Vad gör man åt människor som inte begriper att de inte begriper?


Onsdagen 25/9-19 publicerar Skolverket på remiss förslag till reviderade kursplaner. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson och Anna Westerholm, chef på läroplansavdelningen, går i ett debattinlägg på Dagens Nyheter (DN) ut med en förklaring. Man skriver: ”I dag presenterar vi förslag till förändrade kurs- och ämnesplaner med målet att kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen ska förbättras och att betygen ska bli mer rättvisande.”

Längre ner i artikeln ger Fredriksson och Westerholm exempel på ändringar: 

• Nuvarande kunskapskrav:

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

• Motsvarande kunskapskrav i vårt förslag:

Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven ger exempel på hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.”

Ni måste skämta med mig!!!! 

Formuleringarna i det nya förslaget är ännu mer abstrakt eftersom man tagit bort det lilla uns av referensram som funnits. Tolkningsutrymmet var stort och är med det nya förslaget oändligt. Hur i hela fritiden tror Peter Fredriksson och Anna Westerholm att detta ska bidra till att undervisningen förbättras och att betygen ska bli mer rättvisa? Kan någon förklara det för mig? Begriper Fredriksson och Westerholm det själva?

Ok, jag väljer att gå in i förslaget till nya kursplaner och titta på kunskapskraven för historia i årskurs 6 och svenska årskurs 9. Här är texten:

”Historia

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven ger exempel på orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också utvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i olika sammanhang.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några välgrundade exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur och i vilket syfte historia kan brukas i olika sammanhang.

Svenska

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Eleven framför åsikter med till viss del underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet och för enkla resonemang om budskap i olika texter. Eleven för också enkla resonemang om skönlitteratur med kopplingar till upphovsperson och till olika sammanhang som verken har tillkommit i.

Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Eleven framför åsikter med relativt väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga

framställningar med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, relativt väl fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet och för utvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för också utvecklade resonemang om skönlitteratur med kopplingar till upphovsperson och till olika sammanhang som verken har tillkommit i.

Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett relativt väl fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven för utifrån givna exempel utvecklade resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Eleven framför åsikter med väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet och för välutvecklade resonemang om budskap i olika texter. Eleven för också välutvecklade resonemang om skönlitteratur med kopplingar till upphovsperson och till olika sammanhang som verken har tillkommit i.

Eleven söker och väljer med god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett väl fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven för utifrån givna exempel välutvecklade resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden.”

På riktigt – har Skolverket jobbat med detta sedan augusti 2018? Samma abstrakta formuleringar och verkligen avsaknad av faktakunskap som man utlovat. Var går gränsen mellan grundläggande, goda och mycket goda kunskaper? 

Var går gränsen mellan ”till viss del underbyggda argument” med ”relativt väl underbyggda argument” och ”väl underbyggda argument”? Vet Skolverket det själva? Bidrar dessa kursplaner till att: ”undervisningen ska förbättras och att betygen ska bli mer rättvisande”?

Jag blir faktiskt upprörd. Skolverket har en arrogant inställning till sitt uppdrag och det slarvas med möjligheten att en gång för alla styra upp kursplanen. Samtidigt har det tagit lång tid, över ett år har Skolverket jobbat och det har inte blivit bättre. På Sveriges skolorna går tusentals elever och lider för att Skolverket i första läget publicerade abstrakt och platta kursplaner och nu gör man om misstaget. Otydligt vad eleverna ska kunna.

På Sveriges skolor arbetar tusentals lärare som inte får rätt förutsättningar att göra likvärdiga bedömningar. Samtidigt kämpar skolhuvudmän med att anställa behöriga lärare i den lärarbrist som idag råder och som spås bli ännu värre framgent. Vem vill bli lärare när Skolverket agerar på detta sätt?

Jag tycker faktiskt att Skolverket visar förakt mot lärarkåren och svenska grundskolelever. Det är ett sådant lärarförakt att jag har svårt att stilla min upprördhet. Statsvetaren på Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Johan Wennström sa i min podd att han var tveksam till att Skolverket skulle ha fått detta uppdrag eftersom verket i första läget gjorde ett så dåligt arbete. Jag håller med Wennström. Personligen anser jag att uppdraget omedelbart borde tas ifrån Skolverket – varför inte låta Institutet för Näringslivsforskning (IFN) få sätta ihop en arbetsgrupp och leda uppdraget. Sämre kan det ju inte bli.

Jag hoppas verkligen att Lärarnas Riksförbund och skoldebattörer kommer igång och säger ifrån. Om riksdagspolitiker och regeringen godkänner dessa kursplaner (med marginell kosmetisk förändring) men att grundstrukturen får vara kvar – då kommer det gå åt helskotta för svensk skola och svensk lärarkår. Lärarkåren kommer för en lång period framåt hamna i frysbox. Precis som jag varnade för 2010 rörande Lgr 11. Läs och betrakta – jag hade rätt på varenda punkt. Bara att checka av.

Det är inte så lätt att ha att göra med människor som inte begriper att de inte begriper!

Referenser

Dagens Nyheter: ”Faktakunskaper betonas i förslaget till nya kursplaner”

Förslag till ny kurplan historia

Förslag till ny kursplan svenska

https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/sa-arbetar-vi-med-att-revidera-kurs–och-amnesplanerna

https://johankant.wordpress.com/2011/03/19/kursplanerna-i-lgr-11-lagger-lararkaren-i-frysbox/

8 reaktioner till “Vad gör man åt människor som inte begriper att de inte begriper?

  1. Jag gillar ju den nuvarande läroplanen – i motsats till dig, Johan – men håller ju med dig här. Bedrövlig förenkling och en skymf mot svenska lärare och elever. Förenkling kan ALDRIG bli en ersättning för förklaring. Här underkänner en lärares kompetens, samtidigt som en tar bort det som skapar struktur och stöd. Illa…

    1. Hej Henrik,

      Hur kan det komma sig att du gillar nuvarande läroplanen? Strukturen är bra, men innehållet är bedrövligt anser jag. Förklara för mig vad som är bra med Lgr 11.

  2. Som alltid bra och redigt Johan. Tack!

    Det kritiska sammanfattar du tex i dessa rader:
    ”På riktigt – har Skolverket jobbat med detta sedan augusti 2018? Samma abstrakta formuleringar och verkligen avsaknad av faktakunskap som man utlovat. Var går gränsen mellan grundläggande, goda och mycket goda kunskaper? ”

    Och som Henrik skriver ovan ersätter inte förenkling förklaring. Det är ju Ingen Skillnad Alls annat än att abstraktionsnivån höjs än mer och därför godtycket och tolkningsutrymmet. Tar vi i tillägg sådana horribla förslag på centralt innehåll som i tex Historia där inledningsvis honnörsorden står som spön i backen för att i centralt innehåll stryka all historia före Norden på 800-talet. Flodkulturer, skriftspråk, civilisation, demokrations ursprung. Nä bort det. Kidsen kan mycket enklare relatera till nutida historia (dvs samhällskunskap era pulver!). Paradise Hotel here we come. Fördjupning: Robinson 2017.

    Jag blir mer ledsen än arg. Trodde Peter hade mer resning och integritet än vad det nu framstår.

    1. Sören,

      För aktiva lärare som vill ha tydlig vägledning och kanske göra lika är detta förlag redan döden. Snacka om att sticka kniven i lärarkåren, trots att man redan ligger ner. Jag var så jävla arg i går och försökte hålla mig lugn – hoppas det framgick i texten.

  3. A men folk hjälp! Vilka kan vi vända oss till? Kan vi inte på något sätt strejka mot detta? Jag saknar ord!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s