Allmänna råd – vad nytt?


I dagarna har Skolverket kommit ut med allmänna råd angående betyg och betygssättning, se Allmänna råd betyg. Jag kan inte på något sätt säga att det var någon ”Hallelujastämning” hos Johan Kant. 

Flera personer har reagerat, bland annat läraren och bloggaren Nicklas Mörk och skoldebattören Jonas Vlachos, professor i ekonomi. Mörk skrev ett blogginlägg, se Revolutionära allmänna råd – Nicklas Mörk. Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden intervjuar både Nicklas Mörk, se Lärare hyllar Skolverkets nya råd och Jonas Vlachos, se Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst | Skolvärlden.  

Nicklas Mörk kallar de allmänna råden som revolutionära i sin bloggtext. Personligen känner jag inte ett uns av revolution, men det kan det vara så att jag och Mörk har olika referensramar av detta begrepp. Jag tycker att de allmänna råden inte alls kommer med något klargörande. Vad är nytt? Redan i Skolverkets skrift Kunskapsbedömning i skolan från 2011, se Kunskapsbedömning i skolan, redogjordes för förhållandena kring bedömning. Så här skriver Nicklas Mörk: ”Med de nya allmänna rådens skrivningar och Skolverket i ryggen startar revolutionen mot överdokumentation och icke ändamålsenliga arbetsuppgifter. Allmänna råden har alla möjligheter i världen att främja lärares arbetsmiljö och även gynna eleverna då deras lärare kan ägna tiden till att förklara ett kunskapsinnehåll istället för att klicka i matriser.” Så vad nytt? Inga styrdokument har ju förändrats och något vidare förtydligande kan jag inte se. 

Nicklas Mörk tillhör den yrkeskår som jag uppskattar mest och jag är givetvis mycket glad över att Mörk är entusiastisk. Jag har inga som helst ambitioner att racka ner på Nicklas Mörk – han är en av Sveriges viktigast stöttepelare då han är både lärare och debattör. Nicklas Mörk har all min respekt även om jag inte ser samma sak som han ser i de allmänna råden.

I intervjun i Skolvärlden utvecklar Nicklas Mörk sina tankar: ”– Att Skolverket går ut och skriver att de vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning, det är ett tydligt påstående som jag tycker är bra. Att Skolverket går ut och säger att man litar på lärare i det här fallet, det är stort. Jag funderar på om det finns någon myndighet som har markerat så tydligt tidigare, säger han.”

Det är korrekt att Skolverket uttrycker att skolsverige ska lita på lärarkåren, men det har Skolverket uttryckt många gånger, inte minst generaldirektör (GD) Peter Fredriksson sedan har tillträdde. Men det är en sak att säga och en annan sak att göra. Ord betyder inte så mycket om handlingen innebär något annat. Sett till Skolverkets historia har verket i sina handlingar inte visat sig tycka att skolsverige ska lita på lärarkåren, se länk och länk. I mitt nästa inlägg i bloggserien om Skolverket kommer jag ge många konkreta exempel på hur Skolverket snarare velat sänka svensk skola. 

Jonas Vlachos uttalade sig också i Skolvärlden. Han säger: ”– Det stora likvärdighetsproblemen är dels att det är väldigt svårt för lärare att veta hur bra deras elever förhåller sig i förhållande till några kunskapskrav, därför att kunskapskrav efter sin natur är väldigt svåra att förhålla sig till. Lärare vet vad som är ganska bra och ganska dåligt, men det är i förhållande till någon allmän bild av hur det kan se ut. Det går inte att sätta på pränt på ett sätt som gör att alla lärare kommer att förhålla sig lika till det. Det är omöjligt, säger han. ”

Exakt så är det. Dessa allmänna råd ändrar ingenting, kunskapskraven är så skitdåliga att de allmänna råden är ett slag i luften. Lärarkåren får fortsätta att ro i tjära.

Artikeln avslutas med: ”– Det verkar som att de allmänna råden försöker, i väldigt hög grad, få bort de råd som helt går mot andra hållet i den typen av betygssättning och bedömning. Det är upp till lärare att bestämma vad som ska användas och hur det ska användas. De varnar för användandet av sådana formaliserade mallar i skolplattformar, det håller jag med om helt. Som råd för betygssättning tycker jag på det stora hela att det verkar väldigt bra. Så som råd till betygssättning är det bra, men för att öka likvärdigheten verkningslöst.”

