Skolans comeback?


För en vecka sedan (26/8-18) skrevs en ledare i Svenska Dagbladet (SvD) som hade rubriken: ”Underkänt – väljarna har missat skolans comeback”, se Underkänt – väljarna har missat skolans comeback | SvD. I denna artikel skriver Göran Eriksson, politisk analytiker, att svenska väljare har en felaktig bild av svensk skola. I några frågor ställda i en undersökning visar det sig av gemene svensk har en alltför negativ bild av svensk skola och så presenterar SvD svenska PISA-resultat från 2006 till 2015. Följande är Sveriges resultat 2015:

  • Naturvetenskap: Sverige har förbättrats och ligger på OECD-snittet 493, men på 28:e plats. Singapore ligger först på 556.
  • Läsförståelse: Sverige ligger en bit över OECD-snittet, men på en 17:e plats. Singapore ligger först på 535.
  • Matematik: Sverige ligger strax över OECD-snittet på 490, men på en 24:e plats. Singapore ligger först på 564.

Jag vet inte om jag skulle vilja kalla detta för en comeback. Är det en så kraftig ökning att man kan säga att skolan är på gång och att de problem som finns i svensk skola har rättats till? Inte om ni frågar mig. Andemeningen i det som Göran Eriksson skriver är ”Det är ingen större kris i svensk skola”. 

Eriksson lyfter fram att det är ett problem med segregation och att det idag är alltmer ett påtagligt bekymmer med elever som inte har ”rätt bakgrund”, alltså ifall föräldrarna är akademiker eller inte. Jag upplever också att segregationen är ett problem. Men Eriksson lyfter fram Nyköping som ett gott exempel. För att råda bot på segregation i Nyköping stängdes fyra högstadium och en jätteskola bildades. Så här står det i artikeln: 

”I Nyköping är det inte bara elever som försöker lösa segregationen. För några år sedan gjorde politikerna ett Alexanderhugg: Kommunens fyra högstadier lades ner och ersattes med ett enda som har 1 300 elever. 

Då var socialdemokrater och moderater överens om det drastiska greppet, men det är de inte alls i dag. Det stora högstadiet har blivit en stridsfråga inför valet. 

– Det stämmer, vi är kritiska till den här modellen, därför att kunskapsresultaten är alldeles för låga. Sedan har det också varit alldeles för mycket stök och oro på skolan, säger Anna af Sillén som är moderat oppositionsråd. 

Hon syftar bland annat på att skolan under våren har haft problem
med bränder i papperskorgar på skoltoaletterna. Men det socialdemokratiska kommunalrådet Urban Granström försvarar den stora skolreformen.”

Men har inte segregation med dels bostadssegregation och dels det fria skolvalet att göra? Jo, det anser jag. Fast att diskutera det fria skolvalet i negativa termer är väl Inget som den borgliga SvD skulle ägna sig åt? Jag tycker att artikeln i SvD är okunnig och ger en glättig bild av skolan.

Någon som inte ger en glättig bild av skolan är Per Kornhall. I Upsala Nya tidning (UNT) skriver Kornhall en debattartikel om skolans förlorade själ, se Skolans förlorade själ. Per Kornhall verkar inte tycka att svensk skola har gjort en comeback, så här skriver han: ”OECD skrev 2015 att det svenska skolsystemet behövde bråds­kande och genomgripande systemreformer för att säkra att alla barn får en bra skolgång.

De pekade ut skolvalet och finansieringen som ett av de allvarligaste problemen vid sidan av lärarförsörjningen och oklar styrning. Det är alltså likvärdigheten som framförallt har fått stryka på foten. Vilket är märkligt eftersom ett bra och likvärdigt skolsystem allmänt i västvärlden uppfattas som en av de viktigaste demokratiska institutionerna i ett land. Det är dessutom väldigt tydligt i skollagen att svensk skola ska vara både av hög kvalitet för alla barn och dessutom kompensera för barns olika hemförhållanden. Alla barn ska ha samma chans i skolan.”

Längre ner i texten: ”OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher sade på presskonferensen i Stockholm, där deras rapport presenterades, att skolvalet och avregleringarna skapat en ”giftig blandning”, och att det verkade som om det svenska skolsystemet har ”förlorat sin själ”.

Det verkar som om OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher har en annan bild av svenska PISA-resultat än vad Göran Eriksson har. Även Per Kornhall verkar se ytterst allvarligt på situationen för svensk skola. Kanske svenska väljares pessimistiska inställning till svensk skola är lite mer på sin plats för att se den allvarliga situationen skolan befinner sig i. Kanske är det så att det vore ytterst farligt att inte ta skolans kräftgång på allvar. För vad händer om vi bagatelliserar detta?

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan och återinför USK:en!

2 reaktioner till “Skolans comeback?

  1. Per Korhall skriver i sitt senaste blogginlägg om just usken. Hans förslag är lysande, men retar troligtvis gallfeber på SKL.

    1. Hej Bernt,

      Ja, jag läste det. Bra – som jag har tjatat om USK:en i flera år. Nu är det flera som tar upp att den borde återinföras. Mycket bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s