Skattemedel rätt använt?


Jag bor ju som bekant i Stockholms kommun och betalar varje månad ganska mycket skatt till denna kommun. Jag är ju också engagerad i min dotters handbollslag, både som lagledare och sekreterare i föreningens styrelse. Dottern är 15 år och laget har under flera år varit det bästa laget i sin åldersklass i Storstockholmsområdet. Även mot lag från Skåne och Göteborg – där handbollen är en stor sport, har laget hävdat sig väl. Spelåret 2018/19 dippade det rejält, men säsongen räddades av att laget vann Stockholm finals, som är ett slags slutspel i handbollsserien, samt för fjärde året i rad tog hem bucklan i Eken cup – en mycket stor handbollsturnering utomhus på gräs. 

Trots dessa framgångar fick laget inför säsongen 2018/19 tilldelat 90 minuter plantid på tisdagar och 60 minuter på torsdagar. Ett så kallat elitlag med minimala träningstider är en frukt av att det inte finns idrottshallar så att det räcker till. Nu tar jag min egen dotter som exempel, men hennes lag och förening är inte ensam om denna problematik.

Helt nyligen var dotterns lag i Norge för att spela handboll. I orten Ski (29 tusen invånare enligt Wikipedia), några mil utanför Oslo finns det en stor idrottsanläggning. I alla grannbyar, t.ex. Langhus (13 tusen invånare enligt Wikipedia) och Kobotn (6 tusen invånare enligt Wikipedia) finns också stora idrottsanläggningar. I alla!

Hallbristen är så akut att Stockholms idrottsförbund utredde situationen. Så här skriver man om skillnaderna om skillnaderna mellan Sveriges tre största städer: ”48 100 invånare per fullstor idrottshall i Stockholms stad mot 14 000 i Göteborg och 15 000 i Malmö.” Det behövs inga flådiga hallar som kostar skjortan, utan enkla och funktionella hallar som typ Vintervikshallen eller ”Farstaladan” (ja, jag vet att det blev lite lokalt nu).

För ett gäng år sedan startade Stockholm stad ett arbete med att ta fram en egen digital skolplattform för stadens alla skolor. Lärare, skolpersonal, elever och vårdnadshavare skulle få ett nytt digitalt verktyg att arbeta med. 700 miljoner budgeterades och när pengarna var slut sköts ytterligare 300 miljoner kronor till (den sistnämnda siffran är inget jag har fått verifierad). En god vän till mig har en son som går i en kommunal skola i södra Stockholm. Direktiven från skolan är att det läkarbesök eller annan tillfällig frånvaro ska läggas in på den digitala plattformen, inga lappar ska skickas med barnen. Det är bara ett problem – det går inte att lägga in dessa kommentarer för att den digitala plattformen fungerar inte. Läraren skickade ett meddelande att det var dags för utvecklingssamtal och att vårdnadshavarna skulle boka tid via skolplattformen. Det är bara ett problem – det går inte att boka tider.

I tidningen Ny teknik går det den 21/8-19 att läsa att Stockholm stad panikstänger den digitala plattformen. Så här skriver man: ”Skolplattform är det it-system som Stockholms stad använder för att sköta ärenden kring elevers skolgång, samt kontakten med barnens föräldrar. 

På onsdagen stängde Stockholms stad delar av systemet. Detta efter att en privatperson och Skolplattformen-användare upptäckt en säkerhetslucka som gjorde det möjligt att hämta ner känslig information om både elever och lärare från systemet.”

Alltså har Stockholm stad investerat nästan en miljard kronor på en digital plattform som inte fungerar och lägger känsliga uppgifter. Schoolsoft AB, ett privat företag som tillhandahåller digitala plattformer omsatte 2018 drygt 44 miljoner kronor. Stockholm stad skulle kunna köpa hela Schoolsoft som företag för de pengar man har plöjt ner i att själva uppfinna hjulet. 

Det kostar cirka 25 miljoner att bygga en enkel idrottshall – en så kallad idrottslada. För att ens komma upp i Göteborgs och Malmös hallkapacitet behövs det i Stockholm cirka 50 hallar. Om Stockholm stad begär in anbud på 10 idrottshallar skulle staden säkert kunna pruta ner totalsumman per hall till 20 miljoner. För den skickliga matematikern innebär det att Stockholm skulle kunna få just 50 hallar för den miljard som ”investerats” i en icke fungerande skolplattform.

Många vill att skolan ska lösa alla samhällets problem. Ni vet, barn blir tjockare och rör allt mindre på sig. Detta skapar ohälsa. Och utmed röda linjen söder om Stockholm finns det en hel del ungdomar som driver omkring, likaså i nordvästra delen av Stockholm. Barn och ungdomar som gärna har ett fritidsintresse. Om jag åter tar upp handbollen är det en fysiskt tuff sport som är relativt billig att utöva och där det händer något hela tiden – en actionsport. Får klubbarna väl in barnen i bollskola så är de fast. Men här uppstår problemet – halltiderna räcker inte till. 