Precis min mening. Varning för användandet av formaliserade mallar i skolplattformar – bra, för det blir bara subjektivt eftersom de är så abstrakta. För att öka likvärdigheten är dessa allmänna råd verkningslösa. 

Det är intressant intervjun med Jonas Vlachos är att han så tydligt vill att relativa betygen ska återinföras. Detta har Vlachos inte så tydligt uttalat, även om jag har hävdat att det är det han vill. Vlachos säger: ”– Jag vill ta bort kunskapskraven helt och hållet. Jag vill ersätta kunskapskraven med någon typ av normering, som man hade på de relativa betygens tid. Exakt hur den ska utformas är naturligtvis inte trivialt, men det är en jätteviktig fråga eftersom det är väldigt styrande för hela skolan. Är man intresserad av likvärdighet i betygssättningen så är inte kunskapskrav en framkomlig väg.”

Det är väldigt uppenbart att Jonas Vlachos inte har en susning om varför de relativa betygen togs bort och heller inte satt sig in i svårigheterna med att ha relativa betyg. Fast det har ju varit uppenbart länge att jag och Jonas Vlachos har diametralt olika syn på betygssystemet. En liten tanke när det gäller både Lgr 11 och otydliga relativa betyg (alltså dolda kunskapskrav) är ju att Lpo 94:s mål att uppnå framstår som ett under av klarhet.

Nu några egna tankar om de allmänna råden

  • Varför kommer denna skrift nu? De tidigare allmänna råden, Planering och genomförande av undervisning, som kom 2011, kanske var den skrift som jag tycker var det bästa som Skolverket någonsin publicerat se Allmänna råd grundskolan. Dessa ersätts – varför? Inga nya styrdokument har kommit och inga lagar och förordningar har ändrats. Så varför? 
  • Skolverket har aviserat att man kommer med förslag om nya reviderade kunskapskrav hösten 2019. När dessa sedan kommer att bli ett gällande styrdokument återstå att se, antagligen höstterminen 2020. Verkligen en väldigt lång tid av fortsatt kräftgång för lärarkåren. Alltså ungefär två hela år med spott och spe från hela samhället över något som i första läget inte ens var lärarkårens fel – Skolverkets tjänstemän såg ju till att Lgr 11:s kunskapskrav blev skitdålig, då främst Niclas Westin och Ulrika Lundqvist, se länk och länk. Så vad ska dessa allmänna råd bidra till? Varför inte lyfta fram de tidigare allmänna råden i kombination med skriften Kunskapsbedömning i skolan. Bam! Där har vi det så länge! Nej, Skolverkets agerande är ett mysterium för mig. Eller kan det så enkelt att Peter Fredriksson vill visa att han är en handlingens man? Att han vill ha personlig bekräftelse? Nej, så kan det inte vara (och nu är jag på riktigt inte ironisk), men frågetecknen kvarstår.
  • Skolverkets flört till lärarkåren – varför? Som jag skrivit ovan, det är skillnad mellan ord och handling, alltså vad som kommer ut från Skolverket. Det är en sak att med fina ord beskriva hur viktiga lärare är, något som Skolverket i högsta grad har gjort tidigare (kommer ni ihåg kampanjfilmerna för att få studenter att söka till lärarutbildningen). Men att sedan producera monster som lärarkåren ska genomföra, t.ex. nationella prov (NP) eller det obligatoriska bedömningsstöd i svenska som gör lärare till administratörer – är en annan sak. Alltså handlingen visar vilket förakt Skolverket har för lärarkåren och ord spelar ingen roll så länge inte Skolverkets handlingar visar något annat. Givetvis kommer tjänstemännen på Skolverket gömma sig bakom de direktiv de påstår sig fått från regeringen, men jag vill bara påtala: Regeringen ger inga instruktioner på detaljnivå gällande utformning och innehåll. Ingen regering har någonsin bestämt att NP i årskurs 3 ska bestå av 7-8 prov i matte och lika många i svenska. Prov i två ämnen som tar hela vårterminen i årskurs 3 i anspråk. Det är Skolverkets tjänstemän som har sett till att det blivit så. Skyll inte på provkonstruktören. Om alla dessa fantastiska ämnesexperter som tillverkar NP inte fixar att göra det kortfattat och enkelt (PISA-proven är ju enkla) och tar en lektion att genomföra – bytt provkonstruktör! Skolverkets ansvar!
  • Om Skolverket vill att lärarkåren ska förstå och använda sig av de allmänna råden, varför ersätter man mycket bra allmänna råd, se Allmänna råd grundskolan, med sämre allmänna råd? Varför inte göra som jag skriver i punkt 2?
  • Så här skriver Skolverket i de nya allmänna råden: ” Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande.” (Skolverkets allmänna råd, sidan 8). Här visar Skolverket att man vill blanda in förmågorna i bedömningen, trots att förmågorna, alltså de långsiktiga målen som finns i syftestexten ska vara utgångspunkt för lärarens långsiktiga planering. Exakt samma sak hände med Lpo 94 men då var det mål att sträva mot i stället. Det luktar väldigt mycket Ingrid Carlgren om detta och enligt min källa har Carlgren varit inne och arbetat på Skolverket. Inte bra! På vilket sätt tror Skolverket att detta ska bringa klarhet för lärarkåren? Ingrid Carlgren som har förstört så mycket för svensk skola och som har bidragit till att svensk skola gått ner sig i skiten. Pension – NU!

