Digitaliseringsmyten


Den 25 augusti, strax efter att höstterminen har dragit igång, skrev Jenny Maria Nilsson, kulturskribent på Svenska Dagbladet (SvD) en artikel om digitaliseringen i skolan, se Skolor luras att digitalisera med falsk marknadsföring SvD.

Det är en mycket bra artikel som jag uppmanar alla att läsa. Dessvärre är det något som vi känner igen och som återkommer. Nilsson skriver: ”En natt förra sommaren följde jag en konversation på twitter. Den inleddes med att Fujitsu Global, ett japanskt företag som säljer informationsteknologi, twittrade: ”65 procent av dem som är barn nu kommer att arbeta inom yrken som ännu inte existerar. Klarar din skola att förbereda dem för det?” Sean Harford, lärare samt Ofsted-inspektör (Storbritanniens motsvarighet till Skolinspektionen), svarade på tweeten: ”Som direktör för Englands utbildningsinspektion (Ofsted) är jag angelägen om att få veta varifrån ni samlar in denna statistik, tack?” Oj, nu börjar Fujitsu skrapa med foten: ”Vi är inte ute efter att kritisera någon men tror att den tekniska utvecklingen kommer att accelerera, hör gärna av dig med fler frågor till vår kundtjänst”. Skolinspektören avfärdas inte så enkelt utan insisterar på källa, varpå Fujitsu skickar länk till en utredning som USA:s arbetsmarknadsinstitut publicerade 1999.

Fujitsu ignorerar Harford när han upplyser dem om att rapporten inte innehåller underlag för deras påstående och Harford är mycket brittisk när han avslutar med: ”Faktiskt, Fujitsu, så vore det trevligt om ni inte hade försökt distrahera mig med ett tjockt dokument där referensen ni hänvisade till inte finns. Jag är nämligen upptagen med att sköta mitt arbete, som till 100 procent existerar just nu.”

Jo, exakt. Samma gamla lobbyister som med skrämselpropaganda och falska siffror ska få oss att tro att om vi inte digitaliserar NU, eller gärna igår, så kommer vi vara akterseglade så att det visslar om det. Men dessvärre är Jenny Maria Nilssons artikels så fruktansvärt bra och tyvärr ger hon så oehört många exempel att jag blir mörkrädd. Dessvärre och tyvärr säger jag, för att denna manipulation av skolan där både Skolverket, regering, riksdag, kommuner, lärarförbund, rektorer och lärare är så ”up-fuckade” av datorbranschen att jag faktiskt blir både rädd och bedrövad. 

Förra digitaliseringsvågen – då IKT lanserades med buller och bång. Skolverket hakade på och en ny vinnande metodik var inte bara framtidens melodi utan eleverna skulle lära sig så mycket mer.  Så kallad en-till-en, där alla elever skulle ha en egen dator och all eller mycket inlärning skulle ske via datorer och digitala hjälpmedel och digitala plattformer kanske kom av sig lite. En del skolor köpte in en förskräcklig massa datorer, men genomslag över hela skollinjen i Sverige uteblev. Vissa fattiga skolor hade inte råd. Nu går datorbranschen ”all in” och har lyckats få in programmering i läroplanen. Lobbyisterna skrattar sig lyckliga och börjar redan nu casha in dyra konsultarvoden. För det är ju bråttom som fan! Det står ju i den nya läroplanen att skolan ska lära eleverna att programmera så då måste ju alla lärare som jobbar med matematik och NO få en grundläggande utbildning. Men vänta nu ett tag – hur lång tid tog det att implementera Lpo 94? Jaha, den blev aldrig sjösatt. Ok, så varför så bråttom nu? Varför hetsa? Givetvis, dessa privata företag som ”hjälper skolan i sitt uppdrag” vill tjäna feta pengar på skattemedel. Simple as that! Vi snackar inte om filantroper här utan om hard-cash-kapitalister.

