga att det finns inget som säger att externa rättare skulle vara skickligare än lärare – detta har Riksrevisionen konstaterat. Nej, om man vill ha en fungerande skola så behöver man satsa på lärarna och då behöver man stärka lärarna i sin bedömningsförmåga men även göra bedömningen möjlig därav ett måste att konkretisera kursplanerna.

      1. Kan man konkretisera det som aldrig kan preciseras? Tänker nu på de förb…ade värdeorden som lett till spaltmil och skärmkvadratkilometer av diskussioner utan att vi:

        1. Kunnat komma överens om hur lång en stege är
        2. …och hur lång en stege är som är längre än en stege, och
        3. …hur lång en stege är som är längre än en stege som är längre än en stege.

        (för att inte tala om de två stegarna däremellan! Där tröt dock fantasin hos Skolverket, inte för att jag klandrar dem för det.)

        Med lite välvilja kan jag se kunskapskraven som en vägledning till *vad* vi skall bedöma. De ger däremot bara fingret åt all rimlig önskan att få veta *hur* vi skall bedöma (om inte: relativt! Då funkar de bättre).

      2. Jonas,

        Jag tror att man behöver både konkretisera och precisera utan att för den skull bakbinda lärare metodmässigt. Ett kunskapskrav är till exempel att eleven kan läsa flytande. Då är flytande en definitionsfråga där det finns ett tolkningsutrymme. Eller att eleven behärskar de fyra räknesätten, lämnar också tolkningsutrymme. Eller att eleven kan skriva en åldersadekvat text med skiljetecken och röd tråd så att en utomstående läsare begriper. Tre exempel på mer konkretiserade kunskapskrav för årskurs 3, men som ändå lämnar en del över till lärarkåren att bedöma.

        Nu kanske mina formuleringar skulle kunna bli bättre, men jag tror nog att du förstår vad jag menar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s