Ingrid Carlgren tar bladet från munnen

I Dagens Nyheter 1/8-2018 skriver Ingrid Carlgren, professor i pedagogik, en debattartikel som tar upp den senaste tidens kritik mot läroplan, skolan och etablissemanget, se Skolans resultatfokus urholkar både kunskap och bildning. Det är mycket intressant. Ingrid Carlgren hänvisar till kritiken som framkommit från en rad olika håll och som samlat bygger en bild av svensk skola som Ingrid Carlgren inte skriver under på. Så här skriver Carlgren: ”Sammantaget målas en bild av en kunskapsfientlig läroplan som vilar på en faktafientlig kunskapssyn. Det är dock en nidbild av konstruktivismen som ges, och kritiken utgår sedan från denna nidbild. Konstruktivismen beskrivs som en kunskapssyn som förordar personligt subjektiva åsikter framför faktagrundade uppfattningar med konsekvensen att eleven förväntas skapa mening på egen hand med minsta möjliga inblandning från lärarens sida. Denna kunskapssyn påstås hänga ihop med en undervisning som präglas av oordning och kaos samt en nedmontering av lärarnas auktoritet. ”

Längre ner i artikeln skriver Carlgren: ”Det som var nytt i 1994 års läroplaner var framlyftandet av förtrogenhetskunskap, det vill säga vikten av förtrogenhet med de sammanhang där kunskapen används. Tvärtemot vad som brukar påstås innebär det en förstärkning av ämneskunskaperna. Därigenom förordar de svenska kursplanerna ämnesspecifika förmågor snarare än allmänna, vilket felaktigt påstås i flera av artiklarna.”

Min kommentar: Konstruktivismen har fått verka i 24 år (om vi räknar från 94) och tacka fan för att det är en nidbild som byggs upp med tanke på vad resultatet har blivit. Det fanns absolut utrymme för faktakunskap i Lpo 94 men där fanns det fyra F:n som Ingrid Carlgren själv hade hittat på och som skapade fullständig förvirring och det var ju inte direkt så att det var supertydligt från konstruktivisternas sida. Med Lgr 11 är förvirringen total och faktakunskaperna är borttrollade till förmån för de förmågor som återkommer ständigt – oavsett ämne. Så några förstärkta ämneskunskaper i och med Lpo 94 och Lgr 11 är ett påhitt som bara Ingrid Carlgren själv kan tro på. 

Ingrid Carlgren skriver: ”I dag förväntar sig eleverna att i början av ett undervisningspass tydligt få information om vad de förväntas lära sig och hur de kan visa sitt kunnande. Detta får i sin tur som konsekvens att elevernas uppmärksamhet flyttas från det ämnes­innehåll som kunnandet gäller till hur de kan träna på att visa upp sitt kunnande. När lärare och elever till exempel samtalar om en dikt så är det inte dikten och innebörden i den som blir det viktiga, utan hur eleven kan samtala om dikten på vissa sätt – som svarar mot de olika betygsstegen.”

Min kommentar: Hallå!!!! Har Ingrid Carlgren ens varit i ett klassrum? Har Carlgren fullständigt förlorat sig själv i fina medelklassteorier? Den inlärningsmetod eller de tankar som Carlgren har om inlärning är fullständigt åt helskotta. I vilken forskning har Carlgren belägg för sina påståenden? I egen praktiknära forskning? Lessonstudies i en medelklasskola i Bromma då? Eller var är Ingrid Carlgrens forskning hämtad? Hur kan Carlgren verifiera sina påståenden? Åk ut till någon av de förortssskolor som inte har några vidare studieresultat och genomför den pedagogik som ska vara den bästa och som lägger fokus på att träna upp kunnande så ska Ingrid Carlgren se hur resultatet blir. Nej, de eleverna som har sämst förutsättningar, kanske inte stöd hemifrån och heller inte kommer från en studietradition behöver tydlighet. De behöver ha tydliga mål med vad lektionen ska innehålla och vad de förväntas uppnå. De behöver en tydlig lärare. De behöver betyg (som är ett myndighetsutövande). De behöver ha en undervisande lärare. Det är denna elevgrupp som är en förlorare i en fri forskande skola som det pedagogiska etablissemanget har drivit sedan 1994. Det är alltså inte fel på eleverna i förorten – dessa är lika klipska som vilka andra elever (har själv jobbat i förorten i 18 år) och lärarna i förortsskolorna är fantastiska. Det är bara förutsättningarna som inte klarar av Ingrid Carlgrens löst hängande pedagogik. Här behövs det ramar och gränser. Och mycket kärlek!

