Lgr 11:s kursplanen, del 6: Va fan händer på Skolverket?


Jag har nu publicerat en rad gamla blogginlägg som handlar om Lgr 11:s kursplan. Anledningen till detta är att det nu, sju år efter att kursplanerna trädde i kraft, är mer uppenbart än någonsin att de inte fungerar och att politiker, tjänstemän på departementet och Skolverkets chef blev förda bakom ljuset av de som hade ansvar för processen att ta fram Lgr 11:s kursplaner. Här har Skolverkets Niclas Westin ett huvudansvar men även Viveca Lindberg, vars huvudlinje i många år på Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) har varit exakt dessa icke hierarkiska kursplaner. Tillfällighet? Skulle inte tro det. Och Westin – kan han skylla ifrån sig att han inte visste. Nop! Sitter man på den positionen ska man ha örnkoll på kursplaner och vad det innebär med dessa. Det ingår liksom i jobbet. 

Men nu då? Ja, det har kommit till min kännedom att man på Skolverket har börjat diskutera kursplanerna igen och när jag i ett seminarium med riksdagspolitiker, som satt i utbildningsutskottet, tog upp Lgr 11:s kursplaner var alla eniga om att detta var ett jätteproblem som borde åtgärdas omgående. Både socialdemokrater, Liberaler och moderater uttryckte detta tydligt och övriga partier höll med, dock inte lika tydligt. Nu är det ett val i höst och innan dess kommer nog inget uppdrag.

Jag har också hört att vissa ställer allt högre krav på att allt i skolan ska vara vetenskapligt och bygga på forskning. Men snälla! Vilken forskning då? Svensk pedagogisk forskning där det fuskas? Eller forskning som inte är relevant. Nej, kom igen. Nästa kursplan ska innehålla konkreta kunskapskrav som eleverna ska kunna, t.ex. 

Årskurs 3 – svenska

  • Kunna läsa flytande (LUS-punkt 15).
  • Kunna skriva en berättelse som är begriplig med röd tråd.

Men det har länge funnits förslag på denna typ av kunskapskrav. Anders Gustavsson, Per Måhl och Bo Sundblad har i boken ”Betygssättning – en handbok” givit förslag på hur det skulle kunna se ut: 

Idrott & hälsa i år 6, moment kroppen
Betyg E

  • Eleven kan springa, hoppa, åla, krypa och kasta. Eleven kan röra sig med acceptabel balans och kontroll till musik.

Betyg C

  • Eleven kan efter instruktion ändra sitt sätt att röra sig så att det blir mer effektivt och funktionsdugligt.

Betyg A

  • Elevens sätt att röra sig är ofta effektivt och funktionsdugligt. Eleven är snabb, smidig, har god koordination och balans.

(Sida 283, bilaga 2).

Svenska i årskurs 9, moment läsa sakprosa
Betyg E

  • Eleven kan i tyst läsning och på egen hand rätt uppfatta och återge innehåll i för åldern avpassad sakprosa.

Betyg C

  • Eleven kan i tyst läsning och på egen hand rätt uppfatta innehåll i sakprosa avpassad för studier på gymnasienivå.

Betyg A

  • Eleven kan på egen hand och för bestämda syften använda sakprosa avpassad för studier på gymnasienivå.

(Sid 288, bilaga 2).

Filosofi, moment etik
Betyg E

  • Eleven kan, i en tidiga och verklighetsnära exempel, återge några (minst tre) olika sätt att resonera i etiska frågor.

Betyg C

  • Eleven i mer mångtydiga fall identifiera och karaktärisera olika sätt att resonera i etiska frågor och då korrekt använda filosofiska facktermer.

(Sida 289, bilaga 2).

Eller från Lpo 94 (modifierat av mig)
Samhällskunskap

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret (då en avstämingspunkt, min kommentar)

  • Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska principerna som samhället vilar på kan delta i en demokratisk beslutsprocess.
  • Eleven kan redogöra för olika förhållande och levnadssätt i det lokala samhället.
  • Eleven kan de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna för varje individ. 
  • Eleven har kunskap om olika människors livsvillkor i olika kulturer.
  • Eleven förstår hur de egna handlingarna påverkar miljön.
  • Eleven kan läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor.

Exemplet från Lpo 94 är bara för att visa att det går att uttrycka sig mer tydligt än i Lgr 11. När det gäller progression i flera betygssteg ber jag om att få återkomma. Kanske ska jag skriva ett blogginlägg bara om det, där jag ger egna exempel på hur det skulle kunna se ut.

Avslutningsvis vill jag påtala att det är ju mycket märkligt att tjänstemännen på Skolverket aldrig lär sig. Och nu när de fått en chef i Peter Fredriksson som har bakgrund som lärare, rektor och förvaltningschef – så där borde finnas en koppling ut i ”verkligheten”. Men va fan händer?

Det har kommit till min kännedom att Ingrid Carlgren, professor emerias i pedagogik, har blivit insläppt på Skolverket och har fått inflytande. Har Skolverket totalt mist förståndet? Är man helt historielös?

Vad jag har förstått så har Ingrid Carlgren fått skriva texter, haft inflytande över material och varit som en expert. Kom igen Skolverket!!!!

Ingrid Carlgren har varit en av de ledande personerna när det gäller att sänka svensk skola. Hon har varit motståndare mot mål- och resultatstyrningen från dag 1 och jobbat aktivt emot Lpo 94. Hon har också motverkat betyg och på alla sätt och vis pratat emot betyg vid varje tillfälle hon fått. Skapat förvirring och bytt perspektiv. Skapat kaos genom att medveten gå upp i abstraktion och flytta fokus i diskussionen så att ingen begriper någonting. Jo, så jobbar många inom Pedagogiska Ideologiska Etablissemanget (PIE). Carlgren och har också varit den som införde de fyra F:n i Lpo 4, en totalt obegriplig förklaring till hur man skulle se på kunskap. Ingrid Carlgren är överkuku i PIE. Jag har skrivit mängder av blogginlägg om Ingrid Carlgren med konkreta exempel, se länk och länk och länk och länk.

Kan inte någon makthavare vakna till och dra i nödbromsen, för om Ingrid Carlgren ska få inflytande över innehållet i skolan än en gång så kan vi hälsa hem. Hon är pedagogikens dödgrävare och verkligen en person som kommer skjuta svensk skola i sank ännu en gång – denna gång med en artillerikanon.

Tänk till! Gör om och gör rätt!

Jag kommer i nästa blogginlägg fortsätta diskussionen kring kursplaner, men då i form av betygssystem. Jonas Vlachos, professor i ekonomi, driver sedan många år frågan om att återgå till relativa betyg och även att ha central rättning av nationella prov (NP). Vlachos har ett stort kontaktnät och stort förtroende vilket innebär att hans åsikter har stor påverkan. Detta kan nog vara bra i vissa sammanhang, då jag uppfattar Jonas Vlachos som en bra och ärlig person. I detta fall kan dock Vlachos förslag få katastrofala följder. Mer om det i nästa blogginlägg.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller återinför USK:en!

One thought on “Lgr 11:s kursplanen, del 6: Va fan händer på Skolverket?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s