Sverige tappar i innovation


Det har under många års tid diskuterats orsakerna till de svenska elevernas kunskapsras i internationella mätningar. Jag och många andra debattörer har varit oroliga för att nedmonteringen av den lärarledda undervisningen skulle vara boven i det hela – lärare skulle ju efter direktiv från Kommunförbundet (SKL) undvika undervisning. Parallellt med detta pågick en process med att ”flumma till” läroplanerna så att konkreta kunskaper försvann ut ur styrdokumenten till förmån för elevernas förmågor. Lpo 94 var förvisso en helt ok läroplan enligt mig, för där fanns fortfarande grundläggande kunskaper med samt Blooms taxonomi, medan Lgr 11 är en fullständig katastrof och bidrar grovt till skolans och lärarkårens förfall. Ett fruktansvärt slag mot lärarkåren och elevernas demokratiska rätt till kunskap blev det brott som tjänstemännen på Skolverket genomförde när de drev igenom Lgr 11:s kursplaner. Helt emot Leif Davidssons rekommendationer från den utredningen har genomförde. Ja, ett brott ser jag det som och faktiskt tycker jag på riktigt att dessa tjänstemän borde dras inför domstol. Faktiskt! För att de har åsamkat svensk skola sådan enorm skada. Många har försökt etikettera den pedagogik som fått råda efter Lgr 80, men jag anser att det handlar om Postmodernism med John Dewey som husgud.

Inte bara jag har varit orolig för hur det ska gå för svenska skolbarn som inte får med sig grundläggande kunskaper. Vad ska det bli med dem i livet? Hur ska de klara av gymnasiet och arbetslivet? Om de inte kan läsa tillräckligt bra eller om de inte ens kommer in på en gymnasieutbildning. Nationalekonomen Ingvar Nilsson oroade sig också vad utanförskapet kostar samhället och räknade i UR-serien Världens bästa skitskola ut att varje årskull som misslyckas kostar samhället 150 miljarder per årskull. Gängkriminalitet, dödsskjutningar och brinnande bilar i förorten har det rapporterats om en hel del i media. Finns det någon koppling mellan skolmisslyckanden och detta? Om ni frågar mig så är svaret ja.

De som vill försvara ”flumskolan” har menat att PISA-proven är felkonstruerade och inte mäter den kunskap som svenska elever så skickligt besitter, utan mäter endast faktakunskaper. Det finns i hela retoriken ett förakt mot faktakunskaper och att det som är viktigt är att få en djupare kunskap och dessa kunskaper mäter inte PISA. Precis dessa argument använde Hans-Åke Scherp när han ville förklara sitt nätverk kring Problembaserat Lärande (PBL) och Problembaserad Skolutveckling (PBS) – man ägnade sig inte åt ”ytkunskap” utan såg det hela mer som holistiskt. Exakt vad det innebär och hur frågorna skulle se var det ingen från det pedagogiska etablissemanget som kunde svara på. När sedan PISA-provet genomfördes där svenska elever skulle läsa en text eller instruktion och sedan dra egna slutsatser utan att hitta rätt svar direkt i texten gick det åt skogen.

Logiskt tänkande och förmåga till slutsater hos svenska elever var inte alls på den nivå som både det pedagogiska etablissemanget och konsulter inom framtidsforskningen hade tillskrivit svenska elever. Alla framtidsforskare som hade facit på hur det skulle bli i samhället och vad svensk skola behövde. Charlataner som åkte land och rike runt för att roa och fakturera dyra konsultarvoden.

Ett argument var att svensk skola aldrig hade varit bättre än när flumskolan var som starkast på 70- och 80-talet. När det var ”Hej matematik” som gällde och grupparbeten. Frukterna av denna skola kunde vi se i form av starka svenska innovationer som Spotify, Minecraft, Von Koenigsegg, Skype och mycket mer. För att inte tala om det svenska musikundret. Svenska entreprenörer som bidrog med innovationer. Men var det verkligen flumskolans förtjänst? Hur förklarar man bilbränder då? Hur många procent eller promille av de svenska eleverna blir entreprenörer eller innovatörer? Hur många procent eller promille av svenska elever hamnar i utanförskap och arbetslöshet? Denna statistik är ju i högsta grad intressant.

I Dagens Nyheters temabilaga 30/6-19, som kommer ut på grund av Almedalsveckan, går det att läsa om just Innovation. På sidan 8 är rubriken: ”Sverige tappar fem placeringar i årets innovationsrankning.”. Tydligen mäts det varje år länders innovationskraft. Så här ser årets lista ut:

  1. Sydkorea
  2. Tyskland
  3. Finland
  4. Schweiz
  5. Israel
  6. Singapore
  7. Sverige
  8. USA
  9. Japan
  10. Frankrike

Sverige var tydligen tvåa föregående år (2018). Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för näringslivsforskning uttalar sig: ”Att universitetssektorn inte riktigt håller måttet blir en bromskloss för Sverige. Samtidigt är vi dåliga på att attrahera kompetens utifrån. Det finns många som kommer hit och går dyra utbildningar, men när d de är klara blir det naturligt för dem att göra sig till andra länder.”