Det finns engagerade idrottsföreningar och det finns engagerade vuxna som jobbar ideelt. Det finns barn och ungdomar som vill sporta och tillhöra en förening. Men det finns inga halltider att tillgodose efterfrågan och önskemålet från de föreningar som finns i Stockholm – inte minst i södra Stockholm som jag känner till bäst.

Vinsten då?

  • Hälsosammare barn och ungdomar.
  • Mindre antal ungdomar som hamnar i meningslöshet och eventuellt i kriminalitet. I alla fall i destruktiv gängbildning.
  • På sikt mindre antal bilbränder, ungdomsrån och utanförskap.
  • Förhoppningsvis mindre övervikt och bättre kondition.

Jag menar givetvis inte att antal hallar skulle lösa samhällets alla problem och att kriminalitet och utanförskap skulle upphöra, men det är min uppfattning att det definitivt skulle ske en minskning när det gäller detta. 

Alla som snackar om att det inte finns pengar kan omedelbart sluta med det. För hur många tjänster skulle en miljard kronor räcka till i Stockholms mest utsatta områden? Ok, om leker med tanken att Stockholm stad skulle köpa Schoolsoft för 200 miljoner (en fiktiv summa) – då fanns det 800 miljoner kvar i kassan. Eller att man köper tjänsten av Schoolsoft – inte lika många kronor.

Nej, som skattebetalare i Stockholm är jag grymt missnöjd över hur mina inbetalda slantar hanteras så vårdslöst. Som pappa till en handbollsspelande dotter blir jag besviken över att halltiderna inte motsvarar det behov som laget och klubben har. Som bloggare är jag förbannad över att politikerna i Stockholms Stad inte ser sambandet mellan förortens svårigheter med fritidsaktiviter och idrottsklubbarnas vilja att faktiskt se till erbjuda barn och ungdomar vettig och rolig sysselsättning. Tro inte att idéerna saknas i idrottsklubbarna. Handbollen skulle kunna ha teknikträning och gemensamma pass – killar/tjejer. Skulle kunna jobba med föreläsningar kring kost, motion och hälsa. Erbjuda lokala cuper och evenemang. Men var? Ja, det är just den frågan jag ställer mig till politikerna (och tjänstemän) i Stockholm stad. 

Nu har jag tagit handboll som exempel för att jag är insatt i den frustration som finns hos klubbens ledare, tränare och styrelsemedlemmar. Givetvis är denna frustration lika hos föreningar inom fotboll, innerbandy, gymnastik, kampsport, basket med mera. 

Nej, prioritera fler hallar och låt klubbarna hyra dessa för en symbolisk summa av 1 krona per år. Då skulle Stockholms Stad se en ökning av utbudet av aktiviteter med flera hundra procent, samtidigt som lokalerna sköttes om och barn och ungdomar försvann från att driva omkring. Kanske skulle polisen på sikt märka något när det gäller brottsstatistiken. Kanske skulle Stockholm stad på sikt även märka att utgifterna för socialtjänsten minskar på grund av att antal barn och ungdomsärenden blir färre till antal. Spekulationer, jag vet, men på riktigt tror jag att Stockholms invånare skulle vara vinnare om staden lade manken till och satsade rejält på idrott.

Långsiktigt tänk? Upp till bevis politiker i Stockholm stad. Sluta snicksnacka och agera!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller reglera lärarnas arbetsuppgifter (USK:en)!

Referenser

Stockholm panikstänger skolplattform – ”Chockerande att säkerheten är så dålig” | Ny Teknik

Läckan i Stockholms skolplattform anmäls till Datainspektionen – Computer Sweden

Kodaren slog larm – nu akutstoppas Skolplattformen i Stockholm delvis – Breakit

Bygg i kapp Bygg i takt – Stockholms Idrottsförbund

Trånga Stockholm: Brist på idrottshallar – Mitt i Stockholm

Fyra nya idrottshallar byggs i Stockholm – här är platserna

3 reaktioner till “Skattemedel rätt använt?

  1. Vi kan ju bredda fältet genom att nämna sång och musik. Replokaler och lämpliga pedagoger gör stor nytta där de tillåts finnas, på flera plan. Kulturskolan skulle kunna göra underverk för bara 100 miljoner.

    1. Hej Bernt,

      Ja, all kulturell verksamhet kan på riktigt påverka barn och ungdomar på ett mycket positivt sätt.Men det krävs både resurser och lokaler.

Lämna ett svar till mrbernt Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s