Och det är inget konstigt med det. Så fungerar den privata branschen och så har det alltid varit och kommer att fortsätta vara. Men problemet här är att det finns så många medlöpare som på riktigt tror att vi är helt förlorade om vi inte springer med i digitaliseringsloppet. Att Sverige skulle rasa ännu mer i PISA:s undersökningar om vi inte hänger på digitaliseringen. Eller kanske ännu värre att man tror att digitaliseringen är lösningen på PISA-problematiken.

Jenny Maria Nilsson skriver: ” I år kommer vi, liksom vid förra årets skolstart, att få läsa debattartiklar av den sort som publicerades i Dagens Samhälle förra hösten.”Kraftsamla för att digitalisera skolan” var rubriken när Per-Arne Andersson (avdelningsdirektör för utbildning och arbetsmarknad på SKL) debatterade tillsammans med fem av de största försäljarna av digitala läromedel för en skyndsam digitalisering. I augusti 2017 skrev Matz Nilsson (förbundsordförande för Sveriges skolledarförbund, ett fackförbund inom Saco) och Mats Rosenkvist (grundare av Successful Schools, ett konsult- och utbildningsföretag) tillsammans på DN Debatt: ”Styrningen brister i samhällets största bransch – skolan”. Matz och Mats efterlyser det Rosenkvists företag Succesful Schools marknadsför. Varje höst ordnar Skolverket konferenser, förra året gavs en om programmering som hölls i både Malmö och Stockholm. Föreläsaren Barbro Lien Rönn påstod att 65 procent av eleverna kommer att ha arbeten som ännu är okända, och Göran Krafft från det internationella konsult- och analysföretaget Kairos Future hävdade detsamma; vi förbereder för närvarande studenter för yrken som inte existerar, som kommer att kräva teknik som inte uppfunnits, för att lösa problem vi inte känner till.”

Längre ner i artikeln skriver Nilsson: ”Johanna Jaara Åstrand heter Lärarförbundets nuvarande ordförande, hon tog över efter Sirén 2014. I våras höll Jaara Åstrand tal på Edtech Swedens ettårsjubileum, där Jannie Jeppesen är vd. Ordföranden talade om digitaliseringens möjligheter för läraryrkets framsteg och att digital kompetensutveckling måste säkerställas, det är angeläget att ”alla Sveriges kommuner och fristående skolor måste upprätta en strategisk plan för hur de ska säkra tillgången på digitala verktyg för lärare och elever”.”

Hmmm, SKL vill digitalisera och Lärarförbundet hakar på. Varför vill SKL digitalisera? Är det för att avprofessonalisera läraren och på så sätt kunna sänka lärarnas löner och status? SKL har ju genom årens lopp inte visat sig stå på lärarnas sida. Från det att man sänkte lärarna i och med kommunaliseringen, se länk och länk, så har det bara varit läpparnas bekännelse från SKL:s sida. Man har velat satsa på skolan och lärarna, men har hela tiden sett till att försöka få läraren till coach eller handledare för att i framtiden skola ska eleverna sköta inlärningen själva. SKL hejade på riktigt rejält när Hans-Åker Scherp reste land och rike runt med Problembaserat Lärande (PBL) och uttalat i dekret: ”Undervisning ska vi undvika”. SKL har hela tiden hållit ner lönerna. Varför vill man nu så gärna ha in IT i skolan? Något är skumt!

Ska Lärarförbundet (LF) vara medlöpare även denna gång till att sänka lärarnas status? Förra gången ställde man sig på Hans-Åke Scherps sida och stödde hans flummiga pedagogik. Till och med att man anordnade gemensamma seminarier i Sunne där en strategi lades fram för ”framtiden skola”. Och Scherpens paketerade ”Dewey-pedagogik”, där eleverna skulle forska och söka kunskap genom problembaserat lärande, sänkte svensk skola. Jo, Hans-Åke Scherp har personligen varit ansvarig för att vara en av de personer som har sänkt svensk skola. Det är min absoluta uppfattning. Men hur ligger det till med Lärarförbundet? 

