Nationella prov skapar inte en god bildning


Onsdagen 1/8-2018 skriver doktoranden Maria Larsson ett mycket bra debattinlägg i Dagens Nyheter (DN), se Nationella prov är inte vägen till bildning. Det Larsson menar är att de starka tongångarna om att Nationella Provet (NP) ska vara styrande inte har någon förankring i forskningen, snarare menar hon att det är rent ut sagt negativt.

Maria Larsson skriver: ”Starkare koppling mellan resultat på de nationella proven och elevers slutbetyg är inte en lösning på en avreglerad svensk skolas problem. Tvärtom är en kontroll av lärarprofessionen genom nationella prov del av den ny­liberala logik som Anna Ekström vänder sig emot. Den internationellt kände auktoriteten på området Stephen Ball visar i sin forskning hur lärare och elever påverkas negativt av att verka i den ansvarsutkrävande kultur som skapats av new public management, där ökade resultat ställs i fokus för undervisningen och lärare ska stå till svars för skolors och elevers resultat.

När lärare ställer om sin undervisning och börjar göra saker i klassrummet som de inte skulle ha gjort om ett externt standardiserat prov inte funnits talar man i internationell forskning om washbackeffekter, ett begrepp som definierats av forskarna Alderson och Wall redan 1993. Flera studier från länder där externa standardiserade prov har stor betydelse för elevers betyg visar en negativ washback i form av att undervisningen fokuseras så mycket på de aspekter som anses hjälpa eleverna att lyckas på provet att andra dimensioner som inte testas i provet och som fokuserar ett fördjupat lärande tenderar att få lite eller inget utrymme alls. Ju större betydelse ett prov har för elevernas framtid, desto mer tenderar lärare att lägga undervisningens fokus vid att eleverna ska klara provet till nackdel för djupare bildningsvärden som inte enkelt låter sig mätas i ett prov. Ökat fokus på mätbara kunskaper i nationella prov riskerar därmed bidra till sänkning av kvaliteten i undervisningen, menar flera internationella skolforskare.”

Och längre ner i stycket:

”Det finns i dag ingen forskning som visar att elevers lärande förbättras av standardiserade prov. Däremot finns forskning som visar att politiker och skolors huvudmän anser att proven är ett effektivt sätt att styra lärares undervisning utan att behöva skjuta till resurser i form av reviderade ämnesplaner, förändringar i lärarutbildningarna eller kompetensutveckling för lärare.”

Min kommentar: För det första gillar jag begreppet ”Avreglerad skola” – detta var för mig ett nytt begrepp. Alltså jag kände till ordet avreglerad, men inte att det använts i skolans värld. Jag tror att jag ska börja använda begreppet avreglerad skolmarknad.

För det andra är det intressant att Maria Larsson skriver om en ansvarsutkrävande kultur gentemot lärare, men en ansvarsutkrävande kultur när det gäller politiker och tjänstemän får man leta med ljus och lykta efter – för den finns inte. Alla skolans misslyckanden och dåliga reformer – ja, dåligt genomförda reformer – har någon person tagit på sig ansvaret? Nej, nej, nej – det är lärarkåren som får stå med skägget i brevlådan och skämmas för att Lgr 11 är en usel reform och fortbildningen kring den har uteblivit. Ansvar? Nop, ingen politiker eller tjänstemän har fått tagit ansvar, trots att vi vet att Jan Björklund var ansvarig minister och att Niclas Westin var ansvarig tjänsteman. Ansvarskultur?

Men tillbaka till Maria Larssons artikel. Riktigt bra budskap. Den tokreglering som politikerna försökte göra med NP i många ämnen blev inte bra. De omfattande NP som finns idag och som tar hela vårterminen i anspråk är inte bra – all undervisning stannar av samt att tid och fokus läggs på NP. Den kvaliteten som finns i NP är emellanåt under all kritik. Den centrala rättningen som skett av NP har inte visat sig vara mer rättssäker än om läraren själv skulle rättat provet (Skolinspektionens konstaterande). Det finns mycket, väldigt mycket, att säga om NP och det mesta är inte i trevliga ordalag. Nu vill dessutom starka krafter att NP ska vara styrande för bedömning och betygssättning. Inte bra alls och det är mycket glädjande att Maria Larssons forskning kommer fram ur ljuset.

