Är programmering en trend?


Den 26/7-18 går det att läsa i en artikel i Svenska Dagbladet att föräldrar i Silicon Valley låter sina barn gå i en skärmfri skola. Föräldrarna arbetar på high-tech företag men väljer att låta sina barn gå i en skola som har strikt datoranvändande och satsar mer på barnets personliga utveckling oberoende av teknik. Läs artikeln: Hightechföräldrar skickar barnen till teknikfri skola.

Föräldrarna vill alltså att deras barn ska få begränsad tid framför skärmen. En förälders tillika lärares åsikter uttrycks så här: ”Hon betonar barnens personliga utveckling som att bygga relationer, kroppskoordinering och kreativitet, som hon menar hämmas av en skärm eftersom barnet då sitter still och inte tar in vad som händer runt omkring.”

I Sverige går vi i annan riktning. Här har det tagits beslut på att våra elever ska programmera och att vi ser till att göra programmeringen till ett mycket viktigt ämne i skolan eller del av ett ämne. Skolverket basunerar ut information om programmering och runt om i landet utbildas lärarkåren för att kunna möta statens krav. Konsulter inom mjukvarubranschen och företag inom hårdvarubranchen har fullt upp. Orderböckerna är så fulla att det är svårt att ens leverera i tid. Och idén med programmering tas på största allvar. Runt om i landets skolor avsätts tid och tjänster för att kunna få det hela att fungera. Tänk bara om samma entusiasm och engagemang från alla inblandade uppbringades när det gäller bedömning och betygssättning.

Frågan är om detta är ytterligare en metodik som kommer ut från Skolverket och ska ”frälsa skolan”. En metodik som ska lyfta svenska elevers resultat. Ja, inte vet jag men om man tittar i backspegeln finns det en oerhört stor mängd av metodik som har passerat det svenska skolsystemet genom åren, t.ex. Portfolio, Flippade klassrummet, Lärstilar, Entreprenöriellt lärande, IKT bara för att nämna några. Ifall några av alla dessa metodiker har varit framgångsrika för elevernas resultat hade vi väl hört något och/eller fått både ”bevis” i form av forskning samt redovisning. Men så har det inte varit. Efter något eller några år har allt bara dött ut. Hur blir det den här gången? Kommer svenska elevers resultat höjas på grund av programmering? Kan Skolverket eller de bakomliggande institutionerna som ligger bakom idén med att våra elever ska programmera dokumentera detta och sedan visa upp resultaten? Eller riskerar hela klabbet att hamna i glömska om 3-4 år?

Frågan är om det är just detta som våra elever behöver? Är det katastrof att inte kunna programmera? Är det andra behov som våra elever främst behöver? 

Personligen anser jag att vanlig hederlig undervisning där läraren är den centrala figuren i ett klassrum är vad många elever behöver – ja egentligen är det bra för alla elever. Sedan är läsning A och O för all inlärning, så en klass som läser extremt mycket kommer vara en klass som lyckas väl i skolans alla ämnen. Då är det kanske viktigt att jobba extra mycket med läsning. Oups – en vild idé – kan vi inte instifta ett eget ämne som heter Läsning? Kanske vore något för Skolverket att utreda? Ett annat området som många unga behöver är anknytning till vuxna, men det är ju mycket svårare än att sitta framför en skärm och programmera. Fysiskt röra på sig är ett tredje område som är väldigt viktigt – tvärt emot tanken med programmering.

Nej, jag ska inte vara en motfallskärring. Jag vill bara lyfta ett varningens finger. Det ska bli intressant att se vad detta leder till resultatmässigt och även se hur länge denna ”trend” håller i sig. 

9 reaktioner till “Är programmering en trend?

  1. Just så Johan. Återigen ser vi ett fall av lyckad lobbying där folk kommer att göra grova pengar och Skolverket kan skapa mastodontkurser och anställa ÄNNU fler byråkrater. Priset får majoriteten lärare och alla elever betala. Det är slående hur (o-)ansvariga politiker och tjänstemän gång på,gång på gång på gång fullständigt ignorerar kravet på att svensk skolas verksamhet ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Bra att du lyfter fram detta.

    1. Hej Peter,

      Jag vet inom om det är som du säger eller som jag skriver i blogginlägget. Men jag anar oråd.

      Vi får väl se vart det hela leder.

  2. Som lärare i ma/fy på gymnasienivå är det en efterlängtad reform, att det inte varit obligatorisk med programmering på NA/TE programmen förrän nu är uselt. Dock är jag tveksam till att det införs genom hela grundskolan i matematiken, det hade varit nog med att det införts från högstadiet.

    Dock är reformen fruktansvärt uselt genomförd, men de känns ju igen ifrån arbetet med läroplanerna. Givetvis skulle lärarna
    fått gå kurser innan genomförandet istället för efter, nu får de flesta läsa in själva eller gå en kurs i efterhand. Självklart borde huvudmännen ha sett till att det finns programvara på det datorplattformar som skolan använder, idag vet många bland dem och deras lärare inte vilket/vilka verktyg de skall använda till hösten.

    Glädjande nog verkar många av gymnasiets matematiklärare, främst de på na/te eftersom de andra programmen inte läser programmering i matematiken förrän i kurs 3, gjort slag i saken och tänkt igenom en implementering, egen eller med kollegorna, vilket får mig att tro att detta kan gå ganska bra på gymnasiet. Dock kommer det att vara en väldig spridning på nivån, det finns ju ingen som helst ämnestradition, vilket annars är fallet inom matematikämnet.

    1. Hej Fredrik,
      Tack för din kommentar. Ja att det blir programmering på gymnasiet kanske är en självklarhet, men på låg- och mellanstadiet? Jag är frågande och väntar vad som ska hända. Vi får väl se.

      Jag tycker att det hade varit bättre om filosofi skulle bli ett ämne i grundskola, något som jag tror passar väl överens med de behov som finns hos vår unga befolkning i en tid då allt rör sig snabbt och informationen går blixtsnabbt. Då kan filosofiska resonemang vara användbara.

  3. Tack Johan. Alldeles rätt tänkt. Skolverket hoppar på trender som om skolan vore en lekplats. Grundundervisningen måste bygga på beprövad och utvärderad forskning. Leda till kunskap, allmänbildning och socialisering. Absolut inte snabba och nya influenser!

    1. Hej Carina,

      Tack för din kommentar. Jag vet inte om jag har rätt när det gäller programmeringen men jag blir ju lite oroligt med tanke på hur Skolverket har arbetat historiskt.

  4. Hej Johan.
    Som jag ser det är programmeringen en liten del av den nödvändiga digitaliseringen i och av skolan.
    Det är bara en liten del men har blåsts upp och skapat stress att ”hur ska man hinna?”. För mig är programmeringen ett (av många) verktyg som ger eleverna perspektiv på matematik och teknik. Hur den digitala världen med t.ex. ett enkelt spel eller en animering är uppbyggd.
    Den ger också eleverna möjlighet att omsätta sina matematiska kunskaper i något praktiskt kreativt som också ligger nära dem själva.
    Tack för en bra blogg!

    1. Hej Björn,

      Tack för inspel. Ja, du kanske har rätt. Hoppas att det inte är en dagslända som går över så att tid och kraft har satsats i onödan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s