Go dag yxskaft LF!


Den 8 november kom Lärarförbundets årliga rankning om Sveriges bästa skolkommun. Jag reagerade som vanligt och skrev ett blogginlägg på detta, se länk. Lärarnas tidning kontaktade mig och frågade om jag ville skriva en artikel och fördjupa min kritik mot rankningen, vilket jag givetvis gjorde, se Bästa skolkommun visar fel och knäcker lärarna. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand svarade mig i en artikel, se ”Bästa skolkommun ett oöverträffat verktyg”. 

Dessvärre var svaret ”go dag yxskaft” och det känns näst intill meningslöst att på debattsidan gå in med replik. Kanske är inte heller detta blogginlägg ett svar till Johanna Jaara Åstrand, utan mer mina personliga funderingar kring det hon skriver i sitt svar. Johanna Jaara Åstrand har ju sitt uppdrag som ordförande för Lärarförbundet och därför antar jag att hon behöver svara som hon gör.

Jag tar i min debattartikel upp hur det kan komma sig att kommuner från ett år till ett annat kan åka jojo upp och ner i rankningen. Detta svarar inte Johanna Jaara Åstrand på, men bara att det är ett faktum att så många kommuner kan åka jojo diskvalificeras denna rankning. Det blir på riktigt oseriöst och hela reliabiliteten sätts ur spel.

Det finns mycket att snudda vid som det kanske är bättre att du som läsare fördjupar dig i när det gäller tidigare blogginlägg och min artikel. En detalj som jag dock tycker är intressant är att stora klasser, det vill säga lägre kostnad per elev och låg lärartäthet inte kan avgöra kvalitet. Ändå är just dessa två kriterier väldigt avgörande i LF:s rankning. Däremot finns det inget vetenskapligt belägg för att mindre klasser och hög kostnad per elev skapar bättre resultat. Det är lärarens kvalitet och vilket innehåll på lektionerna som avgör kvaliteten i skolan. 

Men hur mäts kvaliteten i form av elevresultat? Resultaten mäts av genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, betygsresultat viktat mot likvärdighetsindex, antal elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9, antal godkända elever viktat mot likvärdighetsindex, andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år och andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier. Det är med andra ord inte förskolans resultat som över huvudtaget mäts, trots att andelen förskollärare i rankningen är stor. Givetvis ger detta förfarande en skev bild av verkligheten. Ett rimlig antagande vore att lärarbehörighet och lärartäthet skulle mätas från och med förskoleklass, då skulle det bättre korrelera gentemot just skolan.

Johanna Jaara Åstrand skriver: ”Rankningen har visat sig vara ett oöverträffat verktyg till att skapa den sortens dialog. Bäst skolkommun rankar inte enskilda skolor eller lärare, istället tittar vi på hur kommunerna har satsat på skolfrågor utifrån 13 olika kriterier.”

Min kommentar: Vilka kommuner då? Att Lärarförbundet centralt skulle diskutera med 290 kommuner faller på sin egen orimlighet. Att Lärarförbundet lokalt har rankningen som utgångspunkt för diskussion kan säkert hända ibland, fast jag tror personligen att det är ovanligt. Men att rankningen skulle visa sig vara ett oöverträffat verktyg tror jag inte ett smack på. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är nog verkligen inte intresserade att diskutera dessa 13 kriterier med LF, snarare vill de se till att racka ner på rankningen så att den hamnar i dålig dager – vilket också är rätt enligt mig. Men jag tycker att rankningen är dålig för att den är dåligt konstruerad i grunden. SKL däremot vill se till att lärarlöner och lärares status hålls nere. SKL vill inte att lärarkåren ska bli alltför självständig och vinna auktoritet. Nej, SKL vill att lärarna ska slita och jobba så mycket som möjligt. Helst vill man schemalägga lärarnas hela dagar och ta bort förtroendetiden och införa 40-timmars-vecka. 

Men vilka kommuner tror Jaara Åstrand att hon kan ha dialog med. De kommuner som ligger på de sista 100 platserna? De kommuner som just åker jojo? Nej, jag tror nog att Johanna Jaara Åstrand har misstolkat rankningen betydelse. Klart att Vellinge är glada. En liten kommun på landsbygden som inte tar emot några flyktingar och där invånarna lever i ett ekonomiskt välstånd. Grattis till dem!