Det håller inte att skylla på New Public Management eller något annat, t.ex. okunniga politiker. Det är Ingrid Carlgren och det pedagogiska etablissemanget som har sett till att driva svensk skola till dess nuvarande position. Hur många exempel har inte jag gett på denna blogg? Hur många gångar har inte jag gett exempel på hur Ingrid Carlgren varit delaktig i detta? Genom att de pedagogiska forskarna hållit ihop och drivit en gemensam linje, ibland på rena lögner – t.ex. Ruth Butler och den medvetna polariseringen mellan summativ och formativ bedömning, så har man på ett ytterst medvetet och systematiskt sett till att kväva all form av ”uppstudsighet” mot den inskjutna vägen. Jonas Linderoth frös man ut och Gud vet hur många andra ifrågasättande personer som blivit tystade och infösta på ”rätt väg” (läs betygsmotstånd). Det känns som om Ingrid Carlgren är fullständigt historielös och att hon har glömt bort sina egna handlingar och vad de har lett till. Det är som hon fullständigt har glömt bort den medvetna polariseringen mellan mål att sträva mot och mål att uppnå, där den sistnämnda var ”bad guy”. Det är som om Carlgren fullständigt har glömt bort den medvetna polariseringen mellan summativ och formativ bedömning, där summativ bedömning var ”bad guy”. Det är som om Ingrid Carlgren inte alls minns den medvetna strategin att lyfta fram Ruth Butler 1988 som bevis för att betyg inte bidrar till den bästa inlärningen, se länk. Fast när det gäller Butler var det ju fusk med vetenskapsmetodik eftersom denna forskning inte bara är liten i sitt omfång utan även inte fungerar för att jämföras för svenska förhållanden. Tre exempel där Ingrid Carlgren stått på barrikaden och kämpat mot att svensk skola ska bli bättre och att ALLA elever ska få med sig goda kunskaper. Varför? Jo därför att Ingrid Carlgren är emot betyg, resultatuppföljning och mål- & resultatstyrning. Därför att Ingrid Carlgren styrs av en ideologisk agenda som har sin grund i John Deweys tankar om skolan, se länk.  Då tycker Ingrid Carlgren att det är ok att gå emot demokratiskt fattade riksdagsbeslut. Därför anser Ingrid Carlgren att hon kan stå över demokratin.

Mer historia? Läs mina bloggserier om skolans 10 värsta problem, se länk, en skola åt helvete, se länk och pedagogiska nätverket, se länk.

Nej Ingrid Carlgren. Det är bara att titta på resultaten för svensk skola och inse att den konstruktivistiska kunskapssyn som du och stora delar av det pedagogiska etablissemanget står för har lett svensk skola helt åt helvete. Tusentals elever har fått lämna skolan utan tillräckliga kunskaper på grund av att Ingrid Carlgren med flera har drivit sitt ”pedagogiska experiment”. Tusentals elever har fått betala priset. Som rektor för Lärarhögskolan i Stockholm och professor i pedagogik har Ingrid Carlgren varit en av nyckelpersonerna i nedmonteringen av svensk skola. Jag anser att Ingrid Carlgrens utrymme för inflytande ska vara förbrukat nu.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan och återinför USK:en!