Fokusförflyttning från Skolverket?

Onsdagen 25/9-19 släppte Skolverket det nya förslaget till kursplaner. Och oj vad jag blev förbannad! Här har man haft över ett år på sig att åtgärda den abstraktion som rått i kursplanernas kunskapskrav och dessutom lägga till faktakunskaper som varit något som saknats i kunskapskraven. Ingenting har Skolverket gjort. Genom att ta bort de få precisioner som funnit har kunskapskraven blivit ännu mer abstrakta och faktakunskaper lyser med sin frånvaro. Ju högre abstraktion desto svårare att få samstämmighet. Om du som läsare inte riktigt förstår vad jag menar så titta på Hayakawas abstraktionsstege, bifogad under referenser.

Vi har i Sverige, de senaste 4-5 åren haft en intensiv debatt om svensk skolas brist på likvärdighet, framförallt när det gäller bedömning av elevers kunskaper. Men också en debatt när det gäller det obegripliga i kursplanens kunskapskrav – ni minns väl förra vårens debatt i P1 där föräldrar som var akademiker inte begrep hur de skulle hjälpa sina barn med skolarbetet för att de skulle nå höga betyg. Om ni missat det, lyssna på denna reportageserie.

Bedömning och betygssättning skiljer sig väldigt mycket åt i svensk skola, beroende på var skolan ligger, upptagningsområde, landsbygd-stad, kommunal skola – friskola. Skälen till att inte vara likvärdig och eventuellt sätta glädjebetyg kan vara många, men det finns ett så kallat ”friutrymme” i dagens kunskapskrav eftersom tolkningsutrymmet i dessa texter är i det närmaste oändligt. Lägg därtill att lärarkåren har fått noll fortbildning i bedömning och betygssättning när det gäller Lgr 11. Alltså NOLL!!!

Men vad händer? Har det varit debatt om detta, ett problem som jag lyfte fram ett år innan Lgr 11 trädde i kraft? Nop! Istället har det rasat en intensiv debatt om att Skolverket har strykt antiken ur kursplanen. Jävlar i min lilla låda vad skolmänniskor, debattörer och media har skrivit om detta. På ledarsidorna, i P1-morgon och i artiklar och reportage har Skolverket fått stå till svar för detta tilltag. Hur i h-e kan man göra så?

Fokusförflyttning!!!

Jag är SO-lärare i botten och har undervisat om historia i 9 år på högstadiet. Jag tycker också att antiken är viktigt och det finns väldigt mycket att dra paralleller från antiken till dagens samhälle. Givetvis har jag undervisat om antiken, men inte alltid. Vissa år har jag varit tvungen att hoppa över antiken för att hinna med andra historiska moment som har varit viktigare, t.ex. Kalla kriget.

Vad ska en ämneslärare historia, eller kanske en grundskolelärare som undervisar historia prioritera? För eleverna ska ju inte bli historiker – det är ju en annan utbildning. Eleverna ska få en förståelse för hur historien har påverkat hur samhället ser ut idag – eller hur?

Vad ska man undervisa om?

• Den digitala revolutionen
• Terrorism och radikala rörelser
• Nord och syd, i- och u-länder (eller vilket begrepp man använder)
• Kalla kriget, ideologiernas kamp, diverse revolutioner
• 60-talets frigörelseprocess (eller vad man nu ska döpa det till)
• Efterkrigstiden och västvärldens ökade levnadsstandard
• Andra världskriget
• Mellankrigstiden
• Ryska revolutionen
• Första världskriget
• Tysklands enande
• Industriella revolutionen
• Franska revolutionen
• Amerikanska revolutionen
• Imperialism
• Utökade handeln, triangelhandeln
• Columbus ”upptäckande” av amerika – eller de stor sjövägarnas upptäckt
• Afrika söder om Sahara (brukar vara en blind fläck i läromedlen)
• Stormaktstiden
• Vasatiden
• Medeltiden
• Romarrikets fall, väst- och östrom
• Vikingatiden
• Ryssland, Katarina den store och Peter den store
• Romarriket
• Katolska kyrkans makt och kristendomens strider och delning.
• Karl den store och Frankerna
• Osmanska riket
• Bildandet av europeiska statsstater, handelshus
• Grekiska väldet och hellenism, Alexander den store
• Egyptiska väldet
• Fenicierna
• Flodkulturerna
• Kina och alla dynastier
• Indien
• Stenåldern, från jägare till bofasta

Säkert har jag glömt en massor av områden och givetvis går flera av dessa områden i varandra. Förlåt alla hängivna historielärare och historiker, det är inte min mening att reta gallfebern på er. Min poäng är att alla dessa områden är viktiga och i många fall går det att dra paralleller till det samhälle vi lever i i dag. Men vad är viktigast? För att grundskolan ska hinna med allt detta är ogjort. Ska Skolverket bestämma vad som ska vara med? Likt en litteraturkanon bestämma vad svenska historielärare ska ta upp? Jag tycker inte det.