Jag undrar egentligen vem som vill vara med i Lärarförbundet efter det här? Förskollärarna förstår jag, eftersom LF driver deras frågor. Men lärare? När LF tillåter rektorer att vara med i förbundet och där SKL så hårt polariserar mellan arbetsgivare och lärare. Nej, så klart tycker inte SKL att de håller tillbaka lärarkåren, men gå till historien. Hur har SKL agerat? Hela tiden i syfte att hålla lärarkåren sysselsatt med jobb, jobb, jobb. Administration och hur många arbetsuppgifter som helst. Skulle elevaktiva arbetssätt lanseras så vips är SKL där för att stötta och sponsra. Då är det ju eleverna som sköter inlärningen och det räcker med att läraren är coach och handledare. ”Undervisning ska vi undvika”, för att citera Kommunförbundet (SKL tidigare namn). Då kan man hålla tillbaka lärarlönerna. Så på vems sida står Lärarförbundet? Förskollärarna, lärarna eller skolledarna? Eller representerar man alla? Och med skolkommunrankningen tror man sig ha facit för en skolutvecklingsdialog. Tillåt mig småle.

Kanske är det inte så att lärare och tjänstemän i lågt rankade kommuner blir så ledsna eller besvikna eller för den del knäckta som min artikel påvisade. Kanske är det så att de helt enkelt skiter i LF:s rankning. Med all rätt skulle jag säga. Fast kanske finns det omedvetet hos lärarkåren att man inte riktigt duger eller att man gör ett dåligt jobb. Är det verkligen helt otänkbart? Nej, ett möjligt scenario om ni frågar mig.

Däremot tror jag inte att bästa skolkommun öppnar upp för dialog för att komma högre upp i nästa års rankning. Att tro på detta är nog som att önska att mirakel ska ske, för så pass bra är inte Lärarförundets rankning. Nej, snarare är det så att den är riktigt dålig – kanske inte utifrån LF:s perspektiv på grund av att rankningen är en partsinlaga där Lärarförundets hjärtefrågor lyfts fram.

Den hänvisning till forskare i Lund som Johanna Jaara Åstrand lyfter i debatten ger jag inte mycket för. Klart att en kraftig befolkningstillväxt spelar roll, ifall kommuner fyller på sina klasser på grund av att man inte hinner bygga skolor i den utsträckning som skulle behövas. Men å andra sidan vet jag ju inte vad studien heter eller vem som har gjort den. Heller inte när det gjordes och vilket innehåll studien hade. Däremot har Timbro tittat närmare på Lärarförbundets rankning av Bästa skolkommun, se LF låter sina teser bevisa sig själva.

Nytt tillägg (21/11-18): Sedan detta blogginlägg distribuerades har LF:s rankning diskuterats på många håll. Emellanåt helt med avsaknad av källkritik, t.ex. i Dagens Nyheter. Va fan! Journalister – skärp er! Ett inlägg kom idag som ett åsiktsinlägg i Aftonbladet av Marino Wallsten, kommunalråd i Fagersta kommun som kom näst sist i rankningen, se Därför blev vi Sveriges ”sämsta” skolkommun. Intressant att enligt artikeln tog Vellinge emot 36 nyanlända medan Fagersta tog emot 447 och då ska man komma ihåg att Vellinge har nästan tre gånger så många invånare.

Avslutningsvis måste jag fråga mig om Sveriges 290 kommuner och ett antal fristående huvudmän verkligen ska vara ansvariga för skolan? Nej, det tycker jag verkligen inte. Kanske är det nödvändigt att ha kvar friskolor – det kanske en statlig utredning får rekommendera. Däremot behövs det ingen utredning för att bevisa att 290 kommuner inte klarar av att tillhanda en bra skola. Det blir 290 olika lösningar. Förstatliga skolan nu!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan och återinför USK:en!

7 reaktioner till “Go dag yxskaft LF!

  1. Var det inte Vellinge som sparkade ett skyddsombud som uppfattades som obekväm? Stämmer det borde plats 290 vara reserverad för dem.

      1. Yxskaftkoefficienten är skyhög. I ett lokalpolitiskt debattforum i min hemkommun gav jag till en lokalpolitiker som använder LF:s rankning för att försöka skörda politiska poäng responsen att LF inte ens jämför äpplen med päron utan snarare köttbullar med tomater såtillvida att de söker statistik för en sak och sedan använder den för att bekräfta något helt annat.

      2. Sören,

        Ja, en sån jämförelse kan man göra. Konstigt att det är så många människor som går på detta, även journalistkåren. Helt otroligt tycker jag.

  2. Upplands Väsby har gått från plats 244 till första plats vad gäller friska lärare. På ett år. Inget som märks på skolorna.

      1. I ”en kommun nära mig” fick en förskola/dagis, del i ett större ro, dunderkredd av ledningen på rektorsområdet vid ett terminsslut för att de fått ner sjuktalen bland personalen till nära noll och därmed räddat enheten från hemska röda siffror. Terminen efter däremot klappade fler än förr ihop i kortare och längre sjukskrivningar. Förstås. Men i skolrankningen hade det bidragit till ”jojo-resultat” För övrigt var det ett jkla bra dagis.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s