Men hur svårt ska det vara?

  • De långsiktiga målen i syftes texten ska ligga till grund för lärarens långsiktiga planering. Alltså vad läraren ska erbjuda eleven att lära sig – hur långt läraren kan dra eleven, vad som tas upp på lektionerna och så vidare (utlärt-teach).
  • Centralt innehåll uppger vilket stoff som läraren ska ta upp.
  • Kunskapskraven anger vad eleven ska ha lärt sig och på något sätt kan visa upp (inlärt-learn).

Nej, Skolverkets tjänstemän skulle behöva ägna lite tankemöda och kraft åt att fortbilda sig själv. Givetvis blir det knas ifall Ingrid Carlgren och/eller hennes polare Viveca Lindberg ska hjälpa  tjänstemännen med detta. Eller om professor Christian Lundahl ska komma med facit, denne man som är läroplanshistoriker och inte bedömningsexpert som han utger sig för att vara. Det blir liksom jävligt fel. Varför inte börja med att ha en bokcirkel kring Martongruppens Inlärning och omvärldsuppfattning, se länk (en pedagogisk bibel). Därefter kan man fortsätta med Betyg men på vad? av Per Måhl, se länk och sedan avsluta cirkeln med böckerna om Bedömning och betygssättning samt Prov och arbetsuppgifter av Gustafsson, Måhl och Sundblad, se länk och länk. Kanske kunde man lära sig något vettigt då.

Men för all del, börja med att diskutera skillnaden mellan utlärt (teach) och inlärt (learn). Ifall Skolverkets tjänstemän gör dessa begrepp till sina egna så kanske det kan hända något i tjänstemannahjärnan. Då kanske tjänstemännen även skulle kunna lära sig att hålla isär mål och resultat. Men det förutsätter givetvis att man lyckas klä begreppen och inte mekaniskt lär sig dessa utantill. För hjälp på den fronten rekommenderar jag läsning av boken Att göra tänkandet synligt av Ove Hartzell och Sten Arevik, se länk. Kanske också en bok att ha med i bokcirkeln?

Jag avundas inte Peter Fredriksson. Jag är övertygad om att han är rätt man för att vara GD för Skolverket då han i sitt arbete i Södertälje visade hårda nypor som chef (referens TV-programmet ”Rektorerna”). Mycket bra egenskap att ha som GD för Skolverket. På riktigt önskar jag Peter Fredriksson lycka till och åter igen är jag inte ironisk – jag menar verkligen det. Jag är den första att önska att Skolverket blir en välfungerande myndighet men dessvärre är jag oerhört skeptisk. 

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan och återinför USK:en!

En reaktion till “Allmänna råd – vad nytt?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s