Det är många lärare genom åren som för Skolverket har visat upp den bristfälliga kvaliteten i NP – jag har personligen gjort det vid flera tillfällen och jag känner dessutom till ett flertal lärare som också kontaktat Skolverket. Lägg därtill debatten som ploppat upp då och då kring NP. Jag har även bloggat vid flera tillfällen, se länk och länk och länk och länk.

Frågan är dock om lärarkåren talar för döva öron. Har tjänstemän och politiker tagit till sig av kritiken eller slagit dövörat till? Eller struntar man helt och hållet i den kritik som framkommer och tror sig veta bäst? Jag har ett djärvt förslag: Varför inte satsa rejält med resurser på att lärarkåren ska bli bra på bedömning och betygsättning? Istället för att ta ifrån lärarkåren rätten att bedöma sina elevers arbeten och sätta betyg kanske man skulle satsa på att ge lärarkåren den fortbildning man varken fick vid införandet av Lpo 94 eller Lgr 11. Det kan ju bli lite bättre då – eller? Det finns ju en chans att lärarkåren skulle få en enad uppfattning om bedömning om de fick en gemensam fortbildning istället för att individuellt ska sitta på sin kammare och lära sig själv bedöma. Säkert väldigt många som lägger ner mycket tid och gör bra bedömningar men det blir trots allt en privatisering som inte bidrar till en professionell yrkeskårs bedömning. Men det kanske är det politiker och tjänstemän vill – att splittra lärarkåren? Att inte få dem att bli en stark enad och professionell yrkeskår. Det var i alla fall det Göran Persson ville men nu är det upp till bevis för dagens politiker (och tjänstemän). En stark och oberoende lärarkår betyder mindre inflytande över vad som sker i detaljnivå men också mycket bättre resultat. För läraren är den viktigaste personen konstaterar McKinsey & Co, se McKinseyrapporten.

Men vad skulle jag vilja när det gäller Nationella proven?

  • Nationella prov i svenska, matematik och engelska i årskurs 6 och 9 (kanske även på gymnasiet)
  • Nationella prov i svenska och matematik i årskurs 3.
  • Nationella prov får max ta ett långt lektionspass. Låt de nederländska provkonstruktörerna av PISA få uppdraget att göra proven så kommer kvaliteten garanterat bli betydligt mycket bättre.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan och återinför USK:en!

5 reaktioner till “Nationella prov skapar inte en god bildning

  1. Tyckte också om artikeln. Jag har också funderat på att om NP nu bedöms externt och dess resultat dessutom ska väga tungt vid min betygssättning… vad händer min min övriga bedömning och förtroendet för den? Det kommer att sätta lärare i ännu fler situationer där vår vardagsbedömning inte står högt i kurs direkt. Detta kan komma att bli ett delikat dilemma. Tack för en klok och bra blogg!/Linda Johansson

    1. Hej Linda,

      Ja, det är ett dilemma ifall bedömningsansvaret tas ifrån läraren. Speciellt om man inte vet ifall den externa rättaren tolkar kriterierna hårt eller generöst. Sedan har ofta läraren ganska mycket annat underlag att gå på. Som jag ser det är hela situationen med NP som ska styra betygssättning och externa rättare mission impossible.

  2. Det är inte så enkelt.Den svenska akademiska pedagogiken är tyvärr problematisk, den har tappat kontakten med verkligheten och försvunnit i ett moln av abstraktioner. De som har några års erfarenhet av undervisning i den svenska skolan vet att lärarna har fria händer att använda de nationella proven på ett konstruktivt sätt. De nationella proven är en tillgång, en resurs. De utgör inte en ondsint styrning uppifrån.

    1. Hej Clas,
      Man kan absolut använda NP som underlag bland flera underlag. Däremot är NP inte bra, läs mina tidigare blogginlägg. Ska NP dessutom styra betygsättning och ha externa rättare blir det hela mission impossible.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s