Men, nu har innehållet i denna blogg blivit fokuserat på innehållet i ämnet historia istället för att handla om de usla förslagen till reviderade kursplaner. Precis som när den före detta skolministerns Jan Björklund diskuterade förbud mot kepsar och många gick i taket, samtidigt som han skrev om skollagen. Var det diskussion om att lärare blev administratörer? Nop, men kepsar och mobiler blev det tjafs om.

När pedagogiska etablissemanget ställs till svars för saker och ting som de gör eller har gjort, vad händer då? Fokusförflyttning! Man börjar diskutera något annat. När Lgr 11 skulle bli ny läroplan – vad pratade Skolverket om? Formen – hur läroplanen var uppbyggd och hur mycket tydligare den var, vilket stämde. Lgr 11:s form är betydligt tydligare är Lpo 94. Men innehållet? Så abstrakta formuleringar att det går att tolka in vad fan som helst. Fokusförflyttning!

Nu är vi där igen! De hårt kritiserade kunskapskraven som enligt mig är helt odugliga ska ersättas med ännu mer abstrakta kunskapskrav. Ja, jag vet att det ännu bara är ett förslag, men med tanke på att Skolverket har jobbat med detta ett helt år och det hela har blivit sämre än nuvarande kunskapskrav känner jag inget direkt hopp. Att Skolverket inte begriper att de inte begriper är helt uppenbart. Tjänstemännen förstår inte vad problemet är och då är det ju omöjligt att genomföra arbetet som man blir ålagd av regeringen.

Kanske är det dags att låta någon annan ta över uppdraget? Jag menar, Skolverket har ju fått sina chanser genom årens lopp och gång efter annan sumpat den. Hur många chanser ska man få när det gäller en hel professions framtid? För att inte tala om generationer av elevers kunskapsrätt som faktiskt spolieras. Jo, faktiskt kan du få i princip alla elever att klara kunskapskraven. Jag vet! Jag har personligen gjort det i ett segregerat och mångkulturellt område när jag var lärare i Jordbro. Skickliga lärare och skolledare kan ordna detta men då behövs rätt förutsättningar. Inget nytt flum från Skolverket tack!

Men när ska regering och riksdagspolitiker ta sitt ansvar? Ska de nya kursplanerna antas och resultera i ännu en 8-10 års period av holmgång för svensk lärarkår och bristande likvärdighet och segregerande skolor (nu snackar jag inte om bostadssegregation)? Ansvar!!!

Kanske ska någon annan institution eller myndighet få uppdrag att ta fram tydliga kunskapskrav som fokuserar på grundläggande kunskaper på E-nivå, alltså bland annat faktakunskaper. Och på C- och A-nivå fokuserar på en kunskapshierarki som idag saknas i kunskapskraven. Per Måhl har lämnat ett sådant förslag som på ett betydligt bättre sätt hjälper lärare att vara tydliga i sin undervisning och förstå vad de ska bedöma, se referenser.

Jag kan sätta ihop en grupp som på ett halvår kan ta fram kunskapskrav som går att använda och som har en hierarki av kunskap. Och jag skulle inte kosta flera hundra miljoner! Men frågan är vad beslutsfattare vill?

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets absolut viktigaste arbete. Förstatliga skolan eller reglera lärarnas arbetsuppgifter (USK:en)!

Referenser

”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå” | Skolvärlden

https://johankant.wordpress.com/2018/09/22/lognverket-igang-igen/

Klicka för att komma åt regeringsuppdrag-infc3b6r-lgr-11.pdf

https://johankant.wordpress.com/2011/03/19/kursplanerna-i-lgr-11-lagger-lararkaren-i-frysbox/

https://johankant.wordpress.com/2010/03/23/ny-skollag/

https://johankant.wordpress.com/2019/01/02/medveten-missuppfattning-del-1-faktakunskap/