Läraren status bygger på bedömningskompetens och ledarskap. Genom att anknyta till elever, bygga relationer och hålla i en bra undervisning formar läraren unga människor som tror på sig själva och som har god kompetens när det gäller kunskap och socialt interagerande. Detta kan man inte nå genom att digitalisera skolan eller skapa en hysteri att vi behöver programmera NU. 

Kanske tror du som läser detta att jag är emot datorer, digitala hjälpmedel, att jag tror att LF på riktigt är för en nedmontering av läraryrket eller att de har en annan bild av vad läraryrket är. Så är det inte. Jag är för att datorer används som hjälpmedel i skolan men det ska vara läraren som har en pedagogisk idé med varför man använder digitala hjälpmedel. Allt ska utgå från de didaktiska frågeställningarna och läroplanen – inte från företag från IT-branschen. Varför jag går på LF? Jo, därför att historien upprepar sig och jag vill att LF ska fundera ett vända till – vad gagnar läraryrket? Vad gagnar LF:s medlemmar? Vad gagnar läraryrkets status? Inte vad gagnar LF:s styrelse! Frågar ni mig så handlar det om att IT-företagen vill sälja in sin idé och kränga både maskiner och mjukvara. Som om hela skolvärlden fullständigt har glömt bort ”Färilaprojektet”.

Nej, våra elever behöver något helt annat än programmering. Fujitsu Global drog till med: ”65 procent av dem som är barn nu kommer att arbeta inom yrken som ännu inte existerar. Klarar din skola att förbereda dem för det?” Frågan är hur de vet det? Frågan är om Fujitsu Global spår i kaffesump, använder sig av kristallkula eller åker till Zaida i Södertälje? Ingen vet!!!! Varken du, jag, Fujitsu Global, Hans-Åke Scherp, superlobbyisten Fredrik Svensson, Johanna Jaara Åstrand, Kairos future eller för den skull framtidsoraklet Troed Troedsson.

Det vi vet är att vi är människor och att vi har grundläggande mänskliga behov så som mat, omsorg, rörelse, uppmuntran, skratt, skydd, kläder och så vidare. Kan vi erbjuda våra barn en bra skola som ger dem vällagad skolmat, rörelse i form av idrott och lek på skolgård, social träning när det gäller samspel med andra människor i olika situationer samt utbildning i grundläggande kunskaper. 

På ett seminarium som jag deltagit i skulle vi jobba två och två och på tre minuter berätta för den andra något som denne inte visste och kunde lära sig. Sedan bytte man. Poängen med detta var att lyfta upp hur man lär sig av varandra och tillsammans. Men det är också en snuttifiering av kunskaper – ungefär som att säga att allt är kunskap. Men vad var viktigt för den jag pratade med att få lära sig hur det går till att skriva ett bra synopsis och vikten av att ha ett bra synopsis när jag skriver en deckare? Eller vad var det för viktigt för mig att veta hur kvalitet och stil är extra viktigt när man väljer ut varumärken när det gäller kläder? Snuttifiering av kunskap och en del i av att säga att all kunskap är viktig. Men så är det ju inte.

Men vad menas med grundläggande kunskaper? Ja, att först kunna läsa flytande och senare läsa som en Gud – forskningen visar att det händer något med ens hjärna när du läser väldigt bra och läsningen påverkar all inlärning. Vill ni ha grundläggande belägg för vad jag säger, läs Människans språk av Per Linell, en bok som alla som jobbar i skolan borde ha läst. ALLA!!!

Grundläggande matematik, behärska de fyra räknesätten. Finns det någon genväg? Nej, bara genom att ha en superpedagogisk och skicklig matematiklärare som systematiskt lär ut matematik och jobba enskilt och gemensamt med matematiken går det att uppnå detta. 