Vilka länder är det som toppar listan? Samma länder som toppar PISA-rankningen. Finland igen! Och kan det vara så att Sverige hänger kvar på grund av att vi faktiskt har en mer än 100-årig tradition av innovationer – kullager, separatorn, tetra, skiftnyckel och så vidare. Kan det vara så?

Jag vill inte tro att vi ser början på en nedgång av svensk innovation. Men tanken är skrämmande. Visst, lysande att Sverige ligger på 10-i-topplistan, men skrämmande ifall vi likt PISA rasar. Så herr Framtidsforskare – mr Charlatan – hur förklarar du detta? Är det bara en tillfällig svacka? Eller är det just den hårda debatten om uppföljning av resultat och fokus på undervisning i svensk skola som har gjort att flumpedagogiken har tappat greppet om svensk skola och det ger utslag i Sveriges innovationskraft?

En annan intressant debatt som dessutom är skrämmande handlar om misskötseln inom vården. I Aftonbladet 3/7-19 går det att läsa hur det privata vårdföretaget Attendo lät tre anställda ta hand om 95 åldringar. Samtidigt gick företaget med 321 miljoner i vinst 2018. Förskräckligt att våra äldre inte ska ha det tryggt på ålderns höst. Finns ju vissa paralleller till skolan. Friskolekoncerner som har plockat ut hundratals miljoner i vinst på skattemedel samtidigt som inte alla elever har fått den utbildning som skolorna fått betalt för att genomföra. Det kanske värsta exemplet var John Baur-gymnasierna som höll en ganska dålig utbildning samtidigt som det pumpades ut pengar till ett holdingbolag i ett skatteparadis. När pengarna var slut sattes gymnasiet i konkurs och kommunerna där eleverna gick fick ordna gymnasieplatser dessa elever. Eller den SFI-utbildning som hölls av Astar (Thorén-koncernen) När Kalla Fakta granskade var läget katastrofalt. Den kvalitet som utlovades hölls inte samtidigt som det gjordes grova vinster.

Är det så svenska folket vill ha det? Är det så politiker och tjänstemän vill ha det? Jag tror inte det. Jag vill i alla fall inte att några enskaka entreprenörer ska kunna sko sig på skattemedel och berika sig själva med miljoner i privat ficka. Kanske till och med hundratals miljoner. Och det är väl inte bara i utbildning och vård detta gäller, utan även inom migrationsboende, HBV-hem, konsulter och många andra verksamheter där grova vinster görs på skattemedel. 

Givetvis ska vi kunna ha entreprenörer som gör ett bra jobb och ska kunna driva företag med skattepengar som intäkt. Jag är inte för en planekonomi och vill inte leva i ett Sovjet-samhälle. Men det finns ju faktiskt gränser för det ruffel och båg som det svenska samhället utsätts för. Förlorarna? Eleverna och brukarna.

Så klaga inte på att det inte finns pengar för det finns hur mycket pengar som helst, men det är frågan om vad man gör med pengarna. Lägger man som Stockholm stad en miljard kronor på en egen tillverkad skolplattform (konsultarvoden så klart) och inte kan bygga idrottsanläggningar på grund av att det saknas pengar så är det bara bullshit. Och alla de miljarder som rullas ut av staten till skolan – vad leder dessa resurser till? Alla de miljoner som Skolverket får för att tillverka uppföljningsverktyg, t.ex. bedömningsstöd i årskurs 1 – vad leder det till?

Nej, svenska politiker och höga tjänstemän behöver bli JÄVLIG mycket bättre på att hålla i slantarna och vara noga med var resurserna läggs. Följa upp verksamheten och ligga nära. Miljonrullningen inom svensk offentlig sektor behöver upphöra omedelbart. 

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller reglera lärares alla arbetsuppgifter (USK)! 

Referenser

Sverige tappar topplats i Bloomberg innovation index – DN.SE

https://johankant.wordpress.com/2017/10/07/droup-outs-vad-gora/

https://johankant.wordpress.com/2019/01/06/medveten-uppfattning-del-2-konstruktivism-och-postmodernism/

https://johankant.wordpress.com/2014/02/19/flummare-blir-dummare/

https://johankant.wordpress.com/2014/05/03/debattklimatet-ar-svart-del-3/

https://johankant.wordpress.com/2013/12/04/pisa-ett-katastrofresultat-for-sverige/

För Attendo är affärsidén underbemanning | Aftonbladet

https://johankant.wordpress.com/2015/10/24/skolans-problem-nr-7-det-fria-skolvalet/

https://johankant.wordpress.com/2018/02/07/sfi-bluffen/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s