Att erbjuda bra idrottsundervisning och rörelse. Överläkare Anders Hansens bok ”Hjärnkraft” visar med all önskvärd tydlighet hur kopplingen mellan att röra på sig och intellektuell utveckling hänger samman. Inte att sitta stilla framför en dator. Nu menar jag givetvis inte att programmering innebär ett ständigt stillasittande, men Hansen påpekar vikten av att dagligen röra på sig. Vi vet också att andelen överviktiga barn i samhället har ökat. Kan vara på sin plats att ta in det som Hansen skriver.

Och så klart – att tänka själv. Att reflektera över sig själv, sin identitet, sin omvärld och sina skolkamrater. Att lära sig förhålla sig till det man lär sig, till det man läser, till det man ser på TV och på sociala medior. Att eleven med den skickliga lärarens hjälp kan förhålla sig kritisk sig till hela sin omvärld. Ett inte allför enkelt uppdrag om ni frågar mig. Detta kräver lärare som är trygga i sig själv och som inte binder upp sig till läromedel och digitala hjälpmedel för att få skolvardagen att fungera. Lärare som är självständiga och som tillåts ha en hög status och inte hela tiden ska köras med och/eller ska tokregleras av Skolverket, huvudman, rektorer, politiker eller för den skull vinstdrivande företag som talar om för lärarna – ”Du måste hänga på det här racet, annars är du akterseglad för all framtid”. 

Jag har inget emot programmering, det verkar vara mycket roligt och förhoppningsvis kan det bidra till ett logiskt tänkande. Men jag tror faktiskt att riksdagspolitikerna gjorde helt fel när de tog beslut om att programmering skulle in i läroplanen. Jag är helt övertygad om att riksdag och regering borde ha satsat på att göra ämnet filosofi till en obligatoriskt ämne i grundskolan. Ja, faktiskt – gör filosofi till ett kärnämne i skolan. För är det något som våra elever verkligen behöver träna upp så är det tänkandet. Datorer möter våra barn dagligen och de lever i en digitaliserad värld. Tänkande är det dessvärre lite mera tunnsått kring.

Jag vill verkligen uppmana alla att läsa Jenny Maria Nilssons artikel och så klart Per Linells bok. Det kan vara den bästa facklitterära bok jag läst, åtminstone ligger den på topplistan. Du kommer inte att ångra dig. Jag lovar!

Avslutningsvis vill jag lyfta fram ett gammal talessätt: ”Det bästa sättet att möta framtiden är att behärska nuet.”

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan och återinför USK:en!

6 reaktioner till “Digitaliseringsmyten

  1. Bra och Bravo Johan. Vi måste kämpa på och inte ge tappt! Det viktigaste är som du skriver
    ”Och så klart – att tänka själv. Att reflektera över sig själv, sin identitet, sin omvärld och sina skolkamrater. Att lära sig förhålla sig till det man lär sig, till det man läser, till det man ser på TV och på sociala medior. Att eleven med den skickliga lärarens hjälp kan förhålla sig kritisk sig till hela sin omvärld.”

    Kiipa upp det godda vörket som Max von Sydow sade i Utvandrarna

    1. Hej Sören,

      Ja, det där med tänka själv och reflektera är ju avgörande i all utbildning. Inlärning och omvärldsuppfattning skrev Ference Marton mfl redan 1977 för att beskriva detta. En ”bibel” inom pedagogiken för övrigt.

  2. Fler argument mot en övertro på digitalisering finns i denna bok:
    Turkle, Sherry (2015) ”Tillbaka till samtalet. Samtalets kraft i en digital tid”.

    För de som vill ha mer digitalisering rekommenderas t.ex.:
    Susskind & Susskind (2017) ”Professionernas framtid – hur teknologin kommer att förändra experters arbete”.

    Framtiden bestäms av olika aktörer som verkar idag där aktörer inom teknik-ekonomi verkar för tillfället sätta dagordningen, t.ex. Brynjolfsson & McAffe (2015) ”Den andra maskinåldern: Arbete, utveckling och välstånd i en tid av lysande teknologi”.

    Vem vågar gå emot det välstånd (men med ökad ojämlikhet) som Brynjolfsson & McAffe förutspår?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s